Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna

Transkript

1 Division Länssjukvård Verksamhetssamordnare Tel Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna Bakgrund Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset i Eskilstuna har 46 vårdplatser uppdelat på två sektioner med 23 platser vardera. Sektionerna är i sin tur indelade i team. Respektive sektion leds av en vårdenhetschef. Sedan ett antal år tillbaka har medarbetarna på kirurgklinikens vårdavdelning 81 upplevt en ökad arbetsbelastning, med korta vårdtider, vårdtunga och svårt sjuka patienter. De mindre vårdkrävande patienter finns inte längre på vårdavdelningen. Kraven på vårdpersonalen har ökat med de lagar och förordningar som tillkommit, vilket bland annat ger sig uttryck i ökade krav på dokumentation, patientsäkerhet, kvalitet samt att kunna ge varje patienten en god och säker vård ökat. Den ökade belastningen kunde avläsas i att avvikelserna som var stressrelaterade ökade. I mars 2003 tillträdde en ny chef som initierade till en rundabordskonferens, då en probleminventering utfördes. Detta resulterade i en handlingsplan och en arbetsgrupp tillsattes med uppgift att förbättra arbetsmiljön på avdelningen. I augusti 2003 var delar av arbetsgruppen i Karlstad på kirurgveckan och lyssnade på Marianne Inde som föreläste om arbetsmodellen patientnärmre vård, som väckte stort intresse. Gruppen ville att all personalen skulle få förmånen att lyssna på Marianne. Av den orsaken bjöd vi hösten 2003 in Marianne Inde till klinikens utbildningsdag, där hon presenterade modellen för hela klinikens personal. Modellen kommer ursprungligen från Henry Ford Hospital i Detroit. Tidsperspektiv från idé 2003 till införande 2005 Arbetsgruppen, som fick i uppdrag att förbättra arbetsmiljön, har arbetat tvärprofessionellt med fem personer, vilka skiftat under resans gång. Uppdraget blev att införa patientnärmre vård på vårdavdelningen. Jag har varit projektledare och införandearbetet har bedrivits i projektform under två år. Processen med förändringsarbetet tog ett och ett halvt år, då projektgruppen arbetade med hela personalgruppen. Modellen vi använde för att förändra arbetssättet var genombrottsmetoden, där man prövar nya arbetssätt i liten skala, testar och sedan utvärderar. Små enkla mål och mätmetoder testades med givet fokus på patienten. Det var viktigt att inte bara

2 Slutrapport PNV (6) bygga om i lokalerna utan även i huvudet på personalen, alla måste lära sig tänka på ett nytt sätt. Har vi uppnått målen? Projektets huvudmål var att förbättra arbetsmiljön och öka arbetstillfredsställelsen. Övriga mål utveckla vårdandet med fokus på patienten höja omvårdnadskvaliteten komma närmare patienten få en tryggare och mer delaktig patient skapa effektivare vårdkedja ge samhällsekonomiska vinster När det gäller projektets huvudmål att förbättra arbetsmiljön har den sista mätningen från personalenkät utförd i oktober 2006 visat på olikheter mellan de bägge sektionerna. På en av sektionerna har alla i personalen utom en svarat ja (några som anställts efter införandet av PNV har svarat vet ej ). På den andra sektionen har endast hälften svarat ja, några har valt att inte svara och de som svarat vet ej pga att de anställts efter införandet uppgår till 20%. Kommentarer från sektionen som ej lyckats lika bra med genomförandet: - PNV utförs inte i den utsträckning som sig bör. - Vi måste se till att arbeta fullt ut efter modellen. Som projektledare håller jag med ovanstående kommentarer. Personalen på den här sektionen måste fortsättningsvis stöttas och vägledas i modellen i större utsträckning. Enligt KUPP (patientenkät) som genomfördes januari 2006 ser vi en förbättring när det gäller bemötande från personalen, information om undersökning/behandling, anhörigas bemötande samt att vården styrdes av patientens önskemål snarare än personalens rutiner. Beträffande målet att komma närmare patienten visade det sig att på den ena sektion upplever personalen att de avsätter 70-80% i direkt patientvård, en siffra som har fördubblats jämfört med mätningen 2004 innan införandet. På den andra sektionen upplever 50% av personalen att de avsätter 70-80% av tiden till direkt patientvård, vilket även det är en markant förbättring sedan mätningen Mål som inte är uppfyllda delaktig patient effektivare vårdkedja samhällsekonomiska vinster. Hur får vi patienten mer delaktig? En frågeställning som måste medvetandegöras på avdelningen. Vi måste erbjuda fler och bättre möten patient/vårdare, vilket är kärnan i vården. Det leder till en tryggare patient som känner sig sedd och delaktig

3 Slutrapport PNV (6) enligt tidigare undersökningar. Vi måste bli bättre på att informera patienter/anhöriga och göra dem mer delaktiga i vård och behandling. Förslag finns att bl.a. utarbeta en informationspärm på varje sal. Sjuksköterskeronder, där man planerar vården tillsammans med patienten och anhörig har diskuterats att testas. Effektivare vårdkedja Under hösten har det ej gått att se någon effekthemtagning p.g.a. många olika faktorer som t.ex. brist på korttidsplats, svårt för kommunen att ta hem färdigbehandlade patienter samt att palliativa enheten har stängt, vilket medför att patienter med svåra tumörsjukdomar blir kvar på avdelningen. Ekonomiska vinster Det är ännu för tidigt att göra en ekonomisk utvärdering. Ekonomin påverkas dessutom över tid av andra faktorer än PNV. Jag är dock övertygad om att patientnärmre vård är en mer kostnadseffektiv vårdform. En viss kostnadsökning kan uppkomma i implementeringfasen. En tydlig ekonomisk vinst uppkommer p.g.a. kortare inskolning, när personalen endast ansvarar för ett mindre antal patienter och vården är patientfokuserad samt att ny personal inte behöver känna till avdelningens sambandsfunktion i lika stor utsträckning som tidigare. Vi har även upptäckt att en erfaren sjuksköterska som samordnare är ett stort stöd för ny personal. Med modellen PNV blir det en bättre framförhållning i vårdkedjan och därmed en ökad effektivitet. Jag tror även att vi kan korta ner vårddagarna när våra samarbetspartner inom kommun och Landsting fungerar optimalt och då uppstår även samhällsekonomiska vinster. Det finns ytterligare en viktig faktor när det gäller att arbeta efter modellen patientnärmre vård. Införandet av modellen har medfört att vi idag uppfyller kriterierna i nya författningen Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet SOSFS 2005:12 med de åtta områden som omfattas. Vårdavdelningen har blivit mycket uppmärksammad efter presentationer i Stockholm på CKU (centrum för kunskapsutveckling). Det har medfört att vi fått ta emot ca studiebesök sedan införandet maj Det känns väldigt stimulerande att med stolthet få visa upp att det faktiskt går att förbättra och förändra en arbetsmiljö med ganska små medel om alla arbetar mot samma mål. Sammanfattning Patientnärmre vård ser vi som framtidens vårdmodell! Den största vinsten för oss efter införandet av patientnärmre vård är att vårdens administration överfördes till en särskild funktion. Samordnarfunktionen inrättades med ansvar för avdelningens sambandsfrågor och för denna funktion krävdes inte sjuksköterskelegitimation. Under projekttiden har vi nu ändrat uppfattning om vilken kategori som bemannar samordnarfunktionen och en majoritet av personalen ser helst att vi tillsätter en sjuksköterska på den funktionen när projektet permanentas. Tidigare mätning har visat att på den sektionen där en sjuksköterska är samordnare släpps endast 25 % av samtalen fram, medan på den sektion där det finns en undersköterska släpps 36 % av samtalen fram. Skälet till

4 Slutrapport PNV (6) olikheterna är att man som sjuksköterska kan vara mer behjälplig med såväl extern som intern rådgivning samt vara ett stöd för ny personal etc. Vinst nummer två är att sjuksköterskeexpedition ersattes av patientnära arbetsplatser, så kallade moduler, där det vårdnära teamet har haft större möjligheter att i lugn och ro nära sina patienter utföra dokumentation, telefonsamtal, vårdplanering mm. Dessa uppgifter utfördes tidigare på en gemensam expedition. Genom att vi har frigjort tid från sjuksköterskan skapas det större möjligheter för henne/honom att aktivt delta i den direkta patientvården. Idag upplever personalen mindre stress och lugnare patienter. Kommentarer från personalenkäten okt 2006: - Vi hinner ta våra raster, som inte var möjligt förut. - Mindre störning och mindre spring. - Jag kan mina patienter och behöver inte andrahandsinformation. - Positivt med moduler nära patientsalarna. - Bra med förråd nära patienten. - Läsrapport spar tid. - Ronden blir mer effektiv. - Bättre stämning i personalgruppen, patienterna behöver inte ringa längre mycket tystare på avdelningen. Övriga vinster Avdelningen fick även ett nytt läkemedelsrum som har varit efterfrågat och påtalat ett antal år. Läkarna fick rondrum utplacerade på avdelningen, vilket vi dock behöver förbättra för TU-sektionen. Personalrummet fick en välbehövlig uppfräschning. Det finns grundläggande värderingar i vården där PNV är ett koncept för patientsäkerhet och helhetsperspektiv. Idag utgår vi mer från patientens behov än tidigare när vi arbetade med uppgiftsorienterad modell, där personalens rutiner i prioriterades i första hand. Ordet Patientnärmre vård, varför närmre och inte nära, anger för initiativtagaren Marianne Inde en riktning mot att komma nära patienten. Den kursen skall vi hålla. Vi tror, inte bara tror, vi vet att PNV är framtidens vårdmodell Vårt fortsatta arbete med modellen PNV är att återknyta till de grundläggande värderingar som utgör basen i vården. Den vilar på den humanistiska människosynen, som innebär att alla människor har lika värde och erbjuds vård på lika villkor De fyra grundstenar för personalen i patientnärmre vård är varför är jag här? för vem är jag här? varför blev jag vårdare? vill jag bli vårdad av mig själv? Frågeställningar som nu diskuteras på avdelningsmöten. Att arbeta utifrån modell PNV är en ständigt pågående process, som måste hållas levande efter avslutat projekt. Vi måste fortsätta att prioritera, planera i teamet

5 Slutrapport PNV (6) samt fördela utifrån kompetens och helhetsansvar. Här måste förbättringsarbetet fortsätta. Hur kan vi utveckla nya arbetssätt i vårdteamet med dessa frågeställningar som grund: Vem gör vad? Vad gör vi tillsammans och vad kan jag göra ensam? Hur delar vi upp patienterna utifrån ett helhetsperspektiv? Hur kan vi utveckla former för att få patienten med delaktig? Hur pratar vi med och om varandra Hur pratar vi med och om patienten. Hur uppfattas vårt interna språk av en utomstående, en nyanställd Avslutningsvis vet jag att rätt vård förutsätter ett omvårdnadsperspektiv utifrån hela människan, vilket innebär att personalen måste lära känna sina patienter och bygga upp ett förtroende mellan sig och patienten. Det är just det patientnärmre vård står för. Jag tror, som Marianne Inde förespråkar, att känna arbetsglädje är en förutsättning för att göra ett gott jobb och att göra ett gott jobb är en förutsättning för att känna arbetsglädje. Innehållet i jobbet skapar den goda arbetsplatsen, som leder till ökad jämställdhet, respekt för varandra, minskat revirtänkande och lugnare arbetsplats som leder till effektivare vårdkedja. Förutsättningen för att nå dit är att ha en levande vårdfilosofi som blir synliggjord i vardagen vid mötet med patienten. Glöm inte syftet att göra vården säker och höja omvårdnadskvaliteten! Projektledare för patientnärmre vård på avd. 81

6 Slutrapport PNV (6) Projektet lämnas nu över till verksamhetschef och vårdenhetscheferna på avdelning 81. En offentlig Kick Out av projektet sker i dec 2006 då jag som projektledare vill tacka projektgruppen och medarbetare genom att blicka tillbaka och meddela omvärlden vad vi har åstadkommit med små enkla medel men med ett stort engagemang från personalen. Referenser: Marianne Inde, vårdutvecklare Landstinget i Värmland. Framtidens vårdmodell Patientnärmre vård - hur gör man? (2006). TACK Underlagsmaterial: Delrapport 2004/2005 Medarbetarenkät 2004 Medarbetarenkät 2005 Medarbetarenkät 2006 Kupp enkät 2004 Kupp enkät 2006 Mätning av telefonringningar 2004 Mätning av telefonringningar 2005 / 2006 Mätning av patientringningar 2004 Mätning av patientringningar 2005/2006