Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året."

Transkript

1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Costa Rica Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Costa Rica är i ett regionalt sammanhang gott. Landet har ratificerat samtliga centrala konventioner inom mänskliga rättigheter och bedriver en aktiv internationell politik på området. Den allmänna brottsligheten har dock ökat de senaste åren, och polisövergrepp förekommer. Ett antal korruptionsskandaler som bland annat rör flera före detta presidenter uppdagades under 2004 och rättsliga åtgärder har vidtagits. Costa Rica ligger högt på FN:s index för mänsklig utveckling jämfört med länder med liknande BNP per capita. Fattigdomen ökade dock 2004 och inkomstklyftorna har vidgats. Våld mot barn, barnprostitution, barnarbete, människohandel, våld inom familjen och bristande skydd för vissa fackföreningsrättigheter är fortsatt allvarliga problem. Antalet kvinnor som avlidit till följd av våld inom familjen har ökat de senaste åren. Strikta ärekränkningslagar medför enligt journalistkretsar viss självcensur i medierna, och många journalister låter bli att undersöka vissa frågor på grund av tryck från ekonomiska och politiska intressen. Ett par journalister fängslades 2004 för ärekränkning. De statliga åtgärderna är otillräckliga när det gäller bekämpningen av traditionell diskriminering och marginalisering, främst av landets urbefolkning, som fortsatt befinner sig i en besvärlig ekonomisk och social situation. Den afrocostaricanska minoritetens levnadsförhållanden har förbättrats. Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året.

2 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Costa Rica har anslutit sig till följande internationella konventioner: - Internationell konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) - Internationell konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD) - Konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) - Konventionen mot tortyr m.m (CAT) - Konventionen om barnets rättigheter (CRC) - Konventionen angående flyktingars rättsliga ställning - Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen (ICC) - Interamerikanska konventionen om mänskliga rättigheter (ICHR) Bland ovanstående konventioners fakultativa protokoll har Costa Rica anslutit sig till ICCPR:s fakultativa tilläggsprotokoll rörande enskild klagorätt respektive avskaffandet av dödsstraffet, CEDAW:s protokoll om enskild klagorätt och CRC:s två protokoll angående indragning av barn i väpnade konflikter respektive angående handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. Costa Rica har till skillnad från andra länder i regionen valt att inte ingå något bilateralt avtal med USA som undantar dess medborgare från utlämning till internationella brottmålsdomstolen. Några besök av specialrapportörer från FN har inte ägt rum under perioden. Costa Rica har nio utestående rapporter till ovanstående konventioners kommittéer, varav två rör CAT, en ICCPR, en CEDAW, en CERD, en ICESCR och en vardera för CRC:s två fakultativa protokoll. 3. Respekten för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Inga politiska mord, utomrättsliga avrättningar, försvinnanden eller tortyr sanktionerade av statsmakten har rapporterats. Under perioden maj 2004 till april 2005 mottog MR-ombudsmannen 45 anmälningar om maktmissbruk, inklusive misshandel och övervåld, från enskilda polismän. Brottsligheten har ökat under senare år såväl i omfattning som i våldsnivå. Brottsbekämpning tillhör de högst prioriterade frågorna för president Abel Pacheco. Kraven på en skärpt kriminalpolitik förefaller dock 2

3 3 hittills inte haft några betydande negativa effekter på enskilda fri- och rättigheter. Fängelseförhållandena anses allmänt acceptabla, men övervåld från fångvaktare, överbeläggning och våld mellan interner och är vanligt. Mellan januari och augusti 2004 mottog MR-ombudsmannen 14 anmälningar om misshandel från fångvaktares sida. Överbeläggningen når 10 procent i snitt, och häktade blandas ofta med dömda interner. 4. Dödsstraffet Dödsstraff förekommer inte i Costa Rica. 5. Rättssäkerhet Författningen föreskriver att domstolsväsendet ska vara självständigt gentemot den verkställande makten, vilket det i betydande utsträckning också är. Kritik har riktats mot långsamma rättsprocesser. Vissa förbättringar har skett genom ett moderniseringsprogram och anställning av ytterligare domare. MR-ombudsmannaämbetet tar emot anmälningar om MR-kränkningar och kan även initiera utredningar på eget initiativ. Ombudsmannaämbetet har generellt agerat självständigt och enligt flera opinionsundersökningar byggt upp ett betydande förtroende hos befolkningen. Efter antagandet 1994 av en ny polislag har betydande framsteg gjorts beträffande avpolitiseringen och professionaliseringen av polisen. Alla nyanställda poliser går igenom en veckas träning i mänskliga rättigheter. Under 2004 avskedades två poliser för maktmissbruk och fyra för korruption. Straffbarhetsåldern är 12 år. En relativt välutvecklad lagstiftning finns beträffande alternativa sanktioner för ungdomar såsom offentliga arbeten etc. 6. Personlig frihet Den costaricanska lagstiftningen innehåller förbud mot godtyckliga frihetsberövanden och dessa följs i praktiken. För att anhålla någon krävs normalt tillstånd från domstol och den anhållne har rätt att inom 24 timmar få frågan underställd domstolsprövning. Enligt lagen får misstänkta hållas häktade upp till ett år. I oktober 2004 väntade 39 procent av fängelsebefolkningen på att dom skulle avkunnas. 7. Straffriheten Straffriheten är i en regional jämförelse begränsad uppdagades flera korruptionsskandaler, och två före detta presidenter är häktade i väntan på rättegång, en annan före detta president gömmer sig i Europa och flera statstjänstemän är under granskning. Presidenten Abel Pacheco, som har

4 bekämpning av korruption som en av sina prioriteter, är också anklagad för att ha mottagit olagligt kampanjstöd under valet Yttrande- och mediefriheten Författningen garanterar yttrande- och mediefrihet vilket också normalt respekteras i praktiken. Regeringskritik är vanligt förekommande. En lag som kriminaliserar förolämpning av offentliga befattningshavares heder dömdes 2004 ut av interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter och en lagreform ligger nu hos parlamentet. Under 2004 dömdes i enlighet med denna lag två journalister till kortare fängelsestraff. Enligt en undersökning av tidningen La Nación från 2003 kände sig 75 procent av alla journalister hämmade i sin yrkesutövning på grund av lagstiftningen. 79 procent uppgav att de låtit bli att undersöka vissa frågor på grund av tryck från främst ekonomiska och politiska intressen. Förenings- och församlingsfriheten garanteras i konstitutionen och denna respekteras också i praktiken. Författningen håller katolicismen som statsreligion men förbjuder samtidigt staten att förhindra utövandet av andra religioner. Katolska kyrkan har en lagstadgad särställning, bland annat vad avser den statliga utbildningen där religionslärare måste vara certifierade av den katolska kyrkan. 9. De politiska institutionerna Costa Rica har ett av de mest stabila demokratiska systemen i Latinamerika. Den verkställande makten utövas av presidenten, de två vicepresidenterna och regeringen. Presidenten utses i allmänna val för en period på fyra år och kan väljas om en gång. Presidenten leder regeringens arbete och utnämner och avsätter ministrarna. Den lagstiftande makten ligger hos enkammarparlamentet som väljs vart fjärde år. Den politiska makten har traditionellt växlat mellan de bägge större partierna, socialdemokratiska PLN och kristdemokratiska PUSC. Vid presidentvalet 2002 vann kristdemokratiske kandidaten Abel Pacheco och vid parlamentsvalen hade de nya partierna PAC och ML betydande framgångar. Detta har ökat regeringspartiets behov av att söka förhandlingslösningar och allianser med andra partier och därmed stärkt parlamentets ställning. Valen 2002 genomfördes på ett korrekt och transparent sätt. Valdeltagandet (62 procent) i andra omgången var för costaricanska förhållanden mycket lågt. De många korruptionsskandalerna kring högt uppsatta politiker under 2004 har påverkat folkets tillit till politiker, och enligt enkäter kommer mer än hälften av väljarna att avstå från att rösta i valen Andelen kvinnliga parlamentsledamöter steg till 35 procent, vilket närmar sig det lagfästa målet för kvinnlig representation på 40 procent. En av vicepresidenterna och fyra 4

5 5 ministrar är kvinnor. Andelen kvinnor bland förtroendevalda på lokal nivå ökade från 14 procent 1994 till 46 procent Rätten till arbete och relaterade frågor Costa Rica har anslutit sig till alla ILO:s åtta centrala konventioner om förenings- och förhandlingsfrihet, icke-diskriminering och förbud mot barnoch tvångsarbete. Konstitutionen garanterar rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar. Cirka 12 procent av de förvärvsarbetande är fackföreningsanslutna, av vilka 80 procent inom den statliga sektorn. Arbetsrättslagstiftning från 1993 ger skydd mot avskedanden av fackföreningsaktiva men fackföreningar pekar på bristande genomförande av reformerna. Enligt arbetsministeriet minskade antalet utestående fall av oberättigade avskedanden mellan 1998 och 2002 från till ILO kritiserar också kravet att 60 procent av de anställda måste stödja en strejk för att den skall vara laglig. Enligt konstitutionen är offentliganställdas strejkrätt inskränkt vilket av högsta domstolen tolkats så att strejker kan äga rum om domstol inte funnit att de hotar viktig samhällsnyttig service. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa 2002 utgjorde enligt UNDP hälsoutgifterna 6,1 procent av BNP, den fjärde högsta nivån i Latinamerika. Enligt UNDP har mellan procent av befolkningen tillgång till grundläggande mediciner, och 97 procent tillgång till dricksvatten. Andelen av den ekonomiskt aktiva befolkningen som täcks av den allmänna hälsoförsäkringen har sjunkit från 67 procent 1990 till 53 procent 2004, bland annat till följd av eftersläpningar i inbetalning av premier från stat och arbetsgivare. Antalet läkarstationer på landsbygden har ökat och täcker nu 80 procent av befolkningen. Tillgången till hälsovård i reservaten där huvuddelen av urfolken bor är begränsad. 12. Rätten till utbildning Andelen statliga utgifter till utbildningssektorn utgör 5,1 procent av BNP, en av de högsta nivåerna i Latinamerika. Konstitutionen sätter som mål att utbildningsutgifterna skall motsvara 6 procent av BNP. Den nioåriga grundskolan är kostnadsfri och de första sex årens primärskola obligatorisk. Tillgången till utbildning har stadigt förbättrats det senaste decenniet, särskilt gällande gymnasieutbildning. Enligt Estado de la Nación påbörjar 98,5 procent av alla skolberättigade barn primärskolan. Antalet skolår för personer mellan 18 och 64 år är 8,4 i genomsnitt, och från och med 12-årsåldern sjunker antalet inskrivna markant. Bidragande orsaker är krav på betalning av skolböcker, skoluniformer och s.k. frivilliga avgifter som minskar fattiga barns tillträde till utbildning, samt den ökande andelen pojkar som börjar arbeta tidigt var 4,2 procent av den totala befolkningen analfabeter.

6 6 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Costa Ricas sociala indikatorer är i många fall i nivå med utvecklade länders och högre än för länder med motsvarande BNP per capita. Statens sociala utgifter utgjorde förra året 19 procent av BNP - en hög siffra regionalt sett - men har minskat sedan Samtidigt som Costa Rica har gjort ett betydande antal åtaganden på MR-området de senaste åren särskilt vad gäller sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter - har statens resurser att genomföra dessa stagnerat. Mellan 2000 och 2001 minskade enligt UNDP fattigdomen från 14,5 procent till 9,5 procent och den extrema fattigdomen från 6,9 procent till 2 procent. Mätt med de nationella fattigdomskriterierna är situationen något annorlunda: mellan 2003 och 2004 ökade antalet fattiga hushåll från 18,5 till 21,7 procent, och antalet extremt fattiga hushåll från 5,1 till 5,6 procent. Ytterligare 12,5 procent av alla hushåll anses ligga i riskzonen för att falla under fattigdomsstrecket. Hushållen i landsbygden är endast fem procent fattigare än i städerna. Enligt Estado de la Nación beror den ökande fattigdomen bl.a. på en ökande arbetslöshet och på att en allt större del av landets produktion sker i ekonomiska frizoner och därför inte bidrar till statens inkomster. President Abel Pacheco har angivit fattigdomsbekämpning som en nationell prioritet. Inkomstklyftorna i det costaricanska samhället har ökat under det senaste decenniet. Den så kallade GINI-koefficienten som mäter ojämlikhet ökade enligt UNDP från 0, till 0, , men ligger fortfarande lägre än genomsnittet i Latinamerika. 14. Kvinnans ställning Kvinnans situation är i ett regionalt perspektiv god. Costa Rica rankas bland de högsta i Latinamerika på UNDP:s genderrelaterade utvecklingsindex. Ojämlikhet och diskriminering existerar dock. Löneskillnaderna är stora. UNDP uppskattar att kvinnors årliga inkomster utgör en tredjedel av männens. Endast 37,9 procent av kvinnorna är ekonomiskt aktiva, vilket ligger under genomsnittet i Latinamerika. Våld mot kvinnor är ett allvarligt problem. Det nationella kvinnoinstitutet, INAMU, mottog under 2003 ungefär samtal om våld inom familjen jämfört med ungefär under Minskningen tros vara kopplad till det ökade antalet kvinnliga poliser som i sin tur lett till mer effektiva ingripanden. INAMU har mellan januari och oktober innevarande år registrerat 34 kvinnor som dött av våld inom familjen, en ökning jämfört med de två föregående åren handlade åklagaren för våld inom familjen och sexuella brott 443 brott relaterade till våld inom familjen. Ett lagförslag med syfte att tydligare

7 7 kriminalisera våld inom familjen har ännu inte antagits av parlamentet. För kvinnors politiska deltagande, se punkt 9. Handel med kvinnor och barn i prostitutionssyfte förekommer genom och inom Costa Rica. Denna typ av handel är förbjuden i lag och straffen är hårda. Enskilda organisationer är effektiva i arbetet med att bekämpa människohandel. Offer för människohandel får inte uppehållstillstånd i Costa Rica och sänds tillbaka till sina hemländer. Abort är endast tillåten av medicinska skäl och illegala aborter är vanliga. Rådgivning och information om reproduktiv hälsa förekommer men katolska kyrkan har motsatt sig vissa sexualundervisningskampanjer i statliga skolor. MR-organisationer menar att mycket av jämställdhetsarbetet hittills främst haft effekt i större städer medan arbetet på landsbygden är eftersatt. 15. Barnets rättigheter Barnets rättigheter respekteras i högre grad än i övriga länder i regionen, men barn är utsatta. Barnet utgör enligt UNICEF 36,7 procent av befolkningen och 48 procent av de fattiga. Enligt Casa Alianza bor ca av landets barn på gatan. Våld mot barn är ett utbrett problem bistod det nationella barninstitutet, PANI, barn utsatta för någon form av övergrepp av dessa rörde sexuella övergrepp. Enligt Casa Alianza finns det ungefär barnprostituerade i landet. Statliga myndigheter har under senare år alltmer kommit att erkänna problemets allvar och en kommission mot sexturism inriktad på barn har etablerats. MRorganisationer efterlyser ytterligare åtgärder och är kritiska mot att endast ett fåtal övergrepp resulterar i fällande domar. Gällande handel med barn i prostitutionssyfte, se punkt 14. Barnarbete är fortsatt ett problem i Costa Rica och enligt UNICEF arbetar 11,4 procent av barnen i åldern 5-17, främst inom den informella sektorn. En nationell kommitté för successivt avskaffande av barnarbete har genomfört kampanjer för att öka medvetenheten om problemet. Sedan Costa Ricas ratificering 1990 av FN:s konvention om barnets rättigheter har en rad lagar antagits för att överföra dess innehåll till nationell lagstiftning. De senaste åren har man framförallt arbetat med att förstärka de institutioner som har till uppgift att genomföra de nya lagarna. 16. Olika befolkningsgruppers situation (etniska, religiösa, urfolken) Enligt senaste folkräkningen år 2000 utgör urfolken 1,7 procent av den totala befolkningen och är fördelad på åtta folkgrupper. Majoriteten bor i eller nära

8 något av de 22 reservaten som ofta saknar tillgång till skola, hälsovård, elektricitet och dricksvatten. Ägandeförhållanden i reservaten gör att gruppen inte har tillgång till krediter och rätten att nyttja jorden är begränsad. Andelen som påbörjar primärskola och andelen läs- och skrivkunniga är lägre bland urfolken. Staten saknar program för bekämpande av rasism och diskriminering mot urfolken och den afrocostaricanska minoriteten. Tvåspråkig undervisning sker endast i begränsad utsträckning. Gruppen saknar representation i parlamentet. Den afrocostaricanska minoriteten som utgör drygt 2 procent av befolkningen har traditionellt haft mindre tillträde till social service och infrastruktur och utgör en oproportionellt hög andel av de fattiga. Befolkningsgruppen har nu dock tre representanter i parlamentet och en minister i regeringen, och dess levnadsförhållanden har förbättrats avsevärt under senare år, bland annat vad avser utbildning. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning Det finns inga lagar som direkt diskriminerar mot homo-, bi- och transsexuella och acceptansen är i en regional jämförelse relativt hög. Fortfarande finns dock betydande fördomar mot gruppen diskuterades en lagreform som ger homosexuella par samma rättigheter som heterosexuella samboende par. 18. Flyktingars rättigheter Costa Rica har anslutit sig till 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning. Lagstiftning rörande flyktingmottagning och asylprövningsmekanismer är i överensstämmelse med flyktingkonventionen och fungerar också i praktiken. Flyktingar som beviljas flyktingstatus åtnjuter i stort samma rättigheter som costaricanska medborgare. Ännu saknas en lag som befäster rätten till arbete för flyktingar, även om denna rättighet i praktiken respekteras av costaricanska myndigheter. Under året öppnade ett domstolsbeslut möjligheten för flyktingar att låna pengar från lokala banker. Costa Rica har det största antalet erkända flyktingar per capita i Latinamerika. Enligt UNHCR finns det cirka flyktingar i landet, varav från Colombia, från Nicaragua och från Kuba. Sedan 2000 söker främst colombianer flyktingstatus, ungefär 150 per månad. Handläggningstiderna har de senaste åren nedbringats från över ett år till ungefär 1-2 månader genom gemensamma insatser mellan lokala myndigheter, UNHCR och ett antal universitet. Många costaricaner lägger skulden på flyktingarna för de senaste årens försämrade ekonomiska situation och ökade brottslighet, vilket lett till att attityden mot flyktingar har hårdnat. 8

9 9 19. Funktionshindrades rättigheter Diskriminering mot funktionshindrade är förbjuden i lag. Tillämpningen av lagen är bristfällig, bland annat vad gäller diskriminering inom arbetslivet och effektivt tillträde till offentliga byggnader. Utbildningsministeriet leder ett program för funktionshindrade, och 2004 erhöll över funktionshindrade studenter utbildning i statliga specialskolor. 20. Oberoende MR-organisationer Det finns ett stort antal oberoende MR-organisationer som fritt och utan statlig inblandning kan bedriva verksamhet i Costa Rica. Dialog förs på olika områden mellan MR-organisationer, regering och andra statliga institutioner, inkl. MRombudsmannen. 21. Fältverksamhet och rådgivning Flera internationella organisationer och institutioner med verksamhet på MRområdet är förlagda till Costa Rica, bland annat interamerikanska MRdomstolen och det interamerikanska MR-institutet, IIDH. IIDH erhåller svenskt stöd för sina insatser i Costa Rica och övriga länder i regionen. ILO har ett regionkontor i landet och UNHCR har permanent närvaro i landet.

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING (En uppdatering av riktlinjerna) SYFTE Föreliggande riktlinjer syftar

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter.

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Liechtenstein 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande respekten för de mänskliga rättigheterna i Liechtenstein är gott.

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna President Paul Biya har dominerat den politiska scenen i Kamerun sedan han övertog presidentposten

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Senegal 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Senegal 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Senegal 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Senegal uppvisar en relativt positiv bild gällande mänskliga rättigheter (MR). Problem

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Namibia 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Namibia 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Namibia 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Den namibiska konstitutionen från 1990, det år då landet blev självständigt, lägger grunden

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna. Information

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

Rådet för Mänskliga Rättigheter

Rådet för Mänskliga Rättigheter Rådet för Mänskliga Rättigheter I. Säkerställa alla barns rätt till utbildning, utan diskriminering Bakgrund FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel 26 Var och en har rätt till utbildning.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer Uppförandekod för leverantörer 1 Inledning 1.1 Uppförandekodens grundval: Internationella standarder Denna uppförandekod ( uppförandekoden ) grundar sig på de allmänna principerna i FN:s allmänna förklaring

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Swaziland 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Swaziland 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Tchad 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Tchad 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Tchad 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Tchad är ett av världens fattigaste länder. Landets historia har sedan självständigheten

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Danmark 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Danmark 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Danmark 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Standarden avseende mänskliga rättigheter är internationellt sett hög i Danmark. Internationell

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Hongkong 2004

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Hongkong 2004 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Hongkong 2004 1) Sammanfattning Hongkong är ett rättssamhälle med stor yttrandefrihet men med begränsat folkligt inflytande. Den viktigaste politiska frågan

Läs mer

Trots att ett omfattande stöd mot diskriminering återfinns i landets konstitution samt lagstiftning diskrimineras de facto

Trots att ett omfattande stöd mot diskriminering återfinns i landets konstitution samt lagstiftning diskrimineras de facto Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ecuador 2004 1. Sammanfattning Ecuador är ett relativt fredligt land med demokratiskt statsskick, där systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter (MR)

Läs mer

Artikel 1. Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.

Artikel 1. Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 1 Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 1 Vem är barn i vår verksamhet? Vilka barn möter vi i vår

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Grekland 2006. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Grekland 2006. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Mexico 2006. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Mexico 2006. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Det handlar om mänskliga rättigheter Fakta i korthet De nationella målen för

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Samtliga centrala konventioner på området mänskliga rättigheter har ratificerats av Grekland;

Samtliga centrala konventioner på området mänskliga rättigheter har ratificerats av Grekland; Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2009/2171(INI) 8.4.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 (PE439.256v01-00) Minskning av fattigdomen och skapande av arbetstillfällen i utvecklingsländerna:

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Code of Conduct Uppförandekod

Code of Conduct Uppförandekod Code of Conduct Uppförandekod Inledning och bakgrund Femtorp AB förser marknaden med söta livsmedel och dessertprodukter från de främsta tillverkarna. Våra kunder kan förvänta sig en hög servicegrad, kunskap

Läs mer

Programförklaring om god praxis

Programförklaring om god praxis INNEHÅLL A. Inledning 2 1. Ensamma Flyktingbarn i Europa 2 2. Definition 2 3. Programförklaring om god praxis 3 4. Förkortningar som används 3 B. Grundprinciper 7 1. Barnets bästa 7 2. Icke-diskriminering

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer

Självutvärdering för leverantörer

Självutvärdering för leverantörer Självutvärdering för leverantörer Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Miljö 3. Affärsetik 4. Arbetsmiljö och sociala villkor 5. Föreningsfrihet 6. Arbetstid 7. Löner 8. Tvångsarbete 9. Barnarbete 10.

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer