Förebyggande värdegrundsarbete på SFI/ Vuxenutbildningen

Transkript

1 Slutrapport Förebyggande värdegrundsarbete på SFI/ Vuxenutbildningen Projektsammanfa-ning hösten 2011 våren 2012 av Eva Ohlsson Projektet som denna slutrapport omfa2ar har genomförts 6llsammans med e2 fem6otal studerande på SFI/Vuxenutbildningen samt e2 6otal processhandledare från ESF- projektet Det goda livet. Genom projektet har metoder och konkreta verktyg i form av bilder och värdegrundsfrågor tagits fram i samverkan med målgruppen. Verktygen har växt fram under processpassen och berört teman som exempelvis blödningar på bröllopsna2en, mödomshinnor, kontroll och frihet, familjens inverkan på val av äktenskapspartner, religionens roll och beroendeproblema6k. Arbetet med projektet visar a2 det finns goda möjligheter a2 förebygga hedersrelaterat våld och förtryck, tvångsäktenskap, utanförskap, segrega6on och destruk6va subkulturer genom en processinriktad värdegrundsdialog med föräldrar. Bakgrund Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen (UAF) i Halmstad har beviljats ekonomiska medel av Länsstyrelsen i Halland för a2 arbeta med kunskapsspridning och medvetandehöjande insatser inom SFI/ Vuxenutbildningen. SyRet med projektet har varit a2 fånga upp e2 ak6vt deltagande och organisering av dem som riskerar a2 utsä2as eller utsä2a någon för hedersrelaterat våld och förtryck eller tvångsäktenskap. Målet med projektet har varit a2 testa och förankra e2 processinriktat värdegrundsarbete som metod för kommunika6on kring svåra ämnen. Trygga Halmstad Centret har bidragit med motsvarande ekonomiska medel för a2 undersöka hur kommunen kan arbeta för a2 nå föräldrar med utländsk bakgrund med de breda förebyggande preven6onsprogrammen avseende alkohol, narko6ka och tobak (ANT). ABF SydHalland har varit huvudman för projektet Med barnen i centrum som genomfördes under åren med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen i Halland. SyRet med projektet var a2 ta fram metoder för kommunika6on med föräldrar från starkt patriarkala kollek6vis6ska kyskhetskulturer. Projektet Med barnen i centrum har genomförts i samverkan med e2 35- tal kvinnor på bostadsområdet Andersberg i Halmstad. Det är erfarenheterna och kunskapen från arbetet med Med barnen i centrum som legat som underlag för värdegrundsarbetet på SFI/Vuxenutbildningen. Under hösten 2011 beviljades ABF SydHalland ekonomiska medel från Europeiska Socialfonden (ESF) för a2 starta projektet Det goda livet för a2 ta 6llvara kvinnors informella kompetens och matcha den med de behov som samhället har. De2a har inneburit a2 värdegrundsarbetet på SFI har kunnat genomföras i samverkan med ESF- projektet.

2 Genomförande hösten 2011 : Hedersrelaterat våld och förtryck Vi inledde projektet hösten 2011 genom a2 gå runt i alla klasserna på SFI för a2 berä2a om projektet. SyRet var a2 värva frivilliga 6ll våra grupper. Då medverkade även kvinnorna från ESF- projektet Det goda livet och de fungerade som språkstöd och brobyggare och genom dem kunde vi kommunicera på de flesta språk som var representerade i klasserna. Intresset från kvinnorna på SFI var mycket stort och vi var tvungna a2 begränsa antalet deltagare. Vi insåg a2 all^ör stora grupper skulle vara svåra a2 hantera. Gruppen med män var betydligt svårare a2 värva och den blev snarare en för liten grupp för a2 det skulle bli gruppdynamik i diskussionerna. Under hösten hade vi en grupp med män och en grupp med kvinnor med rela6vt goda kunskaper i svenska språket samt en grupp med kvinnor i behov av språkstöd. Kvinnorna från ESF- projektet fungerade som språkstöd men framförallt som processhandledare, brobryggare och dörröppnare för diskussioner kring känsliga ämnen. Under hösten träffades vi vid fyra 6llfällen vardera och varje processpass var mellan 1 ½- 2 6mmar. Det var alldeles för kort 6d för a2 verkligen uppnå förändringar när det gäller normer och värderingar. Men processpassen visade tydligt a2 behovet av a2 diskutera dessa ämnen var mycket stort och intresset för en fortsä2ning fanns också tydligt u2ryckt bland deltagarna (se bilaga 1). I den ena kvinnogruppen deltog 13 kvinnor som talade arabiska, kurdiska, turkiska, serbokroa6ska och romani. Mansgruppen bestod av 4 män som talade arabiska, romani, somaliska och franska. Den andra kvinnogruppen bestod av 11 kvinnor som talade arabiska, albanska, romani, turkiska, kurdiska, serbokroa6ska och somaliska. Varje processpass hade e2 inledande tema och utvecklades därerer i dialog med deltagarna. Exempel på teman som togs upp under hösten 2011: Skillnader och likheter mellan olika norm- och värdesystem Riskerna med a2 barnen socialiseras in i subkulturer Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan Blödningar på bröllopsna2en, myten om mödomshinnor Migra6onsprocessen, utvecklingen av kulturella enklaver Bra och dåligt i olika kulturer, tradi6oner och religioner Våld i nära rela6oner, begränsningar av livsrummet, barnaga, hjälpmöjligheter Kunskap är makt, föräldrarna måste kunna mer än barnen om samhället Skillnader mellan tvångsäktenskap, arrangerat äktenskap och frivilligt Diskriminering, förtryck, kränkningar Kusinäktenskap Utvecklingssamtal och föräldramöten i skolan Religionens, familjens och statens roll i våra liv Bygga broar för barnens skull, skapa balans mellan kontroll och frihet Demokra6råd, medinflytande, möjligheter a2 påverka Stort intresse för frågorna

3 Det var vik6gt a2 vi hade diskussioner med kvinnor och män i olika grupper erersom de ämnen vi berörde var mycket känsliga a2 diskutera i blandade grupper. Det var inte alls svårt a2 diskutera värdegrundsfrågor kring sexualitet, äktenskap, barnuppfostran och barnens situa6on mellan två kulturer. E2 undantag var frågor om HBTQ som är mycket tabubelagda och oerhört svåra a2 prata om. När det gäller de2a ämne behöver vi vidareutveckla våra metoder för kommunika6on. Intresset i övrigt från deltagarna var mycket stort och ledde 6ll intensiva diskussioner. Den vik6gaste framgångsfaktorn var a2 utgångspunkten för diskussionerna var barnen. Alla föräldrar vill a2 det ska gå bra för barnen och a2 barnen ska ha en god fram6d. Eleverna framförde åsikter om a2 det hade behövts mer 6d och a2 även elever med mycket låga språkkunskaper (nyanlända) skulle behöva den informa6on vi lämnade. Det framfördes också åsikter om a2 det borde vara obligatoriskt för alla elever på SFI a2 delta i processpassen. Många deltagare ville fortsä2a projektet i bostadsområdet och bjuda in andra föräldrar. Föreläsning för personalen E2 par dagar erer värvningskampanjen i klasserna hade vi en föreläsning för lärarna på SFI. SyRet med föreläsningen var dels a2 öka personalens kunskaper om ämnet men också a2 informera om och förankra projektet på e2 posi6vt sä2. Vi diskuterade mycket kring lärarnas delak6ghet i processpassen och det var personalen själva som beslutade a2 inte medverka. Beslutet fa2ades u6från a2 man var orolig över a2 närvaron skulle hämma elevernas vilja a2 kommunicera kring mer personliga saker. Däremot beslutade man a2 kuratorn skulle vara med och finnas som stöd om det skulle uppstå behov av uppföljande enskilda samtal (se bilaga 2). Uppföljande möte med pedagogerna När vi hade genomfört processpassen 6llsammans med eleverna hade vi e2 ny2 möte med pedagogerna där vi återrapporterade hur vi hade arbetat och vilka erfarenheter vi gjort. Pedagogerna och skolledningen var mycket posi6vt inställda 6ll projektet. Vi fick uppfa2ningen a2 de frågor vi tog upp i grupperna var mycket vik6ga även för pedagogerna och a2 vårt arbete på SFI le2 6ll fördjupade reflek6oner kring innehåll på lek6onerna. Inledningsvis upplevde pedagogerna a2 de inte rik6gt vågade lyra känsliga ämnen i klassrummet men a2 processpassen le2 6ll a2 eleverna blivit mer öppna och a2 man 6llsammans vågade diskutera på e2 öppnare sä2. En pedagog beskrev hur eleverna själva tagit upp frågor kring sexualitet på e2 mer förtroendefullt sä2 än 6digare. Pedagogerna önskade a2 de fick 6llgång 6ll materialet för då kan man fånga 6llfället på e2 naturligt sä2 utan a2 riskera a2 hamna i vi och dem. Genomförande våren 2012: Alkohol, narkolka och tobak Under våren 2012 hade vi fokus på frågor om förebyggande arbete avseende alkohol, narko6ka och tobak (ANT). Denna del av arbetet finansierades av Trygga Halmstad Centret och syret var a2 undersöka hur man skulle kunna mobilisera och kommunicera med föräldrar kring preven6onsprogram ur e2 interkulturellt perspek6v. Vi ville också undersöka varför det är svårt a2 mo6vera föräldrar med utländsk bakgrund a2 vara delak6ga i skolornas preven6onsprogram Effekt. Svårt a- värva deltagare

4 Under hösten 2011 hade vi värvat deltagare 6ll grupperna genom a2 gå runt i klasserna och denna gång testade vi a2 i stället samla alla eleverna under två pass i stora samlingslokalen och göra en stor informa6onssatsning istället. Vi hade med oss språkstöd från ESF- projektet Det goda livet som samlade eleverna i språkgrupper erer den gemensamma introduk6onen för a2 y2erligare förklara vad vi skulle tala om vid lek6ons6llfällena. Det visade sig a2 vi knappt fick några deltagare alls 6ll grupperna och vi vet inte rik6gt varför. An6ngen var det svårt a2 nå fram 6ll eleverna i den stora salen eller så var ämnet så laddat a2 endast e2 fåtal ville delta. Alltså fick vi återgå 6ll det koncept som varit framgångsrikt a2 besöka klasserna och prata om barnens situa6on mellan två kulturer och då fick vi betydligt fler anmälningar 6ll grupperna. I kvinnogruppen fick vi 17 deltagare som talade thai, vietnamesiska, romani, arabiska, persiska, kinesiska, somaiiska, albanska, bosniska, serbokroa6ska och engelska. I mansgruppen hade vi 6 deltagare som talade vietnamesiska, italienska, romani och arabiska. Upplägg och innehåll Vi inledde våren på samma sä2 som hösten genom a2 vi pratade om olika norm- och värdesystem och kom in på teman kring barnuppfostran, frihet och kontroll och det svenska samhällets syn på sexualitet och alkohol. Majoriteten av deltagarna drog starka paralleller mellan sex före äktenskapet och a2 använda alkohol. Många u2ryckte en oro över a2 låta barnen umgås med svenskar erersom man uppfa2ade a2 det är barnen som bestämmer i Sverige (mycket frihet) och a2 nästan alla svenskar dricker alkohol. Ju fler diskussioner vi hade i grupperna desto tydligare blev det a2 vi måste skapa dialog kring våra föreställningar och föru^a2ade om varandra för a2 6llsammans förebygga missbruk och kriminalitet bland ungdomar. Majoriteten av deltagarna hade ingen tradi6on av preven6vt arbete. Under våren träffade vi grupperna vid fyra 6llfällen vardera, ca 1 ½ 6mme/gång. Exempel på teman som togs upp under våren 2012: Vilka typer av beroenden det finns Vilka droger/beroenden som finns i hemlandet och vilka preven6onsprogram som finns Vad man kan göra som förälder för a2 barnen inte ska bli beroende Varningssignaler man bör vara observant på Stöd och hjälp om barnen har börjat med droger eller andra former av missbruk Trygga och drogfria mötesplatser för ungdomar i Halmstad Religion, alkohol, droger och skam Sexualitet, tvångsäktenskap, mödomshinnor, patriarkala strukturer Förebyggande arbete i skolan, preven6onsprogram, föräldrarnas delak6ghet Hur gör man föräldrarna starka? Hur kan föräldrarna göra barnen starka? Balans mellan kontroll och frihet. Vilka gränser är relevanta i olika åldrar. Olika frågor är starkt kopplade Lll varandra Diskussionerna om alkohol, droger och tobak landade snabbt i diskussioner om olika norm- och värdesystem och synen på sexualitet och det blev lite av en aha- upplevelse för oss hur starkt kopplade dessa frågor är 6ll varandra och 6ll religionen. Det blev också tydligt i diskussionerna hur vik6gt det förebyggande hälsoarbetet är och a2 stärka föräldrar i föräldraskapet sam6digt som man måste bryta

5 den rädsla som kan vara förknippad med det svenska norm- och värdesystemet. För a2 barnen ska ha en bra fram6d med god hälsa måste samhället och föräldrarna skapa trygga och 6llitsfulla rela6oner som bygger på förtroende. Föreställningarna om a2 det är barnen som bestämmer i Sverige skapade starka behov hos framförallt männen a2 behålla makten och kontrollen över barnen. Sam6digt som barnens reak6oner på för mycket kontroll an6ngen är anpassning eller revolt. Processpassen visar a2 dialog med föräldrarna kring föreställningar om vi och de andra är e2 vik6gt instrument för a2 förebygga missbruk, utanförskap och kriminalitet bland barn och ungdomar. Sammanfa-ande reflekloner av processpassen Redan inledningsvis mö2es vi av e2 stort intresse för projektet från både skolledningen och pedagogerna på SFI. Pedagogerna beskrev a2 de ora konfronterades med ämnen vi ville arbeta med och igenkänningsfaktorn var hög. Sam6digt u2ryckte pedagogerna a2 de inte visste rik6gt hur de skulle närma sig frågorna erersom de skapat en rela6on 6ll eleverna som byggde på en professionell rela6on lärare- elev. Sam6digt såg vi under arbetets gång a2 pedagogernas arbete präglades av e2 synnerligen go2 bemötande och respek^ullt samarbete med eleverna. Rela6onen mellan pedagogerna och eleverna var enligt vår mening en mycket god grund för a2 vi skulle kunna genomföra projektet. Det var betydligt lä2are för oss a2 komma in och börja arbeta med dessa frågor erersom det redan fanns e2 förtroende och en 6llit mellan pedagogerna och eleverna. Processinriktad värdegrundsdialog Vi har valt a2 kalla vårt arbete för en processinriktad värdegrundsdialog för a2 tydligt markera värdet av processer. A2 enbart informera om olika norm- och värdesystem, sexualitet, äktenskap och mänskliga räjgheter utan a2 också reflektera och byta åsikter med varandra leder sällan 6ll utveckling. Genom a2 använda oss av bilder har vi nå2 hela målgruppen oavse2 läs- och skrivförmåga och språkkunskaper och vanligtvis har white- boarden varit fullständigt nerklo2rad erer varje processpass (se några exempel i bilaga 3). Genom a2 skapa e2 6llåtande samtalsklimat utan pekpinnar eller föru^a2ade meningar har vi skapa möjligheter a2 låta olika åsikter komma 6ll tals. Det har också ske2 en utveckling i deltagarnas egen förståelse av olika kontexter och förmågan a2 sä2a ord på och förklara de2a. E2 exempel är a2 männen inledningsvis menade a2 alla flickor får välja livspartner själv genom a2 hon kan säga ja eller nej 6ll familjens förslag, 6ll a2 inta e2 mer reflekterande förhållningssä2 6ll begreppet välja själv och så småningom reflektera kring vad frivilligt kontra arrangerat äktenskap innebär. Brobyggande på många nivåer Projektet har har en processledare som är född och uppvuxen i en etniskt svensk kontext och processhandledarna som talar kurdiska, arabiska, albanska, serbokroa6ska, romani, turkiska och somaliska har en bakgrund där man har en hög igenkänningsfaktor i en hederskontext. De2a har visat sig vara en bra kombina6on som le2 6ll brobyggande på många nivåer. ERersom processledaren och handledarna har utvecklat en förtroendefull rela6on har svåra ämnen kunnat lyras i en 6llåtande atmosfär utan tabun. Processhandledarna har fungerat som språkstöd men de har också varit delak6ga i

6 processen. De har alltså har en mer ak6v roll än vad en tolk har. Genom sina roller på SFI har processhandledarna få2 e2 ökat självförtroende, de har upplevt en högre grad av meningsfullhet och delak6ghet sam6digt som de har påverkats i sin värdegrund och blivit starkare och mer välformulerade som kvinnor och föräldrar. Flera av handledarna har berä2at a2 de blivit auktoriteter i bostadsområdet i få2 en högre status i sina familjer och a2 de sprider kunskap vidare 6ll släkten, grannar och vänner. VikLgt med svensk processledare A2 projektet har har en etniskt svensk processledare har se2s som mycket posi6vt av både eleverna och processhandledarna från Det goda livet. Eleverna har uppska2at a2 de få2 förklaringar 6ll det svenska norm- och värdesystemet och a2 få ökade kunskaper kring hur det svenska samhället ser ut och är uppbyggt. Ledarens svenska bakgrund har skapa trygghet och möjligheter a2 ställa frågor som annars hade varit svåra a2 ställa. Processhandledarna menar a2 det är avgörande a2 den som håller i processen har svensk bakgrund erersom de själva inte skulle mötas med samma respekt och förtroende om de ensamma skulle hålla i processpassen utan de skulle bli mer ifrågasa2a. Kommentarerna från eleverna och handledarna stärker vår arbetshypotes a2 dialogen om olika norm- och värdesystem är e2 ansvar som i första hand vilar på majoritetssamhället - i samverkan med familjen. Rä- roll vid rä- Lllfälle Grunden för a2 man ska ta in ny kunskap och reflektera kring värdegrundsfrågor är a2 man litar på den som förmedlar kunskapen och därför blir processledarens egen värdegrund och förhållningssä2 mycket vik6gt. Om inte processpassen bygger på 6llit och förtroende kan processledarens arbete i stället leda 6ll a2 dörrar stängs och föreställningar om de andra cementeras. Processledaren måste själv vara djupt förankrad i mänskliga räjgheter men sam6digt ha en förståelse för och kunskap om olika norm- och värdesystem samt inta e2 reflekterande förhållningssä2. Kirkegaards enkla textrader om a2 mötet måste ske där människan är en grundinten6on för a2 kunna genomföra processpassen. Det innebär a2 processledaren behöver pendla mellan rollen som informatör, provokatör och människorä2sak6vist och veta när han eller hon ska använda de olika rollerna. Fel roll vid fel 6dpunkt leder 6ll försvar och rä2 roll vid rä2 6llfälle leder 6ll utveckling. Informella ledare kan skapa underordning Som processledare måste man vara observant på informella ledare i gruppen. Genom a2 ha kunskap om förutsä2ningarna i kontexten ökar möjligheterna a2 upptäcka informella ledare och a2 försöka förebygga exkludering och marginalisering. Här pratar vi om komplicerade strukturer kring manlighet och kyskhetsnormer där den sociala kontrollen av kvinnors och mäns sexualitet leder 6ll makt och underordning. Det innebär a2 den kvinna eller man som u2rycker åsikter som bryter mot den egna gruppens normer och värderingar riskerar a2 baktalas, utsä2as för ryktespridning eller uteslutas. Alltså finns det en risk för likformighet och konsensus i gruppen som inte bidrar 6ll utveckling och reflek6oner. Där är det processledarens uppgir a2 stå för en annan åsikt och våga bryta normer. Här gäller det a2 vara medveten om a2 makthierarkier i starkt patriarkala strukturer kan leda 6ll a2 kvinnor förtrycker andra kvinnor och a2 män förtrycker andra män. Användning av bilder är en bra väg

7 Vi har genomgående använt oss av bilder i dialogen kring värdegrundsfrågor. Inledningsvis hade vi några bilder a2 utgå ifrån och sedan har bildmaterialet vidareutvecklats i samverkan med målgruppen. Nya bilder har växt fram u6från behov och idag har vi e2 stort antal bilder som underlag för diskussionerna. Dessa bilder kan användas dels på SFI och dels inom exempelvis förskolan och skolan vid utvecklingssamtal och föräldramöten. De kan också användas som underlag för barn och unga för diskussioner kring iden6tet, kontext och 6llhörighet. ERersom en del av deltagarna från SFI och Det goda livet är analfabeter eller har mycket låg utbildning fungerar bilderna också inkluderande för dem som inte kan läsa och skriva. De2a är i vår mening en fråga om jämställdhet erersom det är framförallt flickor och kvinnor som förvägras möjligheten a2 gå i skolan. Några centrala framgångsfaktorer Den 6d vi har 6ll förfogande för projektet har varit alldeles för kort för a2 vi ska våga dra några långtgående slutsatser. Vi kan konstatera a2 vi hi2at e2 arbetssä2 och en metod som leder 6ll reflek6oner och fördjupade värdegrundsdiskussioner. Alla som medverkat i projektet både pedagoger, skolledning, elever och processhandledare anser a2 projektet har varit vik6gt och a2 en fortsä2ning hade varit önskvärd. Det har också framförts synpunkter om a2 informa6onen bör vara obligatorisk. U6från projektet har vi tagit fram några centrala framgångsfaktorer som vi tror har betydelse för a2 förebygga hedersrelaterat våld och förtryck och tvångsäktenskap: Utgångspunkten för dialogen måste vara a2 alla föräldrar vill sina barns bästa Processinriktad värdegrundsdialog ger mycket bä2re resultat än enbart informa6on Bilder är en bra utgångspunkt för diskussioner erersom de inte exkluderar någon Processhandledaren måste vara trygg i sin egen värdegrund och vara kontextmedveten Samarbete med processhandledare från kontexten ger många posi6va resultat Utgångspunkten för processpassen måste vara mänskliga räjgheter och barnkonven6onen A2 bli synlig i den egna livsberä2elsen, grupprocesser och egenmakt ger resultat Representanter för majoritetssamhället måste ta ansvar för värdegrundsdialogen Värdegrundsdialogen måste ske över 6d och involvera många olika aktörer för a2 ge resultat Resultat hur går vi vidare? Målet med projektet var a2 testa och förankra e2 processinriktat värdegrundsarbete på SFI för a2 kunna erbjuda en samhällsintroduk6on för nyanlända invandrare som bidrar 6ll a2 minska riskerna för hedersrelaterat våld och förtryck, tvångsäktenskap, utanförskap och missbruk av alkohol, narko6ka och tobak. Med anledning av de2a har vi har flera möten med Hava Husic som har e2 uppdrag som

8 utredare för hur man ska lägga upp samhällsintroduk6onen för vissa nyanlända i länet. Hava Husic medverkade även på e2 processpass för a2 se hur vi arbetade. Vid e2 6llfälle hade vi även möte med Länsstyrelsen 6llsammans med Hava för a2 diskutera hur metoderna och verktygen skulle kunna användas i samhällsintroduk6onen. När den slutliga utredningen presenterades under senvåren 2012 visade det sig a2 man beslutat a2 samhällsintroduk6onen ska läggas ut på entreprenad 6ll privata aktörer och endast en mindre del ska finnas kvar i kommunal regi. Det är därför oklart i nuläget om de metoder vi utarbetat kan användas i samhällsintroduk6onen på det sä2 som vi beskrev i ansökan. Föräldrastödsprogram för hela kommunen Projektet har emeller6d resulterat i a2 Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF) i samverkan med Utbildnings- och Arbetsmarknadsförvaltningen (UAF) och ABF SydHalland genom ESF- projektet Det goda livet har gjort en ansökan 6ll Ökade livschanser för unga för a2 förankra och sprida de verktyg och metoder som vi arbetat fram i de2a projekt och i projektet Med barnen i centrum. En ansökan om Föräldrastöd med e2 interkulturellt perspek6v ska lämnas in i mi2en av oktober och förvaltningscheferna samt poli6kerna är mycket posi6vt inställda. En arbetsgrupp med e2 15- tal personer från förskolan, skolan, Trygga Halmstad Centret, Region Halland, Det goda livet och Lands6nget Halland har bildats. Ansökan omfa2ar tre år och vänder sig 6ll personal inom flyk6ngmo2agningen, förskola, skola och SFI och syret är a2 stärka föräldrar med utländsk bakgrund i sin föräldraroll. En ansökan 6ll Integra6onsfonden ska ske parallellt för a2 arbetet ska kunna ske över lång 6d.

9