Modell för virtuell lärandemiljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Modell för virtuell lärandemiljö"

Transkript

1 Prorektor Cecilia Christersson IT-strateg Andreas Svenning Univ.lektor Björn Lundgren Modell för virtuell lärandemiljö Under 2013 genomfördes på uppdrag av Malmö högskolas rektor ett högskolegemensamt projekt Virtuell lärandemiljö, VLM, i syfte att samla in önskemål och behov av en öppen, flexibel och lätttillgänglig digital/virtuell miljö för att stödja lärande och kommunikation. Malmö högskola arbetar aktivt för att utveckla lärande med hjälp av digital teknik och internettjänster. Vi ser också vikten av att öppna upp våra miljöer till aktörer i samverkan med lärosätet via digital teknik som ett led i att kontinuerligt stämma av samhällets behov och därefter ge våra studenter självklara förutsättningar att utvecklas och digitalt synliggöra och kommunicera sina kompetenser. Högskolan vill vara redo att inför varje terminsstart nyfiket kunna möta och utvecklas tillsammans med en bred studentgrupp som uppvisar stor variation i digital kompetens. Utgångspunkter för projektet var de slutsatser som drogs i EATitprojektet, (se nedan) och högskolans nyligen framtagna strategiska plattform Projektledningen har bestått av Cecilia Christersson (prorektor), Andreas Svenning (IT-strateg) och Björn Lundgren (systemförvaltare LMS). Projektgruppen var sammansatt av en lärar-, en administratörs- och en studentrepresentant från varje fakultet samt två representanter för BIT. Projektets första möte hölls den 25 februari 2013 då projektdirektivet presenterades och fyra arbetsgrupper formerades. Gemensamma frågeställningar togs fram och besvarades utifrån fyra perspektiv, pedagogik, administration, kommunikation respektive teknik, ett för respektive arbetsgrupp. Totalt har drygt 30 medarbetare och studenter vid högskolan aktivt deltagit i projektet. Den 25 och 26 april genomfördes en öppen nationell konferens, Öppna lärandemiljöer, med inbjudna föredragshållare från Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Linnéuniversitetet, Blekinge tekniska högskola, Lunds universitet, samt företagen Blackboard och Sogeti. Syftet med konferensen var att diskutera hur digitala verktyg kan utveckla lärandet och samla erfarenheter av olika systemlösningar samt att få en internationell utblick inom området. I workshops fick medarbetare och studenter möjlighet att testa olika digitala kollaborativa arbetsformer. 1 (av 8)

2 Utgångspunkter Erfarenheter från EATit-projektet EATit-projektet avsåg att utifrån studentperspektivet synliggöra hur Malmö högskola stödjer lärandeprocesser med hjälp av vardags-it och att identifiera utmaningar för att bli ledande i att utveckla lärande med IT. Genom ett antal workshops, experiment på kursnivå, konstruktion av en webbsida och fakultetsbesök fördes samtal och diskussioner både utifrån student- och medarbetarperspektiv. I projektets slutsats formulerades fyra strategiska val för Malmö högskola; 1. Studenten ska vara medskapare i sin utbildning. 2. Utbildningarna ska präglas av öppenhet såväl digitalt som fysiskt. 3. Pedagogik och arbetsformer ska präglas av öppenhet, tillgänglighet och kvalitet. 4. Malmö högskola ska bidra till det lärande samhället. Erfarenheter från EATit projektet finns att ta del av här: verksamhetsutveckling/kvalitetsarbete/utvecklingsprojekt/eat-it/projektet-eat-it-- for-att-stimulera-it-anvandning-i-larandet/projektets-slutsatser/ Det framkom också under EAT-it projektet massiv kritik mot befintlig lärplattform som inte tillmötesgår öppenhet och tillgänglighet till material för att synliggöra studenters lärandeprocesser. Det blev också tydligt att tillgång till ett välproportionerligt trådlöst nätverk är en grundläggande förutsättning för att lärosätet ska kunna anta utmaningen att vara ett lärosäte som aktivt använder nya media för kreativt och kollaborativt lärande i förändring. Begrepp I dag erbjuder vi studenterna en konventionell lärplattform (LMS-Learning Management System) som är alltför isolerat och slutet, och som huvudsakligen används för kurs-administration, -information och dokumenthantering. I VLM projektet har vi istället valt att använda begreppet virtuell lärandemiljö, VLM, för att vi vill ha en utgångspunkt i helheten för studentens lärande. Högskolan bidrar på många sätt till den. En virtuell lärandemiljö ska kunna möta och tillgodose de behov som finns i högskolans samtliga utbildningsverksamheter, dvs utbildning på grund, mastermagister och forskarnivå, samt uppdragsutbildningar. Högskolan vill också utforska olika öppna utbildningsformer som t ex MOOCs (Massive On-line Open Courses) POOCs (Participatory On-line Open Courses), SOOCs (Social On-line Open Courses). Grundläggande för verksamheten är att den bygger på en trappa av förutsättningar som alla syftar till att skapa den bästa lärandemiljön 2 (av 8)

3 En stabil teknisk infrastruktur. Till exempel ska uppkopplingen till internet vara snabb, stabil, säker, öppen och med så enkel anslutning som möjligt. Tekniken ska bara fungera. Effektiv administration. Vår roll som myndighetsutövare ställer stora krav på oss, men strävan ska alltid vara att det sker med så låga trösklar som möjligt. Inget som inte måste hanteras av dedikerade system, ska hanteras av dedikerade system. Fokuserade resurser. Vi satsar resurserna på människorna istället för tekniken. Vardags-IT är billigt och enkelt. Kontinuerlig utbildning, utveckling och utvärdering av personal och studenter står i fokus. Förädlat lärande. IT är både ett stöd för lärande och en möjlighet att med delaktighet och öppenhet utveckla kollaborativt lärande och kunskapsproduktion med andra samhällsaktörer. Det finns ett centralt begrepp i förverkligandet av högskolans strategiska plattform Det är öppenhet. För den virtuella lärandemiljön finns olika aspekter av öppenhet. Den ena handlar om att göra information tillgänglig. Det finns behov att från exempelvis kurser göra material publikt tillgängliga eller att kunna integrera/inkludera personer som inte är registrerade på kursen. Studenter ska ha möjligheter att visa upp sina arbeten/kunskapsproduktioner och bjuda in till samarbete med personer utanför kurser och högskolan. Malmö högskola vill utveckla en modell för hur studerande digitalt kontinuerligt öppet kan presentera olika kompetenser för olika målgrupper. Högskolan har flera utbildningar där betydande lärandemoment är verksamhetsförlagda, vilket innebär samarbete med personer som exempelvis handledare på olika företag och institutioner. Dessa personer ska på ett naturligt sätt lättillgängligt kunna ingå i den virtuella lärandemiljön. Det finns också en teknisk aspekt på öppenhet. För att kunna möta den flexibilitet som krävs från verksamheten krävs en teknisk öppenhet. Eftersom vi inte idag exakt vet vilka tekniska/digitala behov och önskemål våra utbildningar kommer att ha framöver så ställs det också krav på teknisk öppenhet och lyhördhet. Det betyder att den tekniska grunden i vår virtuella lärandemiljö ska vara utformad så att framtida behov ska kunna mötas och lösas med flexibilitet. Till detta krävs öppna tekniska lösningar. Grunden bör vara ett system som antingen bygger på Open Source eller ett proprietärt system där tydligt beskrivna och fria APIer (Application Programming Interface) finns tillgängliga. Detta krävs för att möjliggöra att efter behov integrera/koppla till nya tjänster. Detta tydliggör också behovet av tillgång till resurser i form av teknisk utvecklingskompetens på högskolan. Systemet måste också kunna hantera material med begränsad (styrd) tillgänglighet på ett tekniskt och rättssäkert sätt. Viss information i den virtuella lärandemiljöni måste hanteras slutet och med hög säkerhet. Lagstiftningen ställer vissa krav på högskolan t ex vad gäller 3 (av 8)

4 personuppgifter och arkivering. Det kan handla om information och kommunikation i samband med antagning och examinationer. Pedagogiskt och studentcentrerat perspektiv Den pedagogiska utgångspunkten är att lärandet sker genom studentens aktiva arbete, och att utbildningarna utformas från ett studentcentrerat perspektiv i stället för ett innehållsperspektiv. Det innebär att den virtuella lärandemiljön måste kunna möta den mångfald i förutsättningar och behov som finns bland studenterna liksom i de pedagogiska metoder detta medför. Eftersom lärandet utvecklas bäst i samarbete mellan människor innebär det att enkla och smidiga kommunikationsvägar måste finnas för att studenter, medarbetare och externa personer lätt och platsobundet ska kunna interagera. Man ska också på ett enkelt sätt kunna dela med sig av material oavsett form. Ett viktigt perspektiv i modellen är att kunna följa, kommunicera och stödja studentens utveckling och lärande genom hela utbildningen dvs som presumtiv student - sökande - antagen student - student i utbildning - examinerad student - alumn (se figur i modellbeskrivningen nedan) och förhoppningsvis kunna erbjuda utbildningsmöjligheter igenom ett aktivt arbetsliv. Den presumtiva studenten ska kunna få en positiv och tydlig uppfattning om den utbildning man är intresserad av. I det ingår att få inblick i det faktiska arbetet i utbildningen, ta kontakt med befintliga studenter och kanske ta del av deras studieportföljer. I andra änden av tidslinjen har vi alumnen som i sin profession kan vara intresserad av kontakt med sin tidigare utbildning - möjlighet till kommunikation och tillgång till sin kunskapsproduktion/sina arbeten från utbildningen. Studerande och presumtiva arbetsgivare kommer att få stor nytta av en väl utvecklad portfoliotjänst. Genom att kunna följa en studerande genom de här faserna finns möjlighet att t ex göra kvalitetsanalyser och fånga upp studerande i behov av stöd. En ambition är att sluta tidslinjen till en cirkel där alla har möjlighet att komma tillbaka till fortbildning, fördjupnings- och breddningsutbildning. Den virtuella lärmiljön ska kunna tillgodose dessa funktioner. Arbetet som görs utifrån kartläggningen Trackit är av stort intresse att integrera i modellen för virtuell lärandemiljö. Högskolans kvalitetsarbete kräver också tillgång till data för studieanalyser och uppföljningsarbete för feedback, feed forward och utveckling av såväl studentens som organisationens lärande. 4 (av 8)

5 Beskrivning av den föreslagna modellen Organisation En viktig del för att skapa en hållbar virtuell lärandemiljö är hur organisationen av drift, support, stödfunktioner för handhavande och pedagogiska frågor ska formas. Denna organisation bör vara klar innan man implementerar nya system och bör byggas upp i enlighet med Pm3:s (förvaltningsstyrningsmodell) och ITIL:s (Information Technology Infrastructure Library) principer. Organisationen bör vara knuten både till AKL (Centrum för akademiskt lärarskap) och BIT (Bibliotek och IT). I organisationen ska finnas pedagoger som kan ge stöd till lärare och studenter i att utveckla lärandet. Organisationen ska förutom att ge stöd också delta i utvecklingsarbeten kring virtuell lärandemiljö. Förslag till förändringar och nya funktioner hanteras via RFC (Request For Change), och beslut om dessa tas av en CAB (Change Advisory Board), för att behålla enhetligheten i systemet. Man ska också kunna bevaka och hantera tekniska förändringar i tex operativsystem för att bibehålla kompatibilitet och undvika tekniska störningar. För att upprätthålla driftssäkerheten i systemet krävs strikta rutiner för dokumentation av förändringsarbeten som görs i systemet. Interaktionsdesigner ska liksom teknisk utvecklingskompetens vara knuten till organisationen. Vidare ska systemägare och systemförvaltare finnas där liksom ansvaret för drift och support. I organisationen finns också ansvar för underhåll och administration av systemet och användarkonton. Modell av tekniska systemet Grunden för de tekniska lösningarna bör utgöras av ett kärnsystem som innehåller de basala nödvändiga funktionerna för att kunna upprätthålla den grundläggande kommunikationen i utbildningarna, sköta administrationen på ett smidigt sätt, tillgodose högskolans ansvar som myndighet och upprätthålla full rättsäkerhet. De befintliga masterdatabaserna vid högskolan, t ex LADOK ska utnyttjas för studentkälldata. Utöver detta tillkommer olika typer av tjänster för att tillfredsställa olika behov. Vissa kan från början finnas integrerat i kärnsystemet, andra tas in från annat håll och integreras/upprättas i gränssnitt mot kärnsystemet. Det kan t ex röra sig om molntjänster och sociala medier. För detta måste ett kontinuerligt stöd för utveckling finnas allt eftersom behoven förändras. Modellen för de tekniska lösningarna kan beskrivas med följande bild som är hämtad från Manchester Metropolitan University, MMU, kompletterad med en tidslinje som beskriver studentens väg genom utbildningen. 5 (av 8)

6 Figuren visar en principiell struktur på funktioner och tjänster i systemet. I mitten, kornblått, har vi kärnan med tjänster och funktioner som är nödvändiga för att kunna bedriva utbildningarna. I nästa cirkel finns tjänster och funktioner som högskolan tillhandahåller och ansvarar för, och som man i utbildningarna kan välja att använda efter behov. I nästa cirkel finns tjänster och funktioner som utbildningarna själva kan ta initiativ till och ansvarar för i samarbete med högskolans systemansvariga. I den yttersta cirkeln finns funktioner och tjänster som utbildningarna själva ansvarar för och som kan sammankopplas med högskolans kärnsystem. De i figuren angivna systemen och tjänsterna är de som MMU använder. Malmö högskola kommer att göra andra val anpassade till våra behov. Med teknikens utveckling kan man förvänta sig att innehållet i framför allt de yttre cirklarna kommer att kontinuerligt förändras. Nederst i figuren finns en linje med aktiviteter som är kopplade i tidsföljd till studentens utbildning vid högskolan och som måste tas i beaktande i den virtuella lärandemiljön. 6 (av 8)

7 Kärnsystemet: Kärnan i systemet ska innehålla de basala funktioner och tjänster som krävs för att kunna genomföra en utbildning. Följande egenskaper ska ingå: Systemet sammankopplas med de masterdatabaser som högskolan använder för att smidigt kunna skapa kursplatser. Administration av studenter, personal och externa medarbetare ska vara enkel. Flexibiliteten i hur användarna kan grupperas ska vara stor. Exempel på grupperingar är kursgrupp, programgrupp, grupperingar på olika organisationsnivåer, för olika ändamål skräddarsydda grupperingar. Det ska gå att enkelt skapa grupperingar och skapa öppna och slutna informations- och kommunikationsytor/platser för dessa. Gränssnittet ska vara anpassat till användarna och kunna göras individuellt efter särskilda behov Det ska vara enkelt att via systemet söka fram och kontakta personer bland samtliga användare i systemet. Det gäller både personal och studenter. Hela eller delar av platserna som skapas (tex kursplatserna) ska kunna göras publika. Systemet ska vara plattformsoberoende, dvs alla typer av enheter ska kunna användas, smartphones, surfplattor, datorer. Systemet ska även gå att använda med de på marknaden största operativsystemen av senaste version och minst 2 versioner bakåt (t.ex. Windows, ios, Android och Linux). Man måste även beakta den snabba utvecklingen av webbläsare och att kompatibiliteten med dessa anpassas fortlöpande. Systemet ska bygga på öppen källkod eller ha tydliga och fritt tillgängliga APIer för att få så stor flexibilitet som möjligt vad gäller anpassning och utveckling. Systemets autentisering ska gå att sammankoppla med andra tjänsters autentisering för att i så stor utsträckning som möjligt nå via en inloggning. Malmö högskola använder Microsoft Active Directory för autentisering. Layouten på webbplatser som skapas i systemet ska kunna anpassas efter behov. Material i systemet ska vara spårbart så att sammanställningar, analyser och uppföljningar är möjliga att göra. De typer av material som så kräver, t ex examinationsinstruktioner, ska kunna arkiveras på ett adekvat sätt direkt ur systemet. Övriga tjänster och funktioner Det finns idag mängder av tjänster som är allmänt tillgängliga och med mycket bra funktionalitet. Ytterligare en fördel är att många studenter redan är bekanta med flera av dem. Genom att utnyttja dessa tjänster i utbildningarna bör det stimulera studenternas aktivitet eftersom tekniktröskeln blir låg och tillgängligheten av personal och medstudenter blir högre. 7 (av 8)

8 Det finns flera exempel på sådana tjänster. Bland sociala medier finns exempelvis Facebook och Twitter. Nya tillkommer hela tiden, andra tynar bort. Det finns bloggtjänster som Wordpress och Blogger. Bland molntjänster är Google Apps välbekant. Bland medietjänster kan nämnas Youtube, Vimeo och Bambuser. Till de mest frekventa tjänsterna bör högskolan ta ansvar för att utveckla en smidig och bra integration till kärnsystemet. För andra tjänster bör initiativet komma från utbildningarna, via medarbetare och/eller studenter. Det kan också finnas behov av att vissa tjänster utvecklas/sätts upp med samma säkerhet och kontroll som kärnsystemet om de t ex utnyttjas mycket för examination. Det kan t ex gälla broadcasting/medietjänst och portfoliotjänst. Implementering och utveckling av nya tjänster styrs av en CAB (se ovan under Organisation) Förslag på fortsatt arbete: Projekt för organisation Vi föreslår att högskolan utifrån ovanstående omgående startar ett projekt för att skapa en sammanhållen organisation för hållbar drift, support, utveckling och pedagogiskt stöd i anslutning till den virtuella lärandemiljön. Projekt för kravspecifikation Vi föreslår att högskolan omgående startar ett projekt som tar fram kravspecifikation för ett kärnsystem. Projektet ska utifrån beskrivningen ovan definiera vilka funktioner som måste ingå i kärnsystemet och utgöra underlag för upphandling. I stort föreställer vi oss att det är ett antal funktioner som redan i dag är väletablerade i de flesta lärplattformar, vilket gör behovet av utvecklingsarbete begränsat. Implementering Parallellt med upphandlingsprojektet som därefter följer bör också planeringen av implementering och utbildning i kärnsystemet påbörjas. Projektets avslutning: Projektets uppgift var att presentera en modell för virtuell lärandemiljö, vilken redovisas i denna rapport. Som avslutning kommer projektledningen att ta fram projektdirektiv för ovan nämnda projekt för organisation respektive kravspecifikation, och förelägga dessa för ledningsgruppen och rektor i början av (av 8)

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Dnr Mahr 19-2014/121. Projektplan. Organisation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Dnr Mahr 19-2014/121. Projektplan. Organisation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Organisation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140124 Möte projektgrupp

Läs mer

Ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på. grundnivå och avancerad nivå

Ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på. grundnivå och avancerad nivå Mahr 16-2014/532 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Projektdirektiv 2014-11-19 Cecilia Christersson Karin Sjögren,

Läs mer

AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA

AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA Malmö 2014-12-12 Bibliotek och IT AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA Om Bibliotek och IT Biblioteks- och IT-verksamheterna vid Malmö högskola är samorganiserade i ett

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

En unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier.

En unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier. En unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier. 08-51 90 90 00 www.vklass.com Inloggningar på kvällar och helger - bästa betyget vi kan få! Tänk dig en lärplattform

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

En unik plattform för förskola och fritids, utvecklad i Sverige

En unik plattform för förskola och fritids, utvecklad i Sverige En unik plattform för förskola och fritids, utvecklad i Sverige 08-51 90 90 00 www.vklass.com Synliggjort lärande med Vklass - föräldrar och barn älskar det Tänk dig att kunna ta upp din surfplatta eller

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1

Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1 Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1 Februari 2014 Vad handlar det om? digitala behov! Inte några specifika lärplattformar eller speciella verktyg. Vi pratar behov

Läs mer

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning Pedagogiska krav och supportorganisation Oktober 2004 Bakgrund... 2 Nätbaserad utbildning... 2 Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-04-26. Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer

Sammanträdesdatum 2011-04-26. Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOn Sammanträdesdatum 2011-04-26 11 (18) 95 Dnr 2009/122 Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer INLEDNING

Läs mer

Plan för Förprojektering av modellskola 2011 2012. SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- & utbildningsförvaltningen. IKT-pedagog Anders Berggren

Plan för Förprojektering av modellskola 2011 2012. SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- & utbildningsförvaltningen. IKT-pedagog Anders Berggren Plan för Förprojektering av modellskola 2012 Syfte Planen ska skapa möjligheter för projektering av en modellskola för att utvärdera funktionalitet av en-till-en-processen och genomförandet av en lärplattform.

Läs mer

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Inledning Vi ska utveckla en ny webbplats på www.svenskscenkonst.se. Vårt mål är att ha en ny webbplats färdig att användas fullt

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Denna enkät är gjord av Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande (VKF). VKF är ett samarbete inom flexibelt lärande mellan Göteborgs Universitet, Chalmers, Karlstads

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth UKÄs utredning om MOOCs Uppdraget fick UKÄ våren 2015 (överfördes från Lars Haikolas förkortade utredning

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT-Handlingsplan för grundskolan Jag använder internet till att chatta med vänner kolla instagram, youtube och ibland kanske jag gör läxor på datorn, ipad,mobil

Läs mer

30 år av erfarenhet och branschexperts

30 år av erfarenhet och branschexperts 30 år av erfarenhet och branschexperts Integrerad Säkerhet Integrerad Säkerhet Varför överordnat system Användarvänlighet Kvalitet Trygghet Kostnadseffektivitet Varför ett överordnat system? Med stora

Läs mer

Ansvarar för högskolans vetenskapliga informationsförsörjning och den informationstekniska infrastrukturen

Ansvarar för högskolans vetenskapliga informationsförsörjning och den informationstekniska infrastrukturen Ansvarar för högskolans vetenskapliga informationsförsörjning och den informationstekniska infrastrukturen Tillhandahåller akademiskt stöd för vetenskaplig publicering och utveckling av studenters och

Läs mer

2-faktor autentisering

2-faktor autentisering 2-faktor autentisering Ladok-Inkubatordagar 23-24/10 KTH Joakim Nyberg ITS Umeå universitet Projektet 2-faktor autentiserings projektet är ett fortsatt arbetet från Swamids tidigare arbete inom 2-faktor.

Läs mer

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Bakgrund DIK-medlemmarna förenas av att de har hög kompetens inom digitala medier och att de arbetar i en digital arbetsmiljö. DIK-medlemmarnas kompetens

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

IT-strategi för Strängnäs kommun

IT-strategi för Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL

Barn- och utbildningsförvaltningen. Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL Barn- och utbildningsförvaltningen Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL DATORNI SKOLAN "EN-TILL-EN" OCHGAFE Simrishamns kommun erbjuder alla elever från årskurs

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle

Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle System för samverkan, effektivitet och konkurrenskraft Du håller säkert med om att ditt företags kanske mest värdefulla tillgång består av all den information

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

Delprojektdirektiv. Implementering av ny organisation Delprojekt Värdegrund och organisationskultur HÖGSKOLAN I BORÅS DELPROJEKTDIREKTIV 1 (5)

Delprojektdirektiv. Implementering av ny organisation Delprojekt Värdegrund och organisationskultur HÖGSKOLAN I BORÅS DELPROJEKTDIREKTIV 1 (5) HÖGSKOLAN I BORÅS Projekt för implementering av ny organisation Linda Sörensen, projektledare DELPROJEKTDIREKTIV 2014-02-03 Dnr 050-14 1 (5) Delprojektdirektiv Implementering av ny organisation Delprojekt

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. Konferensbidrag välkomnas!

Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. Konferensbidrag välkomnas! Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar Tekniska högskolan vid Umeå universitet 27 november - 28 november 2013 Konferensbidrag välkomnas! Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar

Läs mer

INTERN KOMMUNIKATIONSPLAN för implementering av utbildningsstrategi

INTERN KOMMUNIKATIONSPLAN för implementering av utbildningsstrategi INTERN KOMMUNIKATIONSPLAN för implementering av utbildningsstrategi Dokumenthistorik Datum Version Kommentar Reviderad av 17 mars 2011 1 Denna version gäller under 2011, planen ska Projektgruppen revideras

Läs mer

Slutrapport. APFy.me

Slutrapport. APFy.me Slutrapport APFy.me Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och syfte... 3 3 Projektbeskrivning... 3 4 Leverabler... 4 5 Resultat... 4 6 Utvärdering och analys... 4 6.1 Utvärdering av resultat... 4

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver

Läs mer

AFFÄRSSYSTEM MED ÖPPEN KÄLLKOD

AFFÄRSSYSTEM MED ÖPPEN KÄLLKOD 2015-02-02 Redovisning av stöd till Stockholms stad 1 (6) AFFÄRSSYSTEM MED ÖPPEN KÄLLKOD - en förstudie utförd av Interim kultur id. för. INLEDNING Under 2013 beviljades föreningen Interim kultur 70 000

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA Vision Bibliotek och IT skall som en innovativ och gränsöverskridande del av Malmö högskolas lärande- och forskningsmiljö ge studenter och personal

Läs mer

Lönepolicy. Beslutat av Personalchef. Gäller från 100101

Lönepolicy. Beslutat av Personalchef. Gäller från 100101 Lönepolicy Beslutat av Personalchef Gäller från 100101 Lönepolicy för Linnéuniversitetet Inledning Linnéuniversitetets lönepolicy skall skapa förutsättningar att attrahera och behålla medarbetare med rätt

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Utgångspunkter f ör scoutledarutbildning

Utgångspunkter f ör scoutledarutbildning Utgångspunkter f ör scoutledarutbildning Scouternas utbildningssystem, antaget av Scouternas styrelse 2014-10-12 Scouterna Box 420 34 Telefon: +46 8-568 432 00 Webb: www.scouterna.se The Guides and Scouts

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Glocal Classroom Workshop 2014 webbaserat lärande. Webbaserat lärande Erfarenheter från comdev

Glocal Classroom Workshop 2014 webbaserat lärande. Webbaserat lärande Erfarenheter från comdev Webbaserat lärande Erfarenheter från comdev Webbaserad undervisning Information och instruktion via LMS Asynkron kommunikation Kommunikation via diskussionsforum Synkron kommunikation via videokonferens

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Förvaltningsstrategi NyA 2014-2016

Förvaltningsstrategi NyA 2014-2016 Avdelningen för systemförvaltning och systemdrift Föredragande Per Zettervall Avdelningschef 010-470 03 00 per.zettervall@uhr.se DNR 4.2.2 2631-2013 Datum 2013-06-13 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. Ny webblösning för extern och intern kommunikation. 2014-01-20 / Uppdaterad 2014-04-24 Ann-Sofie Mårtensson

PROJEKTDIREKTIV. Ny webblösning för extern och intern kommunikation. 2014-01-20 / Uppdaterad 2014-04-24 Ann-Sofie Mårtensson PROJEKTDIREKTIV Ny webblösning för extern och intern 2014-01-20 / Uppdaterad 2014-04-24 Ann-Sofie Mårtensson Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 3 3 Projektets mål kopplade

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Integrering av HU i undervisningen. En HU-diplomerad kurs på Högskolan i Borås

Integrering av HU i undervisningen. En HU-diplomerad kurs på Högskolan i Borås Integrering av HU i undervisningen En HU-diplomerad kurs på Högskolan i Borås Presentationen Vem är jag? Hur jobbar Högskolan i Borås med HU? Kursen Systemutvecklare Roller, miljö och praktik 2013-05-31

Läs mer

Handlingsplan baserad på Gatukontorets IT-strategi 2011

Handlingsplan baserad på Gatukontorets IT-strategi 2011 Handlingsplan baserad på Gatukontorets IT-strategi 2011 Status: Bruttolista Version: 2012-03-20 Innehåll INTRODUKTION... 3 REDOVISNING AV ETT PROJEKT/UTREDNING... 4 HUVUDPROJEKT: ÖKAD MOBILITET... 5 1.

Läs mer

Allt du behöver veta Föräldrar i

Allt du behöver veta Föräldrar i Föräldrapaketet Förskola, Fritid & Skola Allt du behöver veta Föräldrar i SkolportalN Förskola, Fritid & Skola Nacka Kommun Innehållsförteckning Vad är SkolportalN?... 3 Skolportalens videoguider ett bibliotek

Läs mer

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8)

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8) IT avdelningen Piparegränd 3 271 42 Ystad Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8) S.M.Y.K Beskrivningar och hänvisningar till rutiner och riktlinjer som ligger till grund för ett tryggt förvaltande

Läs mer

https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11781 Projektnamn: Digital examination Safe Exam Browser

https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11781 Projektnamn: Digital examination Safe Exam Browser Slutrapport Digital examination Pilotprojekt i kursen Skogsnäringens marknader, 2TS033, VT15 som ingår i programkurs i Skogsoch träprogrammet samt Ingenjörsprogrammet i Skog och träteknik webbadress https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11781

Läs mer

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015 Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015 Dokumenttyp Styrdokument Dokumentägare Agneta Forsvik Lundmark Dokumentnamn Verktyg för arbetet med digitalt lärande i Umeå kommuns förskoleverksamheter

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV Förstudie IP-hantering

PROJEKTDIREKTIV Förstudie IP-hantering MAH/ Bibliotek och IT 1(6) IT-ledningsgruppen 2012-06-26 Version 1.0 PROJEKTDIREKTIV Förstudie IP-hantering Postadress Besöksadress Tel Fax Internet E-post Malmö högskola Bibliotek och IT 205 06 Malmö

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Utredning: Ny lärplattform

Utredning: Ny lärplattform 1 2014-06-09 Dnr SU FV-1.1.2-3732-13 Utredning: Ny lärplattform Stockholms universitet Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 3 2 UPPDRAG

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Referat och intryck från en konferens. Paul H PR-gruppen/IT-Utveckling Mölndals stadsbibliotek

Referat och intryck från en konferens. Paul H PR-gruppen/IT-Utveckling Mölndals stadsbibliotek Referat och intryck från en konferens Paul H PR-gruppen/IT-Utveckling Mölndals stadsbibliotek Morgon över Kattegatt Danska tåg på rätt spår Århus är en dejlig by Konferensens tema: Ny IKT och ny pedagogik

Läs mer

GOOGLE APPS FOR EDUCATION

GOOGLE APPS FOR EDUCATION GOOGLE APPS FOR EDUCATION #isjöbo INFORMATION TILL PERSONAL 20150819 Familjeförvaltningen DIGITALISERING #isjöbo Skolans styrdokument, vår läroplan och kursplaner ställer krav på digitalisering och vi

Läs mer

MENTORSKAP VID LTU. Förslaget om mentorprogram och modellen för utbildningen har tagits fram av projektgruppen Mentorskap 2006.

MENTORSKAP VID LTU. Förslaget om mentorprogram och modellen för utbildningen har tagits fram av projektgruppen Mentorskap 2006. 2001-03-20 MENTORSKAP VID LTU MENTORSPROGRAM Förslaget om mentorprogram och modellen för utbildningen har tagits fram av projektgruppen Mentorskap 2006. BAKGRUND Arbetet med mentorskap vid LTU inleddes

Läs mer

2-faktor autentisering

2-faktor autentisering 2-faktor autentisering Projektplan och teknik som vi har börjat tittat på Målet med projektet Genomför en kartläggning ang. vad som används rörande 2-faktor autentisering på svenska lärosäten. Gör en teknisk

Läs mer

Uppgift 19 Internet och kommunikation

Uppgift 19 Internet och kommunikation Uppgift 19 Internet och kommunikation A Fiktiv kurs Bakgrund Läsåret 11/12 ansvarade jag för en kommunikationsutbildning för särskolans personal i 4 nordupplandkommuner. Kursinnehållet var kommunikationsstrategier

Läs mer

Case. Välj ett eller flera av dessa scenario. Enligt kurskriterierna skall dokumentation med produktionskvalité lämnas in, för betyget VG.

Case. Välj ett eller flera av dessa scenario. Enligt kurskriterierna skall dokumentation med produktionskvalité lämnas in, för betyget VG. Case Välj ett eller flera av dessa scenario. Enligt kurskriterierna skall dokumentation med produktionskvalité lämnas in, för betyget VG. Oavsett ambition, skall dokumentation lämnas in och lösning skall

Läs mer

Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem

Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem Riksdagsbeslutet i anledning av regeringens proposition Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan 1 anger att kvaliteten i utbildningen ska prövas

Läs mer

En fallstudie i fallgropar

En fallstudie i fallgropar En fallstudie i fallgropar Om konsten att skapa bättre projekt Jessica Lindholm Kungl. biblioteket 16 juni 2010 Innehåll Bakgrund Externt projekt Internt projekt Erfarenheter om mig OER i öppna arkiv Forskarnavet

Läs mer

UPPFÖLJNING FÖR PERIODEN JUNI - AUGUSTI AV. Uppdrag. Mål

UPPFÖLJNING FÖR PERIODEN JUNI - AUGUSTI AV. Uppdrag. Mål HÖGSKOLAN I BORÅS Gemensamma förvaltningen Högskolekansliet Åsa Dryselius, avdelningschef 2012-09-20 UPPFÖLJNING FÖR PERIODEN JUNI - AUGUSTI AV HÖGSKOLEKANSLIETS MÅL ENLIGT VERKSAMHETSPLAN 2012 Uppföljningen

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 Piratpartiet Linköping Kommunprogram version 1.1.3 Uppdaterad 2012-11-20 Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 1. Ideologisk utgångspunkt och övergripande strategi 1.1 Syfte 1.2 Utgångspunkt

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer