Mänskliga rättigheter i El Salvador Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas från andra källor. Mänskliga rättigheter i El Salvador 2012 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Kränkningar av de mänskliga rättigheterna förekommer. Övergrepp från enskilda polisers sida, inklusive tortyr, misshandel och ett misstänkt fall av påtvingat försvinnande har rapporterats under året. Den allmänna våldsnivån är hög och antalet mord per tusen invånare är bland de högsta i världen. I mars 2012 slöts dock en vapenvila mellan de två största kriminella ungdomsgängen i landet, så kallade maras, vilket bidrog till att antalet mord sjönk med 40 procent under år 2012 jämfört med år Rättsväsendet är svagt till följd av bristande resurser och korruption och straffriheten är mycket utbredd. FN:s särskilde rapportör för domares och advokaters oberoende konstaterade efter sitt besök i landet under 2012 att proceduren för utnämning av domare till Högsta domstolen inte är utformad på ett sätt som garanterar att de väljs enligt objektiva och rättvisa kriterier. En amnestilag från 1993, som rör brott mot de mänskliga rättigheterna begångna under den interna väpnade konflikten ( ), försvårar möjligheterna att skapa försoning i landet. Regeringen har tagit ett steg i rätt riktning när det gäller den historiska straffriheten genom att acceptera sitt ansvar för massakern i byn El Mozote 1981, då nära tusen personer dödades, varav nästan hälften var barn. Fängelsesystemet präglas av hög överbeläggning, bristande sanitära förhållanden och stora säkerhetsbrister. FN:s särskilda arbetsgrupp för godtyckliga frihetsberövanden uttryckte efter sitt besök i landet under 2012 stor oro över bristen på offentliga försvarare, otillräcklig bevisföring och de långa väntetiderna på rättegång och överklagan.

2 Journalister kan verka fritt. Det har dock förekommit enstaka uppgifter om hot, särskilt i samband med rapportering om organiserad brottslighet eller korruption. På Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex rankas El Salvador på plats 37 av 178 länder, vilket innebär den tredje bästa platsen av de latinamerikanska länderna. Mötes- och föreningsfriheten föreskrivs i konstitutionen och respekteras i allmänhet. Det har dock rapporterats om hot och attacker mot fackföreningsföreträdare samt om övervåld av polis och militär vid demonstrationer. Nästan hälften av befolkningen, 47 procent, är arbetslös eller undersysselsatt, medan drygt 70 procent av den arbetsföra delen av befolkningen arbetar inom den informella sektorn. Inkomsterna i landet är ojämnt fördelade och delar av befolkningen har bristfällig tillgång till hälsovård och utbildning. Stora skillnader råder när det gäller tillgång på vatten och elektricitet i städerna (90 procent av befolkningen har tillgång) och på landsbygden (70 procent av befolkningen har tillgång). Analfabetismen har minskat med sex procent de senaste fem åren, men är fortfarande hög på landsbygden (drygt 20 procent) medan nivåerna är betydligt lägre i städerna (sju procent). 34 procent av befolkningen är fattiga av vilka cirka tio procent lever i extrem fattigdom. Landet placerade sig på plats 107 av 187 länder i UNDP:s Human Development Index Ett av den nuvarande regeringens främsta strategiska mål är att få till stånd en ny, inkluderande ekonomisk och social modell i landet. Bland annat har ett system för universellt socialt skydd (Sistema de Protección Social Universal) införts, under vilket totalt sju olika program för att reducera fattigdomen i landet institutionaliserats. Investeringen i sociala program riktade till den fattiga delen av befolkningen har fyrdubblats sedan Kvinnor utsätts för diskriminering på en rad områden. Generellt är kvinnors löner lägre än mäns och kvinnor innehar i betydligt mindre utsträckning än männen chefspositioner eller politiskt viktiga poster. Våld inom hemmet är vanligt förekommande. Abort är förbjuden, även vid fara för moderns liv. Handel med kvinnor och barn förekommer och rättsliga påföljder är sällsynta. Under 2011 introducerades av presidentsekretariatet för social inkludering ett projekt med så kallade kvinnostäder; Ciudad Mujer, där 18 olika statliga institutioner finns samlade och kvinnor kan få hjälp med att anmäla misshandel, söka arbete, delta i kompetensutveckling, få hjälp med barnpassning och rådgivning i sexuell och reproduktiv hälsa. Två kvinnostäder finns på plats och fyra till kommer att öppnas under Projektet har visat på goda resultat. FN:s genderrelaterade utvecklingsindex rankar El Salvador på plats 93 av 145 länder.

3 Barnadödligheten för barn under 5 år uppgår enligt UNDP till 17 per levande födda, och undernäring är fortfarande en av de huvudsakliga orsakerna till barns död i landet. Spädbarnsdödligheten uppgick 2012 till 20 per levande födda. Under 2011 var tre av tio gravida kvinnor minderåriga. Majoriteten av anmälda sexuella övergrepp begås mot flickor mellan år. Det förekommer hot, attacker och diskriminering mot hbt-personer. Personer med funktionsnedsättning har begränsad tillgång till utbildning, arbetsmarknad och social service. Hot av försvarare av mänskliga rättigheter förekommer och enligt civilsamhällesorganisationer misstänks dessa hot ibland komma från grupper inom polisen och militären. Urfolken uppskattas utgöra omkring en procent av landets befolkning. Fördomar, rasism och diskriminering av landets urfolk förekommer. Under 2012 godkände parlamentet ett tillägg i konstitutionen (som måste godkännas av parlamentet i sin nya sammansättning efter valet 2014) där urfolken erkänns och det stipuleras att strategier för att bevara och utveckla urfolkens etniska och kulturella identitet ska antas. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Följande konventioner har ratificerats: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), 1979, samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt, Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR), 1979, samt tilläggsprotokollet om enskild klagorätt, Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD), Konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW), Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC), 1990, samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter, 2002, respektive om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi,

4 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention on the Rights of Persons with Disabilities, samt tilläggsprotokollet om enskild klagorätt, Flyktingkonventionen, Convention Relating to the Status of Refugees, 1983, samt det tillhörande protokollet från 1966, Den interamerikanska konventionen om mänskliga rättigheter med tilläggsprotokoll, El Salvador har inte ratificerat: - Konventionen mot påtvingade försvinnanden eller Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen (ICC). - Tilläggsprotokollet till CEDAW om enskild klagorätt har undertecknats (2001) men ännu inte ratificerats. - Det andra tilläggsprotokollet till ICCPR om avskaffandet av dödsstraffet eller det fakultativa protokollet till CAT om förebyggande av tortyr. El Salvadors rapportering till FN:s konventionskommittéer är eftersatt. Rapporteringen till kommittén som övervakar respekten för Konventionen om migrantarbetares rättigheter (CMW); skulle varit färdig för tre år sedan. Landet har för närvarande två ytterligare rapporter utestående, däribland den som gäller CERD, och den som gäller ICESCR. Landet har sedan i februari 2010 en stående inbjudan till FN:s särskilde rapportörer för mänskliga rättigheter att besöka landet, och tog under 2012 emot FN:s särskilde rapportör för domares och advokaters oberoende samt särskilde rapportören om situationen för urfolk. El Salvador blev i februari 2010 i FN:s råd för mänskliga rättigheter föremål för en universell granskning av respekten för mänskliga rättigheter (Universal Period Review, UPR). Landet erhöll 118 rekommendationer och accepterade 78. Merparten av rekommendationerna gällde att stärka skyddet och försäkra implementeringen av det legala ramverket rörande våld mot kvinnor och barn samt mot barnarbete och för urfolks rättigheter. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr El Salvador präglas av en hög våldsbrottslighet. Under 2011 uppgick antalet mord per invånare till 70, vilket var den högsta siffran sedan fredsavtalen undertecknades år I mars 2012 slöts en vapenvila vad gäller mord mellan de två största kriminella ungdomsgängen i landet, så kallade maras, vilket bidrog till att antalet mord sjönk med 40 procent under år Den salvadoranska regeringen har inte varit direkt inblandad i förhandlingarna mellan ungdomsgängen; katolska kyrkan och det civila samhället fungerar som medlare. I utbyte mot vapenvilan begär maras bättre fängelseförhållanden och 4

5 initiativ för att skapa ekonomiska möjligheter för deras familjemedlemmar. Regeringen lanserade i juni 2012 Pakten för säkerhet och arbete som inkluderar initiativ om våldsprevention och kapacitetsutveckling, samt ett avtal med den privata sektorn för att skapa arbeten. FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott, UNODC, menar att vapenvilan är en modell att följa för andra länder i regionen med liknande problematik. Även om vapenvilan mellan ungdomsgängen således har haft positiv effekt på även annan brottslighet än mord ligger den generella våldsnivån fortfarande på höga nivåer. Mord på och försvinnanden av medlemmar i kriminella ungdomsgäng har under lång tid förekommit i landet. Det finns misstankar om att olika allianser av före detta medlemmar i den interna väpnade konfliktens dödsskvadroner, lokala politiker, affärsmän och delar av poliskår eller militär står bakom aktionerna med egna syften och för att undanröja personer. Under 2012 initierade den nationella civila polisen en undersökning om ett misstänkt fall av mord/försvinnande. Det finns ingen tillgänglig statistik om andra fall av påtvingade försvinnanden från tidigare år. Anklagelser har riktats mot personer inom poliskåren för tortyr och annan förnedrande behandling av minderåriga från utsatta grupper såsom gatubarn. Under perioden juni 2011till maj 2012 mottog ombudsmannen för mänskliga rättigheter 496 anmälningar mot polis och militär för fysiska övergrepp, inklusive 76 fall av inhuman kränkande behandling samt tortyr. Ombudsmannen för mänskliga rättigheter anmälde 2012 polisen för övervåld i samband med en vräkning av 117 familjer från ett omtvistat jordområde i departementet La Unión. Fängelsesystemet präglas av överbeläggning, våld och bristande sanitära förhållanden. Enligt nationella uppgifter översteg antalet interner på landets fängelser år 2012 medan kapaciteten uppgick till cirka platser. Våldet i fängelserna är utbrett. Det finns även rapporter om att fångar har fortsatt att leda brottslig aktivitet inifrån fängelserna, i vissa fall med inblandning av fängelsevakter. Under 2011 avskedades alla fängelsevakter på ett av landets fängelser efter misstankar om korruption. FN:s särskilda arbetsgrupp för godtyckliga frihetsberövanden uttryckte efter sitt besök i landet under 2012 stor oro över de undermåliga förhållandena i landets fängelser och de vanligt förekommande kränkande kroppsvisiteringarna, av både intagna och deras familjemedlemmar. Under den interna väpnade konflikten i El Salvador utsattes omkring personer för påtvingade försvinnanden. Ingen har ännu dömts för dessa brott. Ett flertal av de försvunna var minderåriga, och år 2010 tillsattes en kommission för att utreda omständigheterna kring de barn som 5

6 försvann under konflikten. Ombudsmannen för mänskliga rättigheter kritiserade regeringen under 2012 för att kommissionens arbete inte har gett nämnvärda resultat. Försvarsministeriet har kritiserats för att inte samarbeta och ge ut information som kan leda till att utredningarna går framåt. Staten har två domar emot sig från Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter (från 2005 respektive 2011) gällande bristande utredningar rörande försvunna barn. 4. Dödsstraff Dödsstraff kan enligt militär lagstiftning endast tillämpas i krigstid. För övriga brott avskaffades dödsstraffet 1983 och den senaste avrättningen ägde rum Rätten till frihet och personlig säkerhet Lagstiftningen innehåller förbud mot godtyckliga frihetsberövanden. Under perioden juni 2011-maj 2012 mottog ombudsmannen för mänskliga rättigheter 198 anmälningar mot personer tillhörande den nationella polisstyrkan och militären gällande godtyckliga arresteringar och olaga frihetsberövanden. FN:s särskilda arbetsgrupp för godtyckliga frihetsberövanden uttryckte efter sitt besök i landet under 2012 stor oro över bristen på offentliga försvarare, otillräcklig bevisföring och de långa väntetiderna på rättegång och överklagan. Lagen tillåter häktning i sex månader innan rättegång måste hållas, men häktningstiden kan förlängas upp till ett år. Tidsfristerna överträds ofta. Av det totala antalet frihetsberövade sitter en tredjedel i väntan på rättegång, i vissa fall flera år. Det finns inga formella inrikes eller utrikes reserestriktioner. För att få ett pass utfärdat krävs giltig identitetshandling. Handläggningstiden för att få identitetshandling kan ibland vara lång. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Konstitutionen föreskriver självständiga domstolar men rättsväsendet är svagt, främst på grund av bristande resurser, otillräcklig utbildning samt utbredd korruption. I juni 2012 utlöstes en konstitutionell kris då Högsta domstolens konstitutionella kammare förklarade två av parlamentets tidigare utnämningar, 2006 och 2012, av ledamöter till Högsta domstolen vara oförenliga med konstitutionen och uppmanade till en ny utnämning av de 15 domarna. Parlamentet överklagade beslutet till Centralamerikanska domstolen, som dömde till parlamentets fördel varpå Högsta domstolens konstitutionella kammare uppgav att en multinationell domstol inte hade behörighet att döma över landets statsorgan. Efter medling av regeringen löstes krisen i augusti 2012, genom en kompromiss där parlamentet utnämnde en lista med domare 6

7 som högsta domstolen kunde godkänna. FN:s särskilde rapportör för domares och advokaters oberoende konstaterade efter sitt besök i landet under 2012 att proceduren för utnämning av domare till Högsta domstolen inte är utformad på ett sätt som garanterar att de väljs enligt objektiva och rättvisa kriterier. Transparency Internationals (TI) korruptionsindex för 2012 rankar El Salvador på plats 83 av 176 länder. Tillgången till rättsväsendet skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället. Ombudsmannen för mänskliga rättigheter mottog under perioden juni 2011 maj anmälningar mot åklagare för att ha förhindrat vissa gruppers tillgång till rättvis och opartisk domstolsprövning. Under 2012 dömdes en domare för första gången i landets historia till två års fängelse för tjänstefel efter att ha meddelat en rättsvidrig dom. År 1992 skapades ombudsmannaämbetet för mänskliga rättigheter med behörighet att utreda enskilda klagomål. Ombudsmannen finns representerad i större delen av landet. Den särskilde åklagaren för brott mot mänskliga rättigheter är också en viktig instans, liksom de särskilda åklagarna för grupper såsom kvinnor, barn och äldre. Dessa instanser är dock endast representerade i de stora städerna och har en begränsad kapacitet i förhållande till behoven. Begränsade resurser, undermålig utbildning samt utbredd korruption har lett till bristande effektivitet inom den nationella polisen. Det finns en enhet inom polisen som har till uppgift att undersöka misstankar om brott begångna av polismän, men arbetet har hittills inte registrerat nämnvärda resultat och enheten anses inte vara självständig. En lag om nationellt försvar har tilldelat militären en större roll vid upprätthållande av den interna säkerheten, med särskilt fokus på landsbygden samt vid operationer mot kriminella ungdomsgäng eller narkotikarelaterad organiserad brottslighet. Militären deltar regelbundet i polispatrullering. De övergreppen som sanningskommissionen dokumenterade var uppdelade som följande; cirka hälften involverade utomrättsliga avrättningar, och i övrigt försvinnanden, tortyr och fall med mer än en form av våld. 7. Straffrihet Den tolv år långa interna väpnade konflikten i El Salvador avslutades i och med fredsavtalens undertecknande Den sanningskommission som tillsattes under fredsarbetet beräknar att omkring olika slags övergrepp begicks under konflikten. 60 procent involverade utomrättsliga avrättningar, 25 procent påtvingade försvinnanden, 20 procent tortyr och resterande involverade mer än en form av övergrepp. Sammantaget 85 procent av övergreppen bedöms ha begåtts av staten eller med kopplingar till staten. År 1993 antogs en amnestilag som rör alla typer av kränkningar av mänskliga rättigheter begångna under den interna väpnade konflikten, med undantag för 7

8 perioden juni 1989 till Amnestilagen har försvårat möjligheterna att skapa försoning i landet. I symboliskt viktiga fall såsom morden på biskopen Romero år 1980 och sex jesuitpräster år 1989 är förövarna ännu på fri fot. I januari 2012 accepterade regeringen sitt ansvar för massakern i byn El Mozote 1981, då nära tusen personer dödades, varav nästan hälften var barn. I december 2012 beordrades El Salvador av den Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter att utreda massakern. Straffriheten när det gäller aktuella brott är omfattande. Polis och åklagares ofta undermåliga utredningsarbete gör att mycket få brott leder till åtal. Den omfattande korruptionen inom domstolsväsendet samt hot och mord på vittnen försvårar även lagföringen av brott. Under 2011 klarades fem procent av alla brott upp. 8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet Yttrande- och mediefriheten föreskrivs i konstitutionen. Ingen statlig censur förekommer. Kritisk rapportering om regeringen och oppositionspartierna är vanlig. I september 2011 godkände parlamentet ändringar i strafflagen som ersätter fängelsestraff för förtal och ärekränkning med böter. Under 2011 dömdes elva medlemmar av ett kriminellt ungdomsgäng för mordet på en fransk-spansk dokumentärfilmare Enstaka uppgifter om hot riktade mot journalister förekommer. Journalistförbundet i landet har uttryckt oro över att reportrar undviker att rapportera om vissa ämnen såsom korruption och den organiserade brottsligheten, vilket har lett till en viss grad av självcensur. På Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex rankas El Salvador på plats 37 av 178 länder, vilket innebär den tredje bästa platsen i Latinamerika (Costa Rica och Uruguay innehar första-respektive andraplatsen). Freedom House placerade 2012 landet i kategorin av länder med delvis fria medier. Under 2011 antogs en lag om tillgång till offentlig information. Det fanns inga rapporter under året om restriktioner vad gäller internetanvändning. År 2011 hade 18 procent av befolkningen tillgång till internet. 9. Mötes- och föreningsfrihet Mötes- och föreningsfriheten föreskrivs i konstitutionen och respekteras i allmänhet. Enskilda organisationer, internationella såväl som nationella, måste registreras för att få verka i landet. Organisationer för mänskliga rättigheter har rapporterat om hot och attacker mot fackföreningsföreträdare samt om övervåld av polis och militär vid vissa demonstrationer. 8

9 9 Konstitutionen föreskriver rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar. Däremot får inte militär personal, poliser, domare, höga statstjänstemän eller personer med förtroendeuppdrag bilda fackföreningar utan tillstånd från arbetsgivare, vilket ILO har kritiserat. Enligt lagen krävs en uppslutning av minst 35 personer för att etablera en facklig organisation, vilket reducerar möjligheterna till facklig anslutning för arbetstagare vid mindre arbetsplatser. Avskedanden och svartlistning av fackföreningsaktiva förekommer. Särskilt utsatta är fackföreningsledare vid företag verksamma inom maquila-industrin (fabriker för legosömnad av märkeskläder ). Myndigheterna har i flera fall tvingat företag att betala avgångsvederlag till avskedade fackföreningsmedlemmar. Företagen kan däremot inte tvingas att återanställa personer vid uppsägning på osaklig grund. 10. Religions- och övertygelsefrihet Religionsfriheten föreskrivs i konstitutionen och respekteras av statsmakten. Ett stort antal kyrkor och samfund är verksamma i landet. 11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Konstitutionen från 1983 föreskriver ett demokratiskt statsskick med en verkställande, en lagstiftande och en dömande makt. Den verkställande makten utövas av presidenten som utses i allmänna val för en femårsperiod. Sittande president är förbjuden att ställa upp för omval. Regeringen utnämns och avsätts av presidenten. Den lagstiftande makten ligger hos parlamentet, Asamblea Nacional, som väljs för en mandatperiod på tre år. År 2011 genomfördes en förändring av vallagen som möjliggjorde personröstning. De senaste parlaments- och kommunalvalen ägde rum i mars Vid dessa gick regeringspartiet FMLN bakåt och fick 37 procent av rösterna medan ARENA gick framåt och fick 39 procent. ARENA vann också majoriteten av borgmästarposterna. Presidentvalet 2009 vanns av FMLN:s kandidat, Mauricio Funes, en välkänd och oberoende Tv-journalist. Maktskiftet var ett viktigt steg för konsolideringen av landets demokrati. Nästa presidentval äger rum i mars I januari 2013 antogs en lag som möjliggör röstning utomlands. Av parlamentets 84 ledamöter är 22 kvinnor (26 procent), vilket är en ökning med sex ledamöter från valet En kvinna ingår i regeringen, som totalt består av 13 personer. Högsta domstolen har 15 medlemmar, varav sex kvinnor (40 procent). Inga personer i Högsta domstolen, den lagstiftande församlingen eller regeringen identifierar sig som urfolk, och ingen kvotering av urfolk finns.

10 10 EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 12. Rätten till arbete och relaterade frågor El Salvador har ratificerat samtliga av ILO:s (International Labour Organization) åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Den formella arbetsmarknaden är begränsad, i synnerhet på landsbygden och utgörs framför allt av män. Drygt 70 procent av den arbetsföra befolkningen beräknas söka sin inkomst inom den informella sektorn, utan att erkännas lagstadgade arbetslivsrättigheter. Det uppskattas att nära hälften av den arbetsföra befolkningen är arbetslösa eller undersysselsatta. Inom maquila-industrin råder ofta dåliga arbetsförhållanden, med låga löner, långa arbetsdagar och bristfällig anställningstrygghet. Facklig verksamhet motarbetas. 85 procent av de anställda är unga kvinnor och sexuella trakasserier är vanligt förekommande. Det förekommer att arbetsgivare kräver att kvinnor gör graviditetstest innan beslut om anställning tas. Minimilönen varierar mellan 100 och 230 USD beroende på bransch. Det finns stora löneskillnader mellan män och kvinnor. Strejkrätten är reglerad i salvadoransk lagstiftning. Dock måste en strejk stödjas av minst 51 procent av de anställda på arbetsplatsen för att vara laglig. Arbetsministeriet mottog under 2011 nästan anmälningar om kränkningar av arbetsrätt och fackliga rättigheter. Barnarbete förekommer såväl på landsbygden som i städerna, nästan barn och ungdomar mellan 5-17 år arbetar, de flesta inom den informella sektorn. Under 2011 lanserade regeringen ett interinstitutionellt projekt med syftet att avskaffa de värsta formerna av barnarbete till 2015 och att landet år 2020 ska vara helt fritt från barnarbete. 13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Medellivslängden är 72 år. Utgifterna för offentlig sjukvård uppgår till drygt tre procent av BNP, vilket är lågt i en latinamerikansk jämförelse. Den allmänna sjukvården täcker 80 procent av befolkningen. En omorganisering av det nationella sjukvårdssystemet har genomförts under den nuvarande regeringen. Avgifter för de fattigaste har avskaffats, antalet vårdcentraler i landet har nästan fördubblats och budgeten för inköp av mediciner har höjts kraftigt. Trots ansträngningarna har delar av befolkningen fortfarande bristfällig eller ingen tillgång till hälsovård, framför allt gäller detta resurssvaga personer på

11 landsbygden samt urfolk. Under perioden juni 2011-maj 2012 mottog ombudsmannen för mänskliga rättigheter 218 anmälningar om kränkningar av rätten till hälsa. Mödradödligheten uppgick 2011 till 51 per levande födda barn, vilket är en minskning med 30 procent sedan procent av alla födslar sker med närvaro av sjukvårdspersonal. Omkring 11 procent av landets befolkning är undernärda, men det finns stora regionala skillnader. På vissa håll i landet överstiger antalet undernärda barn under fem år 40 procent. Procentandelen hiv-smittade i El Salvador uppgår till 0,7 procent av befolkningen mellan år. 14. Rätten till utbildning Konstitutionen föreskriver obligatorisk och kostnadsfri nioårig grundskola. Utbildningssektorns andel av BNP uppgick år 2012 till drygt tre procent av BNP, vilket är långt under genomsnittet i Latinamerika. Andelen som påbörjade grundskola uppgick till drygt 93 procent år Omkring 74 procent av de inskrivna eleverna fullföljer grundskolestudierna. Befolkningen går i genomsnitt 7,5 år i skolan. Det råder ingen större skillnad i antalet inskrivna pojkar och flickor i grundskolan eller på universiteten. Däremot förekommer skillnader mellan städerna och landsbygden när det gäller andelen inskrivna barn i grundskolan, där barn som bor på landsbygden är underrepresenterade. Behovet att bidra till familjens försörjning gör att många fattiga barn uteblir från hela eller delar av skolåret. Förekomsten av dyra skolböcker och uniformstvång är faktorer som bidrar till att barn i familjer med begränsade ekonomiska resurser i praktiken utestängs från skolutbildning. Regeringen har infört ett socialt program som inkluderar skolbespisning och gratis uniformer och skolmaterial till fattiga, som trots en något låg genomförandegrad gett goda resultat. Analfabetismen har minskat med 6 procent de senaste 5 åren, men är fortfarande hög på landsbygden (drygt 20 procent) medan nivåerna är betydligt lägre i städerna (7 procent). Det nationella genomsnittet ligger på 12 procent och 15 procent av kvinnorna är analfabeter, jämfört med 10 procent av männen. 15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard El Salvador är ett medelinkomstland räknat i BNP per capita, men inkomstfördelningen är ojämn och de sociala klyftorna har vidgats under de senaste tio åren. Fattigdomen är utbredd, särskilt på landsbygden där den i vissa områden 11

12 12 uppgår till 60 procent. Det nationella genomsnittet uppgår till 34 procent av vilka cirka tio procent lever i extrem fattigdom. Ett av den nuvarande regeringens främsta strategiska mål är att få tillstånd en ny, inkluderande ekonomisk och social modell i landet. Bland annat har ett system för universellt socialt skydd (Sistema de Protección Social Universal) införts, under vilket totalt sju olika program för att reducera fattigdomen i landet institutionaliserats, bland annat med villkoret att familjerna skickar sina barn till skolan och att familjemedlemmar genomgår hälsokontroller. Investeringen i sociala program riktade till den fattiga delen av befolkningen har fyrdubblats sedan Stora skillnader råder när det gäller tillgång på vatten och elektricitet i städerna (90 procent av befolkningen har tillgång) och på landsbygden (70 procent av befolkningen har tillgång). Utvandringen från El Salvador har varit omfattande det senaste decenniet och penningförsändelser från de runt två miljoner salvadoraner som är bosatta i utlandet, vara de flesta i USA, utgör en viktig inkomst för landets befolkning. De senaste årens internationella ekonomiska avmattning, som inleddes i mitten av 2008, har kraftigt reducerat penningförsändelserna från USA, vilket har försvårat situationen för landets fattiga. Landet placerade sig på plats 107 av 187 länder i UNDP:s Human Development Index SÄRSKILDA KOMMENTARER AVSEENDE GRUPPER SOM OFTA RISKERAR DISKRIMINERING RÖRANDE DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter Könsrollerna följer patriarkala mönster. Även om attityderna har börjat förändras, och många kvinnor idag yrkesarbetar, så bär de fortfarande ansvaret för hem och barn. FN:s genderrelaterade utvecklingsindex rankar El Salvador på plats 93 av 145 länder. Generellt är kvinnors löner lägre än mäns och kvinnor innehar i betydligt mindre utsträckning än männen chefspositioner eller politiskt viktiga poster. Endast fyra procent av kvinnor som bor på landsbygden äger jord, jämfört med 25 procent av männen. Analfabetismen är mer utbredd bland kvinnor än bland män. Våld och sexuella övergrepp mot kvinnor är ett stort problem. Det råder ett absolut abortförbud och varje år dör många kvinnor i sviterna efter dåligt utförda illegala aborter. FN:s särskilde rapportör för våld mot kvinnor har uppmanat landet att revidera lagen som inte tillåter abort ens vid fara för kvinnans liv eller efter våldtäkt. Den nuvarande regeringen har vidtagit en rad åtgärder på området för kvinnors rättigheter sedan regeringsskiftet Under 2011 introducerades av

13 presidentsekretariatet för social inkludering ett projekt med så kallade kvinnostäder; Ciudad Mujer, där 18 olika statliga institutioner finns samlade och kvinnor kan få hjälp med att anmäla misshandel, söka arbete, delta i kompetensutveckling, få hjälp med barnpassning och rådgivning i sexuell och reproduktiv hälsa. Två kvinnostäder finns på plats och fyra till kommer att öppnas under Projektet har visat på goda resultat. En lag om jämställdhet och avskaffande av diskriminering av kvinnor är i kraft sedan 2011 och en särskild lag om våld mot kvinnor är tillämplig sedan januari Sedan år 2010 finns även en särskild lagstiftning om mord på kvinnor. El Salvador har de senaste åren varit bland de länder i världen med det största antalet mord på kvinnor per tusen invånare. År 2011 uppgick antalet mord till 628, vilket var den högsta siffran på tio år. Under 2012 gick emellertid kvinnomorden ner med 50 procent, vilket är kopplat till den allmänna nedgången i dödligt våld efter vapenvilan mellan landets två största kriminella ungdomsgäng. Antalet polisanmälningar för sexuellt våld ökade däremot med 46 procent 2012 jämfört med 2011 och uppgick till drygt FN:s särskilde rapportör för våld mot kvinnor uttryckte i en rapport 2011 stor oro över bristen på adekvata utredningar, åtal och kompensation för kvinnor som utsätts för könsbaserat våld. Människohandel med kvinnor och barn är mycket utbrett och förekommer till, från och genom El Salvador där unga kvinnor från landsbygden är de som främst drabbas. Det flesta utländska offren från grannländerna kommer till El Salvador med löfte om arbete men luras sedan in i prostitution och tvångsarbete. Enligt en rapport från UNODC var 79 procent av offren för människohandel år 2010 salvadoraner, till skillnad från till exempel Guatemala där endast fyra procent av offren för människohandel var bördiga från Guatemala. En lag om människohandel trädde i kraft 2004 och gränspolisen har sedan samma år en särskild enhet för att utreda fall om misstänkt handel med människor. Vidtagna åtgärder har dock hittills varit otillräckliga, och ombudsmannen för mänskliga rättigheter har kritiserat regeringen för att inte uppfylla internationella minimistandarder för att bekämpa människohandel. 17. Barnets rättigheter Fyrtio procent av befolkningen är under 18 år, och barn tillhör en av de mest utsatta grupperna i samhället. Omkring hälften av alla barn lever i fattigdom. Barnadödligheten för barn under fem år uppgår enligt UNDP till 17 per levande födda, och undernäring är fortfarande en av de huvudsakliga orsakerna till barns död i landet. Spädbarnsdödligheten uppgick 2012 till 20 per levande födda. Under 2011 var 3 av 10 gravida kvinnor minderåriga. 13

14 Majoriteten av anmälda sexuella övergrepp begås mot flickor mellan 10 och 19 år. Våld inom familjen är utbrett, anmälningsbenägenheten låg och endast ett fåtal av de anmälda brotten utreds. Den omfattande utvandringen till USA har gjort att stora grupper av barn och ungdomar växer upp utan vuxenstöd. Det finns över föräldralösa barn i landet. Dessa utgör en potentiell rekryteringsbas för kriminella ungdomsgäng och rekryteringsåldern har enligt organisationer för mänskliga rättigheter sjunkit de senaste åren. En stor del av mördade minderåriga tillhör kriminella ungdomsgäng och merparten av dessa brott utreds inte. Det har under de senaste åren förekommit misstankar mot enskilda polisers inblandning i tortyr och annan förnedrande behandling av minderåriga från särskilt utsatta grupper, såsom gatubarn. Enligt polisen är personer organiserade i ungdomsgäng. En lag från 2010 innebär att medlemmar i ungdomsgäng kan dömas till fängelse i upp till tio år, samt ger staten rätt att beslagta egendom och ekonomiska medel som tillhör gängmedlemmar. Organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter har uttryckt oro över att lagen har lett till en ökad stigmatisering av ungdomar samt att den innebär en återgång till den tidigare politiken att använda repressiva metoder för att hantera ungdomsgängsproblematiken. De ansvariga medlarna för vapenvilan har begärt att parlamentet reviderar lagen. Straffbarhetsåldern är tolv år. Ungdomar mellan tolv och 17 år är straffbara inom ramen för en särskild lagstiftning och ärenden prövas i särskilda ungdomsdomstolar. Gängrelaterat våld förekommer frekvent på landets ungdomsfängelser. Barn under fjorton år får enligt lag inte arbeta, men barnarbete förekommer, främst inom jordbrukssektorn, men även inom handel och industri. Handel med barn förekommer och har enligt människorättsorganisationer ökat under senare år. En mycket utsatt grupp är barn som ensamma lämnar landet för att försöka ta sig in illegalt i USA. År 2009 trädde en lag om skydd för barn och ungdomar i kraft. Implementeringen är långsam och eftersatt på grund av bristande resurser. 18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Urfolken uppskattas utgöra omkring en procent av landets befolkning. Urfolkens kultur och språk lever kvar i vissa områden samt bland den äldre befolkningen. Enligt en uppskattning som gjordes 2004 lever den allra största delen av urbefolkningen i fattigdom. Tillgång till mark och dricksvatten är begränsad, liksom tillgången till traditionella kultplatser. Urfolken är underrepresenterade i statsapparaten och på demokratiskt valda positioner. 14

15 Enligt konstitutionen utgör urfolkens språk en del av det nationella arvet och bör därmed skyddas, men staten har hittills vidtagit få stödåtgärder för detta. President Mauricio Funes bad 2010 officiellt om ursäkt för den historiska diskrimineringen och marginaliseringen av landets urfolk och erkände El Salvador som ett multietniskt och multikulturellt land. Under 2012 godkände parlamentet ett tillägg i konstitutionen (som måste godkännas av parlamentet i dess nya sammansättning efter valet 2014) där urfolken erkänns och det stipuleras att strategier för att bevara och utveckla urfolkens etniska och kulturella identitet ska antas. Konstitutionen förbjuder diskriminering baserad på nationalitet och etnisk tillhörighet. Fördomar, rasism och diskriminering av landets urfolk förekommer emellertid. FN:s särskilde rapportör för urfolk uttryckte efter sitt besök i landet under 2012 oro över att de allvarliga kränkningar som urfolken utsatts för i det förflutna har fortsatt att marginalisera dem och prägla deras livsvillkor i nutid. Han välkomnade att vissa steg tagits i rätt riktning av den nuvarande regeringen, men efterlyste mer konkreta åtgärder för urfolkens tillträde till utbildning, sysselsättning och rättvisa på samma villkor som den övriga befolkningen liksom respekt för deras historiska rätt till mark. 19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Konstitutionen förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning. Under 2010 antogs en lag om förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet inom den offentliga sektorn och genom lagen inrättades ett direktorat för sexuell mångfald vid ministeriet för social integration. I praktiken förekommer diskriminering av hbt-personer. Ombudsmannen för mänskliga rättigheter har under 2012 mottagit anmälningar mot polisen, utbildningsministeriet, personregistreringsmyndigheten och fängelsemyndigheten av hbtpersoner om kränkningar av deras mänskliga rättigheter. Rapporter om att åklagarmyndigheten har vägrat registrera anmälningar om våld och hot mot hbt-personer har förekommit, och straffriheten för dessa brott är hög. 20. Flyktingars rättigheter El Salvador har anslutit sig till FN:s konvention om flyktingars status från 1951 samt det tillhörande tilläggsprotokollet från FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, har inte längre något kontor i landet, men däremot en lokal samarbetspartner. Sedan 2002 finns en asylprövningskommitté, och år 2005 antogs en flyktinglag för att garantera flyktingars rättigheter i landet. För personer som riskerar förföljelse i sitt hemland finns möjlighet att erhålla flyktingstatus i El Salvador. Landet tar emot ett fåtal flyktingar årligen. Illegala invandrare, inklusive offer för människohandel, skickas som regel tillbaka till sitt hemland, utan möjlighet till skydd i El Salvador. 15

16 Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Uppskattningsvis lever drygt personer med funktionsnedsättning i El Salvador, vilket motsvarar cirka 4,1 procent av befolkningen. Förbud mot diskriminering på grund av funktionsnedsättning är stadgat i lag. Det nationella rådet för personer med funktionsnedsättning, CONAIPD, har genomfört ett antal informationskampanjer samt ett flertal åtgärder för att främja anställandet av personer med funktionsnedsättning. Bland vidtagna lagregleringar kan nämnas ett krav på att offentliga byggnader ska anpassas för personer med funktionsnedsättning. I praktiken har dock åtgärderna varit otillräckliga och CONAIPD erhåller inte tillräckliga resurser. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har inte implementerats i sin helhet i landets lagstiftning. Tillgången till arbetsmarknad, utbildning, transporter, offentliga lokaler och inrättningar för hälsa och sjukvård är alltjämt begränsad för personer med funktionsnedsättning. ÖVRIGT 22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns ett antal oberoende organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter. Organisationernas självständiga ställning respekteras i allmänhet av regeringen. Bland de viktigare kan nämnas Fundación de Estudios para la Aplicación del Derecho (FESPAD), som framför allt är inriktad på ekonomiska och sociala rättigheter; Instituto de Derechos Humanos de la UCA (IDHUCA), jesuituniversitetets särskilda institut för mänskliga rättigheter; katolska kyrkans organisation Tutela Legal samt Comisión de Derechos Humanos. Regeringen har deklarerat öppenhet för dialog med det civila samhället. Regeringen skapade år 2009 en plattform för dialog kallad Consejo económico y social, som sammanför regeringsrepresentanter med företrädare för näringslivet samt civilsamhällesorganisationer för att diskutera olika teman av nationell angelägenhet på området ekonomiska och sociala rättigheter. Arbetet initierades under 2012 efter att ha genomgått vissa initiala problem. Hot av försvarare av mänskliga rättigheter förekommer och enligt organisationer för mänskliga rättigheter misstänks dessa hot ibland härröra från grupper inom polisen och militären. Personer som arbetar med att värna miljön har varit en särskilt utsatt grupp under de senaste åren. 23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Sverige bedrev utvecklingssamarbete med El Salvador mellan Under den interna väpnade konflikten gav Sverige ett omfattande humanitärt bistånd. Under 1990-talet genomfördes bland annat insatser till stöd för

17 fredsavtalens genomförande och på 2000-talet program för mikrokrediter. Det svenska bilaterala utvecklingssamarbetet med El Salvador avslutades år Ett flertal FN-organ, till exempel UNDP, UNICEF, UNFPA och UNIFEM, arbetar för att främja de mänskliga rättigheterna i landet. Den svenska enskilda organisationen Diakonia stödjer ett antal lokala människorättsorganisationer i landet. 17