Beslutskriterier för investering och finansiering inom offentlig sjukvård.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beslutskriterier för investering och finansiering inom offentlig sjukvård."

Transkript

1 Arturs Erlandsen och Mattias Johansson Beslutskriterier för investering och finansiering inom offentlig sjukvård. Företagsekonomi C-uppsats Termin: VT 2014 Handledare: Per-Ola Maneschiöld

2

3 Förord Vi vill tacka våra respondenter på Karlstad centralsjukhus, Örebro universitetssjukhus, Skaraborgs Sjukhus Skövde och Falu Lasarett som ställt upp på intervju. Utan er hade uppsatsen inte kunnat genomföras. Även stor tack riktas till vår handledare Per-Ola Maneschiöld för idéer, synpunkter och vägledning under uppsatsens gång. Vi intygar härmed att ett lika stort bidrag har lämnats av båda författarna. Karlstad 08 augusti 2014 Arturs Erlandsen Mattias Johansson

4 Sammanfattning Vad är egentligen målfunktionen i offentliga sjukvården och hur utvärderar sjukhusen investeringsmöjligheter? Den offentliga sjukvården har inget vinstincitament utan vill istället maximera den nytta de kan göra för allmänheten med den budget de får uppsatt av det Landsting de opererar i. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom offentlig sjukvård, vad som värdesätts i bedömningarna, samt vilka processer som föregår ett investeringsbeslut. I en teoretisk referensram behandlas centrala teoridelar som kretsar kring investeringar för att ge stöd till vår analys av resultat och slutsatser. Metoden som använts har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes på fyra sjukhus, sjukhus inom samma län samarbetar med varandra och har oftast gemensamma system och arbetssätt, därför valde vi sjukhus i olika län. De fyra länen vi gjorde våra intervjuer i var Värmlands län, Örebro län, Dalarnas län och Västra Götalands län. Tre av intervjuerna spelades in med hjälp av mobiltelefon och den fjärde intervjun fick vi föra anteckningar på då respondenten nekat att låta oss spela in intervjun. Resultatet visar att investeringsprocessen i offentlig sjukvård skiljer sig främst från de företagsekonomiska teorierna genom att ha en annan målfunktion. Företagsekonomiska modeller som arbetats fram för utredningsarbete av investeringar används i liten utsträckning i den offentliga sjukvården då vinstmaximering och lönsamhet inte är i fokus i sjukvården. Frånvaron av företagsekonomiska kalkyler beskrivs bland annat av att det finns en bristande kompetens och att det inte finns något ägarperspektiv där någon ställer frågan vad man egentligen får för pengarna. Det finns ett stort behov av att utveckla nya modeller som är anpassade bättre för sjukvården på ett sätt där man kombinerar det företagsekonomiska tänket med det hälsoekonomiska. Målen med investeringsverksamheten för offentliga sjukvården är att bibehålla produktion och driftsäkerhet. I resultatdiskussionen diskuteras sedan resultat vidare med tidigare forskning och fördelar och nackdelar med hur investeringsprocessen ser ut samt hur den skulle kunna förbättras. I studiens trovärdighet diskuteras begreppen reliabilitet och validitet och slutsatsen är att de skillnader som framkommit i investeringsprocessen för offentlig sjukvård från företagsekonomiska teorier är realistiska och även de målfunktioner och modeller som används känns rimliga och realistiska.

5 Innehåll 1. Inledning Bakgrundsbeskrivning Problemanalys Syfte Avgränsning Teoretisk referensram Tidigare forskning Vinstdrivande verksamheter Icke-vinstdrivande verksamheter Definition Investeringar Klassificering av investeringar Investeringsprocessen Företagsekonomiska kalkylmetoder Andra faktorer på investeringar Lagen om offentlig upphandling (LOU) Budgetering Hälsoekonomi Metod: Metodval Urval: Datainsamling Reliabilitet och Validitet Arbetsstruktur: Empiri Karlstads centralsjukhus Allmänt om sjukhuset Budget Beslutprocessen Mål Äskandeprocessen Privatisering Örebros universitetssjukhus Allmänt om sjukhuset Budget Beslutsprocessen Mål Äskandeprocessen Privatisering Skaraborgs Sjukhus Allmänt om sjukhuset Budget Beslutsprocessen Mål Äskandeprocessen Privatiseringen Falu Lasarett Allmänt om sjukhuset... 34

6 Budget Beslutsprocessen Mål Äskandeprocessen Privatisering Analys av resultaten Analys av investeringsprocessen Analys av mål med investeringar Analys av investeringskalkyler Slutsatser Förslag till vidare studier Källförteckning och Bilagor...47

7 1. Inledning I det här kapitlet ges en introduktion till vårt uppsatsämne samt vår utvalda problemformulering som i sin tur leder till syftet med arbetet Bakgrundsbeskrivning Investeringar har alltid varit ett intressant område att studera eftersom de primära målen inom företagsekonomi är att maximera nytta, lönsamhet och andra aspekter för att uppnå bästa möjliga avkastning för sina investeringar. Men den synen på investeringar kan snabbt förändras då det gäller att investera med avsikt att uppnå något annat mål än avkastning. Enligt Rehnberg & Garpenby (1995) har under senaste århundradet stort fokus lagts på privatisering av vård och dess effekter för samhället. En debatterad fråga har varit om privatisering och fler aktörer inom vård skulle gynna varandra att anstränga sig för att optimera sin verksamhet och dra ner kostnader, samt skulle fungera som ett komplement till varandra? Fler aktörer inom vård innebär att det blir ökad konkurrens, och att utföra rätt investeringar blir ännu viktigare än tidigare då den offentliga sjukvården mer eller mindre hade monopol 1 (Rehnberg & Garpenby 1995). Inom privata och offentliga sjukvården har kapitalbehovet spelat en stor roll för att bedriva sin verksamhet och erbjuda kvalitativa tjänster för samhället. Dagens samhällsutveckling har rusat iväg med hög takt inom den tekniska utvecklingen. Enligt Levy et al. (2009) bör sjukhusen ha som mål att maximera nyttan med sina investeringar. Det har visats från Reiter och Song (2011) studier att kapitalinvesteringar inom teknisk utrustning och informationssystem bidrar till ökad sjukhusprestation, och även lett till förbättrad kvalitet. Men i vissa fall har det lett till den motsatta effekten då för mycket kapitalsatsningar har sänkt prestation för sjukhusen och istället ökat sjukhusets kostnader. Det ger ett incitament att fundera på vad som gjorde att resultatet inte blev som planerat. Investeringsprocess och målfunktion kan se olika ut för olika vårdaktörer, olika metoder används också för att angripa problem vid investeringar. Målet med vår uppsats är att undersöka vilka metoder som används inom offentlig sjukvård. 1 Monopol - marknadsform med endast en tillverkare/säljare för varor eller tjänster 7

8 1.2. Problemanalys Privatiseringen i vården är ett hett diskussionsämne i de flesta europeiska länder. Driven av den politiska dagsordningen, är privatiseringen som en allmän process i samhället för många typer av problem, där vården ses som en av de potentiella områdena för genomförande. Orsaker till privatisering kan ses som missnöje med dåligt skötta offentliga tjänster och ineffektivitet inom sjukvården. Genom privatisering av offentliga sjukvården ökar konkurrensen, hårdare konkurrens bidrar sedan till en effektivare vård. (European Journal of Public Health 2009). Vad är egentligen målfunktionen i offentliga sjukvården och hur utvärderar sjukhusen investeringsmöjligheter? Privata aktörerna som är aktiebolag har enligt Muller (2014) studier fokus på att maximera ägarnas förmögenhet och har lönsamhet och ett vinstincitament som främsta drivkraft. Den offentliga sjukvården har dock inget vinstincitament utan vill istället maximera den nytta de kan göra för allmänheten med den budget de får uppsatt av det Landsting de opererar i. Det finns väldigt lite studier om hur den offentliga sektorn går till väga vid investeringsbeslut överlag och litteratur fokuserar istället på klassiska modeller som bygger på att företag är vinstmaximerande. Då existerande modeller och även nya modeller som utvecklas nästan är uteslutande fokuserade på beräkning i ekonomiska termer har forskare försökt utveckla nya modeller som ska kunna vara mer applicerbara i sjukhus med den unika målfunktionen sjukvården har. Wacht och Whitford (1972) förklarar att de flesta modeller bygger på antagandet om vinstmaximering vilket gör att de har ingen eller liten applicerbarhet på offentlig sjukvård där det istället är fokus på att maximera saker som kvalitet och kvantitet av vård. I Wacht och Whitford (1972) studie försöker författaren utveckla en ny bättre anpassad modell för offentlig sjukvård och dess unika målfunktion men det utförs alldeles för lite forskning kring detta och det har ännu inte kommit fram någon riktigt bra formel som har blivit allmänt accepterad som de klassiska företagsekonomiska modellerna är i vinstdrivande verksamheter Då offentliga sjukvården försöker maximera kvalité och mängd med förbehåll för en budgetrestriktion är det ändå rimligt att anta att de offentliga sjukhusen använder någon form av ekonomiska kalkyler. Detta på grund av att enda sättet att göra detta är att extrahera så mycket intäkter som möjligt från utförda tjänster eller genom att maximera vinstmarginalen för alla nivåer av produktion (Kohli et al. 2012). 8

9 1.3. Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom offentlig sjukvård, vad som värdesätts i bedömningarna, samt vilka processer som föregår ett investeringsbeslut. Vi ämnar också undersöka i vilken utsträckning företagsekonomiska metoder och modeller används vid investeringsbedömningar inom den offentliga sjukvården. Uppsatsen syftar till att ge en tydligare översikt hur investeringsprocessen kan se ut i offentliga sjukvården, för att sedan kunna föra en diskussion med fokus på att analysera om den är optimal för att hjälpa sjukhusen uppfylla sina målfunktioner. Uppsatsen kommer att belysa fördelar och nackdelar med investeringars beslutsprocesser och dess kärnelement från både sjukhusets och allmänhetens perspektiv. Så från vår problemanalys och bakgrundsbeskrivning kan vi identifiera följande relevanta frågeställningar: Hur skiljer sig investeringsprocessen i offentlig sjukvård från företagsekonomiska investeringsteorier? Vad är målen med investeringsverksamheten för offentliga sjukvården och hur arbetar sjukhusen för att uppnå dessa? Vilka investeringskalkyler och modeller tillämpas i offentliga sjukhus och hur används de? 1.4. Avgränsning Det finns en mängd olika icke-vinstdrivande verksamheter runt om i Sverige där investeringsprocessen och målet med investeringar skulle kunna analyseras och ingå i arbete. Vi har valt att avgränsa oss till den offentliga sjukvården. Så vår avgränsning är att vi koncentrerar oss på offentliga sjukhus där investeringar förekommer relativt ofta vilket betyder att det behöver vara större sjukhus så det förekommer såpass mycket investeringar att det går att få bra data som kan kopplas till teorin. Vi planerar att undersöka fyra sjukhus i fyra olika län för att få en helhetsbild av hur investeringsprocessen kan se ut i offentliga sjukvården, Örebro Universitetssjukhus, Karlstad Centralsjukhus, Skaraborgs Sjukhus i Skövde och Falu lasarett. Genom att utföra intervjuer på respektive sjukhus får vi en bra samlad bild över hur det kan se ut i den offentliga sjukvården. 9

10 2. Teoretisk referensram I detta kapitel behandlas centrala teoridelar som kretsar kring investeringar för att ge stöd till vår analys av resultat och slutsatser Tidigare forskning Vinstdrivande verksamheter Segelod (2000) analyserar i sin forskningsstudie hur investeringar, investeringskriterier och investeringsprocesser ser ut i praktiken i den svenska industrin, vilka teoretiska modeller som används och hur de används. Artikeln visar även på skillnader och likheter i tjänsteföretags och tillverkande företags ageranden. Enligt Segelod (2000) serviceföretag investerar lika intensivt som tillverkningsföretag, men koncentrerar sina investeringar på utbildning och utveckling av ny kunskap. Forskning har främst inriktats på industriföretag och materiella investeringar. Detta gör att vi har en bra bild av kriterier för investeringar och investeringsprocesser i industrin medans hur tjänsteföretag och professionella serviceföretag fördelar sina resurser till sina olika typer av investeringar är till stor del outforskat. Investeringsplaneringen ser liknande ut för de olika företagen, investeringsförfrågningar kommer oftast på affärsenhetsnivå och större investeringar lämnas över till ledningen för godkännande. Dock finns det inget system för att definiera och granska immateriella investeringar. Under de senaste decennierna har traditionella tillverkningsföretag närmat sig tjänsteföretag mer och mer i deras investeringsbeteende då det tidigare mest handlar om investeringar i byggnader och maskiner mot att nu investera mer i forskning och utveckling, utbildning, mjukvara och annan teknologi. Årliga undersökningar visar (SCB refererad i Segelod 2000) att den svenska industrin idag investerar ungefär lika mycket på de tre delarna marknad, forskning och utveckling, och materiella investeringar. Utvärderingstekniker som DCF 2 utvecklades från början för endast materiella investeringar men då antalet immateriella investeringar ökat såpass mycket har försök gjorts för att forma dessa modeller så de ska kunna användas även på immateriella investeringar. Trots stora ansträngningar så används mest formella rutiner endast på materiella investeringar. 2 Diskonterade kassaflöde - En analys metod för avgörande om investeringarnas lönsamhet. Där används summan av fria framtida kassaflödena som diskonteras till relevant ränta för att komma fram till dess nuvärdet. 10

11 Den allmänna principen för båda service och tillvärkande företagen är att en investeringsbegäran skall göras för alla investeringar anses tillräckligt stora. Enligt Segelod (2000) innehåller investeringsansökningar oftast en lönsamhetsbedömning och studier har visat att Payback 3 kriteriet används i merparten av fallen. DCF och IRR 4 används också men i mindre utsträckning. Tillverkningsföretag accepterar i allmänhet en återbetalningstid på ca 2-3 år medans tjänsteföretag oftast har hårdare krav och sällan accepterar återbetalningstider på mer än två år. I tjänsteföretag försöker man dela upp investeringar i olika grupper som större strategiska investeringar och investeringar i marknader, kunder, tekniker osv. De större strategiska investeringarna har då en mer grundlig utvärdering och större engagemang från högsta ledningen. Prestation mäts främst i finansiella mått som vinstmarginal och avkastning, men försök att mäta medarbetares trivsel, kundnöjdhet, kvalité med mera är också vanligt (Segelod 2000) Icke-vinstdrivande verksamheter Tidigare forskning har till största del kretsat kring att utveckla ekonomiska investeringsmodeller för företag med vinstdrivande syfte och som främsta mål att vara vinstmaximerande. De icke-vinstdrivande företagen har till stor del ignorerats och överlag tillägnats mycket lite uppmärksamhet (Wacht & Whitford 1972). Ett av de viktigaste argumenten mot att använda objektiv ekonomisk utvärdering, är tanken att eftersom de primära målen för sjukhusen är ickefinansiella mål så är finansiella överväganden är endast av sekundär betydelse. Men för att uppnå dessa icke- finansiella mål måste sjukhuset överleva, och överlevnad kräver hänsyn till de ekonomiska aspekterna av de investeringar som genomförs. Även om icke-vinstdrivande sjukhus inte kan förväntas följa exakt samma beteende som vinstmaximerande företag, utesluter inte detta att modeller som utvecklats för vinstdrivande företag har viss användbarhet på sjukhusindustrin (Dran & Campbell 1981). I den grundläggande modellen som utvecklades av (Newhouse 1970 refererad i Song 2013) antas beslutsfattare på sjukhuset försöka maximera kvalitet på vård och mängd utförda tjänster, med förbehåll för en budgetrestriktion. Eftersom sjukhuset söker att maximera mängd samt kvalitet, är det enda sättet att göra 3 Payback - Är en metod för att beräkna hur lång t tid det tar tills intäkter för en viss investering återbetalar sin grundliga investeringskostnad. 4 IRR - Står för internränta då summa av framtida kassaflöden diskonterade till dagen penningvärde är lika med noll. 11

12 detta genom att extrahera så mycket intäkter från utförda tjänster som de kan, eller genom att maximera vinstmarginalen för alla nivåer av produktion. Genom att göra detta kan sjukhuset då öka sin kvalitet eller antal patienter som behandlas. Utifrån teorin kan vi anta att de två stora målfunktionerna för sjukhusen är att maximera kvalitet och mängd och att företagsekonomiska modeller bör vara tillämpbara vid investeringsbeslut, då dessa mål uppfylls genom att maximera vinstmarginalen i produktion eller att extrahera så mycket intäkter som möjligt (Song 2013). Det finns två olika indelningar och investeringsmodeller som mer eller mindre kan appliceras till sjukhusets investeringsbeslut. Den ena är designad för företag som söker allmännytta vilket vi kommer att gå igenom i hälsoekonomiavsnittet, där kommer vi även att presentera grundläggande begrepp och tillämpningar. Den andra är de företagsekonomiska modeller som finns, men främst används i företag med vinstincitament som största drivkraft. Inom båda metoderna finns modeller som fokuserar på att minimera nuvärden för de totala kostnaderna för sina investeringar genom att använda lämplig diskonteringsränta som representerar kostnad för kapital. Det är inget nytt att kostnadsdriven ekonomi och icke vinstdrivande syfte används inom sjukvården eftersom sjukhus opererar under avkastningslimitationer och budgetrestriktioner som dirigeras av högre instanser. Kriterierna att minimera kostnader i sjukhusfall kan tyckas fungerar som de ska enligt Wacht & Whitford (1972) men det finns några nackdelar med modellen och dess delar. En problematik är att kvalitet är en variabel som är mycket relevant och viktig inom vårdsektor och att lägga in den variabeln i modellen för maximering skulle leda till en ny problematik, eftersom det inte går att maximera kvalitet och minimera kostnader på samma gång. I andra modeller blir det istället problematik när nytta och avkastning skall maximeras, det är då frågan om vilken av de variablerna man har som mål att maximera. Sjukvården är ett bra exempel på en bransch där motstridiga mål måste hanteras, sjukhuset har mål från Landstinget med vad de vill få ut av sjukhuset, samtidigt som sjukhuset har sina egna mål. Dessutom får en ständig avvägning göras mellan kostnadseffektivitet och patientnytta, den behandlingsmetod som är bäst för patienten kanske inte är mest kostnadseffektiv och vice versa. Det är vid sådana avvägningar hälsoekonomiska kalkyler är vanliga (Wacht & Whitford 1972). Studier visar att hälsoekonomi får allt större roll i sjukvårdens prioriteringar. En inventering av de två största internationella hälsoekonomiska databaserna 12

13 visar dock att den kraftiga ökningen av användandet av hälsoekonomiska utvärderingar som startade i början av 1990-talet har brutits. Användandet av analysmetoden CUA 5 ökar däremot fortfarande. Även om hälsoekonomi börjat användas mer allmänt på den nationella nivån återstår mycket arbete innan hälsoekonomi på ett självklart sätt används integrerat och rutinmässigt i sjukvården vid ställningstagande om hur medicinska metoder ska användas. Enligt Carlsson et al. (2006) finns det gott om kritik som förhindrar etablering och användning av hälsoekonomiska modeller, bland annat tycker många att det är cyniskt att sätta ett värde på liv och hälsa. Hälsoekonomer har även anklagats för att vara påverkade av läkemedelsföretag då många studier är styra av läkemedelsindustrin och det är en brist på oberoende finansiering, flera av de hälsoekonomiska analysmetoderna kan manipuleras och då finns det risk för snedvridna resultat (Carlsson et al. 2006) Definition Investeringar Begreppet investering kan definieras på olika sätt, dock är den underliggande innebörden av definitionen den samma. Exempel på definitioner enligt Ax & Kullvén (2009) är: En satsning av ekonomiskt värde med grundad förhoppning om framtida avkastning. En kapitalsatsning som ger betalningskonsekvenser under en längre period. En uppoffring i nutiden i syfte att kunna öka inkomsterna i framtiden. Syftet med investeringar överlag är att öka företagets långsiktiga lönsamhet. Dock genomförs inte alla investeringar med lönsamhet som mål eller enda mål. Miljö och personalinvesteringar är exempel på investeringar som kan aktualiseras på grund av lagstiftning, samhällets krav eller företagets intressenter. Investeringar kan delas upp i olika klassificeringar och vi ska i vår uppsats fokusera på reala investeringar som utgör kapitalsatsningar i fysiska objekt, t ex maskiner, utrustning, inventarier och administrativa system (Ax & Kullvén 2009). 5 CUA - Står för "cost utility analysis" som är hälsoekonomisk kalkyl där patientnyttan mäts i icke monetära termer. 13

14 De investeringar vi är intresserade av att undersöka är investeringar som görs av Landstingsdrivna enheter med offentlig produktion och finansiering. (se figur 1 nedan) PRODUKTION F I N A N S I E R I N G Offentlig Privat Offentlig 1. Offentlig finansierad produktion i egen regi: Landstingsdrivna enheter: Akutsjukhus Långvårdssjukhus Vårdcentraler Folktandvårdskliniker (barn- och ungdomstandvård) 3. Privat finansiering av offentlig producerade tjänster: Vissa vaccinationer och behandlingar utförda av lanstingen och där patienter står för större delen av kostnaden Privat 2. Privat produktion på uppdrag av offentlig finansiär: Landstingen: Privata sjukhem Privatpraktiker Försäkringskassan: Privatpraktiker Privattandläkare Läkemedel 4a. privata försäkringar med privata vårdgivare: Ex samarbete mellan två aktörer. 4b. Patienternas egna köp av privata sjukvårdstjänster: Viss elektiv kirurgi Figur 1. Exempel på fördelning av produktion och finansiering mellan privata och offentliga produktion (Rehnberg & Garpenby 1995 s. 21) Klassificering av investeringar Investeringar kan klassificeras med olika utgångspunkter. Nedan går vi igenom en klassificering som fokuserar på ändamålet med investeringar (Ax & Kullvén 2009). Den första gruppen är ersättningsinvesteringar, ersättningsinvesteringar kallas också reinvesteringar eller återinvesteringar. Över tiden slits existerande maskiner, utrustning och andra tillgångar i företaget. Det kan leda till bland annat ökade kostnader för underhåll och reparationer, vid någon tidpunkt är det ekonomiskt fördelaktigt att ersätta existerande tillgångar med nyare sådana. Ersättningsinvesteringar görs när tillgångar nått sin livslängd och inte längre är lönsamma eller när tillgångar behöver bytas ut av annan anledning som teknisk utveckling (Ax & Kullvén 2009). 14

15 Nästa grupp av investeringar kallas expansionsinvesteringar och definieras snarlikt som en nyinvestering. En konstaterad eller prognostiserad efterfrågad ökning på existerande varor och tjänster är vanliga orsaker till att företag vill expandera sin kapacitet. Expansionsinvesteringar förekommer även då företag avser att satsa på nya varor och tjänster (Ax & Kullvén 2009). Tredje klassificeringsgruppen är förbättringsinvesteringar. De flesta företag strävar kontinuerligt efter att förbättra sin verksamhet, inte minst avseende kostnadsnivån och produktiviteten, detta kan uppnås genom olika slag av förbättringsinsatser. Det rör sig sålunda om förbättringar inom ramen för existerande verksamhet. exempel kan vara att eliminera icke- värdeskapande aktiviteter och processer eller att lägga ut produktionen av vissa komponenter på externa parter, såkallad outsourcing (Ax & Kullvén 2009). Miljöinvesteringar är också en viktig grupp av investeringar då miljöfrågor idag står högt på agendan i hela samhället. Pådrivandet i utvecklingen i miljö är till stor del krav från samhället, kunder, anställda samt miljölagstiftning. Miljöinvesteringar kan delas upp i två kategorier, inre och yttre miljö. Investeringar i den inre miljön kan innebära satsningar på t ex lokaler, ventilation, säkerhet, hälsa med mera, det handlar således om investeringar i arbetsmiljön. Investeringar i den yttre miljön rör satsningar på t ex reducering av utsläpp, faciliteter för återvinning, alternativa energikällor med mera (Ax & Kullvén 2009). Det finns även fler andra klassificeringsgrupper som kan relateras till verksamhets olika avseenden med investeringar. Som exempel de kan vara kompetens- produktutvecklings- marknads- och logistikinvesteringar (Ax & Kullvén 2009) Investeringsprocessen Den vanligaste teorin när det gäller investeringsplaneringen är det traditionella modellen. Den kallas också den rationella modellen och grundar sig på att företaget primärt strävar efter att maximera sin vinst, eller att maximera ägarnas värde helt enkelt. Modellen baserar sig på ett ägarbaserat synsätt, och i aktiebolag innebär det då att maximera vinsten för aktieägarna. Enligt empiriskt orienterade investeringsforskare är den rationella beslutsmodellen dock en otillräcklig beskrivning av hur investeringsbesluten fattas (Alpenberg & Karlsson 2005) 15

16 Investeringsprocessen hos offentliga sjukhus präglas av att de fullgör väsentliga samhällsuppgifter. I vilken utsträckning man lyckas kan ofta inte direkt mätas i penningmått. Detta medför automatiskt att bedömningskriterierna för investeringar kan bli mer komplicerade än i enskilda industriföretag för vilka investeringskalkylmetoderna ursprungligen utvecklats. I ju högre grad lönsamhetsaspekter dominerar sjukhusets bedömningar desto mindre blir skillnaden. I och med att sjukhusen i huvudsak tilldelas medel för finansiering av investeringarna efter beslut av Landsting och riksdagen, förekommer normalt inte vissa finansierings överväganden som är nödvändiga i enskilda företag (Riksrevisionsverket 1982). Figur 2. Investeringsprocessen kan delas in i följande faser. (Egen sammanställning av investeringsprocessens delar från Riksrevisionsverket 1982 s.10) Första steget i investeringsprocessen är initiering, initiering innebär att lägga fram förslag som syftar till att tillgodose investeringsbehov. Själva beslutet att avsätta resurser för att utvärdera ett investeringsförslag är ofta avgörande för det enskilda projektets framtid. Företagsekonomisk forskning har visat att huvudparten av utgallringen av förslag sker i detta stadium och att förslag som blir föremål för utredning också i det stora flertalet blir genomförda (Riksrevisionsverket 1982). Jansson (1995) beskriver hur studier visar att tillgängliga kalkylmetoder i högre grad än vad som kan visas, manipuleras för att få till stånd investeringar. Studierna pekar också på en medveten och identifierbar strategi att genom olika slags argument försöka övertala andra i ett företag att ge sitt stöd för investeringen (Jansson 1995). Andra steget i investeringsprocessen är utredning. Ett investeringsförslag syftar i de flesta fall till att lösa ett problem. De första besluten under utredningsskedet kommer därmed avse en precision av problemet och vilka lösningar som är värda närmare undersökning. Resultatet av utredningen bör redovisas i en rapport som utöver investeringskalkyl innehåller en redogörelse för ej kvantifierbara konsekvenser och andra faktorer som bör beaktas vid det slutliga beslutet. Även en känslighetsanalys för förändring av värden på 16

17 kalkylen och andra osäkerhetsfaktorer bör finnas med i utredningen (Riksrevisionsverket 1982). När utredningen är gjord så påbörjas prioritering och anslagsframställande. Vid större investeringar är det viktigt att upprätta en investeringsplan. Att en investering finns upptagen i investeringsplanen utgör dock ingen garanti för att den verkligen blir av, detta gäller speciellt projekt som finns upptagna under planeringsperiodens senare del. Ekonomisk hänsyn, verksamhetens förändring, händelser i kommunerna etc spelar in. De fördelar och nackdelar investeringsprojekt har och hur de prioriteras relativt årsbudgeten, är vad som avgör vilka projekt som realiseras (Riksrevisionsverket 1982). Sedan är det dags för ett ställningstagande. En prioritering görs mellan olika verksamhetsområden och de framtida konsekvenserna av alternativa investeringsbeslut belyses. Landstingen utfärdar anvisningar, riktlinjer och ekonomiska ramar för de årsbudgetförslag som skall utformas. Efter en sammanställning av de inlämnade förslagen granskas de i en budgetberedning varvid samordning, prioritering och eventuellt, prutningar aktualiseras. När budgeten godkänts av förvaltningsutskottet skickas den till Landstinget för fastställande (Riksrevisionsverket 1982). När prioritering har gjorts och företaget har tagit ställning att investeringen skall utföras är det dags för genomförandet. Ansvaret för att genomföra en investering bör i möjligaste mån läggas hos den organisationsenhet som utfört utredningsarbetet. Anvisningar för genomförande av större projekt bör utarbetas och dokumenteras i en projekthandbok. Dokumentation och registrering av åtgärder under genomförandet är också nödvändigt för att underlätta uppföljningsarbetet i ett senare skede (Riksrevisionsverket 1982). När investeringen har genomförts är det viktigt att göra någon form av uppföljning. Syftet med uppföljningen kan enligt Riksrevisionsverket (1982) vara att ge löpande underlag för förbättringar. En populär metod för uppföljning är det balanserade styrkortet 6. Modellens genomslagskraft kan ses som en reaktion på att styrningen tidigare bara varit inriktad på det finansiella perspektivet. I Sverige infördes mål- och resultatstyrning för att motverka denna ensidighet. Styrning kräver en helhetsbild och information från flera håll: kunder, processer, förnyelse och ekonomi. I offentlig sjukvård som vi 6 Balanserat styrkortet är ett strategiskt verktyg för verksamhetens styrning, planering, utveckling och uppföljning. Balanserade styrkortet ger en helhetsbild och behandlar information från kund-, process-, förnyelse- och ekonomi- perspektivet 17

18 undersöker är det balanserade styrkortet frekvent förekommande då det finns fler målfunktioner än bara det finansiella, allmän nytta med mera är på många vis lika viktiga målfunktioner som lönsamhet (Eriksson & Mannervik 2006) Företagsekonomiska kalkylmetoder Det finns en mängd olika kalkylmetoder för att avgöra investeringens lönsamhet som kan variera i sin målfunktion, utformning och svårighetsgrad. Bucko (2010) redogör i sin artikel för de analysmetoder som ses som de traditionellt vanligaste och vi har därför valt att redogöra för dessa nedan. Vi redogör också för begreppen känslighetsanalys och Livscykelkostnadsmetoden då dessa metoder också är vanligt förekommande vid investeringar. Nettonuvärdesmetoden (Net Present Value) är en av de vanligaste metoderna när man avgör investeringens lönsamhet. Metoden diskonterar framtida kassaflöden för att hitta dess värde i dagsläget. Beslutskriterierna utifrån NPV är att om nuvärdet på framtida kassaflöden är större än 0 genererar investeringen en positiv avkastning, lika med noll genererar ingen avkastning, mindre än 0 investeringen är inte lönsam och genererar negativ avkastning (Brealey et al. 2009). Nästa metod kallas Kapitalvärdeskvoten (Profibility Index). Detta är en lönsamhetsmetod för att jämföra olika projekt utifrån dess nuvärdesberäkningar. Den är användbar för företag som har budgetrestriktioner eller om investeraren måste välja mellan flera positiva investeringsprojekt. Beslutskriteriet är att välja högsta av kapitalvärdeskvoterna (Brealey et al. 2009). En annan vanlig metod är Återbetalningsmetoden (Payback). Återbetalningsmetoden är en beslutmetod för investeringar som beräknar den tid det tar tills inbetalningsflödet från olika tidsperioder återbetalar den grundinvesteringen som företaget har investerat eller planerar att investera i. Beslutsregel för återbetalningsmetoden är att acceptera de projekt som återbetalas innan den livslängden för investeringen går ut (Brealey et al. 2009). En ytterligare vanligt förekommande metod är Internräntemetoden (Internal Rate of Return). Denna metod används för att avgöra den diskonteringsräntan som genererar noll nettonuvärdet för positiva investeringsprojekt. Metoden är bra för att kolla investeringens förmåga att klara högre ränta. Beslutsregel är att acceptera alla de projekt som har högre internränta än alternativkostnad för kapital (Brealey et al. 2009). 18

19 en metod som mäter inbetalningar per period med samma nuvärde som kostnad för inköps- och driv- kostnaden för investeringen kallas Annuitetsmetoden (Equivalent Annual Annuity). Denna metod är bra att använda då investeraren jämför investeringsprojekt som har olika livslängder. Beslutsregel är att acceptera det projekt som har lägst annuitetsvärde om kostnader beräknas och acceptera de projekt som har högst annuitetsvärde om intäkter beräknas. (Brealey et al. 2009). Tabell 1. Egen sammanställning av investerings kalkyler och des formler hämtad från Brealey et al. (2009). Kalkylmetod NVP (Net Present Value) Formeln PI (Profability Index) Payback IRR (Internal Rate Of Return) EAA (Equivalent Annual Annuity) C =Kassaflöde (Utbetalningar/Inbetalningar) r = Diskonteringsränta (Ränta som används för att nuvärdesberäkna framtida avkastningar) t = Tidsperiod Grundinvestering = Alla kostnader i samband med anskaffning PV = Summa av nuvärdes kassaflöden En ytterligare metod som kan ha varierande formel är Livscykelkostnadsmetoden. Livscykelkostnadsmetoden är en kalkylmetod för investeringar och målen med att upprätta den är: Att effektivare värdera olika investeringar Att beräkna alla kostnadseffekterna i samband med investeringen Att jämföra olika investeringsalternativ Flera olika beskrivningar och utformningar existerar av LCC kalkylmetoden, hur den ser ut är beroende av branschen den används i. Som kort definition är 19

20 LCC en sammanställning av alla kostnader investeringen kommer innebära under sin livstid som exempel driftskostnader, reparationskostnader och andra resurser som krävs för att förvärva en viss investering utöver sin grundinvesteringskostnad. LCC används som stöd till anskaffning av en viss tillgång då den försöker minimera alla potentiella kostnader från investeringens anskaffningstidpunkten till investeringens livstidslut. Enligt Harvey (1976 refererad i Ammar et al. 2013) kan själva upprättandet av LCC genomgå 4 faser: Identifiering av kostnader, kostnadsstruktur sammanställning, relations uppskattning mellan kostnader och upprättande av LCC. Om livslängden för en viss investering är relativt lång tas även hänsyn till des framtida drifts- och underhålls- kostnader genom nuvärdesberäkning (Ammar et al. 2013). Då det råder en osäkerhet om investeringens framtida resultat eftersom beslutet baseras på olika antaganden och uppskattningar av variabler som saknar fullständigt information använder sig företag ofta av känslighetsanalyser. De variabler som sätts i fokus vid investeringsbeslut kan vara statistiskt resultat från utredningen, diskonteringsränta, efterfrågan, investeringens driftkostnader och flera. Det är sällan att planerade värden vid investeringskalkyler sammanfaller med de aktuella värdena efter investeringen har genomförts. Den avvikelse som kan inträffa kan vara avgörande om investeringen kommer att vara lönsam eller inte. För att undvika denna osäkerhet och minska framtida överraskningar är ett bra alternativ att upprätta en känslighetsanalys. Känslighetsanalysen innebär att variablerna som används vid investeringsberäkningar testas genom att ändra värdet på en utvald variabel och observera dess utfall i kalkylresultatet. På så vis kan företaget se hur känslig investeringen är till förändringar och var kritiska punkter är där investeringen går från lönsam till olönsam och vice versa (Riksrevisionsverket 1982) Andra faktorer på investeringar Lagen om offentlig upphandling (LOU) Inom svensk sjukvård existerar en mängd olika lagstiftningar, regler och direktiv för hur verksamheter bör bedrivas. Men när det kommer till investeringsområdet som vi fokuserat oss på är det främst lagen om offentlig upphandling som är intressant. LOU är en lag som till största delen bygger på EU direktivet om offentlig upphandling. EU direktivet i sin tur arbetar för att både underlätta handel med 20

21 varor och tjänster mellan EU länder men även med att förbättra marknadens effektivitet. Själva målet med LOU är att offentlig styrda bolag, föreningar och styrelser ska kunna maximera nyttan för de investeringar som finansieras med offentliga medel. Processen innebär att, när offentliga verksamheter skall anskaffa nya inventarier, maskiner eller andra kapitalinvesteringar skall förfrågningsunderlag annonseras i en offentlig databas där de leverantörerna som vill utföra uppdraget konkurrerar med andra leverantörer som också är villiga att utföra uppdraget. Den leverantör som lämnar det mest förmånliga anbudet vinner upphandlingen och tilldelas kontrakt. På så vis möjliggör LOU att bolagen kan dra nytta av att leverantörer som erbjuder olika tjänster och varor utsätts för konkurrens mellan varandra och offentliga verksamheter kan helt enkelt välja det bästa erbjudandet (Konkurrensverket 2014) Budgetering Inom den svenska offentliga sjukvården är inte sjukhusen självstyrande. Förutom diverse lagar sjukvården måste följa så är den styrd av landstingen och det är Landstingen som sätter budgeten för sjukvården. Landstinget är en politiskt styrd organisation, de viktigaste uppgifterna för landstingen är att sköta hälso- och sjukvården och att stärka regionens tillväxt och utveckling. Enligt beslut i Landstingsfullmäktige ska ersättning till sjukvårdsförvaltningar utgå i form av landstingsbidrag. Detta gör att till skillnad från de privata aktörerna där företagen kan fokusera på att tillfredsställa kunder och investera i projekt som ska ge positiv avkastning, måste sjukhusen även ta hänsyn till landstingets mål då det är landstinget som förser sjukhusen med bidrag (även om den privata sjukvården till stordel försörjs av Landstinget då det är deras största kund i de flesta fallen) (Örebro Läns Landstyng 2013a) Hälsoekonomi De investeringsmetoder och kalkyler vi gått igenom hittills är de som används mest frekvent i företag i Sverige. Då de flesta företag är vinstmaximerande har betydligt mer forskning gjorts och modeller framtagits för företag där man gör antagandet att huvudmålet är att maximera sin vinst och vara lönsamma. Offentliga sjukhus har dock fler målfunktioner att ta hänsyn till och därför kan det vara intressant att se sjukhuset ur ett nationalekonomiskt perspektiv också. Ekonomisk analys inom hälsoekonomin ser man som ett verktyg för förbättring av välstånd. Kostnadseffektivitet är ett viktigt begrepp då ett viktigt 21

22 mål med ekonomiska analyser inom hälsoekonomi är att uppnå ökad effektivitet med begränsade resurser. Ur ett samhällsperspektiv utgår man alltid från målet att maximera välfärden, här pratar man ofta om nytta som ytterst mätt är förbättringar av hälsa för patienten (Ferraz-Nunes et al. 2007). Inom hälso- och sjukvård används främst tre olika metoder för att utvärdera medicinska investeringsprogram eller teknologier: Cost-benefit analysis (CBA), Cost-effectiveness analysis (CEA), och Cost-utility analysis (CUA). I en CBAanalys mäts både kostnader och effekter i monetära värden. Kostnaderna mäts som alternativkostnaden, det vill säga värdet av den bästa alternativa användningen av resurserna. Värdet av investeringens effektivitet mäts som den maximala betalningsviljan för programmet, som grundregel brukar man säga att om det ska finnas någon betalningsvilja för investeringen ska värdet av den skattefinansierade verksamheten vara större än skattebelastningen. I CUA mäter man resultat främst i nytta, och för att kunna mäta patienters hälsostatus med ett enda värde har man i modeller skapat ett "hälsoindex" där värdet 1 är den "perfekta hälsan" och 0 på skalan innebär att patienten är död. Exempel på nyttomått i CUA är förbättringar i livskvalité och ökad livslängd (Ferraz- Nunes et al. 2007). Forskning har enligt Ferraz-Nunes et al. (2007) studier visat att en väldigt liten del av verksamheten är bevisat kostnadseffektiv, detta betyder inte nödvändigtvis att största delen av verksamheten är ineffektiv men snarare att det finns brister i kunskaper på detta område. Då vi främst vill undersöka sjukhusen som företag med egna strategier och mål, inte som enheter med målfunktion att maximera samhällets välfärd ur ett nationalekonomiskt perspektiv, ska vi inte gå in djupare på dessa modeller. Men då det finns begränsat med tidigare forskning kring icke vinstdrivande verksamheter bör det en då konstateras att det finns teoretiska modeller för att mäta nytta precis som de företagsekonomiska modellerna mäter monetära termer i form av kostnader och intäkter (Ferraz-Nunes et al. 2007). 22

23 3. Metod: I detta avsnitt presenteras metodval och tillvägagångssätt för datainsamling och analys Metodval Det finns två stora grupper metoder kan delas in i, kvalitativa och kvantitativa metoder. Mätningar med den kvantitativa metoden görs tämligen omfattande och av praktiska skäl påverkar detta ofta möjligheten till bredd i undersökningen. Att ge undersökningen en viss bredd brukar vara nödvändigt främst om arbetet handlar om ett ämne som det tidigare finns relativt lite tidigare forskning och kunskap om. Kvantitativa metoder kan vara bra om hypoteser vill testas och undersökaren vill ha ett resultat som kan generaliseras till relativt god sannolikhet (Rienecker et al. 2008). Vi har valt en kvalitativ metod med en explorativ ansats för vår uppsats. Explorativ ansats är en bra metod då undersökaren ämnar undersöka något i verkligheten, som det finns lite tidigare studier och forskning om (Winter 1992). Det resultat undersökningen leder fram till blir här istället en sammanfattning av de aspekter av problemet man har funnit vara väsentliga att arbeta vidare med. För att besvara våra frågeställningar som rör sig runt investeringsbeslutet inom offentlig vård har vi valt att använda kvalitativ metod som är bäst tillämpbar för komplexa frågeställningar och svar. Målet är att den ska bidra till att ge oss mer tydlig förståelse och relevant information om vårt uppsatsområde. Vi kommer att använda personliga intervjuer med personer som är insatta i investeringsprocessen för de olika respondenterna. Målet med intervjuer är att skapa bredare kunskap om hur investeringsprocessen kan se ut i den offentliga vårdsektorn för att därefter kunna analysera och besvara våra frågeställningar. Sedan analysera resultaten genom att benchmarka 7 de resultat vi får gentemot de privata bolagens tillvägagångssätt. Dessa företag som har ett vinstincitament och ett ständigt driv mot kostnadseffektivisering och lönsamhet och det är denna typ av företag merparten av de tidigare studierna är grundade på. 7 Benchmarking handlar om att utvärdera sin verksamhet till förhållande de verksamheter som anses vara optimala och bäst fungerande inom respektive område 23

24 3.2. Urval: För att studera problemet empiriskt och få bästa möjliga information för vår uppsats kommer vi att använda ett bekvämlighetsurval (Rienecker et al. 2008) där val av offentliga sjukhusrespondenter kommer att bero på storlek av investeringar och förekomst av investeringsbehov, samt den geografiska placeringen för att underlätta arbetsgången. Vi kommer att undersöka fyra sjukhus som representerar vår målgrupp och utföra intervjuer med personer som är insatta i investeringsprocessen på respektive sjukhus Datainsamling Datainsamling kan delas in i två delar primärdata och sekundärdata. I vår uppsats kommer vi mestadels använda primärdata som vi skapar genom intervjuer med de relevanta personer som arbetar med investeringar, eftersom det saknas forskning inom investeringsområdet på svenska offentliga sjukhus. Det finns inte heller någon litteratur som beskriver hur investeringsprocessen ser ut, drivkrafter och målfunktioner. Vi vill på så vis skaffa bredare kunskap och bild över investeringsprocessen. Som sekundärdata kommer vi att använda investeringsforskning kring hur vinstmaximerande företag agerar och forskning inom offentlig vård som har utförts i andra länder där själva arbetsprocessen, regler och lagar skiljer sig från de svenska men kan utgöra en bra grund för teoretisk referensram. En nackdel med intervjuer är att det är lätt att intervjuaren agerar på ett sätt som påverkar den intervjuade. Det kan vara alltifrån att man nickar till vissa svar men inte till andra, till att man kan uttrycka sig på ett sätt som ger den intervjuade en hint om hur man själv tycker om en viss frågeställning. Det är svårt att vara helt uttryckslös som intervjuare och det sker oftast omedvetet. Detta kallas intervjuareffekten (Winter 1992) och den har vi försökt att minimera genom att utföra relativt strukturerade intervjuer. Genom att använda semistrukturerade intervjuer skapar vi en situation där interaktionen mellan den som frågar och den som tillfrågas blir så neutral som möjligt. Intervjuarna har inte varit riktigt lika strukturerade som till exempel ett frågeformulär utan det har funnits utrymme till lite friare interaktion för att vi skulle få så fyllig information som möjligt. Så intervjuareffekten kan inte helt bortses från. 24

25 3.4. Reliabilitet och Validitet Reliabiliteten avser i hur hög grad resultaten från en mätmetod inte påverkas av tillfälligheter, det vill säga om samma resultat skulle fås om undersökningen gjordes om (Winter 1992). Båda respondenterna intervjuades i ett mindre grupprum på deras respektive arbetsplatser och det fanns inga yttre störningsmoment eller liknande som vi tror ska ha kunnat påverka intervjun. Då vi försökt att påverka de intervjuade så lite som möjligt och ställt samma frågor till de tillfrågade utifrån samma intervjuguide bör det kunna gå att få ett likartat resultat om man gör om undersökningen. Dock måste samma människor intervjuas igen för att detta skall funka och det kan finnas faktorer som får de tillfrågade att inte svara exakt samma sak om de blev tillfrågade igen. Reliabiliteten är överlag betydligt mindre i kvalitativa undersökningar än i kvantitativa och det är rimligt att tro att vi hade fått en bättre reliabilitet om vi valt en kvantitativ metod men då hade vi tappat andra positiva aspekter som den kvalitativa metoden gett oss. Validitet tillämpas i situationer där undersökaren villa bedöma hur bra mätinstrument som används i sina datainsamlingsmetoder faktiskt mäter det som avses att mäta. Det finns i stort sätt två olika typer av validitet, inre validitet och yttre validitet. De brister som inre validitet kan innehålla är att mätinstrumentet inte täcker det undersökaren avser undersöka på ett bra sätt, det kan täcka för mycket eller för lite eller täcka fel saker. Yttre validitet syftar på att de resultat som fås från utvalt mätinstrument sammanfaller med resultat utifrån andra mätmetoder med samma syfte (Winter 1992). För att minimera brister inom inre validitet vid vår mätansats som är intervjuer användes frågeformuläret, som var utformat för att få relevanta svar från respondenterna som är aktuella inom uppsatsämnet. Samt användes eventuella följdfrågor vid behovet att komplettera och få mer utökad svar. Vid överflöd av information togs endast hänsyn till den relevanta informationen och den icke relevanta informationen förkastades. Brister i den yttre validiteten kan förekomma då de vi intervjuat inte har exakt samma position inom respektive företag och kan ha olika synvinklar på investeringsarbetet även om båda är väl insatta i investeringsprocessen. Vi hade tänkt spela in intervjuerna för att undvika bearbetningsfel men detta var endast möjligt på tre av sjukhusen då respondenten på centralsjukhuset i Karlstad ej ville bli inspelad. Vi tror utifrån karaktären på frågorna inte att respondenterna har någon anledning att vinkla svaren för att få sig själva att 25

26 framställa sig själva i bättre dager vilket är positivt för validiteten. Även om viss inverkan på validiteten kan finnas då vi utförde intervju med respondenten i Karlstad som inte ville ha data inspelad, då han ville ge sin lite mer personliga uppfattning om hur saker gick till Arbetsstruktur: För att sammanställa hur vi gått tillväga i vår uppsats har vi konstruerat en egen modell för arbetsstrukturen (Se figur 3 nedan). Vi börjar utifrån att kolla på problemformuleringen kring investeringar inom offentlig vård som i sin tur leder till vårt syfte med uppsats. Därefter går vi igenom metodval, teori och tidigare forskning som kretsar kring investeringsbedömningar i både vinstdrivande företag och i den offentliga sjukvården. Som nästa steg har vi kommit fram till intervjufrågor med hjälp av informationen som vi har samlat i tidigare kapitel. Vi använder sedan dessa frågor för att utföra intervjuer med relevanta personer och på så sätt samla in data som vi sedan kan analysera i vårat analyskapitel. Empirin från intervjuerna kopplas till tidigare forskning och teorier i analyskapitlet och bygger en diskussion kring detta. Vi avslutar sedan med att dra slutsatser om vi har fått våra forskningsfrågor besvarade och uppfyllt målet med uppsatsen. Metod Problemformulering Teoretisk referensram Intervju undersökning Analys Slutsatser Tidigare forskning Figur 3. Egen sammanställning av arbetsstruktur och arbetsgång. 26

27 4. Empiri I det här avsnittet ges en kortare bakgrundsbeskrivning av sjukhusen vi intervjuat och en resultatredovisning av den empiri vi samlat in Karlstads centralsjukhus Allmänt om sjukhuset Centralsjukhuset i Karlstad fungerar både som länssjukhus för hela Värmlands befolkning och som närsjukhus för invånarna i kommunerna Karlstad, Hammarö, Kil och Forshaga. Stora delar av den specialiserade vården i Värmland är koncentrerad till Centralsjukhuset i Karlstad, som också utgör länssjukvården i länet. På sjukhuset finns alla länsspecialiteter samlade som en resurs för alla värmlänningar som har behov av sjukhusvård. Det är drygt 3750 anställda som arbetar på sjukhuset idag (Landstinget i Värmland 2014). Intervju med Lars Persson på Karlstad centralsjukhus. Lars jobbar som controller på fastighetsavdelningen men är även insatt i investeringsprocessen för medicinsk utrustning Budget I Karlstad finns det en investeringsbudget för hela verksamheten och den är fördelad i tre delar: Återinvesteringsutrymme, beslutade investeringar och nyinvesteringar. Återinvesteringsbehov uppkommer internt och dessa investeringar behandlas på verksamhetsnivå för respektive division. De strategiska nyinvesteringarna och andra större investeringar bereds av landstingsledningen och besluts tas i landstingsfullmäktige. Investeringsbudgeten såg ut på följande sätt 2014: 1. Återinvesteringsutrymme miljoner 2. Beslutade investeringar miljoner 3. Strategiska nyinvesteringar - 50 miljoner Där beslutade investeringar till största del gått till utbyggnad av den befintliga sjukvården och detta är beslut som har fattats tidigare år och har varit inplanerade sedan tidigare år Beslutprocessen I Karlstad utför divisionschefen äskandet för investeringar inom sin division, sedan skickas detta underlag till ekonomistaben som tar beslut vilka 27

Investeringsbedömningar i kommunala bostadsbolag

Investeringsbedömningar i kommunala bostadsbolag Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Hjalmar Björnsson och Per Iverlund Investeringsbedömningar i kommunala bostadsbolag Företagsekonomi C-uppsats Termin: VT -07 Handledare: Alf E. Johansson Karlstads

Läs mer

Riktlinjer för investeringar

Riktlinjer för investeringar Ärendenummer KS2014/405 Riktlinjer för investeringar Antagen av Kommunfullmäktige den 21 oktober 2014, 127 2014-11-10 2 (13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte...

Läs mer

Riktlinjer för investeringar

Riktlinjer för investeringar FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.28) Riktlinjer för investeringar Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Investeringar Ägare/ansvarig Ekonomienheten Antagen av Kommunstyrelsen 2014-10-30 284 Revisions datum Förvaltning

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

Livförsäkring och avkastning av kapital

Livförsäkring och avkastning av kapital Livförsäkring och avkastning NFT 4/2002 av kapital Livförsäkring och avkastning av kapital av Matti Ruohonen Matti Ruohonen matti.ruohonen@veritas.fi Många livförsäkringsbolag är numera dotterbolag i grupper,

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik 24 april 2014 Teresia Stråberg IPF AB Hur kom det sig att vi började lönesätta individuellt? 1980-talet 1:a vågen av kritik & lösningar

Läs mer

Strängnäs kommun. Lokalförsörjning. Revisionsrapport. KPMG AB 2014-03-05 Antal sidor: 10

Strängnäs kommun. Lokalförsörjning. Revisionsrapport. KPMG AB 2014-03-05 Antal sidor: 10 Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund och syfte 3 3. Avgränsning 4 4. Projektorganisation och metod 4 5. Kommunens organisation kring lokalförsörjning 4 5.1

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2 KVALITETSPOLICY 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Kvalitetsdefinition... 2 2. Bakgrund...2 3. Syfte... 2 4. Mål... 3 4.1 Verksamhetsuppföljningar... 3 4.2 Information om den kommunala

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

Investeringsbedömning

Investeringsbedömning Investeringsbedömning KAPITEL 9 9.1 Investering De beslut som fattas med produktkalkyler som grund har oftast kortsiktiga effekter och rör problem med en given kapacitet. Beslut som avser kapacitetsförändringar

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Kundval i välfärden Och eventuella lärdomar för marknaden för kompletterande aktörer. Mats Bergman

Kundval i välfärden Och eventuella lärdomar för marknaden för kompletterande aktörer. Mats Bergman Kundval i välfärden Och eventuella lärdomar för marknaden för kompletterande aktörer Mats Bergman Mats Bergman AF, 18 december 2013 2 Andel privata alternativ (%) Område Tidigt 90-tal Idag (ofta =2008)

Läs mer

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-03-22 Rev/10049 Revisorerna Johan Magnusson Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 Tillgänglighet i vården Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra årlig granskning

Läs mer

Att göra investeringskalkyler med hjälp av

Att göra investeringskalkyler med hjälp av MIO040 Industriell ekonomi FK 2013-02-21 Inst. för Teknisk ekonomi och Logistik Mona Becker Att göra investeringskalkyler med hjälp av Microsoft Excel 2007 Förord Föreliggande PM behandlar hur man gör

Läs mer

AFFÄRSPLAN. LandstingsService i Östergötland

AFFÄRSPLAN. LandstingsService i Östergötland AFFÄRSPLAN 2001 LandstingsService i Östergötland 2 Innehållsförteckning Omvärldsanalys 3 Vision 3 Affärsidé 3 Strategiska mål 4 Operativa mål 4 Strategi 4 Ekonomistyrning 5 Grundläggande värderingar 5

Läs mer

BeBo Räknestuga 4-5 februari 2016. Central Hotel, Stockholm

BeBo Räknestuga 4-5 februari 2016. Central Hotel, Stockholm BeBo Räknestuga 4-5 februari 2016 Central Hotel, Stockholm 1 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs

Läs mer

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet! Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

Läs mer

Förutsättningar för vindkraft

Förutsättningar för vindkraft Mats Håkansson affärsutveckling AB Förutsättningar för vindkraft Rapport utförd på uppdrag av Sundbybergs stad Mats Håkansson Tel +46 40 49 65 00 Mobil +46 705 65 31 00 mh@affu.se www.affu.se 1. Bakgrund...

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

Del 11 Indexbevis. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission

Del 11 Indexbevis. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission Del 11 Indexbevis 1 Innehåll 1. Grundpositionerna 1.1 Köpt köpoption 1.2 Såld köpoption 1.3 Köpt säljoption 1.4 Såld säljoption 2. Konstruktion av indexbevis 3. Avkastningsanalys 4. Knock-in optioner 5.

Läs mer

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Den goda affären - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Utvärdera offentlig upphandling ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt föreslå förbättringsåtgärder Förbättra

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Jonas Frycklund Juni, 23 TEMO-undersökning om utlandsägda företags syn på eurons effekter 1 Innehåll Sid Sammanfattning 2 Inledning 3 Konsekvenser

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LOKALRESURSPLANERING, LOKALFÖRSÖRJNING OCH LOKALANVÄNDNING

RIKTLINJER FÖR LOKALRESURSPLANERING, LOKALFÖRSÖRJNING OCH LOKALANVÄNDNING Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR LOKALRESURSPLANERING, LOKALFÖRSÖRJNING OCH LOKALANVÄNDNING ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-02-04, 49 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:

Läs mer

Concept Selection Chaper 7

Concept Selection Chaper 7 Akademin för Innovation, Design och Teknik Concept Selection Chaper 7 KPP306 Produkt och processutveckling Grupp 2 Johannes Carlem Daniel Nordin Tommie Olsson 2012 02 28 Handledare: Rolf Lövgren Inledning

Läs mer

Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling.

Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling. KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-060 PM 2 2002-10-30 SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling. Säters kommun har vid inhyrning av anläggningsmaskiner

Läs mer

Medicinsk informatik - Uppgift och problem?

Medicinsk informatik - Uppgift och problem? Medicinsk informatik - Uppgift och problem? Rätt IT IT skulle spara miljarder i i vården Underkänt journalsystemen klarar inte inte kraven Splittrad journal ger ger splittrad vård Bröstcancersajter håller

Läs mer

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12. Beskrivning av problemet och vad Skatteverket vill uppnå. Bakgrund

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12. Beskrivning av problemet och vad Skatteverket vill uppnå. Bakgrund KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12 Dnr. 1 31 280766-15/111, 1 31 280775-15/111 Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare (SKVFS 2015:X) och förslag till föreskrifter om identifikationsnummer

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:82 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Investering i magnetröntgenkamera (MR) till Norrtälje sjukhus Föredragande landstingsråd: Dag Larsson Ärendet Norrtälje sjukhus inom TioHundra

Läs mer

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Läs mer

Investeringsbedömning

Investeringsbedömning Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag

till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anders Olsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-01-14 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-02-12, P 20 1 (4) HSN 1210-1271 Yttrande över motion 201:14 av Lars Dahlberg m.fl.

Läs mer

Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen

Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen 1 (5) YTTRANDE 2011-05-11 Dnr: Ku2011/260/RS Societas Archaeologica Upsaliensis Kyrkogårdsgatan 8A Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen

Läs mer

Grunderna i Administration

Grunderna i Administration Grunderna i Administration Administration handlar mycket om att ge service. Administration finns överallt Skola- Hemma - Arbetsplatsen Vad menas med Administration? Enligt Nationalencyklopedin så kan man

Läs mer

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet. Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:1

Policy Brief Nummer 2012:1 Policy Brief Nummer 2012:1 Överföring av ängs- och hagmarkers värde Det finns ett samhällsekonomiskt intresse av att veta hur ängs- och hagmarker värderas av allmänheten då finansiella medel inom Landsbygdsprogrammet

Läs mer

ERTMS finansiering av ombordutrustning

ERTMS finansiering av ombordutrustning ERTMS finansiering av ombordutrustning 12 mars 2013 Agenda Kostnader och nyttor för ERTMS fördelning på aktörer Kostnader för ERTMS-ombordutrustning och hur de påverkar järnvägsbranschen Möjliga finansieringsalternativ

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

UaFS Blad 1. Antagen av kommunfullmäktige den 9 november 2011, 226.

UaFS Blad 1. Antagen av kommunfullmäktige den 9 november 2011, 226. Blad 1 INVESTERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige den 9 november 2011, 226. 1. Vad är en investering? Med investering avses anskaffning av tillgångar för stadigvarande bruk eller innehav. Anläggningstillgångar

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet

6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 125 . 126 6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 6.1 Utveckling av den ekonomiska styrningen I finansutskottets betänkande 1996/97:FiU20 (Del 1, sid 143 ff)

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

1 Huvudsakligt innehåll

1 Huvudsakligt innehåll Innehållsförteckning 1 Huvudsakligt innehåll...2 2 Författningstext...3 2.1 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)...3 3 Ärendet och dess beredning...6 4 Överväganden...8 4.1

Läs mer

Intressekonflikter & Incitament Romanesco Capital Management 556761-9654

Intressekonflikter & Incitament Romanesco Capital Management 556761-9654 Intressekonflikter & Incitament Romanesco Capital Management 556761-9654 INTERNA REGLER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER Dessa interna regler har fastställts av styrelsen för Romanesco Capital Management

Läs mer

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Plan för eftermiddagen Moralisk argumentation hur det går till Etiska teorier + vad de kan lära oss Bikupediskussioner kring några exempel Gert Helgesson Faktapåståenden:

Läs mer

Betänkandet SOU (2013:55) Statens kulturfastigheter urval och förvaltning för framtiden (dnr S2013/6142/SFÖ)

Betänkandet SOU (2013:55) Statens kulturfastigheter urval och förvaltning för framtiden (dnr S2013/6142/SFÖ) 2014-05-27 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU (2013:55) Statens kulturfastigheter urval och förvaltning för framtiden (dnr S2013/6142/SFÖ) Inbjudna att lämna synpunkter, får vi härmed

Läs mer

Remissvar; förslag till reviderad Svensk kod för bolagsstyrning

Remissvar; förslag till reviderad Svensk kod för bolagsstyrning Kollegiet för svensk bolagsstyrning Box 768 103 95 Stockholm E-postadress info@bolagsstyrningskollegiet.se Remissvar; förslag till reviderad Svensk kod för bolagsstyrning Bilaga 1: Aktiespararnas Ägarstyrningspolicy

Läs mer

Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar

Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar 2010-11-29 1 (7) Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid Upphandlingsforum den 29 november 2010 i Stockholm Det talade ordet gäller Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar

Läs mer

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Finansiering. Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap Jonas Råsbrant

Finansiering. Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap Jonas Råsbrant Finansiering Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap. 5-6 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Investera eller dela ut? F03 - Investeringsbedömning 2 Huvudmetoder för investeringsbedömning Payback-metoden

Läs mer

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter Promemoria Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter I juni 2011 fick en utredare i uppdrag att se över vissa frågor om prissättning, tillgänglighet

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord måndagen den 31 mars 2014 Bokslutskommuniké 2013 20130101 20131231 Nettoomsättning 236 111 tkr (247 556) Rörelseresultat 30 355 tkr (38 148) Resultat efter skatt 22 319 tkr (49

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna KUN 2007-11-08, p 14 1 (8) Konstenheten Handläggare: Göran Rosander Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna 1 Förslag till

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

Investeringsbedömning av Glaspanneprojektet

Investeringsbedömning av Glaspanneprojektet Ekonomihögskolan 2008-01-08 Investeringsbedömning av Glaspanneprojektet - en framtidsvision Kandidatuppsats i företagsekonomi FE3903, Hösten 2007 Handledare: Fredrik Karlsson Examinator: Fredrik Karlsson

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013

IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013 IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013 Bengtsfors, M Holm Dalsed, K Sundström Färgelanda, J Berggren Mellerud, S Gunnarsson Åmål, P Karlsson Åmål, G Gustafsson Index Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Investeringar i privat och kommunal verksamhet

Investeringar i privat och kommunal verksamhet Ämnesfördjupande arbete, kandidatnivå Investeringar i privat och kommunal verksamhet En studie om faktorer som påverkar investeringar Författare: Jesper Boberg Elinor Ekelin Carla Hansen Handledare: Anders

Läs mer

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator: Namn Personbeteckning - Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Bestäm huruvida följande påståenden stämmer, inte stämmer eller huruvida

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 BAKGRUNDSUPPGIFTER Respondentens officiella namn Pargas stad Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Patrik Nygrén

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

Värdeskapande i hälso- och sjukvård

Värdeskapande i hälso- och sjukvård Öppna Program Public and Health Värdeskapande i hälso- och sjukvård Genom möte mellan alla aktörer som samverkar runt varje patient. Din profil Programmet är framtaget för personer som inom sina respektive

Läs mer

* 1968-1976. KSS uppfördes. Rollen för Sjukhuset i Lidköping blev ett länsdelssjukhus istället för tidigare länssjukhus.

* 1968-1976. KSS uppfördes. Rollen för Sjukhuset i Lidköping blev ett länsdelssjukhus istället för tidigare länssjukhus. Sjukhuset i Lidköping - SiL VIKTIGA HÄNDELSER - SJUKHUSET I LIDKÖPING 1968 2009 en sammanfattning. * 1968-1976. KSS uppfördes. Rollen för Sjukhuset i Lidköping blev ett länsdelssjukhus istället för tidigare

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

Vad är sociala investeringar? 17 frågor och svar

Vad är sociala investeringar? 17 frågor och svar Vad är sociala investeringar? 17 frågor och svar Innehåll - 17 frågor: 1. Vad är en social investering? 4 2. Vad innebär det att arbeta med sociala investeringar? 5 3. Är det någon skillnad mellan sociala

Läs mer

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting Landstingsstyrelsens förvaltning FoUU-kansliet Bilaga 2006-03-30 Dnr LS 0602-0316 Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms

Läs mer

Coachning - ett verktyg för skolan?

Coachning - ett verktyg för skolan? Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket Inblick Läkemedelsverket Maj 2015 Foto: Helena Mohlin Läkemedelsverket, EMA och framtiden Artikeln baseras på en intervju med Tomas Salomonson som är ordförande i CHMP, den europeiska läkemedelsmyndigheten

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik

Läs mer

Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivå. - Hemtjänst och särskilt boende -

Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivå. - Hemtjänst och särskilt boende - Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivå - Hemtjänst och särskilt boende - Regeringens syfte med Lag Om Valfrihet (LOV) Stärka individers rätt till självbestämmande Använda konkurrens

Läs mer

Granskning av likställighetsprincipen avseende föreningsstöd och evenemangsbidrag

Granskning av likställighetsprincipen avseende föreningsstöd och evenemangsbidrag Revisionsrapport Granskning av likställighetsprincipen avseende föreningsstöd och evenemangsbidrag Katrineholms kommun Februari 2010 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och

Läs mer

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna för dig som intervjuar Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Level Recruitment AB - 2015 Viktigt att tänka på i en

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer