1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Mauretanien 2006 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Efter en internationellt fördömd statskupp, genomförd av militären i augusti 2005, har en rad åtgärder i demokratisk riktning vidtagits av det styrande militära rådet. En ny konstitution som bland annat begränsar utövningen av presidentmakten till högst två mandatperioder har antagits genom folkomröstning. Under hösten 2006 hölls val till parlamentet och kommunerna. Presidentval planeras till mars Hittills har militärrådets löften om övergång till civilt styre infriats. Demokratiseringsprocessen har fått starkt stöd av det internationella samfundet. Framsteg kan noteras inom flera områden. Förhandscensur av medier uppges ha minskat vilket medfört att den offentliga politiska debatten ökat. Reformer har genomförts inom rättssektorn. Flera organisationer för mänskliga rättigheter (MR) som tidigare varit förbjudna har officiellt erkänts av regeringen. Samtidigt rapporteras fortsatta brister i respekten för mänskliga rättigheter bland annat diskriminering av kvinnor, barn och vissa etniska grupper. Kvotering av kvinnliga ledamöter till parlament och kommuner visar dock att det finns krafter som verkar för att stärka kvinnors inflytande. Kvinnlig könsstympning och polygami förekommer, likaså handel med kvinnor och barn. Barnarbete är utbrett. Vissa etniska och språkliga minoriteter uppges vara diskriminerade i arbetslivet och inom utbildningssystemet. Uppgifter om slaveri eller slavliknande förhållanden rapporteras alltjämt.

2 2 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Mauretanien har ratificerat följande konventioner: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), men inte tillhörande tilläggsprotokoll om individuell klagorätt respektive dödsstraffets avskaffande. - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) - Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) - Konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW). Tilläggsprotokollet om enskild klagorätt har inte undertecknats. - Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT). Det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr har varken ratificerats eller undertecknats. - Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC). De fakultativa protokollen om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi respektive barn i väpnad konflikt har varken ratificerats eller undertecknats. - Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, och det tillhörande protokollet från Den afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter. Mauretanien har lämnat allmänt formulerade reservationer till CEDAW och CRC med hänvisning till sharialagar. Bland annat Sverige har invänt mot reservationerna. Rapporteringen till konventionskommittéerna har varit oregelbunden och skett med eftersläpning. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Tortyr av fångar och frihetsberövade uppges har förekommit tidigare. Huruvida detta förändrats under övergångsregeringen är okänt. Säkerheten i vissa fängelser har förbättrats, men situationen påverkas av omoderna anstalter samt undermåliga humanitära förhållanden. Sanitetsförhållandena uppges vara bristfälliga vilket medför att sjukdomar som

3 3 tuberkulos är vanligt förekommande. Mediciner är en bristvara och i den mån de förekommer tillhandahålls de av enskilda organisationer. Trots att slaveri har varit förbjudet enligt lag sedan 1981 förekommer fortfarande uppgifter om slavliknande förhållanden samt diskriminering av tidigare slavar. Uppgifterna kommer bland annat från Amnesty International, SOS Esclaves och FN:s kommitté om eliminering av rasdiskriminering. Regeringen har förnekat existensen av slaveri och uppges vidare inte vilja vidta åtgärder eller ställa ansvariga till svars för att få ett slut på straffriheten inom detta område. 4. Dödsstraff Dödsstraff kan enligt lag utdömas för brott som hotar statens säkerhet, våldtäkt av minderårig samt för homosexualitet. Den senaste avrättningen ägde rum Rätten till frihet och personlig säkerhet Godtyckliga frihetsberövanden av såväl polis som av säkerhetsstyrkor under den tidigare regimen har rapporterats. Huruvida detta ändrats under övergångsregeringen är okänt. Det förekommer att vägspärrar upprättas i landet för kontroll av resande. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Mauretansk nationell lagstiftning hänvisar i allmänna ordalag till sharia som "källa till lagen". I övrigt grundas rättsväsendet framförallt på det franska systemet. Reformer har nyligen genomförts inom rättsväsendet. I praktiken har dock genomslagskraften av reformerna varit svag till följd av brist på kontroll av juridiska institutioner och svag institutionell kapacitet. Nationella organisationer för mänskliga rättigheter har tidigare kritiserat rättsväsendet för att, trots garantier i konstitutionen om oberoende från den exekutiva makten, i praktiken vara underställt densamma. Med pågående demokratiseringsprocess finns förväntningar på att rättsväsendets kapacitet och oberoende stärks. Som en konsekvens av kvinnans ställning i samhället finns skillnader i domstolarnas behandling av män och kvinnor. Ärenden rörande brott begångna av barn mellan 12 och 18 år behandlas sedan år 2000 av en specialdomstol. I stället för fängelsestraff utdöms vistelse på ungdomsanstalt. Det har emellertid förekommit uppgifter om att barn döms till fängelsestraff.

4 4 7. Straffrihet Efter statskuppen i augusti 2005 utlyste den nya militärregeringen en generell amnesti för politiska brott, vilken bland annat omfattade de fångar som fängslats för tidigare kuppförsök. Ett 20-tal fångar, vilka fängslats för terrorism genom samröre med SGPC (Salifist Group for Preaching and Combat) undantogs dock från amnestin. Uppgifter gör gällande att anmälningar rörande slaveri regelmässigt ignoreras av domstolarna. Straffrihet i detta sammanhang har lyfts fram av Amnesty International samt FN:s kommitté om eliminering av diskriminering. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Den mauretanska konstitutionen garanterar yttrandefrihet. Från att tidigare i praktiken ha varit starkt begränsad i form av förhandscensur, uppges tryckfriheten ha ökat det senaste året. Under hösten 2006 antogs en ny lag vilken innebär att tidningar och övriga medier inte längre behöver underställas inrikesministeriet för granskning innan publicering. TV är fortfarande kontrollerad av staten men uppges tillåta en friare politisk debatt nu än tidigare. Till skillnad från tidigare finns inga uppgifter om begränsningar beträffande rätten till mötes- och föreningsfrihet under pågående valprocess. Konstitutionen slår fast att Mauretanien är en islamisk republik och att alla dess medborgare är muslimer. De få kristna som finns i landet kan emellertid utöva sin religion. Att bedriva mission för andra religioner betraktas som ett försök att undergräva samhällsstrukturen och är förbjudet. Politiska partier med religiös inriktning är enligt lag förbjudna, vilket inneburit att ett par politiska partier som kallat sig islamiska förbjudits. Alla moskéer utgör enligt ett beslut från 2003 offentliga miljöer och kontrolleras därmed av regeringen. Regeringen har lagstadgad rätt att begränsa distribution, framställning och import av religiös litteratur som inte är muslimsk. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Mauretanien genomgår för närvarande, med stöd av det internationella samfundet, en demokratiseringsprocess. Efter att den gamla regimen avsatts i en internationellt fördömd statskupp i augusti 2005 har det militära råd som styrt landet sedan dess genomfört en folkomröstning om ny konstitution. Parlamentsval och kommunala val genomfördes under hösten 2006 och presidentval kommer att äga rum våren Kuppledaren, tillika president i övergångsregeringen Ely Ould Mohamed Vall, deklarerade i samband med

5 5 statskuppen att en övergång till civilt styre skulle genomföras så snart som möjligt samt att ingen av medlemmarna i det militära rådet skulle ha rätt att ställa upp i valet. Hittills har löftena infriats. En massiv internationell närvaro, bland annat i form av EU och Afrikanska unionen (AU), finns på plats i Mauretanien för att övervaka valen. Då politiska partier med religiösa förtecken är förbjudna har politiker som säger sig vara islamister kandiderat som oberoende ledamöter till parlamentet. Islamiska grupper rapporteras ha stöd framförallt i urbana slumområden, dit fattiga landbygdsinvånare flyttat. Partier i opposition till det gamla styrande partiet uppges, tillsammans med de oberoende ledamöterna, ha uppnått majoritet i parlamentsvalen. Parlamentet kommer dock sammanträda först efter att presidentvalen har genomförts. Enligt den nya konstitutionen kan en president endast återväljas en gång, det vill säga utöva makten under två mandatperioder. Andelen kvinnlig representation inom de politiska institutionerna har traditionellt varit mycket låg i Mauretanien. Inför kommunala val och parlamentsval 2006 har kvotering av kvinnliga ledamöter införts. Beslutet innebär att kvinnliga ledamöter skall utgöra minst 20 procent av namnen på valsedlarna. Resultatet av parlamentsvalen visar att 18 procent av invalda ledamöter är kvinnor. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Mauretanien har ratificerat Internationella arbetsorganisationen, ILO:s åtta centrala konventioner. Tillämpningen av konventionerna ifrågasätts dock bland annat utifrån uppgifter om att slaveri eller slavliknande förhållanden alltjämt förekommer. ILO:s expertkommitté noterade i ett uttalande 2005 att framsteg gjorts genom ny lagstiftning om förbud mot tvångsarbete i juni ILO uppmanar dock regeringen att se till att lagen tillämpas i praktiken samt att utreda ett antal rapporter om slavliknande förhållanden som lämnats in till regeringen. Regeringen hävdar, som tidigare, att slaveriet helt övergavs i samband med förbud Rätten till facklig anslutning samt strejkrätten är fastställda i lag. Nationella organisationer för mänskliga rättigheter har emellertid anklagat regeringen för att i praktiken begränsa den fackliga verksamheten samt för otillbörlig kontroll av de olika organisationerna.

6 År 2004 låg arbetslösheten på drygt 30 procent enligt statistik, men i praktiken är den dock sannolikt betydligt högre. Att endast arabiska är officiellt språk har kritiserats av nationella människorättsorganisationer, eftersom de anser att det utgör en lagstadgad diskriminering i arbetslivet av dem som inte behärskar detta språk. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Landets sjukvårdssystem uppvisar stora brister. Antalet sjukhus och vårdcentraler är otillräckligt framförallt på landsbygden. Bristerna på kvalificerad personal och adekvat utrustning är stora. Det finns endast en läkare per invånare och cirka 40 procent av befolkningen har mer än 5 kilometer till närmsta hälsostation (över 65 procent på landsbygden). Regeringen arbetar aktivt med dessa frågor. Enligt statistik från Världshälsoorganisationen (WHO) uppges regeringen fördela ungefär 14 procent av den totala budgeten till hälsosektorn. Tillgången till olika former av vård har ökat under den senaste 10-årsperioden, men uppges vara ojämnt fördelad över regionerna i landet. Mödradödligheten har visserligen sjunkit men tillhör fortfarande en av de högsta i Västafrika. Samma gäller för spädbarnsdödlighet som de senaste åren sjunkigt från 12 procent till drygt 7 procent. Hög dödlighet bland spädbarn och barn under fem år beror framförallt på malaria, ett icke heltäckande vaccinationsprogram, hög kronisk undernäring bland barn (cirka 30 procent) samt begränsad tillgång till rent vatten. 12. Rätten till utbildning Sedan 2003 är grundskolan obligatorisk för barn upp till 16 år. Under senare år uppges över 90 procent av barnen ha börjat skolan men andelen elever som slutar sin grundskoleutbildning i förtid är mycket stor. Satsningar på flickors utbildning har gett vissa resultat och 2005 utgjorde flickor 46 procent av eleverna i skolan efter sjätte året ("secondary education"). Kvalitén på den offentliga skolan anses dock låg och stadsbor som har finansiella möjligheter sätter sina barn i privata skolor. Att franska avskaffats som officiellt språk uppges ha påverkat utbildningssystemets kvalitet. Många barn hamnar helt utanför utbildningssystemet. I princip alla barn går i koranskolor mellan fem och sju år och lär sig vissa grunder i arabiska. Analfabetismen uppskattas till ungefär 43 procent. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Enligt officiell statistik (2004) lever 47 procent av befolkningen under fattigdomsgränsen. I stad respektive landsbygd uppges motsvarande andel vara 6

7 7 29 och 59 procent. Mauretanien ligger på 153:e plats av 177 länder i FN:s välfärdsindex. Regeringen har deklarerat sin avsikt att bekämpa den utbredda fattigdomen. Vissa framsteg kan noteras men mycket återstår för att Mauretanien skall ha en chans att nå upp till FN:s millenniemål. Tre fjärdedelar av landets invånare bor i städerna, främst i Nouakchott. På grund av en omfattande flykt från landsbygden av främst yngre män ökar den urbana befolkningen kraftigt. Drygt 40 procent av befolkningen är under 15 år. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Diskriminering av kvinnor i Mauretanien förekommer inom alla skikt i samhället. Det finns krafter som verkar för att stärka kvinnans rättigheter. För att öka andelen kvinnor på politiskt beslutsfattande nivå infördes i den nya konstitutionen krav på kvotering vid kommunala val och parlamentsval 2006, vilket resulterat i att 18 procent av de invalda ledamöterna är kvinnor. Vissa rättigheter för kvinnan beträffande egendom och vårdnad av barn finns reglerat i lag, vilket tillämpas i större utsträckning i stadsområden än på landsbygden. I rättsliga ärenden krävs dock två kvinnliga vittnesmål för att uppväga en mans vittnesmål. Månggifte är tillåtet enligt lagen. En man kan välja att gifta sig med ytterligare kvinnor utan medgivande från sin hustru. Skilsmässa är möjlig och förekommer. Nationalförsamlingen röstade år 2004 dock mot ett förslag om att ge kvinnor lika rättigheter som män vid skilsmässa. Våldtäkt och andra övergrepp rapporteras sällan till myndigheterna. Könsstympning av flickor förekommer alltjämt inom flertalet etniska grupper. Efter omfattande kampanjer i samarbete med enskilda organisationer har företeelsen minskat. Tvångsmatning av unga kvinnor innan giftermål förekommer fortfarande inom vissa etniska grupper men uppges minska. Handel med kvinnor och barn utgör ett problem. Mauretanien utgör ett transitland för smuggling av kvinnor och barn från Afrika söder om Sahara till bland annat Europa. Det uppges även förekomma handel med unga kvinnor från avlägsna byar som säljs för slavliknande hushållsarbete i städerna. Ofta löper dessa kvinnor risk att utsättas för övergrepp. Analfabetismen är högre bland kvinnor än bland män. Lönen för en kvinna ligger ofta lägre än för en man med motsvarande arbetsuppgifter, trots att principen om lika lön för lika arbete slås fast i lag.

8 8 15. Barnets rättigheter Respekten för barnets rättigheter har många brister. I flera hänseenden saknas skydd i lagen mot diskriminering av barn. Särskilt utsatta är barn med funktionshinder och gatubarn. Enligt siffror från Afrikanska utvecklingsbanken utgör barn 13 procent av den totala arbetskraften. Lagstiftningen är otydlig beträffande åldersgräns för yrkesarbete. 13 år utgör gräns för arbete inom jordbruksektorn (med vissa undantag) samt 14 år för övrigt yrkesarbete. Barn under 18 år som yrkesarbetar erhåller i allmänhet mellan 70 till 90 procent av etablerad minimilön. Mauretanien deltar i regionalt samarbete för att bekämpa handel med barn. Tillsammans med Mali försöker regeringen stärka gränskontrollen mellan länderna i syfte att bekämpa den organiserade brottsligheten, inklusive människohandel. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Mauretaniens befolkningen kan grovt indelas i morer (den vita dominerande gruppen och svarta morer) och övriga som tillhör svarta afrikanska folkgrupper som pular, soninké och wolof, vilka också finns i Senegal och Mali. Arabiska, pular, soninké och wolof är nationella språk, men arabiska är det enda officiella språket. Social diskriminering av etniska minoriteter förekommer. Etniska grupper som pular, soninké och wolof är underrepresenterade i politiken, inom polis och militär samt inom näringslivet. Nationella organisationer för mänskliga rättigheter har anklagat regeringen för systematisk diskriminering av den svarta befolkningen. FN:s kommitté om avskaffande av rasdiskriminering har uppmanat Mauretanien att tillåta skolor att ha undervisning på alla nationella språk. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Homosexualitet är förbjuden enligt lag och belagt med dödsstraff. 18 Flyktingars rättigheter Lagstiftningen har inga föreskrifter om asyl eller flyktingstatus i enlighet med 1951 års flyktingkonvention som landet ratificerat. I praktiken följer dock regeringen FN:s flyktingkommissariats (UNHCR) rekommendationer och beviljar såväl asyl som flyktingstatus. Frågan om återvändande av mauretanska flyktingar i Senegal och Mali är fortfarande olöst. Det finns enligt UNHCR:s

9 9 uppskattningar över flyktingar i Senegal och Mali, vilka flydde från Mauretanien till följd av sammanstötningar mellan morer och svarta etniska grupper i Mauretanien. Dessa ledde till fördrivning av mauretanier med svart ursprung. 19. Funktionshindrades rättigheter I Mauretanien finns ingen särskild lagstiftning med syfte att förbättra situationen för personer med funktionshinder. Visst stöd i form av rehabilitering är tillgängligt, men det föreligger brist på kvalificerad personal med mera. Enskilda organisationer har börjat engagera sig i dessa frågor. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Framsteg har skett beträffande oberoende organisationers rätt och möjlighet att verka i Mauretanien. Flera organisationer för mänskliga rättigheter, inklusive Association Mauretaniene des Droits de l Homme och SOS Esclaves erkändes officiellt av regeringen i juni 2005 efter att i flera år arbetat under svåra förhållanden. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter I samband med statskuppen i augusti 2005 suspenderades Mauretanien från AU:s beslutande organ. Mauretanien uppmanades av AU, stött av EU med flera, att återgå till civilt styre i enlighet med konstitutionen. EU har under övergångsperioden fört en dialog med regeringen om bland annat mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning. Dialogen återgick snabbt till det normala och förs nu enligt Cotonouavtalets artikel 8. (Cotonouavtalet är ett handelsoch biståndsavtal mellan EU och 77 länder i Afrika, Karibien och Stilla havet. Avtalets artikel 8 reglerar den politiska dialogen länderna emellan.)