Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget juli 2016

Transkript

1 Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget

2 Bakgrund s affärsidé är att bidra till att lösa viktiga problem. Att bidra till att sprida kunskaper om möjligheter till samverkan mellan olika aktörer är ett viktigt område. Vi har sedan många år, genom rådgivning och utveckling av standards för t.ex. granskning, arbetat med att stödja och utveckla samverkan mellan civilsamhället och offentlig sektor. Tillsamman med Forum har vi nu som en fortsättning av detta arbete genomfört en enkätundersökning som vänt sig till ett urval av Sveriges kommuner för att ta reda på nuläget för den relativt nya samverkansformen Idéburet offentligt partnerskap (IOP). 2

3 Metod Grunden för undersökningen är en enkät som gått ut till ekonomi- och socialchefer i samtliga kommuner som enligt SCBs klassning är Storstäder, Förortskommuner till storstäder, Större städer och Förortskommuner till större städer, total 95 kommuner, förteckning finns i bilaga till denna rapport. Av dessa har 62 kommuner svarat (65%). Urvalet bygger på vårt antagande att IOP främst är ett storstadsfenomen. Skickade vi enkäten till ett slumpmässigt urval av övriga kommuner, total fick vi in ytterligare 58 svar. Observera dock att vissa kommuner som svarat inte har gjort så på alla frågor. Antalet respondenter per fråga varierar, det beror dels på att enkäten varit styrd så att inga respondenter som svarat nej eller vet ej på frågan Har din kommun ingått några avtal om (IOP)? har fått ta ställning till frågor om omfattning, innehåll etc avseende IOP. Men det beror också på att vissa respondenter hoppat över vissa frågor. Alla enkätfrågorna finns i bilaga till denna rapport. I regel har vi endast erhållit ett svar per kommun. I vissa kommuner har vi dock erhållit svar från såväl ekonomi-, som socialchef (två enkätsvar). I dessa fall har det mest heltäckande svaret valts ut som representativt för kommunen. För vissa frågor, exempelvis frågor av karaktären Hur ser din kommun generellt på möjligheterna att samverka med det civila samhället för att lösa olika typer av samhällsproblem? har vi dock beaktat båda svaren. För denna rapport har vi kompletterat enkätundersökningen med information från Forum samt sökningar i databasen Retriever, som samlar artiklar från analoga och digitala medier och gör dem sökbara. 3

4 Vad är IOP? IOP står för Idéburet Offentligt Partnerskap och är en modell för samverkan som utvecklats av Forum idéburna organisationer med social inriktning. I korthet fungerar en IOP så att parterna identifierar en samhällsutmaning där den eller de idéburna organisationerna har ett unikt mervärde som varken går att åstadkomma genom kommunens egen regi eller genom att handla upp tjänsten på en marknad. Mellan parterna tecknas ett avtal som reglerar hur parterna ska bidra till lösningen och hur gemensam styrning, lärande och utveckling av verksamheten ska ske. IOP beskrivs av några aktörer som något som kan fylla mellanrummet mellan upphandling och verksamhetsbidrag. Det bör påpekas att IOP inte är en särskild juridisk form, utan ett civilrättsligt avtal mellan en eller flera offentliga aktörer och en eller flera idéburna organisationer, de senare är ofta ideella föreningar eller stiftelser, men formen i sig styr inte mot en viss juridisk form hos den idéburna parten. Den offentliga parten har att bedöma att avtalet om IOP inte strider mot annan bindande lagstiftning, t.ex. Kommunallagen eller Lagen om offentlig upphandling. Mer om IOP finns att läsa på 4

5 Samverkan mellan offentlig sektor och civilsamhället Vi ställde några frågor kring kommunens/respondenternas generella syn på samverkan med det civila samhället. Ca 1/3 svarade Ja på frågan om det finns en lokal överenskommelse. Det finns en stor osäkerhet, men andelen förefaller inte orimlig i förhållande till Överenskommelsekansliets kartläggning, som dock är från En tydlig skillnad är att av de kommuner som tecknat avtal om IOP svarade 62% att de också hade en lokal överenskommelse. Som framgår av diagrammet nedan till höger är kommuner generellt positiva till samverkan. Svaren bör dock tolkas som att attityden till samverkan är positiv. Det är en bra grund för samverkan, men sannolikt krävs en god process för att ta det vidare till konkreta aktiviteter. Har din kommun tecknat någon form av lokal överenskommelse om samverkan med det civila samhället? Hur ser din kommun generellt på möjligheterna att samverka med det civila samhället för att lösa olika typer av samhällsproblem? Vet ej 29% Ja 32% Vet ej Det civila samhället är viktigt - men kommunen måste själv lösa de Vi är i grunden positiva - men det är svårt att hitta konkreta Det är lätt att se flera områden där det skulle fungera Nej 39% Vi har ett etablerat arbetssätt som fungerar praktiskt i vardagen

6 Hur känt är IOP? 54 kommuner utöver de 18 som enligt undersökningen har redan tecknat avtal om IOP säger sig känna till att en kommun under vissa förutsättningar har möjlighet att teckna ett IOP. Det utgör knappt 70% av de som svarat på frågan. Även om osäkerheten i enkäten är hög och även om det faktum att man svarar Ja på frågan inte behöver betyda mer än att man känner till begreppet, förefaller IOP alltså vara relativt väl känt bland kommunerna. 22 av de 54 kommunerna (40 %) som känner till möjligheten att teckna IOP anger också att de har diskuterat att använda idéburet offentligt partnerskap som ett verktyg/en metod för samverkan med det civila samhället. Även om diskuterat kan innebära många olika saker, tyder det ändå på att det finns en aktivitet kring IOP bland kommunerna Antal träffar ideburet offentligt partnerskap En ytterligare bild av utvecklingen av IOP ges av en sökning i mediedatabasen Retriever som innehåller artiklar från svensk och internationella media, både tryckta och digitala. Som framgår av diagrammet ovan har det varit en kraftig ökning av sökträffar de senaste åren och särskilt 2016 (där det bara gått drygt halva året) Även om en del träffar är åter och dubbelrapportering, visar detta att begreppet används alltmer när media beskriver verkligheten. Det är en indikator på att IOP som företeelse är allt vanligare. 6

7 Hur utbrett är IOP? Enligt uppgifterna i enkäten har 16 kommuner tecknat avtal om sammanlagt 29 IOPer, en kommun anger fler än 10 IOPer och 3 kommuner svarar att de inte vet antalet. En av dessa har enligt Forums sammanställning tecknat avtal om 2 IOPer. Om vår enkätundersökning läggs ihop med data som redan insamlats av Forum kan konstateras att vi identifierat 18 kommuner som med säkerhet kan sägas ha tecknat IOP. De kommuner som är med i Forums sammanställning har avtalat om ytterligare 2 IOPer. Enligt Forums sammanställning har 3 regioner/landsting avtal om IOPer, totalt antal uppges till 13 stycken. Totalt ger detta vid handen att det tecknats minst 56 avtal om IOPer runt om i landet. Antal kommuner Antal IOP Summa 1 10 eller fler minst Vet ej? Summa Minst 29 st Tabellen ovan visar hur kommunerna svarat i enkäten. 7

8 Vilken verksamhet genomförs inom ramen för ingångna partnerskap? De 16 kommuner som svarat att de ingått avtal om IOP, fick också bland förvalda alternativ välja verksamhetsområden som deras IOP verkar inom. Det var möjligt att ange fler än ett för varje IOP. De flesta av alternativen inom Annat skulle kunnat ha inrymmas i de givna kategorierna, samt Kvinnojoursverksamhet Det förefaller alltså som om formen IOP används inom en rad olika områden, men alla hör på ett eller annat sätt hemma inom det sociala området. Vi fick ett svar som handlade om räddningstjänst, men när vi tog kontakt via telefon framkom att det nog inte var ett IOP, utan en annan form av samarbete. Formen i sig ger, såvitt vi uppfattat det, ingen begränsning av verksamhetsområden. Men än så länge är det arbete med mer eller mindre utsatta människor som dominerar

9 Vilken ekonomisk omfattning har IOPerna? Utan att gå igenom samtliga avtal om IOP är det omöjligt att ange hur omfattande ekonomi som finns i verksamheten. Av förteckning av IOPer som finns på Forums hemsida, tycks det vara stor variation på den kommunala insatsen från några hundra tusen kronor per år, till insatser för många miljoner kronor per år. Den stora spridningen motsvarar svaren i vår enkätundersökning, där de kommuner som svarat att de har tecknat avtal om IOP också tagit ställning till frågan om hur stor den årliga kommunala insatsen är. Det finns ett stort mått av osäkerhet, men det torde vara vanligast att insatsen överstiger 500 tkr/år. Därtill kommer eventuella finansiella insatser från ideella organisationer och icke-finansiella insatser i form av tid och andra resurser från civilsamhället och den offentliga sektorn Kommunens årliga insats Vet ej <200 tkr tkr tkr 1-2 mkr > 2 mkr 9

10 Utvärdering av IOP Endast fem av kommunerna svarade att de gjort någon utvärdering av åtminstone ett IOP. Det är ju ett mycket litet antal som inte kan ge en bild av fenomenet i stort. Av de fem kommunerna sade sig tre vara mycket nöjda, en nöjd och en delvis nöjd på en fyrgradig skala. En slutsats är att de flesta IOPer ännu inte avslutats och att några formella utvärderingar som är kända av förvaltningscheferna därmed ännu inte är gjorda. Det är alltså tidigt att uttala sig om formens effekter och resultat. Inga Narbutaite Aflaki lektor vid Karlstads universitet, forskar på ett IOP i Göteborg. En rapport förväntas komma under de kommande året. Vart eftersom tiden går och fler avtal om IOP tecknas, genomförs och utvärderas, kommer kunskapen om vad som fungerar att utvecklas. 10

11 Slutord Enligt en utredning av Front Advokater på uppdrag av Forum finns det relativt stort utrymme inom EG-rätten för att använda IOP som ett alternativ till upphandling. Vid samtal ibland annat Almedalen framgick att IOP fungerar bäst när problem- och lösningsformulering bäst görs gemensamt, när gemensam styrning och utveckling av verksamheten behövs och när civilsamhälleorganisationernas särart innebär ett mervärde vid lösningar av problem. För att bli bra, bör alltså IOP vara ett verkligt partnerskap med givande och tagande och inte en modell för att kringgå LOU eller regler för föreningsbidrag. Rätt använt är IOP ett nytt verktyg i lådan, rätt använt kan de ge offentlig sektor och civilsamhället nya möjligheter för att lösa samhällsutmaningar. Vi hoppas kunna bidra med vår kunskap och erfarenhet av idéburen och offentlig verksamhet som i ett led i vår strävan att bidra till lösa vikta samhällsproblem. Stockholm Johan Sverker Alexander Lindqvist Denna presentation har tagits fram endast som allmän information och/eller generell vägledning. Den utgör således inte någon professionell rådgivning. Du bör därför inte förlita dig på presentationen eller vidta några åtgärder på grundval av den utan att dessförinnan ha gjort avstämningar med en professionell rådgivare utifrån de förutsättningar som gäller i din situation. Med hänsyn härtill lämnar Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB/PricewaterhouseCoopers AB ingen utfästelse eller garanti (uttrycklig eller underförstådd) för att informationen i presentationen är korrekt och/eller fullständig för dina syften och ändamål. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB/PricewaterhouseCoopers AB tar således inte något som helst ansvar för eventuella konsekvenser av att du väljer att förlita dig på eller agera utifrån informationen i denna presentation PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

12 Bilaga frågeformulär

13 13