Innovativ Mångkulturell Matutveckling

Transkript

1 LÄGESRAPPORT FÖR PROJEKT Innovativ Mångkulturell Matutveckling För det Nya Matlandet Journalnr /Jordbruksverket Kils Kommun, Kil Innovation Food arena

2 2 Projektnamn: Innovativ Mångkulturell Matutveckling för det nya matlandet Journalnr: Kundnr: S 9949 Beslut fattades den 29 april Stödmottagare: Kils Kommun, Kil Innovation Food Arena Kontaktperson: Bo Thunberg, projektledare, tel bo.thunberg@innovationfood.se Medarbetare: Bitr. projektledare: Maria Esbjörnsson, Kil Innovation Food Arena Projekt ass: Carina Forsman, Kil Innovation Food Arena Administration: Catharina Flygh, Kil Innovation Food Arena Ekonomisk controller på konsultbasis: Karin M Lindh Medverkande personer Följande personer har varit deltagare i projektet: Yian Yian Peng, Kristinehamn Nasima Saiq, Karlstad Eden Mengisteab, Karlstad Mariya Tancheva, Karlstad Sana Kambli, Karlstad Tanavadee Henriksson, Karlstad Khaldah al Jaber, Kil Vesna Jancovic, Kristinehamn Ursprungsland: Kina Ursprungsland: Afghanistan Ursprungsland: Eritrea Ursprungsland: Bulgarien Ursprungsland: Irak Ursprungsland: Thailand Ursprungsland: Irak Ursprungsland: Serbien

3 Kort historik och syfte Det finns ett stort antal människor som befinner sig i sitt nya hemland och bär med sig sin egen matkultur och mattradition och sitt intresse för mat. Vi såg att denna utgångspunkt, kombinerat med rätt stimulans skulle kunna utvecklas till att bli något nytt på matmarknaden. Vi utgick från en tydlig marknadsinriktning där ambitionen var/är att det som deltagarna utvecklar inte enbart ska stanna vid ett idéstadium utan komma ut i olika marknadssammanhang. Projektets syftar till att skapa länkar mellan landsbygd och stad och därmed också bidra till en positiv landsbygdsutveckling på sikt. Vår utgångspunkt var att det borde vara möjligt att uppnå en win-winsituation, där människor från andra kulturer utvecklar sina idéer kring mat och matkunnande och samtidigt inspireras till att i ökad grad använda sig av regionala och ekologiska råvaror. På så sätt kan deltagarna bidra till att öka mångfalden i utbudet på den svenska matmarknaden och i den regionala livsmedelsproduktionen. Syftet med projektet: etablera en testarena för mångkulturell matproduktion och att ta fram en utvecklingsmetodik för att därmed bidra till att förverkliga målen för Det Nya Matlandet. I utvecklingsarbetet ingår att stimulera produktutveckling, entreprenörskap och ny livsmedelsproduktion, för och av olika kulturer. Målsättning få fram nya produkter, verksamheter och samarbeten genom att korsbefrukta mångkulturell matkunskap med närproducerade råvaror skapa en testarena för innovativa mat- och måltidskoncept med hjälp av ett utvecklingskök/provkök öka integration och mångfald samt lyfta fram kvinnors företagande Vårt mål med projektet var att undersöka, dokumentera och utvärdera förutsättningarna och affärsmöjligheterna att utveckla produktidéer för och av olika kulturer, dels starta en verksamhet som kunde nå marknaden. I detta arbete ville vi använda oss av närproducerade och ekologiska råvaror så långt som möjligt. Vi bedömde att kombinationen mångkulturell mat/måltidskulturer och regionala råvaror och produkter av hög kvalitet och tydligt ursprung skulle kunna skapa nya, intressanta förutsättningar på den framtida livsmedelsmarknaden i Värmland, på nationell nivå och på sikt även internationellt. Vi bedömde att det fanns både behov av och utrymme för innovationer inom området mångkulturell mat. Med detta relativt vida uttryck ville vi ha en öppenhet för alla icke-svenska matkulturer som finns representerade i regionen. Konsumenternas ökade intresse av nya matkoncept från hela världen bidrog till att vi såg möjligheterna till nyetableringar av verksamheter eller produkter. Vi såg också möjligheten att genom detta projekt föra in nya innovationer och förädlingsidéer i redan befintliga företag. Ett annat område inom vilket vi såg utvecklingspotential för ett mångkulturellt nyskapande var de offentliga köken, exempelvis skolor och arbetsplatser. Vi planerade för ett pilotprojekt med start i maj Under pilotprojektet valde vi att fokusera på kvinnliga deltagare från Kil- och Karlstadområdet med matkunskap och/eller intresse för att utveckla en egen idé inom mat/livsmedel. Vi ville inom ramen för pilotprojektet varva besök hos livsmedelsproducenter med praktiskt arbete i kök under kvalificerad handledning samt längre fram viss kompletterande utbildning såsom marknadsutveckling, affärsplan etc. 3

4 4 Etablering av projektorganisation Under våren 2011 arbetade vi med att etablera projektorganisationen inklusive referensgrupp (se nedan). Vi arbetade också fram en ansökan om nationell finansiering från de s.k. Matlandsmedlen samt fortsatte att utveckla de förslag som framkommit under förarbetet gällande planering av upplägget, schemaläggning av arbete/aktiviteter för kommande deltagare samt utveckling av metodik-tänk. Sök av kök Vi sökte under vintern och våren med ljus och lykta efter ett större kök i kil- och kralstadregionen där vi skulle kunna förlägga de praktiska arbetsdagarna. Detta visade sig vara ett så gott som omöjligt uppdrag, särskilt som vi önskade hyra in oss under dagtid vissa vardagar. Det är förvånansvärt ont om större köksutrymmen som kan fungera som utvecklings-/provkök för denna typen av utvecklingsarbete. Referensgruppen Vi tillsatte under mars månad en referensgrupp för projektet. Vi träffade och diskuterade projektet enskilt med samtliga medlemmar i referensgruppen innan de blev tillfrågade att ingå i den. Referensgruppens uppgift är att stötta projektet och projektledningen med sin kompetens och sina erfarenheter. Följande personer ingår i referensgruppen: Anders Heimer, Ekologiskt Forum och Vuxenskolan Bo Dalmo, Vuxenskolan Barbro Färnström, Mångfaldscentrum Katja Berglund, integrationssamordnare Länsstyrelsen Per Hasselberg, HS Västra Götaland Barbro Broström, IQF Karlstad Christina Dahlman, IQF Karlstad Gruppen sammankallades den 4 april-11 på KAU för att informeras om och diskutera projektet och projektplanen, samt hur gruppen kan vara projektet behjälplig som kontaktnät och bollplank. (se bilaga) Ansökan till Jordbruksverket Under våren 2011 arbetade vi mycket med att färdigställa och utveckla vår ansökan till Jordbruksverket (Matlandet). Ansökan bollades fram och tillbaka ett flertal gånger mellan oss och handläggare på JV och vi fick i omgångar komplettera och utveckla projektbeskrivning, tidplan, målbilder och kalkyler. (se bilaga) Kontakt med värmländska matproducenter I mars månad skickade vi ut mail/brev till närmare 30 värmländska matproducenter som vi ansåg intressanta för våra deltagare att besöka. De flesta återkom med positivt gensvar på vår förfrågan. Vi såg dock ett behov av att besöka en del av dem i förväg för att skapa oss en uppfattning huruvida ett studiebesök skulle vara givande/inspirerande för just våra deltagare. Detta förarbete visade sig vara värdefullt, och gjorde att studiebesöksplanen reviderades ett antal gånger. (se bilaga)

5 5 Kontakt med deltagare Under mars och april månad arbetade vi intensivt med att sprida information om projektet för att finna rätt deltagare att arbeta med i projektet. Vi gick ut via kanalerna trycksaker, matmässa (muntlig information + trycksaker), information på vuxenutbildningarna SFI och SAS (muntlig+trycksaker) samt invandrarföreningar och IQF i Karlstad. (se bilagor) Vi lade ner mycket tid på att personligen möta, intervjua och informera intresserade presumtiva deltagare i Karlstad, Kil och Kristinehamn. Vi träffade och intervjuade 25 intresserade kvinnor och antog därefter åtta till projektet (se namn sid 2). Resterande blev meddelade att de blivit placerade på en reservlista. Några av deltagarna kom i kontakt med oss via detta infoarbete och några kom via Mångfaldscentrums rekommendationer. En deltagare fick vi kontakt med via Studieförbundet Vuxenskolan i Kil. Vi hade även kontakt med Arbetsförmedlingen i Karlstad och Kil samt Socialförvaltningen i Karlstad. Ingen av dessa förmedlade dock några kontakter med möjliga deltagre. Uppstart och kick off Presskonferensen och kick-off för projektet gick båda av stapeln den 10 maj. Både tidningarna (VF och NWT), radio P4 Värmland samt de båda regionala TV-kanalerna uppmärksammade projektstarten. (se bilaga). Samma eftermiddag samlades alla deltagarna för första gången. Vi åkte gemensamt från Karlstad till Hannemo kursgård i V:a Ämtervik för en s k kick off. Förutom deltagarna och projektledningen medverkade Houda Zoubi och Lena Nyréen. Dessa båda företagsamma kvinnor bidrog med inspiration och motivation inför uppstarten genom att berätta om sina verksamheter och resan som tagit dem dit de är idag och hur de ser på framtiden inom mat och matkultur i Sverige. Både Zoubi och Nyréen är invandrade till Sverige i vuxen ålder och arbetar med att på olika kreativa sätt föra in delar av sin matkultur på den svenska/värmländska marknaden. Samtliga deltagare hade tagit med en/flera maträtter att bjuda på, och i samband med middagen presenterade deltagarna sig själva, sina förväntningar på projektet och vad de bidrog med till buffén. Del av kick off-buffé på Hannemo Kursgård. 10 maj 2011.

6 6 Eden Mengisteab lägger upp eritreanska rullade surdegspannkakor s k Injeeras. Manto fyllda degknyten från Afghanistan, serveras med två olika såser. Manto har likheter med kinesiska dumplings och italiensk Ravioli. Nasima Saiq presenterar sin Manto.

7 7 Nasima Saiq, deltagare och Houda Zoubi, entrepenör Deltagarna delar med sig av sina visioner. Eden, Nasima och Khaldah.

8 8 Besök hos matproducenter i Värmland Under hela fas 1 har vi varvat besök hos intressanta producenter med praktiskt arbete i köksmiljö med olika kvalificerad handledare och inspiratörer. Nivån på studiebesöken hos de värmländska producenterna har varit genomgående hög och deltagarna är över lag positiva till hur de fått möjlighet att se, lyssna, lära känna och inte minst ställa frågor till producenterna. Ofta gavs också tillfälle att smaka på de produkter som producerades på besöksmålet. Vi bemöttes mycket positivt av producenterna. Följande producenter har besökts av projektet under fas 1: Grön Ko (köttproduktion, portionstillagning, saluhall) Segmons rapsolja Stinas gårdsbutik Björkaholms bakarstuga Björkaholms qvarn Höjes vedugnsbageri Carli choklad Mor Carins ostkaka Lillängshamnens fiskrökeri Persfolk gård Tossebergsklätten café och restaurang Stöpafors kvarn Lindås lamm Lillängens gårdsmejeri Lakene ostgård Örtikultur N:a Ölmhults Naturprodukter Torfolk gård Hemgården Bagaren Konstantin Messmer på Björkaholms Bakarstuga berättar om olika arbetsmetoder i sitt bageri.

9 9 Anna Carli berättar om sin verksamhet Carli Choklad och visar sitt tillverkningskök. På Lillängshamnens fiskrökeri röks lax som fångats i Vänern. Marica Möller på Torfolk Gård visar företagets odlingar.

10 10 Mariya Tancheva och Vesna Jankovic på besök hos Ölmhults Naturprodukter som producerar ekologiska grönsaker. Närproducerad och ekologisk lunch på Övre Mon. Mariya lär sig om örtodling på Örtikultur i Brunskog.

11 11 Lena Nyreen på Levebröd delar med sig av hur hon använder örter i sin produktion. Mariya Tancheva och Nasima Saiq. Yian Yian Peng och Khaldah al Jabér diskuterar med Lena.

12 12 Nygamla sädesslag användes i surdegsbaket. Här lantbröd med Dinkel (Spelt). Inspirationsarbete i köksmiljö Under hela perioden har vi varvat studiebesöken med innovativt och utvecklande arbete i olika köksmiljöer med varierande inspiratörer. Köksdagarna har varit på olika teman. Att vi rört oss i flera olika köksmiljöer har egentligen sitt ursprung i att det visade sig vara mycket svårt att hitta ett kök där vi kunde förlägga den praktiska delen av projektet mer permanent. Det förde dock med sig att deltagarna fick möjlighet att se och anpassa sig till att arbeta i olika och främmande kök varje gång, något som är en utmaning i sig. Följande arbetsdagar i kök har genomförts: Tema Handledare Tid och Plats Surdegsbakning, mjöl, säd Lena Nyréen 24/5-11 Hannemo kursgård Buffé från Mellanöstern Houda Zoubi 14/6-11 Lindås Lamm Afrika i Värmland Makosi Yafele 28/6-11 Lindås Lamm Lamm i variationer Elsa Lund Magnussen 2/8-11 Lindås Lamm Örter och kryddor Lena Nyréen 16/8-11 Övre Mon Grönsaker och Rotfrukter Lena Nyréen 13/9-11 Orrnäset

13 13

14 14 Ministerbesök Integrationsminister Erik Ullenhag och landshövding Eva Eriksson besökte projektet den 29 augusti 2011 på Eskebohls gård utanför Kil. Deltagarna bjöd på smakbitar och berättade om sina framtidsidéer. Ministern och landshövdingen betonade hur viktigt det är att våga tänka nytt när det gäller integrationsfrågor, att livsmedelsområdet är viktigt som brobyggare och att utveckling måste få ta tid. Eden Mengisteab berättade bland annat att hon gör surdegspannkakor på värmländskt skrädmjöl. (Källa: Kil på rätt spår. Se även bilaga.) Khaldah, Vesna och Yian Yian i samtal med integrationsministern. Från vänster: Yian Yian Peng, Khaldah Al Jaber, Mariya Tancheva, Vesna Jankovic, Eden Mengisteab, Erik Ullenhag (integrationsminister), Nasima Saiq, Georg Forsberg (kommunalråd Kils kommun), Eva Eriksson (landshövding), Marianne Åhman (riksdagsledamot), Eivind Sandvik (KIFA), Carina Forsman (KIFA), Bo Thunberg (KIFA) och Katja Berglund (integrationssamordnare länsstyrelsen).

15 Smaka på Värmland - Matmässa i Mariebergsskogen Den 1 oktober deltog projektet på den välbesökta matmässan Smaka på Värmland i Mariebergsskogen i Karlstad. Deltagarna hade tillagat och bakat flera olika smakprov som mässbesökarna fick testa. Kön till provsmakningen ringlade sig lång hela dagen, många var mycket nyfikna och intresserade av att veta mer om och diskutera maten med deltagarna. De flesta gav mycket positiv respons på smakproverna. 15 Yian Yian Peng berättar för besökare om olika varianter på Dumplings (fyllda degknyten) och tillhörande såser. Vesna Jankovic (mitten) med sina tårtdekorationer och bakverk Hon bjöd bl a på Vanilice, som är traditionella serbiska småkakor. De serveras dubbla med sylt emellan.vesna hade även bakat Proja, ett slags majsbröd som ofta serveras med yogurt eller mjölk.

16 16 Eden Mengisteab serverar Birsin och Zigni med Injera (surdegspannkakor). Birsin är en vanlig vardagsgryta i Eritrea av röda linser, lök, morot och tomat kryddad med vitlök, ingefära och basilika. Zigni är en köttgryta gjord på nötkött kryddad med den starka kryddblandningen som kallas Berber. Mariya Tancheva (i bakgrunden) serverar Lutencia, en av de mest älskade och typiska rätterna i Bulgarien, som görs på grillad paprika med morot, tomater, olja och kryddor. Äts traditionellt bara med vitt bröd, men ibland även med kött och sallad. En mycket söt och god snack med irakiskt ursprung; Daheena. Äts till efterätt och är gott till kaffe. Innehåller bl a mandel, kokos och dadelsirap.