Rapport. Vårdnära service hos NLL intervjuer med enhetschefer i samband med avslut av pilotprojekt VNS. Dokumenthistorik.

Transkript

1 A Leverans 1 (10) Rapport Vårdnära service hos NLL intervjuer med enhetschefer i samband med avslut av pilotprojekt VNS Dokumenthistorik Utgåva Datum Utfärdare Status Kommentar A VeAn Leverans Fastställt

2 A Leverans 2 (10) Innehåll 1. INLEDNING UPPDRAGETS OMFATTNING PROCESSER OCH METODER RESULTAT SUNDERBY SJUKHUS Avdelning 33 Intervju med Ann-Sofi Tedestam, 13 februari Avdelning 53 Intervju med Magdalena Bäcklund KALIX SJUKHUS Avdelning 2 Intervju med Helen Lundqvist Avdelning 3 Intervju med Anna Johansson REHAB Intervju med Astrid Lindberg IVAK Intervju med Elisabeth Brännvall FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG ARBETSUPPGIFTER BEMANNING LOKALER/UTRUSTNING REFLEKTIONER/REKOMMENDATIONER INFÖR KOMMANDE INFÖRANDE REFERENSER Bilagor Bilaga 1. Frågor intervjuer enhetschefer

3 A Leverans 3 (10) 1. Inledning 1.1. Uppdragets omfattning Projektet Vårdnära service inom Norrbottens läns landsting (NLL) har under hösten 2014 till slutet av februari 2015 genomfört en pilot för att kunna utvärdera Vårdnära service (VNS). Piloten har genomförts på totalt sex avdelningar på sjukhusen i Kalix och Sunderbyn. I Kalix på avdelning 2, 3, REHAB samt IVAK och i Sunderbyn på avdelning 33 och 53. I slutfasen av piloten har Agio fått i uppdrag att genomföra intervjuer med enhetscheferna för respektive avdelning för att få deras bild av hur införandet gått samt fånga upp deras förbättringsförslag Processer och metoder Personliga intervjuer har genomförts under februari månad med ett frågeformulär som utgångspunkt, se bilaga 1. Frågeformuläret har stämts av med uppdragsgivaren innan genomförandet. Intervjuerna har dokumenterats skriftligt under intervjuernas gång. 2. Resultat Samtliga intervjuade enhetschefer är generellt positivt inställda till införande av VNS, och ser det som en välkommen förändring. Det varierar dock i vilken grad enhetscheferna anser att det är möjligt för VNS att överta samtliga arbetsuppgifter som idag finns i arbetsbeskrivningen för VNS. Farhågor som patientsäkerhet vid transporter finns inte längre kvar hos vårdpersonalen. Detta då det naturligt finns en kontrollaspekt kring detta då det alltid är en vårdpersonal som initierar en patienttransport. Därmed görs en bedömning om VNS-personalen kan genomföra transporten själv eller om någon från vårdpersonalen behöver följa med. Att städuppgifter skulle ingå som del av arbetsuppgifterna hos VNS-personalen var inte tydliggjort innan uppstart av piloten enligt samtliga enhetschefer. Flera av dem menar att då städningen är ett tidskrävande moment finns inte samma möjlighet för VNS-personalen att avlasta undersköterskorna (USKorna) från serviceuppgifterna. I Kalix kan vi konstatera att enhetscheferna upplever att de inte hunnit testa VNS fullt ut då det särskilt i början av piloten varit problem med bemanningen som följd av kort- och långtidssjukskrivningar. I Sunderbyn har en ny måltidshantering (kantindelning jämfört med tidigare brickdelning) införts i samband med uppstarten av piloten. Även detta har haft stor inverkan på den upplevda totala effekten av införandet av VNS. Enhetscheferna på avdelning 33 och 53 är mycket positiva till kantindelningen då det avsevärt höjt kvaliteten på maten, men konstaterar att mathanteringen är mycket mer tidskrävande nu jämfört med tidigare Sunderby sjukhus

4 A Leverans 4 (10) Avdelning 33 Intervju med Ann-Sofi Tedestam, 13 februari 2015 På avdelning 33 hade de två transportörer redan i början av 2014, när Division service först började att prata om att införa VNS. Eftersom transportörerna fanns på plats för att avlasta avdelningen avseende transporter och kosthantering samt slutstäd, har därför effekterna inte blivit så stora jämfört med tidigare. Ann-Sofi och hennes personal ser positivt på införandet av VNS, och ser inte de farhågor som lyftes upp i samband med förstudien, som t ex att VNS skulle användas till att dra ner på antalet USKor, eller att det skulle vara svårt att lämna ifrån sig arbetsuppgifter som är vårdnära som matdelning och förrådshantering. Ann-Sofi poängterar att om VNS-personalen skulle ta över uppföljning av hur mycket patienten har ätit och att fylla i vätskelistor så måste det finnas tydliga och fungerande rutiner innan denna arbetsuppgift tas över av VNS. Kring matdelning poängterar Ann-Sofi också att det hos deras patienter kan ändras rätt fort avseende vad och om de får äta. Detta får inte gå fel då det kan äventyra patientsäkerheten. Ann-Sofi menar att om man räknar in den mer tidskrävande kosthanteringen (kantindelning) och de tillkommande arbetsuppgifterna avseende städning, som tidigare legat på ISS, har den önskade effekten (mer tid till vårdrelaterade uppgifter) uteblivit. Ann-Sofi poängterar att VNS-personalen som arbetar på hennes avdelning är jätteduktiga och arbetsamma, men de har helt enkelt för mycket att göra för att i någon större utsträckning kunna avlasta USKorna. Ann-Sofi tycker också att samarbetet mellan USKor och VNS-personal fungerar utmärkt. Personalmässigt har Ann-Sofi inte behövt täcka upp för att ta hand om uppgifter som ligger hos vårdnära service. Uttaget av extrapass och övertid har dock inte förändrats efter införandet, utan ligger kvar på ungefär samma nivå. Förrådshanteringen har man inte kommit igång med än på avdelning 33. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att införandet av VNS har fått väldigt liten effekt på avdelning 33. Detta kopplat till att de har haft transportörer tidigare samt den utökade tiden för kosthantering och tillkommande städuppgifter Avdelning 53 Intervju med Magdalena Bäcklund På avdelning 53 har de haft transportörer redan före införandet av VNS, så inte heller här har skillnaden blivit så stor jämfört med tidigare. Bemanningen är visserligen utökad, men med tanke på den mer tidskrävande kostdelningen och de utökade städuppgifterna (precis som på 33an) ser Magdalena att de stora effekterna har uteblivit. Magdalena upplever att VNS-personalen är duktiga och gör sitt bästa för att hinna med, men det ligger helt enkelt för mycket arbetsuppgifter på dem, en känsla som hon menar delas av USKorna. Samarbetet fungerar bra och det vill Magdalena lyfta fram, det blir så lätt att man fokuserar på att VNS inte har frigjort tid, men hon känner att VNS-personalen gör allt de kan och att de verkligen avlastar dem i det dagliga arbetet. Magdalena och USKornas upplevelse är snarare den att när USKorna har tid över så ägnas den tiden till att hjälpa VNS-personalen snarare än att ägna mer tid med patienterna.

5 A Leverans 5 (10) De uppgifter som görs mer sällan, som större städning av sköljen, rengöring av skåp inne i köket, hinns sällan eller aldrig med av VNS-personalen. Dessa uppgifter utför därför USKorna när de upptäcker att behovet finns. Förrådshanteringen har kommit igång på avdelning 53 till viss del. VNS fyller på förråden i patientsalarna, men de stora förråden har de inte kommit igång med. Magdalena anser inte att införandet av VNS har fått någon effekt på avdelning 53 under veckorna, detta kopplat till att de har haft transportörer tidigare och att arbetsmoment har tillkommit med den ökade hanteringen vid matservering och städuppgifterna som nu ligger på VNS-personalen som USKorna inte hade. Under helgerna ser Magdalena en klar skillnad, detta då de inte haft transportörer tidigare på helgen. Avslutningsvis kan vi konstatera att Magdalena upplever att den tid de vunnit i och med ökad hjälp vid transporter och sängbäddning har de samtidigt förlorat med den nya mathanteringen Kalix sjukhus Avdelning 2 Intervju med Helen Lundqvist På avdelning 2 har de tidigare haft en serviceperson som haft en tjänst om 50%, som arbetade förmiddagar under veckorna. Helen hör att det diskuteras mycket USKorna sinsemellan om att det inte fungerar fullt med VNS. Mycket kopplar man till att de inte haft full bemanning, och därmed har inte överlämningen av arbetsuppgifterna skett fullt ut. Men samtidigt ser man med oro på om VNS skulle tas bort, för det skulle inte fungera idag utan VNS-personal. På avdelning 2 är det framförallt i köket som man ser att det blivit en stor avlastning från USKorna. Matdelning till patienterna och inplockning av brickor utförs av USKorna. Helen menar att det ofta sker ett vårdmoment i samband med dessa arbetsuppgifter och att det endast skulle innebära dubbelarbete om en VNS-personal delade ut eller samlade in brickorna. En del av USKorna på avdelning 2 har fortfarande farhågor kvar om att införande av VNS kommer att leda till att man skär ner på antalet USKor. Särskilt kopplat till att det inte är klarlagt vilken division som ska stå för kostnaden för VNS-personalen. De befarar att om kostnaden tas från Vårddivisonen kommer man att dra ner på antalet vårdpersonal. Helen tror dock inte att så blir fallet då de redan ligger på minimibemanning. Helen bedömer att dialogen mellan vårdpersonal och VNS-personalen fungerar bra. Hon konstaterar dock att det svårt för VNS-personalen att hinna med alla arbetsuppgifter och att vårdpersonalen har svårt att be om hjälp då VNS har fullt upp med köket. Den största effekten som införandet av VNS har haft är avlastning avseende kosthanteringen. Tidigare avsatte Helen en tur som hade kökstjänst, något inte längre finns kvar, vilket innebär en intjäning på en 50% tjänst. Förrådshanteringen har man inte kommit igång med än fullt ut, men även där ser Helen att det kommer att göra mycket avseende avlastning för hennes personal.

6 A Leverans 6 (10) På frågan om införandet av VNS har frigjort mer tid till vårdrelaterade uppgifter svarar Helen Ja, absolut! Får vi dessutom hjälp med förråden blir vi jättenöjda! Avdelning 3 Intervju med Anna Johansson På avdelning 3 hade de tidigare en köksa anställd på 50% som arbetade förmiddagar på vardagar. För Anna är VNS inget nytt, det har funnits i Kalix tidigare, om än i en annan skepnad. Det fanns tidigare transportörer som jobbade med hela sjukhuset, som bara hade uppgiften att sköta transporter efter avrop från avdelningarna. Det har även tidigare funnits kökspersonal på avdelningarna i större utsträckning än med en köksa på halvtid. Största förändringen på avdelning 3 har skett på de tider när de inte tidigare hade någon köksa. På morgnarna och förmiddagarna var det mycket att göra, och då behöver vårdpersonalen ägna mycket tid till patienterna. Så just den delen har inte ändrats så mycket, men förändringen har framförallt märkts under resterande tider på vardagar samt på helger. Anna berättar att de nu har möjlighet att utföra allt arbete kring patienten ostört. Dessutom hinner de nu säkerställa att t ex alla prover är tagna och transporterade till labbet före kl Anna ser en stor fördel i den hygienmässiga aspekten, att de inte är hos en patient för att sedan direkt efteråt gå in i köket och förbereda mat till hela avdelningen När det dessutom är en person som är ansvarig för maten blir alla kontroller som ska göras utförda, men som lätt glöms bort då ansvaret är delat. Städning och service har levererats till en högre kvalitet nu jämfört med tidigare. Särskilt stor skillnad blir det på helgen då de tidigare inte har haft någon städning alls. Anna upplever att det till viss del fortfarande finns kvar farhågor om att införandet av VNS ska resultera i neddragning av vårdpersonal. Anna själv ser inte att det skulle vara möjligt. Kring förrådshanteringen ligger fortfarande minst hälften av hanteringen kvar hos USKorna, och vad gäller transporterna bedömer Anna att de utför ¾ av alla transporter. På det stora hela upplever Anna att samarbetet mellan vårdpersonal och VNS-personal fungerar bra. Till en början förväntade de sig nog att VNS-personalen skulle fråga mer, vilket innebar att VNSpersonalen inte hade all information de behövde. Detta upplever Ann att de nu blivit bättre på, men poängterar att det ligger ett ansvar hos båda yrkesgrupper att både lämna information och efterfråga information när behovet uppstår. Sammanfattningsvis har införandet av VNS absolut haft en inverkan på avdelning 3. Mer tid har frigjorts till vårdrelaterade arbetsuppgifter och kvaliteten på de vårdnära serviceuppgifterna är högre nu jämfört med tidigare. Anna är väldigt positivt inställd till VNS, hon tror på konceptet och hoppas att det permanentas. Om vi får negativ respons från Kalix menar Anna att det i så fall beror på de problem de haft med bemanning till en början. Hon känner att de ännu inte fått testa konceptet fullt ut REHAB Intervju med Astrid Lindberg Precis som på övriga avdelningar i Kalix har REHAB haft svårt med bemanningen till en början. När de väl är på plats tycker Astrid och USKorna att det underlättar deras arbete. REHAB har före pilotens uppstart, haft bemanning i köket under förmiddagar på vardagar.

7 A Leverans 7 (10) Den stora vinningen som Astrid ser är att REHAB nu har bemanning i köket under även lunch och middag. Slutstädning har börjat fungera under slutet av piloten, förrådshanteringen haltar dock fortfarande. De farhågor som fanns innan projektets uppstart kopplat till överlämning av arbetsuppgifter samt neddragning av vårdpersonal upplever Astrid att det inte längre pratas om bland hennes personal. Samarbetet mellan VNS-personal och vårdpersonal fungerar bra. I de händelser där avdelningen har upplevt problem (som hittills varit personrelaterat) har detta tagits vidare till chefen för VNS och har hanterats i linjen. På REHAB utför VNS-personalen inga transporter. Det är enligt Astrid överenskommet med chefen för VNS att man ska avvakta med övertagande av transporter tills vidare. Rutinen kring rapportering kopplat till patientsäkerheten fungerar inte full ut på REHAB. Astrid upplever att det dels händer att vårdpersonalen glömmer att informera VNS-personalen, samtidigt som VNS-personalen inte heller efterfrågar informationen när de inte fått den. Astrid menar att det är ett gemensamt ansvar hos båda yrkesgruppen att fungera. Som Astrid uppfattat det är rutinen som sådan OK, men den inte är implementerad fullt ut. Astrid upplever att de i och med införandet av VNS har fått avlastning och frigjort tid, men hon känner att hon inte riktigt hunnit diskutera med USKorna vad de ska göra med den frigjorda tiden IVAK Intervju med Elisabeth Brännvall I och med införandet av VNS har IVAK nu städning på helgerna, vilket Elisabeth och USKorna ser som en stor förbättring. I övrigt tycker Elisabeth att IVAK fungerade bra redan innan införandet av VNS och såg inte att de var i något stort behov av avlastning. Men, kvaliteten på städningen har höjts avsevärt, särskilt på helgerna då de tidigare inte har haft någon städning alls. USKorna på avdelningen tycker att det fungerar bra, och att VNS-personalen gör ett väldigt bra jobb. De tycker också att det är bra att VNS avlastar USKorna med förrådshanteringen, även om detta är en uppgift som Elisabeth anser till den största delen är vårdrelaterad och därmed inte ska övergå till VNS. De förrådsartiklar som klassas som allmänna anser Elisabeth att VNS kan hantera, som pappersartiklar. De övriga delarna anser Elisabeth att vårdpersonalen behöver ha koll på vad som finns för att behålla helhetsgreppet kring vården och patienternas behov. Bland USKorna på avdelningen finns det fortfarande kvar vissa farhågor kring att införandet av VNS skulle innebära neddragning på personal. Den farhågan delas dock inte av Elisabeth, särskilt inte med tanke på att VNS-personalen bara är på avdelningen under förmiddagarna. Att de skulle bli färre personer med vårdkompetens är inte något som Elisabeth skulle acceptera. De servicerelaterade arbetsuppgifterna som samtidigt är vårdnära (t ex dela ut brickor till patienterna) är något som Elisabeth anser hör hemma hos vårdpersonal. Samarbetet mellan USKor och VNS-personal på IVAK fungerar bra. I vissa fall anser Elisabeth att VNSpersonalen gjort arbetsuppgifter som hör hemma hos vårdpersonal, t ex dela ut och samla in brickor, men detta ska ligga kvar hos USKorna anser Elisabeth. Då IVAK bara har bemanning av VNS under förmiddagarna har avdelningen inte blivit avlastade alls avseende transporter då de flesta transporter sker efter kl. 13.

8 A Leverans 8 (10) Elisabeth känner att hon inte fått vara med och påverka hur bemanningen av VNS-personal skulle se ut, och inte heller fått möjlighet att lämna synpunkter på hur genomförandet av piloten skulle gå till. Avslutningsvis konstaterar Elisabeth att den tid som frigjorts från vårdpersonalen i och med införandet av VNS endast är marginell. 3. Förbättringsförslag Under intervjuerna kom enhetscheferna med en rad förbättringsförslag, antingen kopplat till nuvarande upplägg, eller som förslag inför framtida införande på andra avdelningar. Dessa förslag listas nedan Arbetsuppgifter Magdalena på avdelning 53 i Sunderbyn lyfte upp att det kan finnas möjlighet att effektivisera kring gränsdragningen mellan VNS-personalens städuppgifter och den städning som ligger kvar hos ISS. Magdalena upplever att det känns som att VNS-personalen städar varje dag på samma sätt, oavsett om ISS kommer och tar golven eller inte. Magdalena upplever att det finns ett dubbelarbete kring städningen av golven. För att kunna ta bort fler serviceuppgifter från vårdpersonalen känner Magdalena att de behöver hjälp. Hon tror på projektet och konceptet VNS, men hon känner att de behöver identifiera vilka åtgärder de behöver vidta för att implementera förändringen fullt ut. För att kunna ta över större del av hanteringen kring maten, t ex att plocka in matbrickor och fylla i vätskelistor, anser Anna på avdelning 3 i Kalix att det behövs en bättre rutin för hur detta ska hanteras. För att underlätta övergången vid överlämningen av arbetsuppgifterna från USKor till VNS-personal föreslog Helen att det skulle tas fram listor över normalförbrukning avseende mat och förråd, t ex att det går åt 3 liter mjölk per dag med en beläggning på 7 patienter. Detta lär man sig allt eftersom, men det kan ta ett tag innan detta sitter, särskilt om det är olika personer varje dag som gör beställningen. Rutinen avseende rapportering mellan USKor och vårdpersonal kan bli bättre anser Anna. Rapporteringen ligger idag vid en tidpunkt när många andra uppgifter ska göras (kl. 0745), om rapporteringen kan förläggas tidigare skulle det skapa förutsättningar för att rapporteringen alltid genomförs. Anna tror också att man behöver jobba mer med samarbetet mellan VNS-personal och vårdpersonal för att till kommunikationen dem emellan skall fungera optimalt. Elisabeth på IVAK i Kalix tror att VNS som konceptet är nu, fungerar på avdelningarna, men hon menar att de högspecialiserade enheterna behöver man titta närmare på behovet, då det skiljer sig från en vanlig vårdavdelning Bemanning På avdelning 33 i Sunderbyn skulle man önska att man hade en extra resurs mellan för att hjälpa till med transporter, sängbäddning och slutstäd.

9 A Leverans 9 (10) Även avdelning 53 upplever att VNS-personalen är för få för att hinna med det som ålagts dem och därmed inte kan avlasta USKorna fullt ut, alternativt skulle man istället kunna renodla städuppgifterna och lägga dem på en särskild städresurs. På avdelning 3 i Kalix saknar Anna bemanning av VNS-personal på eftermiddagar/kvällar även på helgerna. Inga arbetsuppgifter försvinner på helgen och därmed har avdelningen lika mycket att göra på helgen som på veckorna, resonerar Anna. Från samtliga chefer i Kalix kommer förbättringsförslaget inför ev. kommande införande, att man ska utbilda vikarier i samband med införandet. Detta för att få införandet mindre sårbart och få kontinuitet i överföringen av arbetsuppgifterna så att vårdpersonalen inte riskerar att falla tillbaka i gamla rutiner för att den nya funktionen inte är bemannad. På IVAK i Kalix önskar Elisabeth en förändrad bemanning. Om Elisabeth fått välja hade hon önskat att ha VNS-personal på plats för att vara bäst anpassad för de tider på dygnet som de har störst behov av hjälp. VNS-personal som arbetar på IVAK behöver däremot inte var där heltid, det kan vara en resurs som delas mellan flera avdelningar som kan hjälpa till med transporter och slutstädning när behovet uppstår. Astrid på REHAB i Kalix känner att det är svårt att arbetsleda VNS-personalen då de tillhör en annan division, hon menar att den enhet som har personalansvaret även borde stå för arbetsledningen Lokaler/utrustning På avdelning 33 i Sunderbyn finns idag bara ett litet kök, vilket skapar stora begräsningar. Dels blir det väldigt trångt i samband med matdelningen, och även vid hanteringen av disken efteråt. Det finns endast en diskmaskin, som förutom att hantera disken från patienterna, även ska kunna diska personalens disk efter deras raster. Detta skapar onödig friktion mellan VNS-personal och vårdpersonal samt inom vårdpersonalgruppen då det ofta händer att disken från vårdpersonalen blir stående för att det är så ont om plats. Magdalena påpekade att hanteringen framförallt kring disken i Sunderbyn inte är optimal rent ergonomiskt, det är många lyft från en diskmaskin som är golvmonterad. Hanteringen av all disk på avdelningen skapar många onödiga och tunga lyft, vilket inte är att optimant rent arbetsmiljömässigt. Magdalena föreslår därför en genomgång av diskhanteringen med fokus på den fysiska arbetsmiljön och ergonomi. Magdalena kom även med ett förslag om att få möjlighet att dra ut matvagnen i korridoren, för att komma närmare patienterna vid utdelning av maten. Idag blir det mycket spring mellan patienterna och köket. 4. Reflektioner/rekommendationer inför kommande införande I samband med utförandet av intervjuerna med enhetscheferna samt vid bearbetningen av materialet har vi gjort en del reflektioner, samt identifierat några områden som projektet behöver arbeta vidare med. Det är önskvärt att arbetet görs inför ett kommande införande av VNS på andra avdelningar och/eller i det fortsatta arbetet med utveckling av VNS-verksamheten på de sex avdelningarna. Samtliga enhetschefer upplever att de har fått det stöd och den information som de behövt i samband med pilotprojektet och införandet av VNS. Information om ett projekt är alltid svår att hålla på en tillräcklig nivå utan att det blir för mycket. Informationen ska komma i rätt tid och i rätt omfattning. I detta avseende har projektet verkligen lyckats!

10 A Leverans 10 (10) Att införa ett nytt arbetssätt och även en helt ny roll i en verksamhet tar tid, och måste få ta tid. En reflektion som intervjuaren gjorde var att en orsak till att arbetsuppgifter ligger kvar hos USKorna istället för att VNS-personalen utför dem, helt enkelt är för att USKorna gör dem själva. Anledningarna till detta kan vara flera. En anledning är att det tar tid att lära sig och komma in i nya mönster. Traditionellt så har USKans vardag bestått av en rad måste -uppgifter. När dessa sedan har varit klara, har USKorna tagit tag i de uppgifter som vi nu ligger hos VNS. Detta moment bör inte underskattas, att USKan när hon ser att VNS-personalen har fullt upp, inte ska göra de uppgifter som de tidigare hjälpts åt med på avdelningen och istället ägna sin till patienten. Tid som de tidigare inte har haft. Ett aktivt arbete med att få USKorna att släppa taget behöver genomföras. Idag är känslan av att störa, särskilt vid transporter, ett hinder att komma över för USKorna. För att få hjälp av en VNS-personal med t ex transporter behöver USKorna be dem om hjälp. Då VNSpersonalen oftast är upptagna med annat, blir det enklare för vårdpersonalen att fråga en kollega om hjälp, eller göra det själv. För att kunna använda VNS-personalen även till transporter behöver man lösa ut hur transporthjälp ska avropas på smidigaste sätt från VNS, utan att vårdpersonalen känner att de klampar in och styr och/eller stör VNS-personalens arbete. Kring introduktion och upplärning av VNS-personalen finns det erfarenheter att ta med sig i ett framtida införande på andra avdelningar. Vi tror att det är av stor vikt att genomföra en grundlig introduktion och därmed överlämning där en USKa är handledare. Det bör vara minst en VNS-person per avdelning som fått en introduktion av en USKa. Därefter är det möjligt att fasa över till att VNSpersonal själva står för introduktionen av nya medarbetare, jämför upplägg vid införande av nya systemlösningar med en super-user. Detta skapar förutsättning för att få ett likformigt upplägg mellan avdelningar, vilket skapar mindre sårbarhet då det är lättare för VNS-personal att täcka upp för varandra mellan avdelningar, samt att det genererar VNS-personal som kan det mesta och därigenom kan fungera som handledare inom gruppen. Då förrådshanteringen ännu inte införts fullt ut på någon avdelning krävs ett omtag kring detta område. Det behövs en ny introduktion av USKor för att det ska få fart och börja fungera. Hanteringen av matdelningen bör ses över. Idag står vårdpersonalen i kö och väntar för att få mat delat till sin patient. Detta arbetsmoment skapar en stressig situation, både för VNS-personal och för vårdpersonal. Efter att ha pratat med enhetscheferna på de olika avdelningarna får vi uppfattningen att många av de utifrån sett lika arbetsuppgifterna, skiljer sig åt i utförandet mellan olika avdelningar. Inom detta område anser vi att det finns förbättringspotential. En genomlysning av VNS-processen och arbetsbeskrivningar behövs, där man gemensamt kan hitta synergieffekter och identifiera best practice för respektive område. 5. Referenser NLL Tidsstudie vårdnära service april 2014, Arbetsbeskrivning VNS Sunderbyn Avdelning 53, Nulägesanalys inför projektet Vårdnära Service Delrapport 2/3,