Plan mot kränkande behandling 2011/2012. Skutans förskola

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling 2011/2012 Skutans förskola

2 Innehållsförteckning: Syfte... 3 Definition 3 Vision. 3 Att särskilt ta hänsyn till 4 Mål 5 Metoder/strategier. 5-6 Ledningens insatser.. 6 Upptäcka. 7 Utreda Åtgärder 8-9 Uppföljning/Utvärdering 9 Tillsyn 9 Aktuella dokument.. 9 2

3 Syfte: Diskrimineringslagen (2008:567) om förbud mot diskriminering och skollagen 14a kap (1985:1100) om kränkande behandling trädde i kraft den 1 jan Förskolan är skyldig att varje år upprätta en Plan mot kränkande behandling som främjar barns lika rättigheter och förebygger och motverkar all form av diskriminering och kränkande behandling. Definitioner: Diskrimineringslagen omfattar kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Diskriminering är när ett barn missgynnas i förskolan och det har samband med någon av ovanstående grunder. Det kan exempelvis ske genom förskolans regler, pedagogiska verksamheten eller de anställdas förhållningssätt. Kränkande behandling strider mot alla människors lika värde och kränker ett barns värdighet. Man pratar nedsättande om barn eller föräldrar, sprider rykten, förlöjligar, har negativa kommentarer om beteende eller utseende men också de former av bestraffningar genom utfrysning, ignorering är exempel på kränkande behandling. Både barn och vuxna på förskolan kan göra sig skyldiga till diskriminering och kränkande behandling. Tillrättavisningar/gränssättningar som är befogade för att ha en god miljö är inte kränkande behandling, även om barn kan uppleva detta kränkande. Man det är viktigt att respektera och reflektera över. Vision: Alla barn oavsett hudfärg och religion leker med varandra utan konflikter. 3

4 Planen mot kränkande behandling Att särskilt ta hänsyn till när det gäller arbetet med diskriminering och kränkande behandling är följande punkter: Våra styrdokument förutom diskrimineringslagen och skollagen, är också FN:s barnkonvention, Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) och våra egna arbetsplaner. Värdegrundsfrågor - hur vi faktiskt arbetar med vår värdegrund och syn på våra medmänniskor, innefattar också etiska frågor Jämställdhet utifrån genusperspektiv öka vår medvetenhet om hur vi agerar som pedagoger, men också se över den pedagogiska miljön. Dokument som vi använder i förskolans vardag Mångfalden ta tillvara de influenser som tillförs genom att lyssna på barnens och föräldrarnas erfarenheter Barn i behov av särskilt stöd ser vi som barn med möjligheter. Vi tänker inkluderande, dvs. som ett barn i gruppen som ska ges möjlighet till lek och lärande genom utmaningar och tilltro Kvalitetssäkring varje år utvärderas arbetet med likabehandling och att aktuella förbättringsåtgärder genomförts Föräldrars och all personals delaktighet information till föräldrar om vårt arbete 4

5 Så här arbetar vi på förskolan Skutan för att främja lika rättigheter och förebygga/motverka diskriminering och kränkande behandling Mål: Alla känner sig välkomna och trygga oavsett bakgrund. Det syns i vår miljö att vi är en mångkulturell förskola Vi visar att olikheter är en tillgång och att vi lär av varandra över kulturgränserna. Vi respekterar varandras trosuppfattning Vi pedagoger är viktiga förebilder och vi tydliggör de grundläggande värdena i den dagliga verksamheten. Att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera på såväl svenska som på sitt modersmål. Pojkar och flickor leker tillsammans och samma lekar. Alla har ett vårdat språk i normal samtalston och ett trevligt förhållningssätt. Metoder/strategier: Alla känner sig välkomna och trygga oavsett bakgrund. Det syns i vår miljö att vi är en mångkulturell förskola Vi försöker berättar något positivt och roligt som barnet varit med om under dagen när föräldrar hämtar Vi vill ha en rak och tydlig kommunikation. Vi ger information både skriftligt, muntligt och med bild. Vid behov kan vi vara behjälpliga att översätta viktiga dokument om vår verksamhet. På skolverkets hemsida finns information om förskolan i allmänhet, på olika språk. Vi använder oss av tolk. Nya barn utan någon förståelse för svenska önskar vi hjälp av vår modersmålsstödjare under hela vistelsen i förskolan under inskolningsperiod Vi ställer frågan Hur vill ni föräldrar vara delaktiga i förskolans verksamhet? Vi frågar också efter e-postadress för att kunna förmedla information och kommunicera för att på så sätt få en större delaktighet. Vi visar att olikheter är en tillgång och att vi lär av varandra över kulturgränserna. Vi respekterar varandras trosuppfattning Vi utvecklar och intensifierar de diskussioner som kommer upp i barngruppen när det gäller religionsfrågor. Fokus ligger där på att vi har olika uppfattningar och att det är OK. Vi är särskilt uppmärksamma om något barn blir utsatt p.g.a. hudfärg eller annat och agerar omgående. 5

6 Genom minibiblioteket kan vi tillhandahålla barnlitteratur på olika språk. Vi pedagoger är viktiga förebilder och tydliggör de grundläggande värdena i den dagliga verksamheten. Att vi pedagoger sätter ord på det barnen är delaktiga i och verbalt tydliggör demokratiprocesser. Viktigt att vi lyssnar på det barnen säger. Vi försöker förstå barnen utifrån deras eget perspektiv. Vi bemöter varje individ på ett respektfullt sätt. Att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera på såväl svenska som sitt modersmål. Vi använder oss av våra modersmålstödjare och deras kunskaper. Vår språkpedagog stöder alla pedagoger i arbetet med barnens språkutveckling. Pojkar och flickor leker tillsammans och samma lekar Vi uppmuntrar pojkar och flickor att leka tillsammans och visar det genom att medverka i leken. Vi är observanta på barnens lek. Vi funderar över och förändrar miljön utifrån könsneutrala benämningar på rum. Vi reflekterar över vårt förhållningssätt. Ett vårdat språk i normal samtalston och ett trevligt förhållningssätt. Vi pedagoger är tydliga och tänker på vårt sätt att uttrycka oss. Genom rollspel kan barnen bearbeta hur vi pratar och är mot varandra. Vi fortsätter med Skutans kompis då alla barn och pedagoger säger positiva saker om ett barn i taget. Sedan sätter vi upp det med foto på barnet i hallen. Noll tolerans mot svordomar, hårda ord och våld. Ledning: Ansvarar för att göra planen mot kränkande behandling väl känd för alla medarbetare antingen själv eller genom delegation av det ansvaret. Önskad kompetensutveckling under året Ger mandat och förutsättningar till de pedagogiska ledarna Att dokument som använd av förskolan främjar likabehandling 6

7 Upptäcka: Hur gör vi för att upptäcka att diskriminering/kränkning förekommer? 1. Planerade samtal som genomförs kontinuerligt med syfte att ta reda på atmosfären i barngruppen och på förskolan med barn, personal och föräldrar a) Regelbundna och strukturerade samtal/intervjuer med barnen om hur de trivs, hur de kan påverka, kamratrelationer och lekar. Här ansvarar avdelningspersonal. b) Medarbetarsamtal/lönegrundande samtal två gånger om året. Chef och medarbetare ansvarar. c) En bra dialog med föräldrar/vårdnadshavare dagligen samt utvecklingssamtal två gånger om året eller fler vid behov. Ansvarspedagoger och föräldrar ansvarar. 2. Enkäter för att granska egna organisationen a) Årlig undersökning av personalens upplevelse av arbetsmiljön (HRI) med uppföljning b) Årlig föräldraenkät för att få föräldrars uppfattning om förskolan 3. Övriga insatser för att upptäcka a) Personalen är observant och skapar rutiner för att ha en god uppsikt både ute och inne. b) Barnobservationer och övrig dokumentation sker kontinuerligt c) Personalen är uppmärksam på om barnen blir kränkt av någon vuxen Utreda: Hur agerar vi om något händer? 1. Vi ingriper och visar att kränkningen inte är acceptabel 2. Vi samlar in information genom samtal med de berörda, enskilt eller tillsammans. Samtalen genomförs av pedagog på avdelningen och anpassas efter situationen och barnens mognad 3. Observationer och dokumentation görs av vad som hände, stämningar och åsikter. Alla sidor måste belysas på ett respektfullt sätt 7

8 4. Orsakerna till den uppkomna situationen identifieras och analyseras av avdelningspersonal och/eller i barnhälsogrupp. Här planeras vad som ska göras i nästa skede beroende på omständigheterna. Dokumentera. 5. Är kränkningen allvarlig kontaktas föräldrar/vårdnadshavare omgående för information eller senast vid hämtning. Även förskolechef informeras 6. Samtal om det som inträffat sker med samtliga inblandade (barn, personal, föräldrar). Om åtgärdsplan upprättas ska det framgå: Vad som ska göras? Vem som är ansvarig? och När det ska vara genomfört? 7. Om personal misstänks för kränkning ska förskolechef (eller av förskolechef utsedd person) ansvara för utredningen. Eventuellt tillsammans med facklig representant. Samtal och upprättande av åtgärdsplan genomförs 8. Uppföljning, utvärdering och avslutande samtal genomförs Åtgärder: Hur ska en situation hanteras om den är akut eller om man upptäcker ett mönster i barnens beteende? Kortsiktigt måste man lösa situationen, men i ett långsiktigt perspektiv ska man se över vilka insatser som måste göras för att skapa en förändring i attityd och förhållningssätt antingen det gäller barn eller vuxna Vi måste på kort sikt göra följande: Omedelbart sätta stopp för kränkningen Utredning ska påbörjas omgående enligt de rutiner som finns Dokumentera alltid vad som hänt, vilka åtgärder som satts in och hur det gick Alla parter ska vara med i utredningsprocessen och åtgärdsplanen Uppföljning, utvärdering eventuellt ny plan - var, när och hur Långsiktiga insatser: Se över miljön/rutiner kontinuerligt dels så god uppsikt garanteras, dels att miljön är tillgänglig för alla barn 8

9 Ha diskussioner om atmosfären i arbetslaget och toleransen mot det vi inte är vana vid. Då höjs medvetandet om våra fördomar och också vår kunskap Noggrant analysera hur vi hanterar konflikter, små som stora, med hänsyn till alla berörda parter, men att få de berörda att försonas och få insikt utan att skambeläggas Vårt arbete med planen mot kränkande behandling ska vara känd av föräldrar. Vi berättar vid inskolning, höstens första föräldramöte och vid utvärdering. Och har den tillgänglig på avdelningen och/eller via e-post Uppföljning/Utvärdering: Planens mål, metoder och strategier följs upp och utvärderas minst en gång per år. Vi ser på vad som hänt under året, vad som vi gjorde bra och vad vi behöver förbättra. Det vi gör bra vill vi kvalitetssäkra och det vi vill förbättra sätter vi nya mål med insatser för. Tillsyn sker av DO, Diskrimineringsombudsmannen, och BEO, Barn och Elevombudet på Statens skolinspektion, Dokument som kan relateras till är: FN:s Barnkonvention Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) Allmänna råd och kommentarer: För arbetet med att främja likabehandling Förebygga diskriminering, främja likabehandling i förskolan HomO:s kommunhandbok en vägledning för dig som arbetar i förskolan Har du tänkt på att det inte handlar om rätten att vara annorlunda utan om rätten att vara sig själv? 9