Vad säger forskningen om ohälsosam arbetsbelastning?

Transkript

1 Vad säger forskningen om ohälsosam arbetsbelastning? Vad är det och hur kan det motverkas? Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, Norrlands universitetssjukhus Maria Nordin, universitetslektor, docent för psykologi, Umeå universitet

2 Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

3 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell) Ansträngning-belöning-modellen (Siegrist, 1996)

4 Job Demand Resources Model (JD-R) (Bakker & Demerou<, 2008) Arbetskrav + Överbelastning + (utmahning) Nega@va ukall (hälsoproblem) Arbetsresurser Välmående + (engagemang) Posi@va ukall (presta@on) Organisa+onens resultat

5 Job Demand Resources Model (JD-R) (Bakker & Demerou<, 2008) Arbetskrav + Överbelastning + (utmahning) Nega@va ukall (hälsoproblem) Arbetsresurser + Välmående + (engagemang) Posi@va ukall (presta@on) Organisa+onens resultat Tid för uppginerna Verktyg, utrustning Tydliga ru@ner Kompetens/kunskap, hälsa Kontroll/delak@ghet, befogenheter Stöd från chef och kollegor Utvecklingsmöjligheter, lärande Belöning, trygghet, rähvisa

6 Kunskapssammanställningar om arbetsmiljö - ohälsa April 2013 Februari 2014 Oktober 2014 Augus@ 2015

7 Störd sömn (SBU 2013:216 Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar) Krav Krav 1.38 ( ) Obalans ansträngning-belöning 1.51 ( ) Mobbning 1.44 ( ) Resurser Kontroll 0.90 ( ) Socialt stöd 0.77 ( ) RäRvisa 0.73 ( )

8 Arbetsstress påverkar sömnen Arbetsstress Störd sömn Ökad känslighet för stress och sämre prestation på arbetet!

9 Depressiva symptom (SBU 2014:223 Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmapningssyndrom) Krav Spänt arbete (höga krav/liten kontroll) 1.74 ( ) Obalans ansträngning belöning 1.78 ( ) Mobbning 2.82 ( ) Resurser Kontroll 0.72 ( ) Bristande resurser Lågt stöd ledning 1.73 ( ) Lågt stöd kollegor 2.35 ( ) Osäker anställning 1.33 ( )

10 Symptom på utmarning (SBU 2014:223 Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmapningssyndrom) Krav Krav 2.53 ( ) Resurser RäRvisa 0.35 ( ) Bristande resurser Lågt stöd (arbetsplats) 1.81 ( ) Lågt stöd (kollegor) 1.43 ( ) Osäker anställning 1.39 ( )

11 Vanligare hos kvinnor Vanligare hos män Organisatoriska faktorer DelZdsarbete Ski[arbete Tillfälliga anställningar Psykosociala faktorer Olika typer av krav Spänt arbete EmoZonella krav Låg kontroll Vanligt inom kvinnodominerade arbeten så som skola, vård & omsorg Organisatoriska faktorer Långa arbetszder Arbete i expanderande verksamhet Psykosociala faktorer Lågt socialt stöd Slutsats - Könsskillnader i hälsa beror troligen på exponering för olika organisatoriska och psykosociala faktorer på arbetet

12 Hur skapar vi en bra balans på jobbet?

13 Friskfaktorer Hälsa och framtid i kommuner och landsting Närvarande ledarskap Positiv inställning till kompetensutveckling Bra kommunikation Möjlighet att byta arbetsuppgifter Chefen prioriterar när det är för mycket att göra Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete

14 Förebygga & hantera: SAM - Systema<skt arbetsmiljöarbete Undersök Glöm inte undersöka organisatoriska faktorer Var noga med ar inkludera ALLA i undersökningen Se Zll ar berörda och deras skyddsorganisazoner kommer Zll tals Riskbedöm Finns risk för ohälsa p.g.a. obalans mellan krav och resurser? Åtgärda Konkret handlingsplan för åtgärder Minska kraven eller öka resurserna? Förankra handlingsplanen Utse ansvarig Följ upp BäRre balans mellan krav och resurser? PosiZva och negazva konsekvenser av åtgärderna

15 Arbetsmiljöarbete

16 Arbetsmiljöarbete

17 Främjande faktorer (Lindberg & Vingård, 2012:7) Krav Lagom arbetstempo och belastning Resurser Ledarskap PosiZva, Zllgängliga och rärvisa ledare Utvecklad kommunikazon DelakZghet Medinflytande/delakZghet Autonomi/ empowerment Lärande Utveckling och växande i arbetet Stöd/relaZoner Samarbete/teamarbete PosiZvt socialt klimat

18 Vad säger forskningen om främjande faktorer? DelakZghet Inte så ukorskat i relazon Zll hälsa, men relaterat Zll autonomi och kontroll KommunikaZon KiRet i psykosocial arbetsmiljö Inte så ukorskat i relazon Zll hälsa, men intuizvt väldigt vik<g faktor En japansk studie säger ar lite eller ingen kommunikazon ökar risken för konflikt med över 400 % (Honda et al., 2015) Lärande Inte så ukorskat i relazon Zll hälsa, men relaterat Zll flexibilitet och mentala resurser Ledarskap Stöd i forskning ar ledarskap är relaterat Zll hälsa Minskar t ex sjukfrånvaro (Kuoppala m fl., 2005), hjärt-kärlsjukdom (Nyberg m fl., 2012) (OBS! Medarbetarskap är också vikzgt!) Stöd och goda relazoner Starkt stöd i forskningen ar socialt stöd generellt ser är relaterat Zll hälsa Även arbetsrelaterat stöd är relaterat Zll t ex sömn (Nordin, 2015), sjukfrånvaro (Stoetzer, 2010)

19 Hur organisera hälsopromozvt? Tydliga mål och övergripande strategier för arbetsmiljö och hälsa i organisazonen! Inkludera god organisatorisk och social arbetsmiljö i organisazonens policies och värderingar! Diskutera upplevelse av arbetsmiljön i medarbetarsamtal och kontakter med den anställde. Fånga upp Zdiga tecken på ohälsa! Arbets- miljö Skriv in god organisatorisk och social arbetsmiljö i verksamhetsplaner! Inför hälsoekonomiska bokslut! Organisera uzfrån målet hälsosam organisatorisk och social arbetsmiljö! Tänk: rimliga krav, resurser, energi och mo<va<on! Använd SAM konznuerligt för ar Zdigt upptäcka och åtgärda risker, och främja en god arbetsmiljö! AvsäR Zd för ar diskutera arbetsmiljöfrågor på APT och utvecklingsmöten! E[ersträva en Zllitsfull och stödjande miljö i arbetsgruppen. Skapa ansvar och delakzghet!

20 Hälsofrämjande verktyg NyH reviderat material Andrea Eriksson och LoHa Dellve, KTH Gruppdialog och kring olika teman, 6 träffar + 1 uppföljningsträff hhp:// startsida/vard-och-halsa/ins@tutet-for-stressmedicin/ ISM/Halsoframjande-arbete/Verktyg_och_metoder/ Hallbart-ledarskap-i-vardag-och-forandring/

21 Vilka effekter har lean på arbetsmiljön? Resultatet visar ingen entydig bild, utan på både möjligheter och risker med lean Verktyg som och standardisering riskerar ah öka arbetstakt och minska anställdas autonomi och i arbetet, medan värdeflödesanalys och ständiga förbähringar kan ha mer konsekvenser. Resultat från hälso- och sjukvården visar övervägande konsekvenser på den psykosociala arbetsmiljön och hälsoukall. Lean kan för kvinnor innebära fler risker och färre möjligheter för deltagande i förbähringsarbete än för män. Det är vik@gt ah ta ah olika grupper av individer i arbetslivet arbetar under skilda förutsähningar, vilket ah lean produk@on har skilda konsekvenser för kvinnor och män, för olika professioner och för individer som återgår i arbete ener sjukskrivning.

22 Process HälsopromoZonsarbetet blir aldrig klart utan måste hela Zden uppdateras och anpassas e[er nya förutsärningar

23 Healthy organizazons are not created by accident! Grawitch et al. 2006

24 TACK! FRÅGOR?