I nvesteringsprocessen inom privatägd sjukvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I nvesteringsprocessen inom privatägd sjukvård"

Transkript

1 03/04:5 I nvesteringsprocessen inom privatägd sjukvård -en fallstudie Sem inariearbete C/ D nivå i I ndustriell och finansiell ekonomi Företagsekonom iska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Höstterm inen 2003 Författare: Marcus Barthelson Mikael Kruusval Handledare: Gert Sandahl

2 Sam m anfattning En allmän debatt har under en längre tid bedrivits angående hur den svenska sjukvården skall vara utformad. I takt med detta har det uppkommit ett antal nya privata aktörer på den svenska sjukvårdsmarknaden. Ett intresse skapades av att studera hur de privata aktörerna bedriver sin verksamhet i förhållande till de teoretiska och företagsekonomiska idealen som finns. I samarbete med vår uppdragsgivare Claes Wallér, VD för Cook Sweden AB, beslutades att uppsatsen skall belysa detta genom att investeringsprocessen för privata vårdgivare sätts i fokus. Tyngd läggs på de processer som föranleder investeringsbeslut. Dock görs inga generaliseringar och resultaten gäller endast för de företag som ingår i undersökningen. Undersökningen är uppbyggd som en kvalitativ studie med en explorativ ansats, där data av både primär och sekundär karaktär har införskaffats. Sekundärdata utgör grunden för de teorier som finns i ämnet investeringsprocesser och primärdata de specifika förhållandena för varje undersökt företag. Urvalet av undersökta företag är att betrakta som ett bekvämlighetsurval där företagen har utvalts med inga andra premisser än att de är privatägda, att de bedriver specialistvård, samt att de inte lyder under Lagen om Offentlig Upphandling (LOU). De teoretiska resonemang som förs är uppbyggda av olika synsätt på hur investeringsprocessen i företag ser ut. I teorikapitlet beskrivs vägen från investeringsförslag till beslut. Det finns även med teorier kring implementering av investeringar och efterkalkylering. Dessa faktorer behandlas dock inte i det empiriska avsnittet eller i analysen. Resultatet från intervjuerna ligger till grund för en analys där likheter och skillnader mellan de undersökta företagen redovisas. Likheterna består främst i hur investeringsmöjligheter identifieras och initieras, där den operativa verksamheten i företagen vanligen spelar en stor roll. De identifierade olikheterna visar sig framförallt genom utseendet på grunderna för investeringsbeslut. I vissa företag är de helt behovsbaserade, medan det i andra även krävs ekonomiska resonemang i tillägg till det identifierade behovet. Detta utgörs då av beräkningar av kassaflöden med hjälp av någon kalkylmetod. Möjligheter att förbättra metoderna för investeringsbedömning kan göras inom två områden. För det första bör vissa undersökta företag i större utsträckning än idag anamma de idéer som finns kring investeringskalkylering. För det andra bör företagen uppmärksamma de problem som kan uppstå genom att läkares medicinska kunskap ofta kolliderar med ledningens ekonomiska uppfattning kring vilka investeringar som bör göras.

3 I nnehållsförteckning 1 I nledning Bakgrundsbeskrivning Problemanalys Problemformulering Syfte Disposition 7 2 Metod Val av ansats Datainsam ling Urval Genomförande av datainsamling Presentation och analys av data Utvärdering av studien 12 3 Teoretisk referensram Definition av investering I nvesteringar i service- och konsultföretag I nvesteringsprocessen Identifiering av potentiella investeringar Definition och precisering av investering Analys och beslut Implementering Kontroll och uppföljning Finansiella restriktioner och budget Uppsum mering av teori och definition av informationsbehov 20 4 Em piri Närsjukvården Österlen AB Stockholms Specialistvård AB, Löwenströmska sjukhuset Gothenburg Medical Center AB Läkargruppen-Örebro AB S: t Görans Sjukhus AB 28 5 Analys Synen på god ekonomi i privat sjukvård Budget i privat sjukvård I dentifiering, initiering av investering Analysmetoder Asym metrisk information Beslutsfattandet i organisationen 35 I

4 6 Sam m anfattande slutsatser och förslag till vidare studier Sam manfattande slutsatser Förslag till vidare studier 37 Källförteckning & Bilagor I I I Figurförteckning FIGUR 1.1 DISPOSI TIONSMODELL 7 FIGUR 3.1 INVESTERINGSPROCESSEN 15 FIGUR 3.2 FINANSIELLA CHEFEN SOM MELLANHAND 20 FIGUR 3.3 INVESTERINGSPROCESSEN MODI FIERAD 20 II

5 1 I nledning I detta inledande avsnitt behandlas och diskuteras val av ämne i form av en bakgrundsbeskrivning följt av problemanalys. Problemanalysen leder fram till en problemformulering. Vidare redogörs för syfte och avgränsningar. Kapitlet avslutas med en modell av uppsatsens disposition. 1.1 Bakgrundsbeskrivning Uppsatsarbetet började med att vi tog kontakt med Claes Wallér, VD för Cook Sweden AB. Cook Sweden AB är ett dotterbolag till det amerikanska Cook Group Inc. som tillverkar sjukvårdsutrustning. Det svenska dotterbolaget har distributions- och försäljningsansvar för moderbolagets produkter i Norden. Tillsammans med Claes Wallér diskuterade vi frågeställningar och problem som han identifierat och ville ha belysta. Claes Wallér var av åsikten att det funnits en brist i hans företag när det gäller förståelsen för hur sjukvården finansieras, hur de pengar som anslås till sjukvården fördelas inom de olika sjukvårdsdrivande organisationerna, och för hur investeringsprocessen som leder fram till beslut fungerar. Utifrån den förda diskussionen och våra intressen och studieinriktning beslutades att uppsatsen skulle behandla investeringsprocessen inom privat vård. Sedan sjuttiotalet har det stadigt förts en diskussion kring hur svensk sjukvård skall vara utformad. Mycket har skrivits och debatterats kring neddragningar. Det har talats om privatiseringar och bolagiseringar av sjukhus och andra organisatoriska förändringar som varit i syfte att skapa mer och effektivare vård för de pengar som anslås till sjukvården. 1 Utvecklingen i Sverige mot en större andel privat drift inom vården har varit snabb under de senaste tio åren. Antalet privata entreprenader inom primärvården har mer än tiofaldigats under 1990-talet. Samtidigt pågår en koncentration mot färre och större vårdföretag. 2 Den privata vården återfinns huvudsakligen i öppenvården. Privata läkare och sjukgymnaster kan efter avtal med landstingen få offentlig finansiering. Alternativa driftsformer uppmuntras inom primärvård och annan öppenvård och det finns i dag ett antal privata sjukhus. De drivs 1 Garpenby, P., Privata aktörer i svensk sjukvård, Vårdens ägarformer,

6 av ideella organisationer eller i aktiebolagsform. 3 Stockholms läns landstings överlåtelse av akutsjukhuset S:t Göran är första exemplet på att driften av ett sjukhus samt dess personal övergått från landstinget till ett privat företag. 4 Vi tror, inte minst sedan olika landsting under hösten 2003 lämnade besked om minskade vårdgarantier, 5 att mycket talar för en utveckling mot mer privat finansiering av vård genom försäkringar. Försäljningen av privata sjukvårdsförsäkringar har ökat stadigt sedan talet. 6 Tillväxten har dessutom fortsatt under senare år, mellan 1999 och 2003 ökade antalet privata vårdförsäkringstagare i Sverige från till stycken. 7 Ovanstående utveckling skulle kunna medföra större utrymme och krav från aktieägare på användande av mer rent företagsekonomiska investeringsmodeller inom privat vård eftersom det ekonomiska beroendet från stat och landsting minskar allt mer. Frågan är i vilken utsträckning privata vårdinrättningar kan bedriva en verksamhet under företagsekonomiska förutsättningar? I uppsatsen kommer detta att belysas genom att investeringsprocessen inom vårddrivande privata företag sätts i fokus. 1.2 Problemanalys Generellt gäller att företag lever med knappa resurser. Investeringar kännetecknas av att de binder mycket kapital under en längre tid, vilket leder till att kostnaderna för ett felbeslut riskerar att bli stora. I företag görs det därför kontinuerliga bedömningar av potentiella investeringar. Vanligtvis används då någon sorts systematisk metod för att kunna bestämma ett nuvärde av investeringen. Med systematisk menas att det finns ett bestämt tillvägagångssätt i metoden, det vill säga att den inte är unik i varje beslutssituation. 8 Det finns etiska aspekter i Sverige som vi tror kan påverka synen på privat ägande av sjukvård. Sverige har en lång historia av att vården styrs och finansieras av staten, 9 vilket vi tror kan leda till problem med att bedriva vårdföretag i aktiebolagsform, eftersom det ligger i 3 Vårdens ägarformer, Proposition 2000/01:36, Läkarföreningen i Östergötland tveksam till prioriteringslistan, Garpenby, P., Privata aktörer i svensk sjukvård, svenskar har privat sjukförsäkring, Nilsson, S.-Å. & Persson I., Investeringsbedömning, Garpenby, P., Privata aktörer i svensk sjukvård,

7 aktieägarnas intresse att vinstmaximera. En sådan ambition torde medföra att ägarna kräver att relevanta och korrekta företagsekonomiska metoder används vid alla investeringsbeslut. Vidare tror vi att allmänhetens uppfattning är att det inte skall vara möjligt att tjäna pengar på vård i Sverige, framförallt inte i ett vinstmaximeringssyfte. Sammantaget innebär våra antaganden att vi har att ta hänsyn till en intressekonflikt: Vinstmaximerande ägare står mot idealistisk folkopinion. Det bör dock tilläggas att den genomförda vården på privatsjukhusen i allmänhet betalas genom ersättning från landstingen vilket fortfarande gör den förbunden med offentlig sektor. Det är här viktigt att skilja på privat produktion med offentlig finansiering som är fallet med de flesta privata vårdinrättningar och privat produktion med privat finansiering vilket är fallet med de privata vårdförsäkringar som kan tecknas. 10 Det primära syftet med privatägd vård är att den skall vara bättre och effektivare i framförallt ekonomiska termer än den offentliga. Det handlar om att producera mer, och helst bättre vård för mindre pengar. 11 Vi tror att effektiviteten skapas genom just vinstincitamentet; vinstintresset är det som effektiviserar och driver utvecklingen framåt. Ett sådant strikt företagsekonomiskt resonemang bygger också på att företagsekonomiska metoder används för att allokera pengar inom organisationerna, inte minst vid investeringsbedömningar. 10 Garpenby, P., Privata aktörer i svensk sjukvård, ibid. 5

8 1.3 Problemform ulering Problemanalysen i föregående avsnitt leder fram till följande huvud- och underfrågeställningar för genomförandet av undersökningen. Hur genomförs investeringsbedömningar inom de företag som kommer att ingå i fallstudien? Hur ser investeringsprocessen ut från förslag till beslut? Vilka metoder används för beslutsfattande och är metoderna företagsekonomiska och systematiska eller unika i varje beslutssituation? Hur är det möjligt att förändra metoderna så att de bättre anpassas till investeringsprocessen inom den privata sjukvården? En viktig avgränsning har gjorts beträffande vilka företag som betraktas som privata. Företag som lyder under Lagen om offentlig upphandling (LOU) har valts bort i undersökningen. Anledningen är att de företagens större investeringar regleras och styrs av lagstiftning där ett offentligt upphandlingsförfarande är obligatoriskt. På grund av det anser vi att dessa företag inte verkar som fristående och privata bolag och därför heller inte är relevanta för vår undersökning. 1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom privat sjukvård, vad som värdesätts i bedömningarna, samt vilka processer som föregår ett investeringsbeslut. Uppsatsen ämnar dessutom undersöka om företagsekonomiska metoder och modeller används vid investeringsbedömningar inom privat sjukvård. Sammantaget hoppas vi kunna ge vår uppdragsgivare en tydligare bild av hur investeringsprocessen i den privata sjukvården kan fungera. 6

9 1.5 Disposition I nedanstående figur visas uppsatsens disposition och innehåll i respektive kapitel. Figur 1.1 Dispositionsmodell Kapitel 1: Inledning Bakgrundsbeskrivning Problemanalys Problemformulering Syfte Kapitel 2: Metod Val av ansats Datainsamling Presentation och analys Utvärdering av studien Kapitel 3: Teoretisk referensram Definition av investering Investeringar i serviceföretag Investeringsprocessen Finansiella restriktioner och budget Kapitel 4: Empiri Företag 1 Företag 2 Företag 3 Företag 4 Företag 5 Kapitel 5: Analys Ekonomi i privat sjukvård Budget i privat sjukvård Identifiering, initiering Analysmetoder Asymmetrisk information Beslutsfattandet i org. Kapitel 6: Sammanfattande slutsatser 7

10 2 Metod I metodkapitlet ges en beskrivning av processen för genomförandet av uppsatsen. Motivering ges till vald ansats och genomförandemetod för undersökningen. Dessutom utvärderas studien i form av reliabilitet och validitet. Fokus i kapitlet ligger på förklaring och motivering av tillvägagångssättet vid författandet av uppsatsen. 2.1 Val av ansats Då vår förkunskap kring sjukvård och vårdsektorn varit begränsad och den av oss uppfattade bristen på liknande undersökningar har vi gett uppsatsarbetet en explorativ ansats. Explorativ ansats är ett passande val när undersökningar och förundersökningar är i ett tidigt skede och skall skapa fundamentet till större, mer omfattande undersökningar. Syftet är alltså att skaffa tillräckligt stor grundkunskap för att sedan kunna undersöka och analysera problemet mer på djupet. 12 Den bristande kunskapen hos skribenterna kring sjukvården innebar initialt att ett behov förelåg av att studera vårdsektorn i mer allmän bemärkelse. Det gjordes för att skapa en bättre bild av vilka aktörer och vilket informationsbehov som fanns för studiens genomförande. I detta skede studerades bland annat vilka lagar som påverkade etableringsrätten för privat vård samt eventuellt reglerade investeringsbeslut i form av krav på offentlig upphandling. Den genomförda översiktsstudien av privat vårdsektor och teoristudien av investeringsprocessen låg sedan till grund för den djupintervjustudie som genomförts. 2.2 Datainsamling Vår uppsats bygger både på primär- och sekundärdata. Primärdata är data som insamlats för en specifik undersökning och som inte insamlats tidigare, medan sekundärdata är information som redan insamlats i ett annat syfte och som finns tillgänglig för forskaren. 13 Insamlande av data har skett genom litteraturstudier av relevant karaktär inom området. Det betyder i den här uppsatsen litteratur om investeringsbeslut i generella termer, men även sådant som är specifikt för vårdsektorn inom investeringsprocessen. Dessa data hämtades från böcker men även från Internetkällor samt från forskningsartiklar kring ämnet. Dessutom har 12 Kinnear, T. & Taylor, J., Marketing Research: An Applied Approach, Eriksson, L-T. & Wiedersheim, F., Att utreda forska och rapportera,

11 studier gjorts av tidigare uppsatser skrivna på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet och Stockholms Universitet för att få ytterligare uppslag till var nödvändig och relevant information kunde återfinnas. Sekundärdata har i första hand insamlats för att ligga till grund för den teoretiska referensram som skapats medan insamlad primärdata genom intervjuer är empirin som möjliggör analys och återkoppling till den studerade teorin. Den teoretiska referensramen har fungerat som ett underlag för att skapa förståelse och ledning för vilket informationsbehov som fanns beträffande insamlandet av empirisk data. Våra primärdata har insamlats med en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med personer insatta i de ekonomiska frågorna på respektive vårdföretag. Intervjuerna har skett personligen i de fall detta varit möjligt, men även telefonintervjuer har genomförts med de respondenter som ej återfinns i närregionen Urval Vi har i möjligaste mån försökt att välja respondentföretag som tillhör de större privata aktörerna på den svenska marknaden och drivs i aktiebolagsform. De skall dessutom ha någon form av specialisering eller kirurgiverksamhet. Anledningen till det här urvalet är att verksamheten bör vara så pass omfattande att större investeringar görs och investeringsbeslut fattas med en viss frekvens. Aktiebolagsformen medför rimligtvis att krav ställs på ekonomiska resultat vilket bör medföra större medvetenhet inom organisationerna kring investeringsbedömningar. Vi betraktar dock undersökningens urval som ett bekvämlighetsurval och därmed inte representativt för privat sjukvård. Våra respondenter har inte valts utifrån några speciella kriterier utom de som specificerats tidigare och i bakgrundskapitlet. Den här urvalsmetoden har använts dels för att vi ej ämnar generalisera resultaten och dels för att tiden till undersökningen varit begränsad. Generalisering och representativitet är heller inte centrala syften i en kvalitativ studie. 14 Vi har utöver vår egen kännedom om privata vårdgivare även talat med uppdragsgivaren på Cook Sweden AB för att få uppgifter om andra privata vårdgivare i Sverige. Dessutom har Internetsökningar gjorts för att hitta ytterligare privatägda 14 Holme, I. & Solvang, B., Forskningsmetodik,

12 sjukhus. Utefter detta urval har sedan företagen kontaktats och fått förfrågan om att ställa upp på en intervju. De personer som tillfrågats har inköps- eller annan form av ekonomiskt ansvar inom respektive organisation Genom förande av datainsam ling En kvalitativ datainsamlingsmetod har valts eftersom vår undersökning skall ligga till grund för vidare analys och inte syftar till att kvantifiera resultatet av undersökningen. Uppsatsen ämnar inte ge definitiva svar på vilka metoder som privata vårdgivare skall använda sig av vid investeringsbedömningar. Huvudsyftet är att ge en explorativ bild av vilka tillvägagångssätt som används idag och om dessa i varje enskilt fall kan förbättras. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden är ofta sammankopplad med en explorativ forskningsansats. Kännetecknande för metoden är att respondenterna tillåts att med egna ord ge svar på forskarens frågor, till exempel vid intervjuer. Kvalitativ data används för att formulera problem och stimulera processen att hitta handlingsalternativ till en frågeställning. 15 För att ge respondenterna möjlighet att förklara valt tillvägagångssätt och resonera kring problematiken inom ett relativt komplext område anser vi att en kvalitativ datainsamlingsmetod är nödvändig. Därför har vi, för att få en djupgående utfrågning av respondenterna, valt att använda oss av personliga intervjuer och telefonintervjuer. Intervjumetoden ger en mer korrekt och detaljerad bild av de undersökta företagen än om en mer allmän undersökning skulle ha genomförts med standardiserade svarsalternativ. Dessutom ges utrymme för inhämtande av information från respondenterna som i en enkätundersökning annars skulle kunna ha missats eller förbisetts. 16 Vidare tror vi att investeringsprocessen inom organisationer ofta inte är så strukturerad som förenklade teoretiska modeller anger, varför det är svårt att standardisera frågeinstrument till flera olika organisationer. 15 Kinnear, T. & Taylor, J., Marketing Research: An Applied Approach, ibid. 10

13 Eftersom flertalet av företagen ej är lokaliserade i Göteborgsregionen gjordes de flesta intervjuerna via telefon. Telefonintervjuerna har gjorts av både ekonomiska och tidsmässiga skäl, det har helt enkelt varken funnits tid eller pengar att besöka varje respondent personligen. I både de personliga intervjuerna och telefonintervjuerna har en intervjuguide (bilaga 1) utgjort riktlinjer kring de frågeställningar respondenterna fått besvara. Intervjuguiden byggdes upp av de studerade teorierna kring investeringsprocessen och fungerade som en kontroll av att de frågor vi ville ha besvarade av respondenterna verkligen fick utrymme och kom med i intervjun. Ett par dagar innan genomförd intervju skickades intervjuguiden till respektive respondent för att personen i fråga skulle ha möjlighet att förbereda sig och tänka igenom de områden och frågor vi var intresserade av att få besvarade. Vi gav dock respondenterna möjligheten att utifrån deras syn och verklighet ge oss en bild av hur de ansåg att en investeringsprocess i deras organisation gick till. Intervjumanualen eller guiden behöver varken följas i ordning eller innehåll till punkt och pricka utan bör mer fungera som en kontroll av att nödvändiga områden täcks in i intervjun. 17 Den här typen av intervju kallas ostrukturerade intervjuer och innebär att hela bearbetningen och systematiseringen av informationen görs efter respektive genomförd intervju. 18 Intervjuerna har spelats in för att inte viktig information och resonemang från respondenterna skall gå förlorade. Resultaten av intervjuerna har sedan transkriberats i sin helhet för att bättre möjliggöra en övergripande presentation och analys av det empiriska materialet. 2.3 Presentation och analys av data När intervjuerna bokades framkom att hälften av respondenterna inte hade möjlighet att ställa upp förrän strax innan jul medan den andra hälften hade tid redan i början av december. Detta bidrog till valet att presentera empirin enskilt för respektive företag följt av en gemensam analys. Empirin presenterades på detta sätt för att ge en möjlighet att arbeta mer tidseffektivt men vi anser också att intresset fanns i att se hur respektive företag resonerar kring ämnet. Utifrån de transkriberade intervjuerna skrevs svaren på de frågor vi ställt ner i den form som vår intervjuguide följer om detta var möjligt. Det här gjordes för att göra det enklare för oss 17 Holme, I. & Solvang, B., Forskningsmetodik, Svenning, C., Metodboken - samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling,

14 och läsaren att tolka och hitta bland de svar som redovisats. Åskådliggörandet av skillnader och likheter mellan företagen samt våra egna reflektioner krävde en analys som innefattade samtliga företag. 2.4 Utvärdering av studien Kopplingen mellan det teoretiska och empiriska kallas i regel validitet. Validitet är alltså ett mått på om undersökningen mäter/undersöker det som avses undersökas. Dålig validitet kan till exempel bero på dåligt formulerade frågor eller känsliga områden för respondenten. 19 Vi tror att validiteten i den genomförda undersökningen är god eftersom respondenterna haft tillgång till samma intervjuguide och haft liknande arbetsuppgifter inom respektive organisation. Vi tror inte att frågorna är av den karaktären att respondenterna haft något intresse av att frisera svaren i någon högre grad för att framställa sig i bättre dager. Tolkningsoch bearbetningsfel har vi försökt undvika genom att alla intervjuer har spelats in och transkriberats för att inga uttalanden skulle gå förlorade i bearbetnings- och analysprocessen. Reliabilitet avser tillförlitligheten i undersökningen vilket innebär att samma resultat skulle fås om undersökningen gjordes om. Reliabilitetsbegreppet gäller dock inte alls i lika hög grad för en kvalitativ undersökning som för en kvantitativ eftersom den kvalitativa undersökningen inte syftar till att generalisera utan exemplifiera. 20 Eftersom vi låtit respondenterna ge sin syn på frågorna och tala fritt med så lite inblandning från vår sida som möjligt tror vi att vi undvikit att påverka svaren i möjligaste mån. Då reliabilitet som begrepp är mer relevant för en kvantitativ undersökning är vi medvetna om att den genomförda undersökningen endast visar de undersökta företagens syn inom området. Därför går det inte att göra om undersökningen med samma resultat om inte samma personer tillfrågas. 19 Svenning, C., Metodboken samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling, ibid. 12

15 3 Teoretisk referensram Följande avsnitt behandlar teori kring investeringsprocesser i företag. Teoristudien leder sedan fram till det informationsbehov som föreligger för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar. 3.1 Definition av investering Vad som menas med investering i det enskilda företaget är delvis godtyckligt. I strikt mening avses alla utgifter för anskaffningar eller andra satsningar, som skall användas och/eller medför konsekvenser under flera år. Vanligt är dock att företag väljer att endast klassificera en utgift som en investering om den uppgår till en viss summa eller om periodiseringar sker under ett visst antal år. Anledningen till att inte alla utgifter behandlas som investeringar, vilket de i egentlig mening är, kommer sig av bokförings- eller skattemässiga skäl. 21 Företag kan ta flera sorters investeringsbeslut. En vanlig uppdelning av olika investeringar är att särskilja på investering i syfte att expandera genom till exempel nya anläggningar eller ny utrustning, och investering i syfte att byta ut nuvarande utrustning till förmån för ny. Investeringarna brukar betecknas nyinvestering respektive reinvestering eller återinvestering. 22 En nyinvestering i syfte att expandera karaktäriseras ofta av ett stort initialt utflöde av kapital som följs av osäkra framtida inflöden av kapital. 23 Motiv till en nyinvestering kan vara förväntningar om en gynnsam marknad, att trånga sektioner upplöses i verksamheten eller att konkurrenterna utbjuder förbättrade produkter. 24 En reinvestering karaktäriseras ofta av svårigheter med att bestämma optimal tidpunkt för när i tiden investeringen skall äga rum. 25 Det är främst i skedet när ny modernare utrustning finns att tillgå på marknaden eller befintlig utrustning börjar bli kostnadskrävande genom ökade reparationskostnader som reinvesteringar genomförs i företag. Motivet för reinvesteringar är 21 Nilsson, S-Å. & Persson I., Investeringsbedömning, Mauer, D. C., Ott, S. H., Investment under Uncertainty: The Case of Replacement Investment Decision, Nilsson, S-Å. & Persson I., Investeringsbedömning, Bergknut, P., Elmgren-Warberg, J., Hentzel, M., Investering i teori och praktik, Nilsson, S-Å. & Persson I., Investeringsbedömning,

16 oftast att de föreslagna investeringsalternativen utlovar effektivare produktmetoder på grund av till exempel teknisk utveckling I nvesteringar i service- och konsultföretag I en jämförelse mellan serviceföretag och tillverkande företag syns vanligtvis inte någon signifikant skillnad i storleken på kapital som investeras. Däremot går det att urskilja att serviceföretag oftast lägger större del av investeringen i träning och utveckling av kompetens. Vanligtvis finns inga rutiner för kapitalstyrning i serviceföretag, men om det finns har det inte någon större betydelse. Prestationsmätningsystemen i företaget är istället som regel väl utvecklade och benchmarking mellan underavdelningar sker ofta och kontinuerligt med både finansiella och icke-finansiella mått. 27 De flesta investeringsförslag i professionella serviceföretag initieras på verksamhetsnivå. Ibland kommer investeringsinitiativen från personal på ledningsnivå i organisationen men de är då på en högre och mer strategisk nivå. Den bedömningsgrund som används är återbetalningstid och tidshorisonten som anses tillbörlig ligger under ett år för icke strategiska investeringar. När det gäller strategiska investeringar inom nya områden accepteras en återbetalningstid på mellan två och fyra år. 28 För företag som kan uppvisa en strategisk planeringsprocess gäller att beslut om stora och för företaget avgörande investeringar sker redan på verksamhetsnivå. 29 Dock bör sägas att planeringsprocessens utseende varierar mycket beroende på vilken organisation som undersöks. 30 Företag särskiljer vanligen på strategiska och operationella investeringar på något sätt. Ofta prioriteras strategiska beslut framför operationella. Det är svårt att bedöma värdet av en specifik investering och det finns en risk att resurser förgrenas på ett för företaget icke önskvärt sätt, när strategisk investeringsplanering saknas Bergknut, P., Elmgren-Warberg, J., Hentzel, M., Investering i teori och praktik, Segelod, E., Organizational Structure and the Control of Investments, Segelod, E., Investments and Investment Processes in Professional Service Groups, Segelod, E., Organizational Structure and the Control of Investments, Segelod, E., Investments and Investment Processes in Professional Service Groups, Segelod, E., Organizational Structure and the Control of Investments,

17 3.3 I nvesteringsprocessen När det gäller investeringsplaneringen, som är den initiala delen av investeringsprocessen, finns det två synsätt. Det första bygger på en modell där beslutfattarna och beslutsprocesser i ett företag är rationella och beskriver investeringsplaneringen som den formaliserade processen som resulterar i flerårsplaner, ettårsplaner och underlag för enskilda projekt. Med detta synsätt uppfattas planeringen som en problemlösning steg för steg, där varje steg ger ett fullständigt underlag för nästa. 32 Dock finns det studier som visat att den rationella beslutsmodellen skralt beskriver organisationers verkliga beslutsprocesser. Det förefaller emellertid inte finnas någon deskriptiv modell med generell giltighet för beslutsprocesser. 33 Den rationella investeringsprocessen räcker alltså inte till för att beskriva situationen i företag, eftersom investeringsplanering som företagsproblem även består av mer informella processer som också är viktiga att fokusera på. Dessa informella processer kan ofta vara svårfångade eller svåra att kvantifiera. 34 I dagens forskning ligger tyngdpunkten på själva investeringsprocessen och företagsstrategin, i samband med att investeringarna blir alltmer kapitalkrävande i form av exempelvis högteknologisatsningar. En uppfattning finns om att företagets ledning bör vara inkopplad på ett så tidigt stadium som möjligt för att garantera att investeringarna ligger i linje med företagets övergripande strategi. 35 Det finns många sätt att beskriva en investeringsprocess. Det stegvisa exemplet i figur 3.1 är grundat på Northcotts uppdelning. Figur 3.1 Investeringsprocessen Identifiering av potentiella investeringar Definition och precisering av investering Analys och beslut Implementering Kontroll och uppföljning Källa: Northcott, D., Capital Investment, 1992, s Nilsson, S-Å. & Persson I., Investeringsbedömning, Jansson, D., Spelet kring investeringskalkyler, Nilsson, S-Å. & Persson I., Investeringsbedömning, Löfsten, H., Investeringsprocessen, kalkyler, strategier och finansiering,

18 Det är emellertid viktigt att understryka att det finns ett gap mellan litteraturens normer och praktiken i verkligheten som visas genom: 36 Att litteraturens metoder ej används. Att metoderna ej används som de är avsedda att användas. Att normativa framställningar i litteraturen ignoreras i praktiken. Att det finns en liten och långsam benägenhet att adoptera innovationer Identifiering av potentiella investeringar Det är svårt att författa ett fördelaktigt tillvägagångssätt till hur den här delen av investeringsprocessen skall vara utformad. En viktig regel är dock att i organisationen ha ett klimat där förslag om hur företaget skall utvecklas uppmuntras och därmed öka inspirationen till fler investeringsförslag Definition och precisering av investering Detta är en stor del i investeringsprocessen där det handlar om att definiera investeringen och bestämma hur investeringen skall se ut. Det handlar främst om att införskaffa den informationen som behövs för att kunna skapa ett intresse för fortsatt utvärderande av investeringen. 38 I det här skedet handlar det främst om att skapa ett internt intresse för att investeringen skall genomföras och att ju större intresse som skapas, desto större sannolikhet är det att investeringen slutligen genomförs Analys och beslut Skedet bygger på de investeringar som klarat av att skapa ett intresse för vidare utvärdering. Analysen skall klargöra vilka ekonomiska strategiska konsekvenser en investering medför, alltså vilket värde en investering kan uppvisa för företaget. Detta skall sedan leda fram till ett beslut huruvida investeringen skall genomföras eller inte Löfsten, H., Investeringsprocessen, kalkyler, strategier och finansiering, Northcott, D., Capital Investment, ibid. 39 Northcott, D., Capital Investment, 1992; Jansson, D., Spelet kring investeringskalkyler, Northcott, D., Capital Investment,

19 Det finns här en risk för att det läggs för stor tyngd vid att försöka skapa en bild av investeringens förträfflighet för beslutsfattarna, istället för att försöka utforma investeringen så den uppfyller de behov som finns. Med andra ord kan personal istället för att jobba med själva investeringen fokusera på att frisera bilden av den, bland annat genom att kontrollera grunderna för bedömning i investeringsprocessens tidigare steg. Detta kan bero på att refuserade investeringsförslag ses som personliga nederlag där de inblandade misslyckats med sina ålagda uppgifter. 41 Jansson beskriver hur Lumijärvi i en studie framhåller att tillgängliga kalkylmetoder i högre grad än vad som kan visas, manipuleras för att få till stånd investeringar. Han pekar också på en medveten och identifierbar strategi att genom olika slags argument försöka övertala andra i ett företag att ge sitt stöd för investeringen. 42 Den här delen är ytterst väsentlig i investeringsprocessen och i andra undersökningar har investeringsprocessen beskrivits endast i form av en redogörelse för hur det går till när en förespråkare av en investering i ett företag skall försöka driva igenom densamma genom att övertyga sina överordnade om investeringens suveränitet. 43 Det finns också undersökningar gjorda inom sjukvården som pekar på att läkarens roll i beslutsprocessen rörande investeringar är större och mer betydelsefull än andra rent ekonomiska aspekter. Detta innebär att investeringar snarare kan härledas från läkarens behov än från ekonomiskt överskott. 44 I undersökningar av företag i andra branscher är det däremot möjligt att påvisa en stark korrelation mellan ett företags gjorda investeringar för ett år och företagets interna finansiella medel för föregående år. 45 Att värdera projekt och investeringar är grundläggande för att kunna fatta korrekta beslut. Vanligtvis så görs detta genom att framtida kassaflöden från investeringen diskonteras med en kalkylränta till ett nettonuvärde, där investeringar med positivt nettonuvärde skall genomföras och investeringar med negativt nettonuvärde skall undvikas. Detta tillvägagångssätt kan dock komma till korta när vissa omständigheter råder, som till exempel att det inte går att härleda 41 Jansson, D., Spelet kring investeringskalkyler, ibid. 43 Carter E. E., The Behavioural Theory of the Firm and Top-level Corporate Decisions, Pauly, M. V., Hospital Capital Investment: The Roles of Demand, Profits and Physicians, Gandemo, B., Capital Investment Behaviour Results from some Swedish Studies, 1992, (i Hägg, I. & Segelod, E., Issues in Empirical Investment Research, 1992) 17

20 framtida kassaflöden tillbaka till investeringen eller när det föreligger svårigheter i att finna lämplig diskonteringsränta. 46 Det finns även andra metoder för att bestämma vilken av ett urval investeringsalternativ som bör genomföras. Exempel på detta kan vara internräntemetoden, annuitetsmetoden, pay-off-metoden med flera. 47 Osäkerheten i investeringskalkylering kommer oftast från de exogena variablerna, exempelvis från inbetalningssidan där sannolikhetsberäkningar kan komma att göras. För att försöka reducera osäkerheten finns det vissa åtgärder som kan vidtagas: 48 Marginaler i förväntade betalningar Parallella kalkyler Kortare beräknade livslängder på investeringar än normalt Justering av kalkylräntans höjd Flera personer som handlägger investeringsärendena Känslighetsanalyser ingår i ovanstående punkter och syftar huvudsakligen till att bestämma det kritiska värdet för en eller flera osäkra variabler och blir resultatet av marginella förändringar av en eller flera parametrar i taget. Vid känslighetsanalyser brukar mindre förändringar i förutsättningarna provas och därefter undersöks hur investeringsvärdet påverkas. En annan sorts känslighetsanalys är att titta på investeringens kritiska värden, vilket innebär att förhållandena som gäller när en investering övergår från att vara lönsam till att bli olönsam undersökes. 49 Jansson menar att vissa undersökningar sannolikt har överskattat användningen av kalkylmetoder som är i överrensstämmande med de akademiska ideal som finns. Dock går det att visa att någon form av investeringskalkylering nästan alltid görs när företagen studerar vad som egentligen händer i investeringsprocessen Bierman, H. Jr & Smidt, S., The Capital Budgeting Decision, Ljung, B. & Högberg, O., Investeringsbedömning en introduktion, Löfsten, H., Investeringsprocessen, kalkyler, strategier och finansiering, ibid. 50 Jansson, D., Spelet kring investeringskalkyler,

21 3.3.4 Implementering Implementeringen som följer av ett positivt investeringsbeslut varierar beroende av investeringens karaktär. Det kan till exempel vara viktigt med omskolning av personal med hänsyn till ny utrustning Kontroll och uppföljning Kontroll och uppföljning innebär att utfallet av den gjorda investeringen med de avvikelser som finns mellan för- och efterkalkyler analyseras. 52 Studier finns som åskådliggör hur investeringars förkalkylerade värde sällan stämmer överens med det efterkalkylerade. Förutsatt att det efterkalkylerade värdet utgörs av fakta och att effektivitet definieras som måluppfyllelse bör det kunna sägas att de kalkylmetoder som finns idag är ineffektiva genom att de inte ger korrekt information om en investerings värde Finansiella restriktioner och budget Stora delar av de föreslagna investeringarna skall rymmas inom budgetens fastlagda ramar. Detta får som följd att beslut om investeringar i produktionen vanligen kan fattas av respektive produktionsavdelning. Kapitalbegränsningar upplevs främst i mindre och olönsamma företag samt i högriskföretag. Begränsningar upplevs då vara en intern fråga framför en fråga om att skaffa finansiering externt. Brist på lönsamma investeringsmöjligheter och generell ekonomisk osäkerhet är viktiga faktorer som påverkar kapitalbehovet och därmed även framtida budget. 54 När det gäller finansieringen av investeringar kan ett företags situation beskrivas som framställt i figur 3.2. I större företag är det vanligt att kostnads- och intäktsansvaret ligger på skilda avdelningar, vilket kan leda till problem om kommunikationen mellan avdelningarna är bristande Northcott, D., Capital Investment, ibid. 53 Jansson, D., Spelet kring investeringskalkyler, Löfsten, H., Investeringsprocessen, kalkyler, strategier och finansiering, ibid. 19

22 Figur 3.2 Finansiella chefen som mellanhand Finansiell resurs Pensionsfonder Försäkringsbolag Banker Kreditinstitut Individer Stat Finansiella marknader Penningmarknader Kapitalmarknader Skaffa kapital Finansiell chef Återbetalning Investering i drift Företagsinvesteringar Inventarier Fastigheter Mark etc. Positiva betalningsströmmar Källa: Pike & Dobbins, Investment Decisions and Financial Strategy, 1986, s Uppsummering av teori och definition av informationsbehov Presentationen i det här kapitlet har gjorts utifrån teorier kring investeringar och investeringsprocessen i företag. Denna teoristudie vägleder och ligger som grund för vår empiristudie. Utifrån våra frågeställningar i inledningskapitlet anser vi att hela den schematiska bilden av hur processen ser ut omfattar mer än vad vi är intresserade av i studien (se figur 3.1). Därför väljer vi att fokusera på de tre första stegen i investeringsprocessen, det vill säga identifiering, definition samt analys och beslut (se figur 3.3). Figur 3.3 Investeringsprocessen - modifierad Identifiering av potentiella investeringar Definition och precisering av investering Analys och beslut Källa: Egen sammanställning Den här begränsningen motiveras med att våra frågeställningar kretsar kring de tre första stegen i investeringsprocessen. Vårt syfte är fokuserat kring beslutsprocessen och dess underlag vid investeringsbedömningar. Därför anser vi att de processer som eventuellt följer efter att investeringen är genomförd inte är relevanta för vår uppsats. 20

23 Utifrån litteraturstudien, våra frågeställningar och figur 3.3 på föregående sida identifieras inom vilka områden vårt informationsbehov föreligger. Intervjuguiden har utformats med de tre stegen i figur 3.3 som ram och vägledning. 21

24 4 Em piri I det här kapitlet redogörs för de resultat som uppkommit från de genomförda intervjuerna med olika privata vårdföretag. Resultaten redovisas för varje företag var för sig. Varje resultatdel inleds med en kort presentation av det undersökta företaget innehållande information om verksamhet och ägare. 4.1 Närsjukvården Österlen AB Närsjukvården Österlen är beläget i Simrishamn och är en del av Region Skånes totala vårdutbud. Verksamheten bedrivs i det privata företaget Närsjukvården Österlen AB, som är ett vårdföretag i Praktikertjänst-koncernen. Företaget omsätter 250 miljoner kronor årligen och beskriver sig själva som ett litet sjukhus fast med alla de avdelningar som vanligen hittas på stora sjukhus. I företaget är det vanligen verksamheten/produktionen som identifierar de investeringsbehov som finns. Det handlar då om de investeringar som är knutna till produktionen, vilka utgör den största delen av företagets investeringsbudget. Investeringsförslagen kommer från både läkare och sjuksköterskor, dock är det läkarens roll som är den större i att upptäcka investeringsbehov. Även ledningen kan ibland identifiera investeringsbehov och då oftast av mer strategisk eller övergripande natur. En argumentation läggs sedan fram där nödvändigheten av investeringen presenteras. Argumentationen sker på avdelningsnivå och argumentationen kan till exempel grundas på vad som händer i grannsjukhus eller i omvärlden i stort. Syftet är ofta att internt skapa en förståelse om att företaget ligger på en kvalitetsmässigt för låg nivå. Argumentationen används för att på avdelningsnivå övertyga om att investeringen bör få plats i budget. Det är sedan verksamhetschefen på avdelningen som lägger fram de slutgiltiga argumenten till ledningen och äskar om finansiella medel för att en investering skall kunna genomdrivas. De stora dragen i utvärderandet av investeringsförslag görs i budgetarbetet. Det är där alla planerade investeringar av dignitet sker. Där argumenterar verksamhetscheferna för nödvändigheten gentemot företagsledningen och i huvudsak mot VD och ekonomichef. Först beskrivs behovet och sedan görs en bedömning i ledningen av hur angeläget behovet är. Budget fastställs sedan efter det bedömda investeringsbehov som finns på avdelningarna. 22

25 Handlar det om mindre investeringar så finns det på avdelningarna stora friheter att utforma dessa själva, vilket gäller så länge de ryms inom ramen för avdelningens budget. Investeringar som medför en effektivisering och rationalisering av verksamheten prioriteras i företagets ledning. Särskilt viktigt anses detta vara eftersom den privata vården idag har ett tryck på sig att vara kostnadseffektiv. Det görs inga investeringskalkyler i företaget. Bedömningen som görs är subjektiv och det finns inget strukturerat system för när en investering är värd att genomföra eller inte. Det finns därmed inte krav på att en investering skall generera bestämda intäkter eller kunna uppvisa en viss återbetalningstid. Det sunda förnuftet är istället helt styrande i bedömningen/behovsprövningen. Dessutom är vårdåtagandet från beställaren, landstinget, relativt väl definierat och det är ofta nivån på vården som Närsjukvården i Österlen har åtagit sig att tillhandahålla som avgör när det är dags att byta utrustning. Respondenten anger att det finns en tro inom företaget att om det utvecklas metoder där vinsten av en investering maximeras så skulle detta ogillas av vårdbeställaren. I branschen är det mycket mjukare värden som styr och det bör helst inte resoneras i hårda monetära termer. Vidare förmodas att effektiviteten bara kan påverkas marginellt med ökad kalkylering i företaget. Detta beror på att den ökade intäkten som kan genereras genom att ha den senaste utrustningen är försvinnande liten. Ett annat argument är att det än så länge inte är accepterat att ha privata sjukhus som arbetar med försäkringsbolag, vilket leder till att marknaden för privata vårdgivare är extremt liten. Istället handlar det om att ha utrustning och möjligheter att sköta en vård som lever upp till den nivån som landstinget kräver. Synen hos Närsjukvården i Österlen är att region Skånes landsting sätter ribban som företaget sedan får ligga på rätt sida om. Utefter det skaffas sedan den utrustning som behövs för att nå upp till kraven. 4.2 Stockholm s Specialistvård AB, Löwenström ska sjukhuset Stockholms specialistvård AB är ett vårdföretag som bildades 1997 och ägs av ett antal läkare som är aktiva inom organisationen. Företaget är lokaliserat till Löwenströmska sjukhuset i Upplands-Väsby norr om Stockholm och har en årsomsättning på ungefär 60 miljoner SEK. Verksamheten innefattar utöver mottagning tre operationssalar och verksamhet finns inom bland annat allmänkirurgi, handkirurgi, ortopedi och urologi. 23

26 Vid identifiering av investeringar inom organisationen finns det två olika källor enligt respondenten. Den första är produktionen, det vill säga de verksamhetsaktiva läkarna och de behov eller idéer som uppstår där. Detta görs en gång om året genom en önskelista från respektive avdelning inom företaget, inför fastställande av budget. Den andra är från ledningsnivå och handlar då om potentiella affärsmöjligheter som identifierats. Det finns dock ingen helt klar gräns mellan dessa två grupper, då läkarna i produktionen har möjlighet att se nya affärsmöjligheter och framföra dessa. Att flera läkare i produktionen är delägare i företaget ger enligt respondenten dessutom bra möjligheter till initiativ från produktionssidan i företaget. När det handlar om att sälja in investeringen skiljer sig förfarandet också mellan produktion och ledning. Produktionssidan, i form av de verksamma läkarna, argumenterar kring de behov som föreligger för att kunna genomföra och klara av den vård som företaget åtagit sig. Ledningen argumenterar istället för den lönsamhet som kan komma av en potentiell investering men det beskrivs inte på ett sätt som handlar om att vinstmaximera eller liknande argument. Istället talas det om utbyggnad och nya affärsmöjligheter. Respondenten anger att det är strikt förbjudet att tala i termer av att maximera lönsamhet och dylikt. Nej tänk vilka som köper våra tjänster, det är ju landstingen. Skulle de få nys om det här är det inte bra. Då vet man att man huggit benen av sig. När det gäller analysmetoder inom Stockholms Specialistvård saknas det formella riktlinjer inom organisationen för vilka metoder som skall användas och när. Istället görs en avvägning om alternativet låter intressant och om det inte initialt kan avfärdas som orimligt, så görs en kalkyl. Det tas ingen hänsyn till budget i det initiala skedet av denna bedömning, istället undersöks om investeringen bedöms som lönsam. Är den det, är nästa bedömning att se om den får plats inom budgetramarna vilka fastställs en gång om året. Gäller det en större investering som är mer i form av en strategisk förändring går detta utanför budgeten helt och hållet. De kalkylmetoder som används inom företaget vid investeringsbedömning är pay-off analys. Företaget räknar fram vilka troliga intäkter och utgifter som framkommer av investeringen och jämför sedan dessa. Dessutom görs en form av känslighetsanalys med till exempel olika blandningar av dyra och billiga vårdinsatser som genereras av investeringen. Den här metoden 24

27 används också vid jämförelser mellan flera investeringsalternativ. Kaj Törnström anser att metoderna fungerar bra och att det är först vid mycket större investeringar som det är nödvändigt med exempelvis diskontering av framtida kassaflöden. Som exempel nämner han ett uppköp av en annan klinik eller dylikt. Skäl till att detta inte görs i andra fall anges vara att det är tidskrävande och kostsamt. Den information som söks avseende de kostnader och intäkter som ingår i kalkylerna tas framförallt fram utifrån vad företaget tror om efterfrågan inom det område investeringen skall göras. När det gäller produktionssidan räknas på personalbehov, lokalbehov och behov av utrustning. Det slutliga beslutet fattas av styrelse och VD om det rör sig om större investeringar. Mindre löpande investeringar fattas av VD direkt. om vi ska köpa exempelvis ett antal verktyg som kanske går på ett par hundra tusen styck, så är det VD som styr det. 4.3 Gothenburg Medical Center AB Gothenburg Medical Center, GMC, startade 1988 och är en privat specialistklinik för ortopediska sjukdomar och skador. Verksamheten omfattar läkarmottagning, operationsavdelning och sjukgymnastik där läkarmottagning och sjukgymnastik har avtal med landstinget i Västra Götalandsregionen. Landstinget står för ungefär en tredjedel av intäkterna i företaget. Övriga intäkter kommer till en tredjedel från privat finansiering och den sista tredjedelen från försäkringsbolag. Företaget omsätter 30 miljoner kronor årligen, men har efter ett ägarskifte ambitionen att expandera inom befintlig verksamhetsområde. Investeringsbehov identifieras i GMC av den medicinska personalen så länge det handlar om löpande investeringar inom befintlig verksamhet. När det gäller investeringsbehov på mer strategisk nivå så har företagets ledning det större ansvaret för att identifiera detta. Argumentationen för att en investering skall genomföras är främst behovsbaserad när den kommer från medicinsk personal. Det är ytterst ovanligt att en ekonomisk argumentation förs. Det finns hos företagets personal en inrotad uppfattning om hur argumentation i ett äskandeförfarande skall göras för att få så mycket medel som möjligt till sin egen avdelning. Det upplevs dock inte vara lika starkt rotat som i landstingsägd sjukvård, men det ligger ändå 25

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING INVESTERINGSBEDÖMNING VAD MENAS MED INVESTERINGSBEDÖMNING? VILKA METODER? DEFINITION : Hur man ska gå tillväga för att bedöma lönsamheten av ett investeringsbeslut

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Vårdindikatorn. Tredje kvartalet

Vårdindikatorn. Tredje kvartalet Vårdindikatorn Tredje kvartalet 2008 2009-01-20 Innehållsförteckning 1. Vårdindikatorn tredje kvartalet 2008 3 2. Medlemsundersökning 4 Vårdföretagen är nöjda med den borgerliga regeringens vårdpolitik

Läs mer

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100.

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100. Uppgift/Fråga: 1 121101 BEDÖMNINGSMALL a) Fyll i perspektiven på rätt plats i bilden: (6p) Whi sid 9- b) Beskriv kort Whittingtons Klassiska och Evolutionistiska perspektiv. Whi sid 18- ORG Uppgift/Fråga:

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

Patenträtt 2007-08-14

Patenträtt 2007-08-14 Patenträtt Vem har nyttjanderätten till forskningsprojekt? Denna sammanställning har gjorts på uppdrag av FORSS och utreder frågan kring rättigheterna till forskningsprojekt som genererar resultat av ekonomiskt

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter i samarbete med Arbetsterapeutprogrammen i Sverige Nacka

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler.

Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler. Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler Göran Lindahl Presentation Docent, Arkitekt, Construction Management,

Läs mer

Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. Placeringskod.

Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. Placeringskod. Sida 1 av 12 Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. SV: Det privata, kooperativa och offentliga. Skärvad & Olsson s. 39. 1 Sida

Läs mer

Regel. Regler för investeringar och projekt. 1. Inledning. 2. Definition av investering och projekt

Regel. Regler för investeringar och projekt. 1. Inledning. 2. Definition av investering och projekt Regel BESLUTSDATUM: 2014-03-18 BESLUT AV: Direktionen ANSVARIG AVDELNING: Avdelningen för verksamhetssupport FÖRVALTNINGSANSVARIG: Henrik Gardholm HANTERINGSKLASS Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK SE-103 37

Läs mer

Ägarpolicy för kommunägda bolag

Ägarpolicy för kommunägda bolag Datum 2014-09-18 Ägarpolicy för kommunägda bolag Kommunfullmäktige 2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-11-24, 196 Dokumentnamn: Ägarpolicy för kommunägda bolag Ärendebeteckning: Kst/2014:452, Ägarpolicy

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Hantering av avknoppningar

Hantering av avknoppningar 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0712-1381 Handläggare: Elisabet Wallin Landstingsstyrelsen Hantering av avknoppningar Ärendet Landstingsfullmäktige har den 12 juni 2007 fattat beslut om Ökad

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Styrelsen för Redeye AB ( Bolaget ) har mot bakgrund av 8 kap. 21 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och 11 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS

Läs mer

Författare: Emma Bohlin & Madeleine Bonander

Författare: Emma Bohlin & Madeleine Bonander Författare: Emma Bohlin & Madeleine Bonander Bakgrund Sjukvården har länge präglats av tydlig funktionell styrning och tydliga silos, vilka bland annat orsakar långa kötider och onödigt höga kostnader

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

It-beslutet. Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo. It och telekom för företag. Och för människorna som jobbar där.

It-beslutet. Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo. It och telekom för företag. Och för människorna som jobbar där. It-beslutet Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo It och telekom för företag. Och för människorna som jobbar där. Vill du veta mer? Ta del av fler undersökningar på tdc.se/anvandaruppropet

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun 2 Inledning I denna policy anges riktlinjer för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun. Policyn ska vara ett stöd för nämnder,

Läs mer

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn... 1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin

Läs mer

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Ekonomiska grundbegrepp HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Agenda Vad är företagsekonomi? Några grundbegrepp Produktkalkylernas uppbyggnad och vad den här kursen berör Nästa timme inläsning på eftermiddagens

Läs mer

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 SAMMANFATTNING... 4 FRIIS MEDLEMMAR OCH KVALITETSKODEN... 5 FRIIS MEDLEMMAR I CHARITY RATINGS GIVARGUIDE...

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 Policy för Konkurrensutsättning Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 1 Policy för konkurrensutsättning i Upplands-Bro kommun Bakgrund I kommunens

Läs mer

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001 Portfolio Försäkra Ersättningspolicy Ramverksversion 001 Datum för fastställelse 2015-05-22 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3. Organisation

Läs mer

Beslutskriterier för investering och finansiering inom offentlig sjukvård.

Beslutskriterier för investering och finansiering inom offentlig sjukvård. Arturs Erlandsen och Mattias Johansson Beslutskriterier för investering och finansiering inom offentlig sjukvård. Företagsekonomi C-uppsats Termin: VT 2014 Handledare: Per-Ola Maneschiöld Förord Vi vill

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS) Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning

Läs mer

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING HACCP-principerna De sju HACCP-principerna Här följer en genomgång av de sju HACCP-principerna som finns angivna i lagstiftningen 1. Alla

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm 2004-03-15 REMISSYTTRANDE Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm Yttrande över Finansinspektionens förslag till föreskrifter och allmänna råd om finansiell rådgivning till konsumenter (Fi Dnr. 03-8290-450)

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Utformning, Utförande och Uppföljning

Utformning, Utförande och Uppföljning Kandidatuppsats FEKK01:Corporate Governance HT 2010 Företagsekonomiskainstitutionen Utformning,UtförandeochUppföljning Enfallstudieomstyrelsensrollvidstrategiskutveckling Handledare: Författare: ClaesSvensson

Läs mer

Generationsskiften - oundvikliga men oförberedda

Generationsskiften - oundvikliga men oförberedda Estrad, 24 februari, 2005 Generationsskiften - oundvikliga men oförberedda Annika Hall och Leif Melin Internationella Handelshögskolan i Jönköping Stor forskargrupp kring familjeföretag och ägande - Ägarstruktur,

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin Forskningsmetodik- en introduktion 8 hp (kurskod MFM330) Projektledare

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ4 Företagandet Norrköping 2013-01-21 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 » Välkommen» Syfte och tidsplan» Annat material FÖ4 Företagandet http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/blanketterbroschyrer/broschyrer/info/462.4.39f16f103821c58f680007865.html»

Läs mer

Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den nya politiska organisationen

Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den nya politiska organisationen Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-01-21 LS 1411-1350 Landstingsstyrelsen Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?

Läs mer

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Landstingsdirektörens stab 2014-10-22 Dnr 2014/0626 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Styrelseordföranden i Landstingen

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Investeringsbedömningar i kommunala bostadsbolag

Investeringsbedömningar i kommunala bostadsbolag Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Hjalmar Björnsson och Per Iverlund Investeringsbedömningar i kommunala bostadsbolag Företagsekonomi C-uppsats Termin: VT -07 Handledare: Alf E. Johansson Karlstads

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt?

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Projekt i praktiken 1. Vad är projekt? 2. Olika typer av projekt. 3. Relation mellan projekt och ordinarie verksamhet. 4. Projektets faser.

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010

Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Introduktion Under mitten av 2000-talet fattades beslut om att kraftigt utöka antalet platser på den svenska läkarutbildningen. Utbyggnaden beräknas

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Hur blir flera bedömningar ett betyg? Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Styrelsen lämnar följande motiverade yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen avseende vinstutdelningsförslaget:

Styrelsen lämnar följande motiverade yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen avseende vinstutdelningsförslaget: Punkt 8(c) s i, org. nr. 556313-4583, fullständiga förslag till beslut om utdelning för år 2010, inklusive motiverat yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen (2005:551) föreslår att utdelning för 2010

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012

Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012 Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012 1A Grunderna i vårdgarantin - Vårdgarantins tidsangivelser Svar: Att korta köerna och ge patienterna vård i rätt tid. Syftet är också att öka patientsäkerheten

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Redogörelse för de första 9 månaderna 2014

Redogörelse för de första 9 månaderna 2014 Redogörelse för de första 9 månaderna 2014 Malmö, 28 november 2014 - Mobile Loyalty, som utvecklar och säljer online och mobila annonslösningar, (AktieTorget "MOBI") ("Bolaget") meddelar idag en redogörelse

Läs mer

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas.

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas. Forskningsmetoder på kandidatnivå 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 21FK1C Tentamen ges för: Tentamensdatum: 140325 Tid: 09.00-14.00 Hjälpmedel: valfria metodböcker, inbundna eller i pappersformat,

Läs mer

Tandvård i en förändrad tid...

Tandvård i en förändrad tid... Tandvård i en förändrad tid... Sida 1 är ett bolagsinitiativ som under 2008 har tagits av privattandläkaren Christer Swahn med praktik på Söder i Stockholm. Bolagets syfte är att bedriva tandvård. Sedan

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling - En rapport om samverkan mellan miljöstrateger och upphandlare i upphandlingsprocessen i Västra Götaland 2010-09-14 Kommunnätverket för hållbar utveckling

Läs mer

Policy kring hantering av intressekonflikter och incitament

Policy kring hantering av intressekonflikter och incitament Policy kring hantering av intressekonflikter och incitament Svensk Värdepappersservice (SVP) Ansvarig utgivare Styrelsen Avdelning - Uppdaterad 2014-11-05 1.1 Inledning I fall där ett värdepappersföretag

Läs mer