Bygga Broar. Med barn och unga i centrum

Transkript

1 Bygga Broar Med barn och unga i centrum

2 Västra Hisingens stadsdelsförvaltning består av Biskopsgården och Torslanda. Stadsdelsförvaltningen ger service åt cirka invånare.

3

4 Bakgrund till 2014 Identitet, kyskhetskultur och rätt till eget liv Nationellt projekt i samarbete med Halmstad och Hörby. Västra Hisingen, Biskopsgården deltar med pilotenheter Sjumilaskolan, Ryaskolan och Dimvädersgatans förskola Processinriktad värdegrundsdialog med barnen i centrum. Medel från Länsstyrelsen i Västra Götaland, fördjupning av arbetssättet utbildning i ett metodmaterial för att stärka barnets rättigheter, främja integration och motverka hedersrelaterad problematik Insatser med finansiering från VH utvecklingsfonden Initiera, implementera, institutionalisera och sprida den kunskap och de erfarenheter som projektarbetet gett. Socialt förebyggande arbete Budget 2016, SDN Västra Hisingen. Medel från utvecklingsfonden stadsdelen och sektor Utbildning

5 Förankring Arbetet är förankrat i nämnden. Ett beslut är fattat om att satsa på Bygga Broar. Bygga broar har också stöd i Lpfö 98 (rev. 2010) och I Lgr 11.

6 Nationellt Sedan 2005 har Länsstyrelsen Östergötland haft nationella regeringsuppdrag som rör hedersrelaterat våld och förtryck. I den här rapporten redovisas uppdraget att kartlägga förebyggande insatser i form av föräldrastöd syftande till att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Bygga broar nämns som ett av tre förebyggande arbeten i rapporten som läggs fram till regeringen våren 2016

7 Målet Stärka barnens rättigheter genom att: Främja integration Motverka hedersrelaterad problematik

8 Målgrupp Primär målgrupp Pedagoger och enhetschefer inom förskola och skola, elevhälsan, specialpedagoger Individ- och familjeomsorgen (IFO), kultur och fritid Välkomsten för nyanlända, Mödravården, BVC Sekundär målgrupp Föräldrar, barn och unga i stadsdelen

9 Syftet Stärka värdegrunden i relation till styrdokumenten, nationella lagar och internationella konventioner Öka kunskapen och kompetensen ur ett interkulturellt perspektiv Utveckla samverkan med föräldrarna genom processinriktad värdegrundsdialog

10 Upplägg Basföreläsning (3 timmar) Grundutbildning (5 dagar) Handledning och stöd Nationella erfarenhetsutbyten och samverkan

11 Basföreläsning (3 timmar) Migrations- och integrationsprocessen Makt- och motståndsteori Hedersrelaterat våld och förtryck Barn och ungas identitetsutveckling Olika norm- och värdesystem De första bilderna i materialet

12 Grundutbildning (5 dagar) - Kunskapsförmedling inom området genom relevant forskning, litteratur och rapporter - Reflektionsövningar där deltagarna får arbeta med sin egen värdegrund - Genomgång av bildmaterialet och de teman som bilderna är kopplade till

13 Bildmaterialet Ett 40-tal bilder som kan användas vid: Introduktionssamtal Spontana samtal med föräldrarna Föräldramöten Föräldrastödsgrupper

14 Utvärdering/Bygga broar: Tillägnat sig ny kunskap som bidrar till stärkt kompetens Utvecklat sin uppmärksamhet så att man lägger märke till nya relevanta aspekter i kontakten med föräldrar och barn Förändrat sin inställning till människor med annan kulturell bakgrund som underlättar genomförandet av samtal Känner sig mer bekväma och trygga inför att föra samtal med föräldrar om viktiga värdegrundsfrågor Utvecklat sitt sätt att föra samtal med föräldrarna till genuina dialoger som främjar insikter i viktiga ämnen kring barnens situation

15 Släktträdet

16 Livslinjen

17 Skillnader och likheter

18 Skillnader och likheter

19 Skillnader och likheter

20 Olika traditioner Vanligt uppfostra barn med stryk (men det händer i Sverige med trots förbud). Förbud med aga enligt islam (haram). Men olika traditioner i olika familjer. Barnomsorg finns även i Irak. Skillnader och likheter Sambo är vanligt i Sverige men inte i hemlandet. Ingen pojk- eller flickvän. Bra och dåliga saker med att vara sambo. Bra; man lär känna varandra. Dåligt; religionen förbjuder det. Homosexuella relationer tillåtna i Sverige ej i hemlandet. Många barn i Somalia. Olika skolsystem Tillåtet med aga i skolan i hemlandet. Varför slå barn men inte vuxna? Barn kan inte försvara sig. Bra att det finns äldreboenden i Sverige. Finns ej i hemlandet. Tillåtet att flytta hemifrån ensam i Sverige vid 18 års ålder. Barnäktenskap förbjudet i Sverige, det är bra. I hemlandet bestämmer föräldrarna mycket. Säger det är skam.

21 Barnens känslor

22 Hur vill vi att barnen ska känna?

23 Hur kan vi Bygga broar?

24 Träffa föräldrar i mindre grupper så att man kan öppna sig och prata. Svårt med pappagrupper. Möten där man har möjlighet till barnpassning. Att föräldrarna lär känna varandra. Work-shop Sommarfest Drop-in frukost. Hur kan vi arbeta tillsammans för barnen? Hur kan vi arbeta tillsammans för barnen? Livlinjen och släktträdet kan finnas i barnets pärm. Har en historia. Inga tomma blad när de kommer till fsk. Inte behöva börja om vid nya kontakter. Fördomar som vi vuxna möter ska inte våra barn behöva utstå. Lära känna andra från andra delar av samhället utanför Biskopsgården. Föräldrarna vill gärna hjälpa till på förskolan. Kommunikation mellan fsk /skola och hemmet. Modersmål för barnen redan i förskolan.

25 Kontakt Emmelie Rönnblad Izla Yousef Meta Sjöberg