SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (18)

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (18) Plats Folkets Hus, Gillesalen Dag och tid Onsdag den 10 oktober 2012 kl ande Sören Finnström (S) ordförande Kenneth Andersson (S) Kurt Josefsson (BOP) Maino Wohlfeil (S) Brittsiw Åsberg (S) Göran Gullbro (MP) Per Ragnar Fredriksson (V) Camilla Lönnkvist (S) Ove Andersson (S) Jan-Ola Sandström (C), tjänstgörande ersättare Jan Larsson (V), tjänstgörande ersättare Övriga Linda Nilsson, förvaltningschef Sören Grandelius (S), ersättare Ola Nyström, chef avfallsenh. Ingvar Fäldt (S), ersättare Anders Axelsson, gatuchef Britt-Marie Andersson (S), ers. Arléne Eneroth, ekonomisekreterare Emmelie Terenius (S), ersättare Stefan Andersson, fastighetschef Leif Lagerquist (S), ersättare Göran O Sundell, stadsarkitekt Anna Lindberg Karlsson, tf. planeringschef Ulla-Britt Öberg, förvaltningssekreterare Underskrifter Sekreterare Ordförande Justerande Ulla-Britt Öberg Sören Finnström Göran Gullbro ANSLAG/BEVIS Protokollet från samhällsbyggnadsnämnden den 10 oktober 2012, är justerat och tillkännagivet genom anslag Anslås under tiden. -. Protokollet förvaras på samhällsbyggnadsförvaltningen, Folkets Hus, Ludvika Underskrift

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (18) 37 Ändringar i föredragningslistan Samhällsbyggnadsnämnden godkänner ändringen. Följande ärende läggs till: Upphandling av anläggningsmaskintjänster.

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 (18) 38 SBN 2012/ MB Detaljplan för Saxhyttan 19:27 med flera Möbergs väg (södra) i Nyhammar, antagande Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anta rubricerad detaljplan, enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap 27. Ärendet slutförs med enkelt planförfarande, vilket enligt delegationsordningen innebär att samhällsbyggnadsnämnden kan ta beslut om antagande. Yttranden inkomna under samråds- och underrättelseskedena innebär inget hinder för att anta detaljplanen. Ett granskningsutlåtande har upprättats som underlag för samhällsbyggnadsnämndens beslut. Syftet med detaljplanen är att anpassa bredden på Möbergs väg till befintliga förhållanden. Eftersom planärendet berör allmän plats (lokalgata) inleddes planärendet med normalt planförfarande. Gällande översiktsplan från 1990 anger bostadsområden med mera för planområdet. Detaljplanen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. Samråd genomfördes från den 27 mars till och med den 2 maj Sex yttranden inkom varav ett med synpunkter. Inga synpunkter som motverkar detaljplanens genomförande inkom. Inga synpunkter från allmänheten inkom. Planhandlingarna justerades och kompletterades. Planärendet övergick i enkelt planförfarande, enligt beslut i miljö- och byggnämnden den 16 maj Fastighetsägare enligt fastighetsförteckningen samt Länsstyrelsen underrättades än en gång om detaljplanen och gavs tillfälle att lämna synpunkter, till och med den 6 juli Endast ett yttrande inkom, från Länsstyrelsen utan erinran. Granskningsutlåtandets slutsats är att samhällsbyggnadsnämnden kan anta detaljplanen. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår i tjänsteskrivelse daterad 13 augusti 2012 att nämnden antar rubricerad detaljplan. Arbetsutskottet behandlade ärendet den 27 september Kopia till: Anna Lindberg Karlsson, för kännedom Torkel Berg, för kännedom

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 (18) 39 SBN 2012/31 21 MB Upphävande av del av detaljplan stadsplan för Bergslagsbanan 5:3 m fl. Grängesberg (stationsområdet och godsmagasinet), godkännande av granskningsutlåtande och till kommunfullmäktige för antagande 1. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner granskningsutlåtandet enligt PBL 5 kap Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att handlingarna ska färdigställas enligt granskningsutlåtandet och lämnas vidare till kommunfullmäktige för antagande enligt PBL 5 kap 27. Skäl för beslut Samhällsbyggnadsnämnden ska enligt planeringsenhetens rutiner godkänna granskningsutlåtandet med kommentarer och slutsatser, innan handlingar lämnas vidare för antagande. De yttranden som inkom under granskningstiden innebär inget hinder för antagande. Vid normalt planförfarande ska beslut om antagande tas av kommunfullmäktige. Syftet med planens upprättande är att upphäva en del av gällande detaljplan, så att byggnader och berörda fastigheter kan användas till annat än järnvägsändamål. Ingen ny markanvändning föreslås, då det bara är ett upphävande det är fråga om. Markens lämplighet kommer istället att prövas genom gällande lagstiftning, intressen och normer. Eftersom planärendet berör allmän plats genomförs det med normalt planförfarande. Samråd genomfördes under februari-mars Åtta yttranden inkom varav tre med synpunkter. En synpunkt är att det är olämpligt med ett planlöst tillstånd. Kommunens bedömning är att områdets användning kan styras genom gällande lagstiftning utan detaljplan. Granskning genomfördes under sommaren 2012 och avslutades den 28 augusti. Samma synpunkt framkom denna gång. Länsstyrelsen hade inget att erinra. Granskningsutlåtandets slutsats är att riksintressen och kulturvärden skyddas av gällande lagstiftning vid lovhantering och dylikt, även utan detaljplan. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår i tjänsteskrivelse daterad 5 september 2012 att granskningsutlåtandet godkänns samt att handlingarna färdigställs efter granskningsutlåtandet och lämnas vidare till kommunfullmäktige för antagande.

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (18) Arbetsutskottet behandlade ärendet den 27 september Kopia till: Kommunfullmäktige Anna Karlsson Lindberg, för handläggning Torkel Berg, för kännedom

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 (18) 40 SBN 2012/ Upphandling av totalentreprenör för byte till rostfri bassäng vid Ludvika Sporthall Samhällsbyggnadsnämnden antar entreprenör för byte till rostfri bassäng enligt tjänsteskrivelse daterad den 24 september Entreprenaden omfattar byte från kakel till rostfri bassäng i befintlig 25 meters bassäng i Ludvika Sporthall. En uppskattad tidplan för projektet har upprättats med planerad byggstart i mitten av oktober månad 2012 och färdigställande i månadsskifte januari/februari Projektet kommer att genomföras som en totalentreprenad. Upphandlingen har annonserats via Visma/Opic upphandlingsverktyg. 15 entreprenörer har tagit ut handlingar. Endast två entreprenörer har lämnat in anbud. Fastighetsförvaltningen föreslår samhällsbyggnadsnämnden anta entreprenör enligt tjänsteskrivelse daterad den 24 september Kopia: Stefan Andersson, för handläggning

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 (18) 41 SBN 2012/ Upphandling av anläggningsmaskintjänster Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anta leverantör av anläggningsmaskintjänster till och med 31 december 2014, med möjlighet till förlängning ett år enligt tjänsteskrivelse daterad den 10 oktober Inköpssektionen har infordrat anbud på anläggningsmaskintjänster för samhällsbyggnadsförvaltningens räkning. Upphandlingen har annonserats i Visma TendSign databas. Totalt har femton firmor erhållit förfrågningsunderlag. Vid anbudstidens utgång hade tre firmor lämnat anbud. Anbudsutvärdering har gjorts i samråd med Jan Lantz på samhällsbyggnadsförvaltningen. Utvärderingen har gjorts i enlighet med de utvärderingskriterier som efterfrågats i förfrågningsunderlaget. Avtal tecknas att gälla från den dag det undertecknats av båda parter och t.o.m. 31 december 2014, med möjlighet till förlängning med ett år om kommunen så önskar. Besked om förlängning ska lämnas av kommunen senast 30 september Kopia till: Inköpssektionen, för handläggning, inkl. tjänsteskrivelse Anders Axelsson, för kännedom Jan Lantz, för kännedom

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (18) 42 SBN 2012/40 04 Budgetuppdrag nr 5 Samhällsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen. Redovisa de belopp utöver ram som bör läggas till i samhällsbyggnadsnämndens budgetförslag för bl.a. förvaltningschef, enhetschef/planering, landsbygdsutvecklare, nämndskostnader etc. De verksamheter som numera ingår i den nya samhällsbyggnadsförvaltningen finansierar idag sina personalkostnader på två olika sätt, dels genom anslag och dels genom utdebitering på de verksamheter som köper tjänsterna. Modellen med utdebitering har använts av f.d. tekniska kontorets verksamheter och övriga verksamheter (miljö- och byggenheten och planeringsenheten) har anslag till sina personalkostnader. I den nya organisationen har personal flyttats mellan enheterna. Det innebär att till vissa tjänster som tidigare finansierats genom utdebitering finns det inga anslag att flytta mellan enheterna. Vissa personer har debiterats ut på investeringsprojekt och vissa på driftverksamheter beroende på vilka arbetsuppgifter man har. Dessutom finansierar fastighetsförvaltningen idag stor del av dessa kostnader eftersom beloppet som utdebiteras baseras på hur stor budget verksamheten har. Fastighetsförvaltningen bolagiseras från årsskiftet och det innebär att den delen som fastighetsförvaltningen tidigare betalat måste finansieras av de verksamheter som återstår i samhällsbyggnadsförvaltningen. När det gäller nämndskostnaderna för samhällbyggnadsnämnden har 45 % av förvaltningssekreteraren och 20 % av assistent (diariet) debiterats nämndens verksamhet. Dessa kostnader avser arbetsuppgifter som direkt har med nämndsadministration att göra. Inga kostnader för nämnden har debiterats ut på några andra verksamheter. Nedan redovisas beloppen utöver tilldelad ram för de poster som redovisades i budgetberedning I. Förvaltningschef 878 tkr Enhetschef/planering? tkr (mellanskillnad ny lön för enhetschef) Serviceutvecklare 280 tkr (medfinansiering Ludvika kommun) Samhällsbyggnadsnämnd 500 tkr Om man även i fortsättningen ska tillämpa modellen att fördela ut kostnaderna på verksamheterna för personal inom administrationen så fattas det medel i samhällsbyggnadsförvaltningens budget. Detta på grund av att fastighetsförvaltningen idag finansierat stor del av dessa kostnader samt att

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 (18) miljö- och byggenheten och planeringsenheten inte haft dessa kostnader tidigare. Miljö- och byggenheten har tidigare redovisat fel antal årsarbetare för Antal årsarbetare ska vara 24,0 istället för 23,0. En vakant tjänst som bygglovshandläggare ska återbesättas men finansieras inom befintlig budget. Administration f.d. tekniska kontorets personal (utdebiteras) Förvaltningssekreterare (resterande 55 %), assistent (resterande 80 %), samt ingenjör, total kostnad tkr. Kopia till: Kommunstyrelsen Arléne Eneroth, för kännedom

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10 (18) 43 SBN 2012/40 04 Budgetuppdrag nr 9 VA-taxan Samhällsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen. Uppdrag att redovisa utvecklingen av VA-taxan. Ska beskriva fasta avgiften för en- och tvåfamiljshus jämfört med avgiften i flerbostadshus Hur finansieras VA-verksamheten VA-verksamheten lyder under lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) i fortsättningen kallad VA-lagen. I 30 sägs Avgifterna får inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva va-anläggningen. Det innebär att VA-verksamheten inte får gå med vinst. VA-lagen säger att avgifterna kan bestå av en engångsavgift och periodiska avgifter. Engångsavgiften kallas vanligen anläggningsavgift och betalas i samband med att fastigheten ansluts till den allmänna va-anläggningen. Anläggningsavgiften ska täcka huvudmannens kostnader dels för utbyggnad av ledningsnätet till fastigheten men även delar av kostnaderna för utbyggnad av reningsverk, vattenverk, huvudledningar etc. Den periodiska avgiften kallas vanligen för brukningsavgift och består normalt av en fast och en rörlig del. Den fasta delen är en årskostnad och beror på fastighetstyp och antal lägenheter. Den rörliga delen mäts i kubikmeter levererat dricksvatten. Brukningsavgiften ska täcka kostnaden för produktion och distribution av dricksvatten, omhändertagande och rening av avloppsvatten, underhåll och förnyelse av va-anläggningen samt kapitalkostnader. Taxesättning och förutsättningar Avgiftsnivåer och taxor är en konsekvens av de förutsättningar som finns på det ställe för att producera den tjänsten. I en VA-forsk rapport utgiven av Svenskt Vatten visar författaren på skillnader mellan den kommun som har den högsta taxan och den kommun som har den lägsta taxan enligt typhus A. Skillnaden då var ca 3,6 gånger. 50 % av skillnaden berodde på olikheter i den ekonomiska redovisningen dvs. främst vilken metod man använder för kapitalkostnadsberäkning men även hur man kan och har påverkat kapitalbasen (bokfört värde) genom hur man behandlat investeringar. Ungefär 40 % av skillnaden berodde på strukturella skillnader t.ex. antal verksamhetsområden för vatten och avlopp, antal vatten- och avloppsreningsverk, längden på VA-ledningar, antal ansluta personer.

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (18) Taxans beräkningsgrunder Sättet att beräkna brukningstaxan varierar mellan olika kommuner. Den fasta delen fastställs genom en fast kostnad per fastighet, antalet lägenheter i villa eller flerbostadshus och/eller storleken på vattenmätaren. Den rörliga delen fastställs genom att förbrukningen normalt mäts med vattenmätare. Det finns dock ett antal kommuner som inte har vattenmätare utan endast en schablonavgift. Taxejämförelse, enligt Svensk Vatten Vid taxejämförelse redovisas den totala årskostnaden för vatten och avlopp för typhus A (villor) och typhus B (flerbostadshus). Definition och förutsättningar för de olika typhusen: Typhus A avser fastighet med friliggande källarlöst enbostadshus omfattande 5 r.o.k. badrum med WC, tvättstuga, ett extra toalettrum samt garage. Våningsyta 150 m 2 inkl. garage 15 m 2, tomtyta på 800 m 2. Vattenförbrukning 150 m 3 /år och fastigheten är ansluten till vatten, spill- och dagvatten. Typhus B avser ett flerbostadshus med 15 st. lägenheter på tillsammans m 2, tomtyta på 800 m 2. Vattenförbrukning m 3 /år (133 m 3 /år och lägenhet), 2 st. parallellkopplade vattenmätare qn 2,5 m 3 /h och fastigheten är ansluten till vatten, spill- och dagvatten. (Motsvarar samma hyreshus som i Nils Holgersson-gruppens avgiftsundersökningen). I Nils Holgersson-gruppens avgiftsundersökning förflyttas ett bostadshus genom landets samtliga kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. Nils Holgersson-gruppen består av representanter för HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbund, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna Sverige. Jämförelse mellan brukarkategorier typhus A och typhus B I VA-lagen 31 sägs Avgifterna skall bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvist. För Ludvika kommuns del har det hitintills inneburit att boende i flerbostadshus och villaägare ska betala något så när likvärdig brukningsavgift. För Ludvika gäller att kostnaden för förbrukad mängd vatten debiteras efter samma m 3 -pris. Den fasta avgiften är något lägre för lägenheter i flerbostadshus jämfört mot villaägare, kr/år mot kr/år, båda inklusive moms. Enligt Svenskt Vattens taxejämförelse för lägenhet i typhus A och lägenhet i typhus B är skillnaden i årskostnad för Ludvika 905 kr, där lägenheten typhus A (villor) betalar kr och lägenhet i typhus B betalar kr. I bilaga A finns samma uppställning för Dalarnas kommuner samt den kommun med lägsta respektive högsta skillnaden i Sverige.

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12 (18) Ny VA-taxa 2014 Ludvika kommun har tillsammans med fyra andra kommuner i södra Dalarna arbetat fram ett förslag till en ny VA-taxa. Förslaget till VA-taxa ansluter i stora delar till de förslag som branschorganisationen Svenskt Vatten tagit fram. Tanken med Svenskt Vattens förslag är att VA-taxan i stort ska likna varandra så mycket som möjligt i hela Sverige, vilket ska göra det lättare för abonnenter att känna igen taxan om man flyttar mellan olika kommuner. I det nya förslaget till VA-taxan räknas den fasta delen av brukningstaxa ut på ett annat sätt än den nu gällande VA-taxan i Ludvika. I gällande VAtaxa är det som tidigare nämnts en fast avgift för villa (2 084 kr/år) och för flerbostadshus en fast avgift efter antal lägenheter (1 509 kr/år). I det nya förslaget fastställs den fasta delen med hjälp av två stycken parametrar: En fast avgift per år som är lika för alla fastigheter. Alternativt kan den fasta avgiften variera efter mätarstorlek. En avgift per år och lägenhet för bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet. Med därmed jämställd fastighet räknas byggnader som t.ex. innehåller kontor, butiker, hotell, förvaltningslokaler, småindustrier etc. Dessa fastigheter hamnar i samma kategori som bostadshus där lägenhetsavgift ska tas ut. Lokalytorna räknas då om till motsvarande antal lägenheter. För att göra detta måste man ta fram en representativ genomsnittlig lägenhetsstorlek t.ex. räknas varje påbörjad 150-tal m 2 bruttoarea som en lägenhet. Den rörliga delen är som förut, en avgift per m 3 levererat vatten. Kopia till: Kommunstyrelsen Arléne Eneroth, för kännedom

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13 (18) 44 SBN 2012/ Budgetuppföljning för fastighetsförvaltningen per den sista september Samhällsbyggnadsnämnden godkänner redovisad budgetuppföljning för fastighetsförvaltningen. Fastighetsförvaltningen har lämnat driftprognos för verksamhetsåret Överskott redovisas inom intern service, städenheten med 320 tkr. Städenheten får lägre personalkostnader eftersom man inte kommer att återbesätta två tjänster från och med 1 augusti. Fastighetsförvaltningen föreslår i tjänsteskrivelse daterad den 8 oktober 2012 att nämnden godkänner budgetuppföljningen. Kopia till: Stefan Andersson Arléne Eneroth, för kännedom

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14 (18) 45 SBN 2012/ Budgetuppföljning per den sista september Samhällsbyggnadsnämnden godkänner redovisad budgetuppföljning. Samhällsbyggnadsförvaltningen har lämnat driftprognoser för verksamhetsåret Samhällsbyggnadsförvaltningen redovisar totalt ett underskott för de skattefinansierade verksamheterna med tkr. Det är en försämring av prognosen från föregående månad med 64 tkr. Förändringen beror på ytterligare minskade intäkter för planeringsenhetens mätningsverksamhet. Större avvikelser som är lika som föregående månad är underskott för nämndens verksamhet med 500 tkr, minskade intäkter och kostnader för skogsförvaltningen med 729 tkr och ökade lönekostnader på grund av omorganisation avseende vissa tjänster som det saknas anslag för med cirka 900 tkr. Tjänster har flyttats mellan olika enheter i den nya organisationen vilket innebär att en enhet har fått ökade kostnader och den andra minskade. Förändringen innebär i dessa fall ett nollsummespel inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Däremot finns det inga anslag för de personer som överförts från f.d. tekniska kontorets trafik- och markavdelning. Deras kostnader har tidigare debiterats ut på de verksamheter och projekt som respektive person arbetat med. De taxefinansierade verksamheterna VA och avfall redovisar inga avvikelser. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår i tjänsteskrivelse daterad den 8 oktober 2012 att nämnden godkänner redovisad budgetuppföljning. Kopia till: Linda Nilsson Arléne Eneroth, för kännedom

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 15 (18) 46 SBN 2012/ Verksamhetsplan Avfall 2050 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att fastställa verksamhetsplan Avfall 2050 för Ludvika kommun år 2013/14 med dess revidering. Varje verksamhetsår går man igenom verksamhetsplanen för eventuella revideringar, dels i de delar som Dala Avfall ansvarar för och dels det som sker i respektive kommun lokalt. Verksamhetsplanen är för kommande verksamhetsår reviderad. Revideringen har genomförts med deltagande av samhällsbyggnadsnämndens presidium, tf. gatuchef och tjänstemän från avfallsenheten. Verksamhetsplan Avfall 2010 är tidigare beslutad i tekniska nämnden den 15 september Namnbyte har skett till Verksamhetsplan Avfall Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår i tjänsteskrivelse daterad 5 september 2012 att nämnden fastställer verksamhetsplan Avfall Arbetsutskottet behandlade ärendet den 27 september Kopia till: Ola Nyström

16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 16 (18) 47 SBN 2012/11 21 Yttrande på förslag på kommuntäckande översiktsplan Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att lämna yttrande enligt tjänsteskrivelsen daterad 17 september Samhällsbyggnadsnämnden har fått förslaget på kommuntäckande översiktsplan för yttrande. Nämnden föreslår förtydligande i några frågor. I förslaget står det att förtätningar i Ludvika stadskärna/centrum är att föredra. Detta bör skrivas om så att det omfattar hela tätorten. En övergripande princip bör tilläggas förslaget för att motverka igenväxta utsikter. Där utsikter är en viktig kvalitet i planområdets attraktivitet ska nödvändiga skogspartier ingå i planområdet för att möjliggöra skötsel för bevarande av utsikterna. Ställningstagande för den statliga infrastrukturen behöver förtydligas i trafikavsnittet och i ortsbeskrivningen för Ludvika. Järnvägsstationerna i Ludvika och Grängesberg är riksintressen, dessa bör omnämnas i planen som sådana. I planen bör det också nämnas vikten i att barn kan ta sig till och från skolan på ett tryggt och säkert sätt på egen hand. Detta är en viktig planeringsförutsättning vid utveckling av nya bostadsområden. Under avsnittet Täkter och Mineraler förslår nämnden att viljeinriktningen som avser skydd för åtkomst av mineraler tas bort. I övrigt är det endast mindre redaktionella ändringar som föreslås. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår i tjänsteskrivelse daterad 17 september 2012 att nämnden lämnar yttrande enligt tjänsteskrivelsen. Kopia till: Anna Lindberg Karlsson, för handläggning Louise Magnusson, för kännedom

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 17 (18) 48 Delegationer Samhällsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av delegationsbesluten. Redovisning av delegationsbeslut nr

18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 18 (18) 49 Meddelanden Nämnden godkänner redovisningen av meddelandena. a) Kommunrevisionen Revisionsrapport om registerkontroll SBN 2012/ b) Kommunfullmäktige Protokollsutdrag SBN 2012/ Anslag för ombyggnad/renovering av simbassäng i Ludvika sporthall Protokollsutdrag SBN 2012/ Förskottering av medel för projektering av tunnel för gång- och cykelväg i Sänkan Protokollsutdrag Delårsbokslut Ludvika kommun år 2012 c) Kommunstyrelsens AU 126 Budget 2013 med plan för SBN 2012/40 04 samt uppdrag d) Samhällsbyggnadsnämnden Protokoll