Satsning på välmående gav glädje och motivation

Transkript

1 TEMA FRAMTIDENS SKOLA Satsning på välmående gav glädje och motivation Kollaskolan i Kungsbacka är pilotskola för en större satsning på ökat välmående bland eleverna i Region Halland. Projektet Välmående ger resultat har satt fokus på elevernas styrkor och möjligheter och genom detta öka deras självförtroende att ta sig an utmanande uppgifter. Bildtexter 46 GRUNDSKOLETIDNINGEN 3/2017

2 GRUNDSKOLETIDNINGEN 3/

3 TEMA FRAMTIDENS SKOLA 48 Bildtexter När det blev klart att Kollaskolan skulle utökas med ett högstadium 2014 började pedagogerna fundera över vad skolan skulle ha för profil. Tankarna gick åt hälsa, berättar förste läraren Petra Granelli. Samtidigt kom nyheten att den psykiska ohälsan ökade bland de unga i Sverige och Kollaskolan bestämde sig för att vidga begreppet från att enbart handla om kost och motion till att även inkludera elevernas psykiska välbefinnande. I ett möte med Region Halland fick de höra talas om ett nytt skolsamarbete med organisationen Bättre Skolor vars mål är att fungera som en bro mellan ny forskning och pedagoger. Det ledde till att Kollaskolan blev utvald som pilotskola för projektet Välmående ger resultat. En avgörande anledning till att vi hoppade på projektet var att det var forskningsbaserat och upplevdes som seriöst, säger Petra Granelli. Karin Jansson, strateg för hållbar utveckling i Region Halland, berättar hur satsningen kom till. Vi inledde ett samarbete med Bättre skolor 2013 då de upphandlades för att ta fram ett utbildningsmaterial baserat på kognitiv neurovetenskap, positiv psykologi och in lärningsforskning. Detta material blev vad vi nu kallar Välmående ger resultat. På Kollaskolan innebar det att all personal fick gå en utbildning för Bättre Skolor där de bland annat diskuterade GRUNDSKOLETIDNINGEN 3/2017 Karin Jansson elevernas vardag i ett föränderligt samhälle, motivation, inlärningsprocesser och vikten av trygga relationer. Under perioden de gick utbildningen lade de undan all annan skolutveckling för att kunna satsa fullt ut på att genomföra de förändringar som krävdes. Utgångspunkten är att trygga elever som mår bra också når bättre resultat i skolan. Än så länge är det för tidigt att säga hur projektet påverkat betygen men försteläraren Petra Granelli är övertygad om att de är på rätt väg, eftersom de lutar sig mot befintlig forskning, när det gäller att skapa goda förutsättningar för elevernas inlärning. Jag kände att det äntligen fanns forskning som stödde det jag alltid har trott. Utifrån elevernas välbefinnande pratar de i dag mer om vikten av att ha positiva relationer med andra människor än vad de gjort tidigare. Elever och lärare har till exempel må bradagar där de lär känna varandra genom lekar och aktiviteter. Petra Granelli menar att det är oerhört viktigt att eleverna får känna trygghet och glädje i skolan. Ibland ska man bara ha kul, säger hon. När pedagogerna lär känna eleverna bättre blir det lättare att hjälpa dem att hitta en inre motivation. En tävlingsinriktad elev kan till exempel behöva tävlingsinriktade utmaningar för att prestera så bra som möjligt.

4 Bildtexter Lärarna har i dag fått en ökad förståelse för hur de kan motivera eleverna och skapa positiva och förtroendeingivande relationer. Ämneskunskap är viktigt men det är också elevernas kunskap om sig själva. Man ser i studier att vetskapen om hur hjärnan fungerar gör att man orkar kämpa lite till. Men det handlar också om att inte vara rädd för att misslyckas. Eleverna har fått lära sig mer om hur hjärnan fungerar under inlärning men också om hur de kan identifiera sina styrkor och utnyttja dem på bästa sätt när de stöter på svårigheter. Kollaskolan Kollaskolan ligger i Kungsbacka och är pilotskola för Region Hallands projekt Välmående ger resultat som har tagits fram tillsammans med skolutvecklingsorganisationen Bättre Skolor. På Kollaskolan går 470 elever i grundskolan årskurs F-8. Från och med höstterminen 2017 blir Kollaskolan en grundskola upp till årskurs 9. Just nu deltar 20 pilotskolor i Region Hallands satsning. Bättre Skolor utbildar även 30 processledare som ska sprida projektet till skolor och förskolor i alla regionens kommuner. Man ser i studier att vetskapen om hur hjärnan fungerar gör att man orkar kämpa lite till. Men det handlar också om att inte vara rädd för att misslyckas. Alla kan vara bra på matte, men man måste jobba olika mycket för att bli det. Det är en viktig insikt att ha med sig, menar Petra Granelli. I stället för att berömma prestationen berömmer pedagogerna nu ansträngningen. En elev som kämpade med ett matteproblem hade kreativitet som styrka. När eleven kom på det började hen rita upp talet på tavlan och klarade sedan av att lösa uppgiften. Det var en aha-upplevelse för både eleven och alla oss andra att se exempel på hur det kunde gå till. En del elever har anammat metoderna på djupet och pratar gärna utifrån mindset, men precis som på andra skolor finns det fortfarande elever som på olika vis har det kämpigt. Att börja prata om välmående är inte en universallösning för alla problem. Men en viktig pusselbit. Det har också gjort arbetsgruppen mer sammansvetsad. Pedagogerna har blivit bättre på att aktivt arbeta för ett gott arbetsklimat genom att berömma varandra, överraska med fika och på olika sätt anstränga sig för att det ska bli kul att gå till jobbet. Ett av målen framöver är att involvera föräldrarna mer i det nya sättet att arbeta. De har redan blivit inbjudna till en inspirationsföreläsning med Bättre skolor och på Region Hallands hemsida ligger sex videoföreläsningar med en sammanfattning av varje utbildningsmodul. GRUNDSKOLETIDNINGEN 3/

5 TEMA FRAMTIDENS SKOLA Bildtexter 50 Konkret har föräldrarna fått uppleva att utvecklingssamtalen svängt om. Innan pratade vi mest om det som var svårt. Nu pratar vi om styrkor och hur man har användning för dem när man gör något svårt. Det är oerhört uppskattat, säger Petra Granelli. Inom idrottspsykologin är detta inga nyheter. Där talar man ofta om det som fungerat under en match för att sedan kunna bygga vidare på det som är bra. Men i skolans värld har utgångspunkten ofta varit en annan. Jag vet själv när jag 6 MODULER UTIFRÅN TEMAN ÄR MATERIALET TILL VÄLMÅENDE GER RESULTAT UPPDELAT I 1. Människan och lärande 2. Mindset 3. Värderingar och mål 4. Självtillit och aktörskap 5. Positiva relationer 6. Emotionell kompetens GRUNDSKOLETIDNINGEN 3/2017 Vi ser det som ett levande material. Det är en grund som man utvecklar. suttit som förälder och pratat i 30 minuter om matte som är svårt för mitt barn och sedan undrat: men vad är hon bra på? Jo det mesta andra. Kan vi inte få höra det? Efter utvecklingssamtalen händer det att elever säger att det var det roligast som hänt på hela veckan att få prata om vad de är bra på. Det inledande arbetet med Bättre Skolor är numera avslutat men arbetet på Kollaskolan fortsätter. Vi ser det som ett levande material. Det är en grund som man utvecklar. Skolan fortsätter att ta till sig ny forskning och har på senare tid ökat på med en satsning på fysisk aktivitet. När eleverna skulle göra nationella proven fick alla promenera för att få upp lite puls. Det är viktigt för hjärnan och lärandet, men har tidigare inte varit så stor del av satsningen. Fler skolor i regionen står på tur för att gå utbildningen och Region Halland har börjat utbilda egna processledare som ska sprida kunskapen. En av dem är Petra Granelli räknar de med att ha 30 processledare fördelade på de sex halländska kommunerna där vissa knyts till sina egna skolor medan andra kommer att jobba kommunövergripande. Region Halland har också inlett ett samarbete med forskare på högskolan i Halmstad för att utvärdera satsningen Välmående ger resultat. Denna beräknas vara klar om drygt ett år. Petra Granelli är positiv till att vara med och sprida kunskapen till fler skolor och pedagoger och tror att Kollaskolan kommer att behålla arbetsmetoderna under lång tid framöver. Vi avslutar aldrig. Detta är vår själ och vår kultur. Den kommer bara att utvecklas. text: CHARLOTTE LUNDQVIST

6 Bildtexter GRUNDSKOLETIDNINGEN 3/

7 TEMA FRAMTIDENS SKOLA KIM TÖRNQVIST: Skolan behöver se till hela elevens utveckling inte bara kunskapsmålen Genom att hålla inne med kritiken och dra ned på rödmarkeringarna skapar man en varmare stämning i klassrummen där eleverna vågar både lyckas och misslyckas. Det tror Kim Törnqvist, verksamhetsledare för Bättre skolor. 52 Sverige är ett av världens lyckligaste länder, samtidigt drabbas allt fler ungdomar av psykisk ohälsa. Hur hänger det ihop? Det är en av frågorna som engagerar organisationen Bättre skolor. Genom att ta hjälp av forskare från bland annat Karolinska institutet söker de efter de djupgående svaren på skolans utmaningar. Målet är att vara en motvikt till politiska utspel och snabba lösningarna. Vi vill inte ha några dagsländor utan skapa en rörelse där man tar skolan på allvar, säger verksamhetsledaren Kim Törnqvist. Det han tycker saknas är inte en medvetenhet kring vilka problemområden som finns utan perspektivet: hur gör vi nu? Vilken forskning och vilka metoder ska skolan använda för att skapa något bättre? För att komma till rätta med detta har Bättre skolor tagit fram pedagogiska metoder utifrån bland annat skolforskaren John Hatties studie Synligt lärande. I denna undersöker Hattie vilka faktorer som påverkar elevernas skolprestationer. Han kommer fram till att de lär sig bäst när de är medvetna om sina egna GRUNDSKOLETIDNINGEN 3/2017 Kim Det är viktigt att förstå varför man lär sig det man lär sig och hur det kommer till användning. inlärningsprocesser. Lärare bör i större utsträckning diskutera studieteknik med eleverna och förklara syftet med både lektioner och skoluppgifter. Det är viktigt att förstå varför man lär sig det man lär sig och hur det kommer till användning, säger Kim Törnqvist. Detta kan också leda till att skolan får omvärdera gamla sanningar. Fallande resultat och en ökande grupp hemmasittare tror han är ett resultat av att skolan inte är anpassad till dagens samhälle. Strukturerna hänger kvar från tiden då skolans uppgift var att producera goda arbetare till industrin. Då var det viktigt att lära sig vissa specifika kunskaper, att komma i tid och att lyda auktoriteter. Man stannade ofta på samma plats man växte upp och kunde räkna med att ha samma jobb fram till pensionen. I dag är verkligheten mer föränderlig och kraven på individen högre. Förr stod ämneskunskapen i centrum,

8 VÄXANDE TANKESÄTT HUR HANTERAR MAN OLIKA SITUATIONER? MEDGÅNG Lägger på minneskontot Fokuserar på framgångsfaktorer Ber om ny utmaning Fortsätter anstränga sig UTVECKLING UTMANING Fortsätter när det är svårt Tränar sin hjärna Anstränger sig för att lära MOTGÅNG Firar misslyckanden Fokuserar på lärdomar Ändrar beteende eller strategi Ber om hjälp / Sök feedback Testar igen LÅST TANKESÄTT HUR HANTERAR MAN OLIKA SITUATIONER? däremot var det inte så viktigt att kunna hanterar sina känslor eller att fungera i en grupp. I dag är det tvärtom. Information finns överallt i en sådan mängd att det svåra är att sålla i den, men den sociala kompetensen är nödvändig på en arbetsmarknad där de flesta nya tjänster sprids genom kontakter och inte platsannonser. Valmöjligheterna ökar och det ställs högre krav på individen att ta egna initiativ. Samtidigt som många upplever det som positivt och spännande kan det också leda till stress och rädsla för att välja fel. Om man som lärare inte förstår allmänmänskliga faktorer som rädsla och ångest har Bildtext?? man inte heller rätt strategier att förstå och tolka elevernas beteende så att man kan hitta lösningar, säger Kim Törnqvist, som menar att trygga relationer är nödvändigt för att eleverna ska våga prestera sitt yttersta. Om man som lärare blir allt för fokuserade på kunskapen som ska läras ut så är det lätt att glömma att man också måste lära sig om varandra för att skapa en god lärandemiljö. Skolan behöver se till hela elevens utveckling och inte bara kunskapsmålen. Dessutom, menar Kim Törnqvist, behöver eleverna hjälp att fokusera på sina styrkor och sin självkänsla. Bättre Skolor Skolutvecklingsorganisationen Bättre Skolor är en del av Ekskäret Klustret. Verksamheten drivs med stöd från Axfoundation, Karolinska Institutet, Region Halland och Vinnova. Bättre Skolor står även bakom föräldraplattformen Growingminds. UTMANING Slutar när det blir jobbigt Lägger hjärnan på soffan Tar den enkla vägen till resultat MEDGÅNG Söker bekräftelse Slutar anstränga sig Väljer lätta uppgifter MOTGÅNG STAGNATION Undviker utmaningar och misslyckanden Fokuserar på det negativa/kritiserar sig själv Undviker feedback Ändrar ej beteende eller strategi Ger upp Inte på kritik och rödmarkeringar. Allt för många bedömer sig själva hårt när de stöter på motgångar och har svårt att be om hjälp och hitta vägar fram. I samtal med Bättre skolor säger elever att de vill lära sig mod, att uttrycka känslor, att prata om det som är viktigt i livet och att våga prata inför andra. Det är inte bara disciplin som är problemet i skolan i dag, säger Kim Törnqvist, som ser det som en symptomlösning att förbjuda mobiltelefoner på lektionerna. Fråga i stället vad det är som får elever att ta upp dem? Varför tappar de intresset för sin egen utveckling? Eleverna behöver hitta tillbaka till den inre motivation som vi alla föds med. Barn är nyfikna. De slår sig men ställer sig upp och försöker igen, säger Kim Törnqvist. Den känslan vill han att de ska ha kvar även under skolgången. text: CHARLOTTE LUNDQVIST GRUNDSKOLETIDNINGEN 3/