Del 1: Om forskningsbaserad fakta och att utmana och förstå hur det traditionella påverkar våra värderingar, beteenden och strategier.

Transkript

1 Inspirationsdag Laholm Erik Fernholm Om Erik: Erik är social entreprenören som är utbildad inom kognitiv neurovetenskap (Hjärnforskning) och lyckoforskning. Erik startade företaget Lyckoaktivist.se och är mannen bakom projektet Bättre skolor. Intresset för vad lycka är och hur man blir lycklig väcktes redan i barndomen. En bidragande orsak var att Erik på nära håll fick uppleva att att vara lyckad och bli värderad för det man är inte var lika med att må bra. Eriks pappa Stefan Fernholm var en av världens bästa diskuskastare. En lyckad person utåt sett men Erik såg något annat i hemmet. En annan bidragande orsak till Eriks intresse var att han kände att han saknade lite verktyg i den verktygslåda man fick med sig ifrån skoltiden. Grundbultarna för att leva ett gott liv. Idag reser Erik Sverige runt och föreläser/utbildar i vad forskningen säger får oss och må bra, prestera bra och bli lyckliga och om hur skolpersonal, chefer m.fl. praktiskt kan jobba för ett ökat välmående och bättre prestationer. Del 1: Om forskningsbaserad fakta och att utmana och förstå hur det traditionella påverkar våra värderingar, beteenden och strategier. Hur hjärnan fungerar Det största tricket vår hjärna gör på oss är att skapa en illusion av att vi har koll på hur allt funkar.

2 Forskning har under de senaste åren visat att vi påverkas och fungerar på sätt som vi är helt omedvetna om och som ofta förvånar. Ett exempel är att hjärnan fyller i hålrummen med det vi förväntar oss. Sättet vi tänker på, våra värderingar och sättet vi ser på oss själva har stor betydelse för hur vi upplever olika händelser, situationer och berättelser etc. Stress Forskning visar att vi tänker i korta smala perspektiv när vi blir stressade. Evolutionärt har det varit viktigt för vår överlevnad. I ett möte med t.ex. ett lejon hade det inte varit så bra om vi stannat upp och tänkt, livsfara aj aj nu får jag fundera ut en kreativ lösning på hur jag skall klara mig. Varför inte? Jo, för att kreativitet gör att vi misslyckas och i farliga situationer är det bättre för oss att köra på säkra kort. Prioritet ett är att överleva! Idag lever vi inte i livsfarliga situationer. Idag har vi andra typer av rädslor/stressorer som t.ex. kollegans kommentar mm. Vad vi utsätts för som utlöser stress/rädsla är annorlunda idag men hjärnans funktion är oförändrad. Den evidensbaserade forskningen har de senaste 10åren skiftat fokus från traditionell psykologi till positiv psykologi. Traditionell psykologi handlar om att förstå och fixa det som är trasigt. Positiv psykologi om det som ser till att det inte går sönder. Positiv psykologi ställer frågan: Vad är det som fungerar? Hur gör ni när ni lyckas? Vad särskiljer elever som står på topp och vad kan andra elever lära sig av dem? Traditionell psykologi ställer frågan: Vad har ni för problem? Var kommer problemen från? Hur kan vi lösa dem? Positiv psykologi tittar på vilka det är som klarar sig bäst och varför. Inom den positiva psykologin har man en tro på att det finns en möjlighet att göra bättre. Vi människor gör ofta tankefelet att man förväxlar det som är med det som kan vara. Då utgår man från exempelvis elevers historik och säger att en elev kommer fortsätta vara problematisk om den varit det tidigare. Men det finns ju alltid möjligheter framåt om man vågar främja dem. Det enda som tar bort möjligheterna till utveckling är om vi först inte tror på möjligheterna och sedan inte ser och agerar på dem när de dyker upp. Positiv psykologi utgår från att alla människor har en potential att vara bättre än de är och att det är de som vågar ta klivet för att skapa förutsättningar att ta vara på denna potential som till slut når den. Det handlar om beteenden och strategier, inte inlärda förmågor och det avgörande här är att tro att något bättre är möjligt och sedan att testa sig fram till dess man hittar en bra strategi.

3 Om motivation Det traditionella sättet att tänka kring motivation säger att ju större belöning jag får om jag uppvisar ett önskat beteende eller ju strängare straff jag får när jag visar upp ett icke önskat beteende desto mer motiverad blir jag. Forskningen visar att så inte är fallet. Att människan skulle vara motiverad endast av straff eller belöning förklarar väldigt lite av de beteenden vi ser. Det förklarar t.ex. inte varför människor skulle vilja bestiga ett berg. Tanke experiment Del 1 Förutsättning: Du och din granne har hjälpt varandra under många år. Nu vill din granne ha hjälp med att flytta. Fråga - Skulle du hjälpa grannen under dessa premisser? Kontenta - Man har en go känsla och vill gärna hjälpa grannen. Instruktion - Kom ihåg den känslan för nu kommer den att försvinna och ni kommer leta efter en anledning till att det skall vara ok att den gör det. Del 2 - Samma förutsättningar som ovan men nu erbjuds du 250kr för att hjälpa din granne att flytta. Kontenta - Ledde till en inte alls så go känsla. Vi adderade en belöning men det skapade mindre motivation. Exempel Förutsättning: 2 grupper får instruktionerna att på så kort tid som möjligt fästa ljuset i väggen, tända det och se till att inget stearin rinner ner på bordet under (se bilden till vänster)! Den ena gruppen skall hjälpa till att lösa problemet bara för att hjälpa. Den andra gruppen får 500kr för att lösa problemet på så kort tid som möjligt. Resultat För den första gruppen tog det 7,5min att lösa problemet. Belöningsgruppen var 3,5 min långsammare. När man förenklar uppgiften genom att hälla ut häftstiften så är belöningsgruppen snabbare. Detta betyder att belöning är motiverande vid enkla uppgifter men inte annars. Har vi bristande förståelse så tar vi bristande beslut. Inget är så praktiskt som en bra teori Skolans historia Hur kommer det sig att vi tänt fel så länge? Skolan i dess nuvarande form kommer från sekelskiftet 1800/1900 och obligatorisk 8-årig utbildning kom så sent som på 1950 talet.

4 Skolan hade två snarlika grunduppdrag. Det ena var att utbilda framtida soldater och det andra var att förbereda arbetare till industrin. Två grupper som präglades av hierarkiskt tänkande, underkastelse och lydighet och som båda avstyr eget tänkande, kreativitet och komplex problemlösning. Med andra ord var uppdraget att se till att alla elever hade samma kompetens och egenskaper. Härifrån kommer också skolans traditionella belöningssystem som är morot och piska. Kom ihåg att detta sätt att belöna och bestraffa fungerar utmärkt för enkla arbetsuppgifter som industriarbete. Dagens skola Idag bygger skolan fortfarande på många av de historiska grundidéerna i struktur och pedagogik. Eleverna sitter i bänkrader framför sin föreläsande lärare. Där mottar de information som sedan förvantas ha fastnat och som slutligen mäts på olika sätt för att redogöra för elevens förmåga att ta till sig kunskap. Detta är ett industriband tänk som kretsar kring hur skolan mest effektivt kör igenom elever som skall komma ut i slutet av bandet med ungefär samma egenskaper. Ett annat exempel är att vi grupperar elever efter när de är födda och hanterar dem sedan klassvis. Inom industrin kallas detta för en batch med varor med samma serienummer. Alla lärare vet att det kan vara stor skillnad på en elev som är född i januari och en som är född i december samma år eller t.ex. elever som är födda samma månad. Ålder har visat sig vara svagt kopplat till vad elever är redo för att lära sig. Blickar vi framåt ser vi att idag är bara 16% av Sveriges BNP från industrin medan 60% kommer ifrån tjänstesektorn. Färdigheterna som behövs ute i arbetslivet har drastiskt förändrats från enklare till mycket mer komplexa och när det gäller komplex problemhantering gäller inte vårt gamla sätt att tänka kring motivation. Den senaste forskningen har gett oss en djupare förståelse för skolans nya uppgift. Utbildning är idag uppbyggd kring vad skolan behöver av sina elever för att kunna lära dem. Nu visar forskning att det är effektivare för inlärning att vända på det och istället forma inlärningen efter vad elever behöver och kretsa kring den enskilde elevens förutsättningar och inlärningsnivå. Alla elever har inre medfödda drivkrafter men vi har en ganska bristfällig förstelse för vad det är som driver oss. Vi vet inte riktigt varför vi gör som vi gör. Vi behöver nya glasögon för att förstå detta. De lärare som knäckt koden och tar bort belöning och bestraffning kommer att nå bättre resultat. Inlärning får inte handla om belöning och bestraffning!

5 Om välmående Andelen lyckliga människor har inte ökat sedan Lönerna däremot har tredubblats fram till Det finns två idéer i samhället som Erik slog hål på: Idé 1 - Om jag blir framgångsrik så blir jag lycklig. Idé 2 - Om du får det du vill så blir du lycklig. Ingen av idéerna stämmer. Framgångsrika människor är inte lyckligare och det är väldigt sällan som jag mår bra endast av att få det jag vill. Man väljer det som är mest njutningsfullt just nu men kanske inte är bäst för mig på lång sikt. Jag mår istället bra av att få det jag behöver. Vi har inte lyckats förvalta alla valmöjligheter vår ekonomiska tillväxt gett oss. Den psykiska ohälsan bland åringar har tredubblats sedan 90-talet, detta trots att vår materiella standard ökat kraftigt. Inte nog med att vi inte mår bättre, de vi bryr oss mest om d.v.s. de yngre generationerna mår i större utsträckning sämre. Yngre trivs sämst och sjukanmäler sig mest. Självmord är den absolut största dödsorsaken till förtidig död bland unga. Lycka = känna meningsfullhet, vara engagerad, ha goda relationer och att ha kul! Det här är ett allvarligt symtom på ett större problem och vi står inför en enorm utmaning. Din ansträngning som lärare i frågan är otroligt viktig. Detta är en trend vi behöver vända. Behovet av förståelse och konkreta verktyg för att stärka elevers välmående och deras studieprestation är större än någonsin. Bland unga i Sverige har vi idag drygt 250 dokumenterade fall av självmordsförsök per unga. KI tror att det representerar ungefär hälften av alla som försöker. Detta ger att 1/200barn försöker ta sitt liv årligen. På varje försök går det uppskattningsvis 10 som mår så dåligt att de tänker på att försöka vilket ger att 1/20barn går och tänker på att ta sitt liv. Hur får vi de här eleverna att få det behov tillgodosett som de inte har fått tillgodosett? Alla runt dessa barn (föräldrar, lärare, ledare m.fl.) kan välja den enkla vägen och hitta någon anledning till varför man inte behöver anstränga sig och lägga över ansvaret på någon annan. Men det är inte lösningen. Att välja jag gör det jag kan är betydligt bättre. Sverige är det mest sekulariserade och individualistiska landet i världen. Det är stort fokus på mig och vad jag vill för min skull. Vi har en tro på att många val är bra. Att ha mycket att välja på innebär att jag måste välja bort väldigt mycket. Jag kanske har den bästa schampoflaskan jag någonsin haft men jag är mer missnöjd än jag någonsin varit. Varför? För att jag har tvingats välja bort hundratals andra som också är bra. Valmöjligheter är bra men inte för mycket. Vart gränsen går vet ingen men det är troligtvis personligt. Sven Bremberg, barnläkare och docent i socialmedicin, säger att individualismen är den största orsaken till den ökade psykiska ohälsan i Sverige. Vi lever i en kultur där vi säger att dina val är den du är. Allt ansvar ligger hos mig. Tänk om jag väljer fel! Forskningen visar att vi tar beslut utifrån en modell som inte verkar funka. Materialistiska värderingar gör inte folk lyckligare. Vi måste värdera och tycka att andra saker är viktigt.

6 Del 2. Om att skapa en ny kompass, ett nytt perspektiv på lärande, motivation, välmående, lycka och våra elever Vi står inför en allvarlig utmaning. Den handlar om hur vi får grepp om situationen. En ny karta som hjälper oss att göra vårt arbete mer hanterbart. Hur får jag som lärare verktyg för att stötta upp mina elever? Hur får jag som rektor verktyg för att stötta upp mina lärare? Vad är det för miljö vi vill skapa för eleverna så det lär sig som mest. Hur blir jag bli den bästa läraren jag kan bli. Hur kan jag göra små förändringar av mitt beteende för att göra bra bättre? Hur kan jag lära mig av andra lärare som gör det bra? Hur kan jag som lärare ge mina elever verktyg för att hantera motgångar, motiveras, må bra? Målet är att bemästra läraryrket och skapa ett värde för eleverna. Vi behöver nya glasögon kring vad som skapar motivation. Övning välmående/prestation Instruktion Fundera på när du presterar och mår bra under vilka förutsättningar ytter/inre? Resultat - Harmonisk, utmaningar, förtroende, frihet, möjlighet att påverka, trygghet, motivation, när man har kul, positiva förväntningar, inspirerad, det fysiska, tid, bland vänner, när man bidrar, känna mening, lagom press, återhämtning, bli bekräftad, en känsla av sammanhang, glädje, tro på varandra, positiv energi, betydelsefullhet, hjälpa någon annan, intressant, spännande, känna att man duger, tillhörighet, att veta varför, att vara närvarande och vara fokuserad, bra team, starka social band. Reflektion Vi kom inte fram till ovanstående resultat genom att fråga vad vi vill ha, utan genom att fråga vad som gör att vi mår bra/presterar bra. Kontenta - Vi blir lyckliga av att få det vi behöver inte av att få det vi vill. Detta är grundbultar i forskningen idag! Det finns generella principer för att må och prestera bra. Alla behöver trygghet, de grundläggande fysiska förutsättningarna, utmaningar etc. Det har ingen betydelse om man är ett barn, vuxen, är född i Sverige eller är invandrad etc. Det är det vi nämnt ovan som vi behöver för att prestera på topp oavsett om vi är lärare eller elever. Vad hade vi svarat på frågan: Vad vill du ha/hur vill du att terminen skall vara? Vi hade troligtvis inte svarat utmanande, trygg mm utan valt en enklare väg. Då missar vi oftast KASAM, känna sig behövd etc. Ett gott liv är inte att få det man vill utan att få det man behöver. Vi behöver skapa förutsättningar för ett gott liv!

7 Exempel Elev 1: Minns allt han eller hon lärt sig i skolan men har inte fått med sig något av ovan nämnda resultat på frågan Vad får dig att må och prestera bra. Elev 2: Har fått med sig allt av ovan nämnda resultat på frågan Vad får dig att må och prestera bra men kommer inte ihåg något ifrån vad han eller hon lärt sig i skolan. Fråga: Vilken elev klara sig bäst efter skolan? Svar: Vi var alla rörande överrens om att den som kommer att klara sig bäst efter avslutat skolgång är elev 2. Med ovanstående i minne kan vi fundera över om vi får med oss följande ifrån lärarutbildningen: Vilka beteenden skapar en bra lärandemiljö/ vilka beteenden gör det inte? Hur skapar jag goda relationer med andra? Hur bidrar jag till något som är större än mig själv? Hur reser jag mig ifrån/hanterar motgångar? Hur skapar jag en god självkänsla? Hur gör jag för att inte se livet som en tävling? Hur lär jag mina elever att våga ta risker? Dvs grundbultarna för ett gott liv! Positiv psykologi Vetenskaplig studie av positiva tillstånd och beteenden : Forskar på njutning, positiva känslor, lycka, välmående och karaktärsstyrkor. Nyckel leta efter karaktärsstyrkor! Vad är det vi lyfter fram när vi rättar elever, deras styrkor eller deras svagheter? Tips till gruppen: Börja prata med varandra om vad man är bra på etc. Att skapa fler sådana dialoger och öppna upp för fler frågor leder till att man känner meningsfullhet, att man känner sig kompetent och att man utvecklas. Positiv psykologi handlar om: Mindfullness flow - direkt feedback, lagom utmanande, fokus/koncentration, tydligt mål. Man blir slukad av upplevelsen. Lärarna som använder det får bättre resultat. Går att bryta ner! Spiritualitet tacksamhet (går att träna) Det har visat sig att de som har en tro i allmänhet mår bättre. optimism - Hur hanterar jag motgångar jag stöter på. Hur kan ni jobba för att få era elever att våga räcka upp handen lite mer? Svar: Genom att bygga upp kompetensen att om jag inte vet så tar jag reda på det. Om man inte tränar eleverna på det så kan man inte förvänta sig att eleverna skall kunna det. Optimister lever 10,5år längre än pessimister och tar ut 1.25 mindre sjukdagar i månaden. Immunförsvaret och våra känslor hänger ihop. Pessimister blir oftare sjuka även om de smittas i samma utsträckning som optimister. Hopp Fysisk träning Positiva relationer Positiva institutioner Återhämtning De goda strategierna Hur kan jag skapa positiva förväntningar på mina elever?

8 Kreativitet Experiment Instruktioner Publiken delas upp i två grupper. Ni kommer att få se ett filmklipp var på en minut. En grupp blundar en tittar, inget ljud, lev er in i det ni ser. Den ena gruppen såg en film med gulliga kattungar. Den andra fick se djurplågeri. Efter båda grupperna sett sina filmer ställde Erik frågan: Hur många nya sätt att använda ett gem på kan ni komma på? Resultatet blev 24/75, i den gruppen som såg klippet som skapade en go känsla d.v.s. den som såg kattungarna var det 3,5 ggr fler som kom på fler än 5 nya sätt än i den gruppen som såg klippet som skapade en negativ känsla dvs. de som såg djurplågeri. Kontenta - Vår kreativa förmåga ökade enbart genom att se en film på 1 min. Vad skulle detta betyda för en elev under en termin? Vad skulle det betyda för deras förmåga att lösa problem, studieresultaten, mobbing etc.? Vad betyder det för en skolgång? Vad betyder det för en lärare som träffar sina elever varje dag? Filmerna skapade en medium stark negativ känsla i djurplågeri gruppen och en medium stark positiv känsla i kattungegruppen. Trots att det inte kan tyckas så mycket så fick vi ändå det här resultatet. Vad betyder det i verkligheten? 3,5ggr ökad kreativ förmåga är lågt räknat jämfört med det känslomässiga spannet vi rör oss i. Så här har vi alltid fungerat! Ovanstående experiment är en demonstration Det är mycket forskning som är gjorts på detta område och man ser alltid ett positivt resultat för den gruppen som får den goa positiva känslan. Det enda Erik gjorde för att påverka vår kreativitet var att förskjuta vårt känslotillstånd en liten bit. Princip Mår du bra så presterar du bra! Bilden visar antal fler idéer i % i olika grupper för de som fått den positiva känslan jämfört med de som fick den negativa känslan.

9 Flow Övning Flow Instruktioner Gå ihop två och två och ställ er mitt emot varandra. Den ena av er har händerna underst med handflatorna uppåt. Den andra har händerna en cm ovanför den andres händer med handflatorna nedåt. Den som har händerna underst skall försöka slå den andra på ovansidan av händerna. Denne skall försöka att undvika att bli slagen. Gruppen tyckte att övningen var kul och den genererade mycket skratt. Varför var det kul? Svar: Det innehöll alla fyra Flow principerna. Dessa finns alltid med när någonting är kul! Tar man bort en av de fyra så är det inte kul längre. De fyra Flow principerna är: 1. Balans mellan kontroll och utmaning (ett annat sätt att benämna det är färdigheter/uppgifter) Hög utmaning/låg kontroll leder till stress (barns ord för stress är rädsla) 2. Tydligt mål 3. Direkt feedback (inte fem minuter senare, runkeeper) 4. Fullständig koncentration (inga hjärnor är till för att göra 2 saker samtidigt) (Flow principerna är ett konkret verktyg som ni direkt kan ta med er och jobba med!) Att tänka kring: Sätter ni upp mål för ert eget lärande? Ex: Jag vill lära mig att bemästra xxx denna termin! Se det som att förenkla grunduppdraget och inte som en till grej. Lite kuriosa om Optimism Optimister lever 10,5 år längre än pessimister och tar ut 1,25 mindre sjukdagar i månaden. Immunförsvaret och våra känslor hänger ihop. Pessimister blir oftare sjuka även om de smittas i samma utsträckning som optimister.

10 Vad påverkar elevers studieresultat? John Hattie är författare till Visible Learning och har forskat på vad som påverkar elevers studieresultat. Forskningen har gjorts på studier som innefattar mer än elever. Hattie kom fram till 138 faktorer som påverkar studieresultaten. Man tittar på faktorerna på en skala från negativa effekter (-0,2) till stora positiva effekter (1,2). Det man kan se har den enskilt absolut största positiva effekten på elevers studieresultat är att lärarna filmar sig själva när de undervisar och sedan analysera det tillsammans med en kollega (0,88). Kvarsittning däremot har negativa effekter. Hur stor effekt har lärare på elevers studieresultat? Hatties forskning visar 6 kategorier av faktorer som har stark påverkan: 1. Läraren (0,49) 2. Läroplanen/utv program (0.45) 3. Undervisningen (0,44) 4. Eleven (0.40) 5. Hemmet (0,31) 6. Skolan (0,23) Detta innebär att jag inte kan hänga fast vid storyn som nämndes tidigare om att hitta en anledning till att man inte kan påverka eller att det är elevens historia/ryggsäck som gör att den inte kan ta till sig kunskap. Jag behöver istället titta på hur kan jag göra det jag gör ännu bättre och ta reda på vem som gör det bra och som kan bidra till min utveckling?

11 Grundläggande psykologiska behov Det finns tre grundläggande psykologiska behov som vi alla har och som behöver fyllas på kontinuerligt för att vi skall må bra: Autonomi Vi behöver kunna påverka, leda oss själv, göra det som är viktigast för oss. Man är självstyrd har valmöjlighet och lagom mycket inverkan. Att vara kompetent känna att vi utvecklas kontinuerligt, att känna att vi duger. Meningsfullhet/gemenskap Att använda min kompetens för att göra någonting mer än för mig själv. Bidra till något större. Rädslor kopplade till behoven är frihetsberövad, inte duga, bli utesluten ur gruppen. Är/Gör Vad händer om jag berömmer någon för det de gör kontra det de är? Hur motiverar man sina elever att räcka upp handen 3 gånger mer per dag? Case Julia: - Hur berömmer vi Julia som lyckats bra på ett matteprov? För det hon Är, dvs vad duktig du är på matte eller för det hon Gör dvs för ansträngningen Det där gjorde du bra!. Är 85% av oss vuxna säger att det är viktigt att berömma någon för vad de Är för det skapar självkänsla. Detta stämmer inte! De människor som blir berömda för att de Är någonting är mer rädda för att ta på sig svåra utmaningar. Jag utmanar inte mig själv för jag är rädd att misslyckas, rädd för att inte vara längre. Beröm för intelligens har mer negativa konsekvenser än beröm för ansträngning. Någon annans framgång blir ett hot mot mig. Vi blir fixerade/skrivna i sten. Gör Om jag blir berömd för det jag Gör känner jag att om jag anstränger mig så kan jag bli bättre, jag kan förändras/utvecklas. De känner större kontroll i sitt liv för de kan påverka det som andra värderar och berömmer. Dessa elever kommer anstränga sig mer, vilja räcka upp handen, våga ta på sig mer utmanande arbetsuppgifter, våga ta reda på svar om de inte kan etc.

12 Om jag ser en motgång som en möjlighet för mig att växa genom att förändra min strategi istället för att se det som ett misslyckande så kommer jag att vara motiverad att ta på mig mer utmanande och krävande uppdrag. If you never failed you never lived! Life=Risk h teorin: Det är inte var eleverna börjar/var de har sin talang som spelar roll utan h dedikerad träning som forskning nu visar avgör om man blir framgångsrik eller inte. Sammanfattning Vi har under föreläsningen: Målat upp det breda penseldraget d.v.s. hur samhället påverkat oss och vilka värderingar vi bygger våra tankar på idag. Vi har utmanat antagandena att lyckas jag så blir jag lycklig och att oändliga valmöjligheter är bra. Vi har fått nya glasögon kring vad som är viktiga kunskaper att ha och vad som är viktiga förmågor att bemästra dvs. Vad får oss att må och prestera bra? Vi har utmanat perspektiv på inlärning och hur vi berömmer prestationer - dvs. berömma för det någon Är eller det någon Gör Vi har fått konkreta verktyg att jobba med i vår vardag dvs. Flow principerna, Är / Gör, de grundläggande psykologiska behoven och hur vi kan arbeta med motivation.

13 Vi kan förändra! Vi vet vilka förmågor som är hjärtat i skolan! Viktigt att komma tillbaka till ursprungsuppdraget! Sikta på att bemästra yrket/att vara en bra pedagog! Om vi slår ihop våra resurser och adderar våra kompetenser kommer vi att må bättre, göra bättre och göra skillnad! Det är inte tyckande/ det är fakta! Ni är ovärderliga! Sammanställt (utifrån Erik Fernholms föreläsning ) till pedagoger och skolledare i Laholms kommun av: Karolina Reinhold Erik Fernholm Region Halland Lyckoaktivist.se