Psykosocial arbetsmiljö i då5d, nu5d och fram5d

Transkript

1 Psykosocial arbetsmiljö i då5d, nu5d och fram5d Lena Abrahamsson Industriell produk/onsmiljö, Arbetsvetenskap Ins/tu/onen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet

2 2 Vad är psykosocial arbetsmiljö? Handlar om människans samspel med omgivningen hur människor påverkas av arbetsmiljön, men också hur människan utvecklas av och utvecklar den Det är inte någon speciell del av arbetsmiljön som är psykosocial inte bara rela/oner mellan människor människan möter all/d arbetsmiljön som en helhet det går inte a? separera fysisk arbetsmiljö (kroppen, rummet, tekniken, organisa/onsstrukturen) och psykisk arbetsmiljö (huvudet, symboler/ diskurser, rela/oner, iden/teter) biopsykosocial modell EF inte helt nyf begrepp 1941 diskuterade psykiatern Marie Jahoda socio- psykologiska problem för fabriksarbetande flickor psykosocial arbetsmiljö myntades av psykoanaly/kern Erik H Eriksson 1959 och fördes in i arbetsmiljödiskussionen inför 1978 års arbetsmiljölag 2

3 3 En samstämmig bild OmfaFande och robusta kunskaper har vuxit fram under decennier i flera olika forskningsfält (psykologi, sociologi, arbetsvetenskap, pedagogik ) med stora inslag av tvärvetenskap Användbara och lähllgängliga riktlinjer för goda arbetsvillkor 3

4 4 Vad är en god psykosocial arbetsmiljö? Fysiska risker och problem är undanröjda och utrustning och lokaler anpassade ejer människors olika fysiska och psykiska förutsäfningar och ukormade för af underläfa arbetet. De anställda har egenkontroll, delak5ghet och inflytande i både stort och småf. Kan påverka arbetsfördelning, arbetstakt och arbetssäf i rela5on 5ll både andra människor och det tekniska systemet Arbetet ger fysisk, intellektuell och kulturell s5mulans, omväxling, social samvaro, sammanhang, lärande och personlig och yrkesmässig utveckling. Fysiska och psykiska arbetsbelastningar, krav och utmaningar balanseras 5ll en lagom nivå. Arbetsplatsen präglas av jämställdhet, räfvisa, respekt, 5llit, demokra5skt ledarskap och öppen kommunika5on och med goda möjligheter 5ll trivsel och socialt stöd. Samt goda möjligheter af kombinera med ef rikt och hållbart liv utanför arbetet. 4

5 5 Samstämmighet i argumenten Humanitära skäl förhindra arbetsskador och främja människors livskvalitet Samhällsekonomiska skäl utslagning från arbetslivet, vård, omskolning, sjukskrivning och rehabilitering leder /ll stora kostnader för samhället, men även för företagen (och därmed för samhället) genom a? säkra god arbetsmiljö möjliggörs a? fler kan arbeta och därmed bidra /ll en posi/v samhällsutveckling Företagsekonomiska skäl hälsofrämjande arbetsmiljö är vik/g för sänka kostnaderna, säkra rekrytering, produk/vitet, global konkurrens, innova/vitet, /llväxt och fler arbets/llfällen Det svenska arbetslivets tradi5onella vinna- vinna- perspek5v effek/v och utvecklande produk/on hälsa och lärande bland personalen Men är e? mångface?erat begrepp 5

6 6 Tre områden inom forskning och prak5k 1. Hälsa/ohälsa 2. Styrning och utveckling 3. Problema5serande

7 7 1. Hälsa/ohälsa Ohälsoproblem och/eller friskfaktorer stress, krav och kontroll, individens behov och mo/va/on, kroppens alarmsystem, stressorer, coping, locus of control, känsla av sammanhang Individens hälsa välbefinnande och empowerment nöjd medarbetarindex

8 8 2. Styrning och utveckling Organisering styra och utveckla organisa/onen, grupper och/eller individer Grupper samarbete, grupprocesser, team, informella grupper, subgrupper Normer, roller kränkande särbehandling och konflikter Ledarskap ledaregenskaper, ledars/lar, maktutövning, manipula/on och reak/oner Lärande både individuellt och kollek/vt lärande, arbetsplatslärande

9 9 3. Problema5serande IfrågasäFande, kri5ska analyser alterna/va och komple?erande förståelser av olika fenomen i den psykosociala arbetsmiljön aliena/on, motstånd och ojämställdhet myter, fördomar, genus, sociala konstruk/oner, arbetsplatskulturer, yrkesiden/teter, strukturer, symboler och diskurser Problema5seringar av såväl tekniksystem som makt, styrning, poli5k och ideologier Kan kanske ge svar på frågor som Varför är det så svårt a? genomföra arbetsmiljöförbä?ringar? Varför går utvecklingen i vissa sammanhang i nega/v riktning? Varför används inte kunskaper om god arbetsmiljö? Varför går utvecklingen så långsamt? Men vissa perspek/v får dominera?

10 10 Psykosocial arbetsmiljö 5ll vardags? Mer hälsa/ohälsa och personalvård än organisa5onsutveckling och arbetsplatsförändringar? Mer psykologi än sociologi? Mer individ än organisa5on/företag? Mer mikro och/eller makro än helhet? Mer passivt än ak5vt synsäf på människan? En utmaning inför fram5den Hur kan vi hålla fast vid e? bredare perspek/v? Slippa uppfinna hjulet igen? Några nedslag i en brokig historia

11 Tidsresan De psykologiska frågorna var 5digt på plats 11 Arbetspsykologi och psykoteknik, på talet anlags- och urvalstest, mätning av färdigheter och intellektuella funk/oner välja ut rä? människa och anpassa henne /ll arbetet för a? öka den organisatoriska effek/viteten Taylorismen, arbetsanalyser och 5dsstudier Taylors The Principles of Scien/fic Management på svenska 1913 /dsstudier infördes talet, ra/onaliseringsrörelsen Den utbytbara människan som kräver övervakning och detaljinstruk5oner för af fungera i produk5onen Det 5diga samarbetet 1938 Saltsjöbadsavtalet, 1948 samarbetsavtal om arbetsstudier, på talet samarbete om förnu`iga ra/onaliseringsåtgärder

12 12 Tidsresan Human rela5ons EF organisa5onspsykologiskt perspek5v kri/k mot Taylorismens maskinella människosyn De klassiska Hawtorne- experimenten, talet människors behov av erkännande, trygghet och samhörighet är vik/gare än materiella förhållanden på arbetsplatsen, när det gäller produk/vitet, arbetsmoral och mo/va/on informella grupper på arbetsplatsen utövar en social kontroll över den enskilde arbetarens produk/vitet och aatyder kri/k: manipula/on, maktutövning, enkönade grupper, olika behandling Människan har en inneboende förmåga och drivkraj af känna arbetsglädje, af lära och utveckla både sig själv och arbetet Industriell psykologi, organisa5onal behaviour, human resource management introduk/onen av personalavdelningar i företagen under och talen (idag HR- avdelningar) Samhällsvetenskapligt betraktelsesäf på arbetslivet sociologin gör si? inträde SNS, PA- rådet

13 13 Tidsresan Mo5va5on, behov och värderingar Den amerikanska organisa5onsutvecklingstradi5onen, OU fokus på det sociala systemet, ledarskap och rela/oner ej större strukturförändringar mo/va/onsforskning, ak/onsforskning, gestaltpsykologi, personlighetsteorier och gruppdynamik, Kurt Lewin talet Maslows behovstrappa (1954) individer har behov av personlig utveckling, organisa/onen ska stödja medlemmarnas personliga utveckling och på så sä? förbä?ra deras arbetsinsatser Målstyrning ( ) istället för a? bli kontrollerade av chefer ska personalen utöva egenkontroll och arbeta enligt gemensamma värderingar och normer McGregors teorier X och Y (1960) ledarskap med systemtänkande och insikt av värderingarnas betydelse för styrningen av mänskligt beteende i organisa/oner Frederick Hertzbergs teorier om hygienfaktorer och mo5va5onsfaktorer (1968) de faktorer som undanröjer ohälsa och missnöje (hygienfaktorerna) är inte samma som de faktorer som skapar arbets/llfredsställelse och engagemang (mo/va/onsfaktorerna)

14 Tidsresan Socioteknik En annan del av det organisatoriska perspek5vet är den sociotekniska organisa5onsteorin talet vid Tavistock Ins/tute of Human Rela/ons Analyser av både det sociala systemet och det tekniska systemet fokus på arbetarnivå utgick från arbetet, verksamheten och det tekniska systemet sy`ade /ll större strukturella förändringar av arbetsorganisa/onen Upptäckten av den självstyrande gruppen produk/viteten högre där arbetarna själva skapat en arbetsorganisa/on som byggde på bredare yrkesroller och arbetsrota/on e? socialt system som stod i samklang med det tekniska systemet och de?a nya system innehöll en hög grad av självstyre Sociotekniken kom 5ll Norden under talet försök med självstyrande grupper och produktverkstäder i Norge (Thorsrud & Emery 1969) Utvecklingsrådets arbetsgrupp för forskning (URAF) genomförde flera försök med nya arbetsformer i industrin under perioden Flexibla flöden, längre cykel5der, arbetsfördjupning, arbetsutvidgning och grupparbete för de anställda 14

15 Tidsresan SAF och LO förenas i sociotekniken talet strejker och debaf kri/k av den rådande samarbetsforskningen och harmonisynen kring ra/onalisering kri/ska perspek/v i forskningen Stort intresse för arbetsmiljöfrågorna (och psykosocial arbetsmiljö) ny arbetsmiljölag 1974/1978 och e? arbetsmiljöavtal 1978 Fackföreningsrörelsen fokuserade på industriell demokra få en lags/`ad reglering om ökat medbestämmande arbetsmiljöbegreppet vidgades /ll a? även innefa?a frågan om en demokra/sk arbetsorganisa/on SAF startade en egen försöksverksamhet Volvo Kalmarverken 1974 byggde på de sociotekniska idéerna och Volvo Uddevallafabriken (1980- talet) kombinerades en /dig version av just- in- /me- produk/on och Lean Produc/on Även fackförbunden hämtade sin inspira5on från sociotekniken Det goda arbetet (Metall 1985) Kompetensutveckling, inflytande och delak5ghet vik5ga i arbetsorganisa5onen och därmed också i den psykosociala arbetsmiljön

16 16 Tidsresan Lärande och dialog och talen amerikanska OU- tradi/onen utvecklades vidare i teorier om lärande och företagskultur flera stora svenska tvärvetenskapliga forskningsprogram om lärande Ak5onsforskning, bref deltagande och demokra5sk dialog människor på arbetsplatserna ska själva skapa lösningar på arbetsplatsens problem Livslångt lärande, lärande organisa5oner och ef rikare arbetsinnehåll arbetsplatsen och arbetsuppgi`erna ska vara en konkret lärandemiljö organisa/onerna måste balansera sin verksamhet mellan lärandets/ utvecklingens logik och produk/onens logik det handlar om både och

17 Tidsresan Krav- kontroll- modellen Modellen utvecklades i slutet av talet och talet Karasek & Theorell 1990 Samband mellan arbetarnas hälsa och deras inflytande och delak5ghet på arbetsplatsen om kraven är för höga, oregelbundna eller svårtolkade, och den anställde har svårt a? kontrollera dem och saknar stöd från andra, då ökar arbetsstressen och långa perioder av de?a är skadligt för hälsan även unders/mulering kan vara skadligt för hälsan Förförisk och girig organisa5on även en e? bra arbete (med hög egenkontroll), kan resultera i ohälsa om organisa/onen kräver för mycket ansvar, över/d, uppmärksamhet, energi och ansträngningar från individerna EF organisatoriskt perspek5v ser a? parametrarna krav, kontroll och stöd har si? ursprung i organisa/onen snarare än i individen Behov av helhetssyn när det gäller psykosocial arbetsmiljö 17

18 Tidsresan Moderna organisa5onsmodeller och talet lågkonjunktur, outsourcing, downsizing och mager organisa/on koradsanställningar, lösa anställningar, individuella anställningsavtal Lean o dyl övervakning, detaljstyrning, mätning, standardisering Human Rela5ons, amerikansk OU- tradi5on, ledarskap en tydlig renässans i de amerikanska och japanska managementkoncept som snabbt spred sig över västvärlden som e? organisa/onsmode Den poli5ska debafen om arbetsmiljö och arbetsorganisa5on förlorade i intensitet e? samförstånd i a? arbeta med de moderna organisa/onsmodellerna Nya och/eller tydligare arbetsmiljöproblem fler kortcykliga och repe//va arbetsuppgi`er, monotona arbeten med ensidiga fysiska belastningar ökad arbetsbelastning och minskade möjligheter a? påverka olika förhållanden i arbetet höga sjuktal Hur ser det ut idag?

19 19 Hur ser det ut idag? (1) Minskade resurser för arbetsmiljö- och arbetslivsforskning? blir svårare a? hi?a, minskad synlighet och lägre status för området Kunskaper om arbetsmiljö glöms bort läfare? blir svårare a? integrera i produk/ons- och organisa/onsutveckling fokus fly?as ut ur arbetsorganisa/onen och bort från psykosocial arbetsmiljö I vissa sammanhang verkar utvecklingen gå rakt emot bäfre vetande många arbetsplatser är mycket problema/ska när det gäller anställningsvillkor och arbetsmiljö löpande bandets och taylorismens återkomst, i såväl industri som servicesektorn gamla arbetsmiljöproblem dyker upp i nya kontexter, t.ex. i nya branscher och yrken nya typer av arbetsmiljöproblem uppkommer i ekonomiseringens, globaliseringens, den nya teknikens och det moderna livets spår

20 20 Hur ser det ut idag? (2) Sam5digt kan vi kanske skönja posi5va tendenser centrumbildningar, stora satsningar, nätverk forskningsutlysningar och projekt med tvärvetenskap och arbetsvetenskap (inom teknik) EUs strukturfonder aktörer för organisa/onsutveckling, delak/ghet, inflytande och arbetsplatslärande Delar av det svenska arbetslivet går mot en posi5v självsanering det är otänkbart a? skada människor, arbetsmiljön är en självklar del av affärsidén renässans för idéer om helhetssyn, arbetsplatsunormning, delak/ghet, inflytande, självstyrande grupper, lärande organisa/on, arbetsplatslärande och krea/vitet hos alla anställda EF utvecklat arbetsmiljöbegrepp som än mer tydligt även innehåller organisa5onsutveckling och lärande och psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöfrågorna håller på af flyfa 5llbaka in på den poli5ska agendan strategiska instrument för utveckling både inne i företagen och på samhällsnivå Men det har svängt fram och /llbaka

21 21 Reflek5oner Ingen rak linje eller enhetlig beräfelse Framför allt inom styrning och utveckling går läf af se ganska många pendelsvängningar Den ra(onella filosofin den /diga arbetspsykologin, taylorismen och lean (/ll viss del) och allt annat som utgår från a? man bäst styr människor och organisa/oner med hjälp av teknik, mätning, systema/k, centralisering, standardisering, specialisering, regler och ordergivning Den norma(va filosofin Human Rela/ons, mo/va/on, målstyrning, lärande organisa/on och allt annat som utgår från a? man bäst styr människor och organisa/oner med normer, harmoni, delak/ghet, företags- kultur och gemensamma värderingar och symboler Det går också af se framväxten och etableringen av ef tredje perspek5v " det rådande helhetsperspek/vet på psykosocial arbetsmiljö

22 22 Reflek5oner Några utmaningar för fram5den Det räcker inte med ledarskap och ahtyder för a? skapa lärande, innova/oner och bra psykosocial arbetsmiljö måste det även ske konkreta förändringar av organisa/onen, arbetsplatsen och tekniken. Det räcker inte heller med af bara investera i ny teknik och nya styr- och ekonomisystem sådant har i sig inte e? givet sä? a? förändra effek/viteten eller arbetsvillkoren, vare sig posi/vt eller nega/vt. för a? säkra en posi/v utveckling måste man även inkludera människan, arbetsmiljön och arbetets organisering, såväl den formella som informella organiseringen. AF människor blir friska av af vara på jobbet, trivs, har inflytande och får lära 5llsammans och utvecklas där är en grundläggande del av en hållbar, innova/v, effek/v och lönsam arbetsorganisa/on och även av e? väl fungerande näringsliv och samhälle Utmaningen för fram5den är af både teore5skt och prak5skt fortsäfa utveckla defa perspek5v Det går lite för långsamt

23 23 Professor Lena Abrahamsson Avdelningen för arbetsvetenskap Ins/tu/onen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet Luleå h?p://