Förslag till höjning av bruknings- och anläggningsavgift för VA inom Piteå kommun.

Transkript

1 Datum: Förslag till höjning av bruknings- och anläggningsavgift för VA inom Piteå kommun. Bakgrund VA-taxan består av två delar, en anläggningsavgift som tas ut som engångsavgift och avser täcka kostnader för anslutning av fastighet samt en brukningsavgift som avser kostnad för egen förbrukning. Pireva föreslår Kommunfullmäktige att höja taxan för både anläggnings- och brukningsavgift. Anläggningsavgift Under år 2011 har Piteå fått erfarenhet av två större exploateringsprojekt och erfarenheterna från detta visar på behov av ytterligare justering av avgiften. Om kostnaderna för att bygga nya anläggningar inte täcks av anläggningsavgiften medför detta att resterande del av kostnaden finansieras med hjälp av brukningsavgiften och belastar därmed samtliga abonnenter. Brukningsavgift Anledningen till att brukningsavgiften föreslås öka 2012 beror dels av ränte- och avskrivningskostnader och dels av behovet att genomföra investeringar som säkrar vattenkvalitén, drift och tillgången på vatten. Prioriterat under året är investeringen i UV-ljus på Degeränget. Utredning kring reservvattentäkt samt nya skyddsområden påbörjas under året vilket kommer att resultera i ökade kostnader kommande år. Därtill kommer en omfattande plan för renspolning av ledningsnätet arbetas fram under året. Med föreslagen taxehöjning ökar kostnaden för ett typhus A (normalvilla) med 32 kr per månad inklusive och för typhus B (flerfamiljshus med 15 lägenheter) med 14 kr inklusive per lägenhet och månad. Förslag till beslut Pirevas styrelse föreslår kommunfullmäktige besluta om följande ändringar i VA-taxan att gälla från och med , bilaga 1. Anläggningsavgift - att höja VA-anläggningsavgiften med 20%, enligt förslag ( 5 moment 1 och 6 moment 1). - att uppdatera indextalen i 9 till fastställda tal för augusti 2011 enligt Entreprenadindex (det tal som ger ramen inom vilken Pireva har rätt att besluta om taxeförändringar utan särskilt beslut i Kommunfullmäktige). Brukningsavgift - att höja VA-brukningsavgiften med 7% enligt förslag ( 13 moment 1 a och b). - att uppdatera indextalen i 16 till fastställda tal för augusti 2011 enligt Konsumentprisindex. (det tal som ger ramen inom vilken Pireva har rätt att besluta om taxeförändringar utan särskilt beslut i Kommunfullmäktige).

2 2 Anläggningsavgift ( 5-11) Senaste höjningen av anläggningsavgiften trädde i kraft den 1 januari 2011 och innebar då en avgiftshöjning för anslutning av normalvillan med i snitt 20%. Det var då sju år sedan senaste höjning. I brist på erfarenheter av nybyggnation under senare år utgick nivån på höjningen januari 2011 från indexutveckling, styrkt av jämförelse med andra kommuner och projekteringsbudget. Under år 2011 har Piteå fått erfarenhet av två större exploateringsprojekt och erfarenheterna från detta visar på behov av ytterligare justering av avgiften. Om kostnaderna för att bygga nya anläggningar inte täcks av anläggningsavgiften medför det att resterande del av kostnaden finansieras med hjälp av brukningsavgifterna och därmed belastas samtliga abonnenter. Definition Anläggningsavgiften är enligt vattentjänstlagens definition en engångsavgift för täckande av en kostnad för att ordna en allmän va-anläggning. Anläggningsavgiften skall dels täcka kostnaden för själva arbetet vid tomtgränsen, dels en del av kostnaderna för utbyggnaden av huvudledningar, pumpstationer, reningsverk, vattenverk, mm. Anläggningsavgift för bostadsfastigheter eller likvärdigt ( 5 moment 1) Jämförelse med faktisk kostnad för VA i exploateringsområden Innevarande år är det första året sedan Pirevas bildande som helt nya exploateringsområden byggs. Projekten är inte färdigställda ännu men nedan dras slutsatser utifrån de prognoser som finns i dagsläget. Prognos på kostnader och intäkter för tre projekt redovisas i tabell 1 och kommenteras nedan och mer ingående i bilaga 2. Tabell 1. Prognos på kostnader och intäkter områdesvis. Prognos Klubben, total Klubben, medel per fastighet Långskatan, total Långskatan, medel per fastighet Ankarskatan, total* Ankarskatan, medel per fastighet* tkr, exkl tkr, inkl tkr, exkl tkr, inkl tkr, exkl tkr, inkl Prognos Intäkt - Täckningsgrad kostnad intäkt Kostnad % % %

3 3 Jämförelse med faktisk kostnad för VA vid förtätning av befintlig bebyggelse Jämförelse med sex separata fastigheter som anslutit VA inom befintligt område visar på stora skillnader variation i förhållandet mellan intäkt och kostnad för de olika objekten, se figur 1. Totalt sett indikerar dock denna jämförelse att avgifterna överskrider kostnaderna vid förtätningar Avgift Kostnad Figur 1. Jämförelse mellan kostnad och intäkt via anläggningsavgiften vid sex olika fall på förtätning inom befintlig bebyggelse. Antagande om normalkostnad I de två exemplen Långskatan respektive Klubben visar kalkylerna att anläggningsavgiften hade behövt vara 5% respektive 37% högre för att få full kostnadstäckning i dessa nyexploateringsprojekt. Byggkostnad för VA är inte styrande för placeringen av nya bostadsområden och därmed kan man räkna med att även en hel del framtida områden kommer att vara dyrare än idealförhållandena, med t.ex. närhet till vatten vilket ofta medför dyr schakt och behov av pumpning, avstånd till befintliga va-anläggningar som kräver överföringsledningar, bergförekomst mm. Med detta i åtanke är Långskatanprojektet inte alls något extremfall, vilket även styrks av uppgifter från en grannkommun där projekt med upp till 2 gånger dyrare kostnad per fastighet rapporterats även för områden utan pumpstation. Vid antagande om att normalkostnaden hittas någonstans mitt i spannet mellan Klubben och Långskatan fodras en ökning av anläggningsavgiften med ytterligare 20% för att över tid få kostnadstäckning vid byggnation av VA till nya bostadsområden. En jämförelse med ett antal förtätningar utförda under innevarande år visar på stor variation på förhållandet mellan intäkt och kostnad, men i snitt överväger intäkten i dessa exempel. Variationerna är dock så stora att man inte kan lita till att förtätningar över lång tid skall ge ett överskott med befintlig taxa. Jämförelse med andra kommuner Typhus A är ett inarbetat begrepp i branschen för jämförelse av anläggningsavgifter mellan kommuner. Detta innebär att avgiften för anläggande av vatten, spillvatten och dagvatten till en fastighet med en bostad på 150 m 2 och en tomtyta på 800 m 2 beräknas. I Piteå uppgår anläggningsavgiften för Typhus A till kr inkl vid beräkning enligt VA-taxa 2011.

4 4 En 20-procentig ökning enligt förslag skulle innebära en ny anläggningsavgift för Typhus A i Piteå på kr. Vid en jämförelse med samtliga kommuner i Sverige placerar sig Piteå med nuvarande taxa under medianvärdet, se tabell 2. En höjning enligt förslaget skulle dock innebära att anläggningsavgiften i Piteå hamnar över föregående års Sverigemedian. Tabell 2. Jämförelse med svenska kommuners anläggningsavgift år Antal kommuner Median, anläggningsavgift för Typhus A Samtliga kommuner kr Kommuner med kr innevånare Norrbottenskommuner kr I jämförelse med kommunerna i Norrbottens län ligger Piteå redan med befintlig taxa högre än medianen, vilket troligen förklaras av att efterfrågan på nya anläggningar är låg i många andra Norrbottenskommuner. I figur 2 ges en jämförelse med Piteås grannkommuner samt de två största kommunerna längs norrlandskusten. Diagrammet visar även att föreslagen anläggningsavgift i Piteå skulle hamna i samma storleksordning som Luleå och Umeå ligger på för närvarande. Det kommunala VA-bolaget i Umeå kommer att lägga fram ett förslag om en höjning med 20% för nästa år Arvidsjaur Boden Älvsbyn Piteå Skellefteå Umeå Luleå Sundsvall Förslag Piteå Förslag enl tjänstemän okt 2011 Figur 2. Anläggningsavgifter för Typhus A i Piteås grannkommuner samt Umeå och Sundsvall. Värden avser SEK inklusive för år Grön stapel motsvarar förslag till ny avgift med 20% ökning i Piteå. Orange stapel motsvarar förslag till avgift 2012 enligt samtal med tjänstemän i Skellefteå, Umeå och Luleå. Värden angivna ovan staplarna avser avgift för år 2011.

5 5 Fördelning mellan delavgifterna Det finns flera sätt att konstruera en anläggningsavgift för VA. Anläggningsavgiften i Piteå är i huvudsak uppbyggd enligt Svenskt Vattens basförslag och består av följande fyra huvuddelar (prisexempel för ett så kallat Typhus A ges inom parentes): Servisavgift ( kr per för tre servisledningar) Förbindelsepunktsavgift ( kr per förbindelsepunkt) Tomtyteavgift (17,0 kr per kvadratmeter tomtyta) Lägenhetsavgift ( kr per lägenhet) Dessa delavgifter innebär en fördelning av totalkostnaderna mellan olika fastigheter, dels utifrån genomsnittliga kostnader för arbeten begränsade till varje tomt (tydligast i servisavgiften) och dels genom att försöka mäta vilken nytta fastigheten har av tillgången till vatten och avlopp (tydligast i lägenhetsavgiften). Höjningen föreslås fördelas lika på samtliga delar, vilket medför nya avgifter enligt tabell 3 nedan. Tabell 3. Befintliga och nya anläggningsavgifter för bostadsfastigheter enligt förslag. Enhet Avgift 2011 Ny avgift enligt förslag Servisavgift kr/v-servis kr/s-servis kr/d-servis Förbindelsepunktsavgift kr/förb.punkt Tomtyteavgift kr/m 2 17,0 20,4 Lägenhetsavgift kr/lägenhet Anläggningsavgift för annan fastighet ( 6 moment 1) Ovanstående resonemang är knutet till anläggningsavgiften för bostadsfastigheter och därmed jämställda fastigheter, d.v.s. fastigheter för kontors-, förvaltnings-, affärs-, hotell- eller småindustriändamål. Piteå kommun har även en särskild taxa för annan fastighet än bostadsfastighet, t.ex. stora industrifastigheter. Anläggningsavgiften för annan fastighet är uppbyggd av servisavgifter, förbindelsepunktsavgift och tomtyteavgift. Det föreslås att respektive delavgift ökas procentuellt lika mycket som enligt förslaget gällande bostadsfastigheter. D.v.s. 20% ökning för servis- och tomtyteavgift och oförändrad förbindelsepunktsavgift, se tabell 4. Tabell 4. Befintliga och nya anläggningsavgifter för annan fastighet enligt förslag. Enhet Avgift 2010 Ny avgift enligt förslag Servisavgift kr/v-servis kr/s-servis kr/d-servis Förbindelsepunktsavgift kr/förb.punkt Tomtyteavgift kr/m 2 17,0 20,4

6 6 Ny bas för indexreglering i 9 De indextal som enligt VA-taxan får användas av Pireva för justering av avgifterna har under de sista sju åren ökat med i snitt 3% per år. Under det sista året var ökningen ca 4%. Vid antagande av nytt taxeförslag föreslås indextalen uppdateras till senast antagna tal. Detta innebär indextalen 321,0 för jordarbeten vid ledningsentreprenader (litt 311) samt 363,6 för läggning av PVC-rör (litt 322) enligt Entreprenadindex E84. Brukningsavgiften ( 13-19) År 2011 höjdes brukningsavgiften i VA-taxan senast med anledning av att driftkostnaderna ökat och att investeringstakten höjts. Den ökade investeringstakten innebär att ränte- och avskrivningskostnaderna ökar löpande för varje år. Anledningen till att Pireva föreslår Kommunfullmäktige att brukningsavgiften föreslås ökas 2012 beror dels av ränte- och avskrivningskostnader och dels av behovet att genomföra investeringar som säkrar vattenkvaliténs, drift och tillgången på vatten. Prioriterat under året är investeringen i UV-ljus på Degeränget. Utredning kring reservvattentäkt samt nya skyddsområden påbörjas under året vilket kommer att resultera i ökade kostnader kommande år. Därtill kommer en omfattande plan för renspolning av ledningsnätet arbetas fram under året. Förslaget innebär att en höjning av både de röriga och fasta avgifterna i brukningsavgiften med 7%. Förväntad intäktsökning med föreslagen taxehöjning blir cirka 4,5 mkr. Med föreslagen taxehöjning ökar kostnaden med 32 kr per månad inklusive för typhus A (normalvilla). Förslaget ökar årskostnaden från till kr per år, se figur 3.

7 7 En normalvilla Typhus A omfattar ett friliggande källarlöst enbostadshus omfattande 5 rok, badrum med WC, tvättstuga, ett extra toalettrum samt garage. Våningsyta 150 m 2 inkl garage 15 m 2, tomtyta 800 m 2, vattenförbrukning 150 m 3 /år. Fastigheten är ansluten till vatten, spilloch dagvatten. Avgifterna redovisas inklusive Förslag Förslag enl tjänstemän okt Figur 3. Brukningsavgifter för Typhus A i ett antal Norrlandskommuner. Källa: Svenskt vatten. Värden avser SEK inklusive för år Grön stapel motsvarar förslag till ny avgift med 7% ökning i Piteå. Orange stapel motsvarar förslag till avgift 2012 enligt samtal med tjänstemän i Skellefteå, Umeå och Luleå. UMEVAs styrelse har fattat ett inriktningsbeslut som innebär en höjning med 20% över tid. Värden angivna ovan staplarna avser avgift för år För typhus B (flerfamiljshus med 15 lägenheter) ökar årskostnaden för hela fastigheten från kr per år till kr per år, vilket motsvarar en ökning med 14 kr inklusive per lägenhet och månad, se figur 4.

8 8 Ett Typhus B är ett flerbostadshus som är anslutet till vatten, spill- och dagvatten. 15 lägenheter, 1000 m 2 våningsyta, 800 m 2 tomtyta, vattenförbrukning 2000 m 3 /år. Två stycken parallellkopplade vattenmätare q-2,5 m 3 /h. Avgifterna redovisas inklusive Förslag 2012 Förslag enl tjänstemän okt Figur 4. Brukningsavgifter för Typhus B i Piteås grannkommuner samt Umeå och Sundsvall. Värden avser SEK inklusive för år Källa: Svenskt vatten. Grön stapel motsvarar förslag till ny avgift med 7% ökning i Piteå. Orange stapel motsvarar förslag till avgift 2012 enligt samtal med tjänstemän i Skellefteå, Umeå och Luleå. UMEVAs styrelse har fattat ett inriktningsbeslut som innebär en höjning med 20% över tid. Värden angivna ovan staplarna avser avgift för år Ny bas för indexreglering i 16 I 16 ges huvudmannen (Pireva) möjlighet att ändra taxan efter Konsumentprisindex (KPI). Eftersom att brukningsavgifterna föreslås höjas från och med 2011 bör basen för index korrigeras. Basen föreslås till indextalet 311,23 ( ) i KPI. Information gällande utredning kring skillnad mellan villor och flerbostadshus Nuvarande taxekonstruktion innebär att brukningsavgiften per lägenhetsinnehavare i ett flerbostadshus med 15 lägenheter endast utgör ca hälften av avgiften för en normal villa. Förhållandet är en konsekvens av konstruktionen av Piteås VA-taxa och en utredning skall genomföras med syfte att föreslå en ny taxeutformning vilken bör ge en mer rättvis fördelning mellan typhus A och typhus B. Piteå Renhållning och Vatten AB Åsa Bergstrand Bilagor: Förslag till ny va-taxa

9 Datum: Bilaga 2. Förslag till höjning av bruknings- och anläggningsavgift för VA inom Piteå kommun. Klubben, nytt fritidshusområde med vatten och spillvatten till 24 tomter Kostnadspåverkande faktorer: - Väldigt lättschaktade jordar - Exploateringen kräver varken ny avloppspumpstation eller tryckstegring - Inget dagvatten (mindre anläggningskostnad och avgift) Klubbenområdet kan ses som ett exempel på de tekniskt sett enklaste/billigaste exploateringarna. Trots detta skulle anläggningsavgiften behövt vara ca 5 % högre för att täcka kostnaderna. Långskatan, nytt bostadsområde med vatten, spill- och dagvatten till 39 tomter Kostnadspåverkande faktorer: - Delvis svåra markförhållanden, bl.a. steniga och blöta partier - Exploateringen kräver ny avloppspumpstation - Kräver drygt 500 m överföringsledningar från/till befintligt nät Långskatanprojektet är ett exempel på områden där kostnader för t.ex. pumpstation och matarledningar tillkommer. Även detta tillhör kostnaderna för att ordna en allmän vaanläggning och skall därför enligt Vattentjänstlagens definition av anläggningsavgiften täckas av denna avgift. I VA-taxans konstruktion är det endast parametrarna servisavgift och tomtyteavgift som på något sätt tar hänsyn till faktiska kostnader, d.v.s. schaktbarhet, antal pumpstationer, etc. påverkar ej avgiften för det specifika området. Enligt dagens prognoser ger intäkten vid försäljning av samtliga tomter i detta fall en drygt 70-procentig täckning av kostnaderna, d.v.s. avgiften skulle behöva vara ca 40 % högre för att få full kostnadstäckning i detta projekt. Ankarskatan, 4 nya tomter med vatten och spillvattenanslutning Kostnadspåverkande faktorer: - Delvis svåra markförhållanden, bl.a. steniga och blöta partier - Exploateringen krävde varken ny avloppspumpstation eller tryckstegring - Endast serviser på en sida av huvudledningen De nya tomterna på Ankarskatan visar på ett förhållande där serviser endast ansluter på en sida av huvudledningen, innebärande mindre intäkter relativt kostnad. Det omvända förhållandet uppstår dock ibland vid efteranslutningar, om de nya servisledningarna kan anslutas direkt mot en redan befintlig huvudledning och avgiften för denna enskilda anslutning överstiger kostnaderna.