Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas från andra källor. Mänskliga rättigheter på Salomonöarna 2013 ALLMÄNT Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna De medborgerliga och politiska rättigheterna respekteras i stor utsträckning, men förövare av våldsbrott mot kvinnor går ofta fria och det förekommer korruption bland högt uppsatta politiker. Det finns mycket omfattande brister inom de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna i landet. Det råder brist på tillgång till bostäder, rent vatten och sanitetsanläggningar. Sjukvården är otillräcklig i förhållande till medborgarnas behov. Hiv/aids är mycket utbrett och ungdomar har mycket låg kunskap om förebyggandet av sexuellt överförbara sjukdomar. Arbetslösheten är hög och läs- och skrivkunnigheten varierar mycket inom landet och är i vissa områden så låg som sju procent. Mäns våld mot kvinnor är utbrett. Våldtäkter var under året mycket vanligt och är inte kriminaliserat inom äktenskapet. Ett brudpris betalas av mannen till kvinnans familj innan ingående av äktenskap. Barns rättigheter kränks i mycket hög omfattning bland annat genom barnarbete, en lägsta straffbarhetsålder på åtta år och barnaga. Kommersiell sexuell exploatering av barn förekommer. Homosexualitet är kriminaliserat. Landet saknar ett nationellt system för skydd av flyktingar. Det finns inget särskilt lagstadgat skydd för personer med funktionsnedsättning.

2 Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer 2 Salomonöarna har ratificerat följande konventioner om de mänskliga rättigheterna. - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights, ICESCR Landet har reservat sig mot artikel 7, 13 och 14. Det fakultativa protokollet om enskild klagorätt har undertecknats 2009 men inte ratificerats. - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination, CERD, Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women, CEDAW, 2002 samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child, CRC, De två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter respektive om handel med barn och barnpornografi har undertecknats 2009, men inte ratificerats. - Flyktingkonventionen, Convention Relating to the Status of Refugees, 1995, samt det tillhörande protokollet, Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court, ICC, undertecknades 1988 men har ännu inte ratificerats. - Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention on the Rights of Persons with Disabilities, CRPD, undertecknades 2008, men har ännu inte ratificerats. Salomonöarna lämnade in samtliga rapporter till CEDAW-kommittén I övrigt har landet inte rapporterat till någon av konventionskommittéerna sedan Salomonöarna har utfärdat en stående inbjudan till FN:s särskilda rapportörer, och flera av dessa har besökt landet under de senaste åren. Salomonöarna genomgick under 2011 FN:s universella granskning av respekten för mänskliga rättigheter, Universal Periodic Review,UPR. I rapporten från granskningen uppgavs att landet med hjälp av utländskt bistånd var på god väg att nå millenniemålen. Framsteg hade gjorts när det gällande hälsa och utbildning samt stabilisering av det ekonomiska systemet. Det utbredda problemet med våld mot kvinnor och barn togs upp i många av de rekommendationer som gavs till Salomonöarna under granskningen. Vidare gavs rekommendationer om att genomföra reformer för att öka kvinnors

3 deltagande i det politiska livet, och att ratificera konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. 3 MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER Salomonöarna är en stat inom det brittiska samväldet. Statsöverhuvud är den brittiska monarken, representerad genom en i landet bosatt generalguvernör. RAMSI, the Regional Assistance Mission to Salomon Islands, är en regionalt sammansatt hjälpstyrka som till följd av inbördeskriget fortfarande verkar i landet på inbjudan av regeringen. Styrkan består av personal från femton grannländer med Australien och Nya Zeeland i spetsen. RAMSI tillsattes för att stabilisera den oroliga situationen i landet och för att lägga grunden till en positiv politisk och ekonomisk utveckling. Under 2013 avvecklades RAMSI:s militära bidrag, men civila insatser, exempelvis för att bygga upp poliskårens kapacitet, fortsätter. De insatser som gjorts från RAMSI:s sida har bidragit till att öka kunskaperna om mänskliga rättigheter bland poliser och inom rättsväsendet. Det finns inga rapporter om påtvingade eller politiskt motiverade försvinnanden under de senaste åren. Landets fängelser uppges vara av godtagbar standard. Myndigheterna tillåter regelbundna besök av oberoende människorättsorganisationer. Röda korset hjälper anhöriga från avlägsna platser att besöka fångar. Enligt Amnesty International är dödsstraff avskaffat för alla brott och sista avrättningen skedde Frihetsberövade personer har rätt till juridiskt ombud och till information om skälen för frihetsberövandet. Beslut om frihetsberövande fattas efter rättslig prövning och kan överklagas. Resurserna är bristfälliga och även om domare och annan rättsvårdande personal rekryterats från andra länder räcker inte resurserna till, vilket medför minskad rättssäkerhet. Konstitutionen ger medborgarna rätt att röra sig fritt och det förekommer inga inrikes eller utrikes resebegränsningar. Lagstiftningen föreskriver att rättsväsendet ska vara självständigt och opartiskt. Åtalade har rätt till juridiskt ombud, möjlighet till vittneskonfrontationer och överklagande av ett domslut. Personer som står anklagade för grova brott har rätt till rättshjälp från staten. Polisens arbete granskas av en intern utredningsgrupp. Det finns tecken på att enskilda polismäns lojalitet ofta ligger hos dennes etniska grupp och wantok

4 (by, släkt eller storfamilj) snarare än hos staten. Det finns en ombudsmannainstitution som kan ta emot anmälningar om övergrepp och diskriminering. 4 Barn mellan åtta och tolv år kan hållas ansvariga för brott om de bedöms ha förmåga att förstå att handlingen var kriminell. FN:s barnrättskommitté har uppmanat Salomonöarna att höja straffbarhetsåldern till minst tolv år. FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor besökte landet 2012 och uppger att straffrihet är ett mycket stort problem vid våldsbrott mot kvinnor. Hon menar att lagstiftningen behöver förändras så att förövare av våldbrott mot kvinnor effektivt kan åtalas. Hon menar även att ett stort problem är att rättsväsendet inte finns tillgängligt i de yttre delarna av ögruppen, vilket förhindrar lagföring av förövarna. Korruptionen uppges vara utbredd. Under de senaste åren har flera högt uppsatta politiker anklagats och utretts för misstänkt korruption. Salomonöarna ratificerade FN:s konvention mot korruption Det finns nationell lagstiftning mot korruption, men efterlevnaden av denna ifrågasätts. Konstitutionen i Salomonöarna ger skydd för yttrande- och tryckfrihet. Den regionala hjälpstyrkan RAMSI tillhandahöll under 2013 visst stöd och utbildning till landets journalister. Freedom House uppger att politiker ibland försökt skrämma journalister till tystnad. Landets enda radiostation drivs av staten, och det finns ett fåtal tryckta medier. Det finns ingen lokal tv-kanal, men utländska sändningar kan tas emot via satellit. Det finns inga rapporter om statliga inskränkningar av användandet av internet. Däremot är tillgängligheten begränsad på grund av bristande infrastruktur och höga användarkostnader. Konstitutionen ger skydd för mötes- och föreningsfrihet. Tillgängliga uppgifter tyder på att dessa rättigheter generellt respekteras. För att kunna demonstrera krävs tillstånd, vilket oftast ges. Konstitutionen ger skydd för religionsfrihet. Det förekommer inga rapporter om våld eller diskriminering av personer som tillhör religiösa minoriteter. Den lagstiftande församlingen består av ett enkammarparlament med 50 ledamöter som väljs för perioder om fyra år. Partiväsendet är svagt och personliga och etniska lojaliteter är viktiga. Utöver parlamentet har Salomonöarna en regering som ofta är föremål för misstroendevotum, vilket gör att den regelbundet byts ut. Landet har även tio provinsregeringar som är politiskt svaga. Alla medborgare har rösträtt från 18 års ålder. Valet 2010 bevakades av 62 utländska valobservatörer och beskrevs överlag som korrekt genomfört. Det finns inga lagliga hinder för kvinnor ställa upp i

5 politiska val, trots detta valdes inga kvinnliga ledamöter vid det senaste parlamentsvalet. En kvinnlig ledamot valdes in i ett fyllnadsval Den regionala hjälpstyrkan RAMSI arbetar med insatser för att förbättra kvinnors karriärmöjligheter i den offentliga sektorn och med att även på andra sätt stärka kapaciteten och kompetensen inom en offentliga förvaltningen exempelvis genom stöd till provinsregeringar och upprättandet av ombudsmannafunktioner. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER Salomonöarna har endast ratificerat en av ILO:s åtta centrala konventioner. Arbetslösheten är hög. Det finns inga lagar som begränsar arbetstagares möjligheter att kollektivt förhandla om löner och andra förmåner. Strejker är tillåtna i både offentlig och privat sektor men kräver att regeringen underrättas. Tvister på arbetsmarknaden avgörs av oberoende och partsammansatta organ som består av en ordförande från rättsväsendet samt en representant för arbetstagare respektive arbetsgivare. Tvångsarbete är förbjudet. 85 procent av invånarna på Salomonöarna lever på landsbygden och jordbruk är den största källan till inkomst. Salomonöarnas arbetslivsminister fastställer en minimilön. Minimilönen är dock inte tillräcklig för att ge en familj en rimlig levnadsstandard. Lagen ger dock arbetstagare rätt till sjuklön, betald semester och tillägg för övertidsarbete samt helgarbete. Det finns en arbetsmiljölagstiftning men det är oklart i vilken utsträckning den efterlevs, framför allt på mindre arbetsplatser. Salomonöarnas geografi samt bristerna vad gäller infrastruktur gör att tillgången till tillfredsställande hälsovård är begränsad för många medborgare. Landets enda större sjukhus finns i huvudstaden. I dagsläget råder det stor brist på sjuksköterskor. Regeringen ser därför över det gällande rekryteringsstoppet. Den offentliga psykiatriska vården i landet är bristfällig. Preventivmedel finns tillgängligt på samtliga statliga sjukhus och kliniker, men enligt UNICEF fanns det mellan en väldigt stor skillnad mellan hur ofta flickor och pojkar i åldern år, med sammanlagt fler än en sexpartner, använde kondom. Omkring 39 procent av pojkarna skyddade sig med kondom medan endast 18 procent av flickorna skyddade sig med kondom, vilket bland annat förklaras av att flickor i större utsträckning haft sexuellt umgänge med män över 24 år. Förekomsten av tuberkulos och hiv/aids är omfattande. Mödradödligheten är relativt hög, med 93 dödsfall per födslar enligt Världsbanken.

6 6 Grundskolan är inte obligatorisk och en större andel pojkar än flickor går i skolan. Kvaliteten på utbildningen har förbättrats tack vare internationellt utvecklingssamarbete. Det finns inte längre några skolavgifter för grundskolenivån, vilket tidigare i betydande grad begränsat många barns rätt till utbildning. Läs- och skrivkunnigheten bland barn och ungdomar är låg. Enligt en rapport från Världsbanken 2013 är skillnaden mycket stor mellan regeringens uppskattning av läs- och skrivkunnigheten, som hävdar att den ligger på 84% och oberoende organisationers uppskattning av läs- och skrivkunnigheten, som bedömer att den ligger mellan 7-34%. Internationella Röda Korset har finansierat en skola speciellt avsedd för barn med funktionsnedsättning. Salomonöarna placerade sig 2013 på plats 143 av 187 i FN:s utvecklingsindex, Human Development Index, HDI. Bristen på bostäder i och omkring huvudstaden medför att allt fler personer bor i kåkstäder, med bristande tillgång till vatten och sanitet. Landet är mycket beroende av bistånd från utlandet. En rad initiativ från RAMSI har lett till förbättrad tillgång till vatten och elektricitet. Bristande infrastruktur försvårar utvecklingen. De geografiska avstånden är stora och transaktions- och transportkostnader är således höga. SÄRSKILDA KOMMENTARER AVSEENDE GRUPPER SOM OFTA RISKERAR DISKRIMINERING RÖRANDE DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s särskilda sändebud för våld mot kvinnor fann att kvinnor generellt sett åtnjöt tillgång de mänskliga rättigheterna till en betydligt lägre grad än män, särskilt inom politik, utbildning och tillgången till ekonomiska resurser. Våld mot kvinnor var mycket vanligt förekommande och Världsbanken rankade 2012 Salomonöarna som det land i världen där våld mot kvinnor är mest utbrett. Sexuella trakasserier och våldtäkt inom äktenskapet är inte kriminaliserat. Det finns ett system där mannen vid äktenskapets ingående betalar kvinnans familj en summa pengar, ett så kallat brudpris. Kvinnorna får på grund av detta brudpris svårt att lämna en misshandlande make, vilket anses förvärra problemen med våld inom äktenskapet. Polisen har en särskild enhet som uteslutande arbetar för att förhindra sexuellt våld krävde Amnesty International att landet skulle stärka kvinnors ställning genom förändring av landets lagstiftning. Enligt en undersökning av frivilligorganisationen Secretariat of the Pacific Community (2009) hade minst 64 procent

7 av alla kvinnor blivit utsatta för våld av en närstående. Undersökningen föranledde framtagandet av en nationell åtgärdsplan för våld mot kvinnor. 7 Kvinnor och män har samma rättigheter inför lagen vad gäller äganderätt och arvsrätt. Kvinnors möjlighet att delta i det politiska och ekonomiska livet är begränsad. Högsta domstolen hade under 2012 inga kvinnliga domare. Prostitution är förbjuden i lag. Kommissionen för lagreformer har under 2013 lagt fram rekommendationer för ny lagstiftning som berör kvinnor och barn. I samband med arbetet kring lagreformer genomfördes en undersökning som visade att 55% av alla kvinnor blivit utsatta för sexuellt våld av sin partner. Kommissionen konstaterade att straffen för sexualbrott är låga. I FN:s index för bristande jämställdhet, Gender Inequality Index, GII, placerade sig Salomonöarna på plats 143 av 195. Under 2000-talet har ett antal förbättringar skett inom flera områden avseende barns rättigheter. Tillgången till utbildning ökar, liksom tillgången till hälsovård. Barnadödligheten har minskat, men är internationellt sett fortfarande hög. Enligt UNICEF dog 3 procent av alla barn mellan 0-5 år under 2012, vilket kan jämföras med fyra procent Barnarbete är vanligt och begränsar många barns rätt till utbildning. Lagen förbjuder dock barn under tolv år att arbeta, med undantag för lättare jordbruksarbete i sällskap av föräldrar. Barn under 15 år får inte arbeta inom industrin eller på fartyg. För arbete i gruvor samt arbete nattetid krävs det att personen uppnått 18 års ålder men implementeringen av dessa regler uppges vara otillfredsställande. Under inbördeskriget förekom det att barn rekryterades som soldater. Den lagstadgade straffbarhetsåldern är åtta år, vilket har kritiserats av FN:s kommitté för barns rättigheter. Föräldrar, andra vårdnadshavare och lärare har rätt att aga barn. Det förekommer att barn på de avlägsna öarna, barn som tillhör minoriteter och barn med funktionsnedsättning diskrimineras. Det finns även uppgifter om att flickor diskrimineras i förhållande till pojkar, bland annat vad gäller tillgången till sjukvård och utbildning. Kommersiell sexuell exploatering av barn är förbjuden i lag, men förekommer fortfarande. Barnpornografi är förbjuden och kan ge upp till tio års fängelse. Konstitutionen fastställer att ingen person, oavsett kön, ras, etniskt ursprung eller hudfärg, får nekas tillträde till offentliga platser. Konstitutionen förbjuder även lagar som i övrigt har diskriminerande verkan. Salomonöarnas befolkning

8 8 utgörs av 95 procent melanesier, 3 procent polynesier, 1 procent mikronesier och 1 procent med annan etnisk, bland annat kinesisk, bakgrund. Vid flera tillfällen har Salomonöarna präglats av etniska motsättningar på landets största ö Guadalcanal. Personer som tillhör den kinesiska minoriteten utsätts ofta för social diskriminering. Personer med polynesisk och mikronesisk bakgrund har i vissa delar av landet svårt att få arbete och begränsade möjligheter till att äga mark. Samkönat sexuellt umgänge är förbjudet i lag. För män kan en överträdelse ge upp till 14 års fängelse och för kvinnor fem års fängelse. För män är dessutom försök till sexuellt umgänge med en annan man kriminaliserat och kan ge upp till sju års fängelse. Inga rapporter om åtal finns från Bristen på officiell statistik gör det svårt att bedöma i vilken mån våld eller hatbrott relaterade till sexuell läggning förekommer. Det saknas ett nationellt system för skydd av flyktingar. Under 2012 beviljade landet inga personer flyktingstatus eller asyl. Myndigheterna utvisar inte personer till länder där deras liv eller frihet riskeras på grund av ras, religion, nationalitet eller politiska åsikter. Flera öar hotas av den globala uppvärmningen och stigande havsnivåer, vilket på sikt kan resultera i internflyktingar. Det finns inget lagstadgat skydd av rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och till exempel är tillgängligheten till offentliga byggnader för dessa personer bristfällig. Landet har en skola för barn med funktionsnedsättning. Det finns ett kontor i huvudstaden som hjälper personer med funktionsnedsättning att hitta arbete, men arbetslösheten är likväl förhållandevis hög bland denna del av befolkningen. Oftast finns inget arbete utanför familjen för den som har en funktionsnedsättning. ÖVRIGT Ett flertal olika nationella och internationella frivilligorganisationer verkar fritt i landet. Dessa organisationer gör betydande samhällsinsatser och har i huvudsak ett gott samarbete med myndigheterna. Salomonöarna är mycket beroende av ekonomiskt stöd från utlandet. De största givarna är Australien och Nya Zeeland. Under 2013 avvecklades RAMSI:s militära bidrag, men civila insatser, exempelvis för att bygga upp poliskårens kapacitet, fortsätter. Salomonöarna omfattas av EU:s partnerskapsavtal med Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (Cotonouavtalet). Avtalets syfte är att främja hållbar ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning i AVS-länderna. Avtalet lägger stor tonvikt vid mänskliga rättigheter, demokrati, rättstatsprincipen och god samhällsstyrning.

9 Den regionala samarbetsorganisationen för mänskliga rättigheter, The Asia Pacific Forum of National Human Rights Institutions, genomför stödprojekt i Salomonöarna. Mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning och värnande om rättsstatsprincipen är viktiga inslag i detta arbete. 9

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

Våld i nära relationer är mycket vanligt och kvinnor uppges ha ett mycket begränsat inflytande i politiken.

Våld i nära relationer är mycket vanligt och kvinnor uppges ha ett mycket begränsat inflytande i politiken. Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Papua Nya Guinea Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Papua Nya Guinea Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Kap Verde är en parlamentarisk demokrati. De mänskliga rättigheterna (MR) respekteras

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer I SJs uppförandekod för leverantörer anger vi våra grundläggande krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och affärsetik. SJ förväntar

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge e fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i lande Information bör sökas också från

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Hållbarhetsregler för leverantörer

Hållbarhetsregler för leverantörer 1 (5) Hållbarhetsregler för leverantörer Genom att leverantören skriver under affärsavtalet intygas att leverantören, och eventuella underleverantörer, följer de krav som är formulerade i detta dokument

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer