Modell för virtuell lärandemiljö
|
|
- Siv Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Prorektor Cecilia Christersson IT-strateg Andreas Svenning Univ.lektor Björn Lundgren Modell för virtuell lärandemiljö Under 2013 genomfördes på uppdrag av Malmö högskolas rektor ett högskolegemensamt projekt Virtuell lärandemiljö, VLM, i syfte att samla in önskemål och behov av en öppen, flexibel och lätttillgänglig digital/virtuell miljö för att stödja lärande och kommunikation. Malmö högskola arbetar aktivt för att utveckla lärande med hjälp av digital teknik och internettjänster. Vi ser också vikten av att öppna upp våra miljöer till aktörer i samverkan med lärosätet via digital teknik som ett led i att kontinuerligt stämma av samhällets behov och därefter ge våra studenter självklara förutsättningar att utvecklas och digitalt synliggöra och kommunicera sina kompetenser. Högskolan vill vara redo att inför varje terminsstart nyfiket kunna möta och utvecklas tillsammans med en bred studentgrupp som uppvisar stor variation i digital kompetens. Utgångspunkter för projektet var de slutsatser som drogs i EATitprojektet, (se nedan) och högskolans nyligen framtagna strategiska plattform Projektledningen har bestått av Cecilia Christersson (prorektor), Andreas Svenning (IT-strateg) och Björn Lundgren (systemförvaltare LMS). Projektgruppen var sammansatt av en lärar-, en administratörs- och en studentrepresentant från varje fakultet samt två representanter för BIT. Projektets första möte hölls den 25 februari 2013 då projektdirektivet presenterades och fyra arbetsgrupper formerades. Gemensamma frågeställningar togs fram och besvarades utifrån fyra perspektiv, pedagogik, administration, kommunikation respektive teknik, ett för respektive arbetsgrupp. Totalt har drygt 30 medarbetare och studenter vid högskolan aktivt deltagit i projektet. Den 25 och 26 april genomfördes en öppen nationell konferens, Öppna lärandemiljöer, med inbjudna föredragshållare från Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Linnéuniversitetet, Blekinge tekniska högskola, Lunds universitet, samt företagen Blackboard och Sogeti. Syftet med konferensen var att diskutera hur digitala verktyg kan utveckla lärandet och samla erfarenheter av olika systemlösningar samt att få en internationell utblick inom området. I workshops fick medarbetare och studenter möjlighet att testa olika digitala kollaborativa arbetsformer. 1 (av 8)
2 Utgångspunkter Erfarenheter från EATit-projektet EATit-projektet avsåg att utifrån studentperspektivet synliggöra hur Malmö högskola stödjer lärandeprocesser med hjälp av vardags-it och att identifiera utmaningar för att bli ledande i att utveckla lärande med IT. Genom ett antal workshops, experiment på kursnivå, konstruktion av en webbsida och fakultetsbesök fördes samtal och diskussioner både utifrån student- och medarbetarperspektiv. I projektets slutsats formulerades fyra strategiska val för Malmö högskola; 1. Studenten ska vara medskapare i sin utbildning. 2. Utbildningarna ska präglas av öppenhet såväl digitalt som fysiskt. 3. Pedagogik och arbetsformer ska präglas av öppenhet, tillgänglighet och kvalitet. 4. Malmö högskola ska bidra till det lärande samhället. Erfarenheter från EATit projektet finns att ta del av här: verksamhetsutveckling/kvalitetsarbete/utvecklingsprojekt/eat-it/projektet-eat-it-- for-att-stimulera-it-anvandning-i-larandet/projektets-slutsatser/ Det framkom också under EAT-it projektet massiv kritik mot befintlig lärplattform som inte tillmötesgår öppenhet och tillgänglighet till material för att synliggöra studenters lärandeprocesser. Det blev också tydligt att tillgång till ett välproportionerligt trådlöst nätverk är en grundläggande förutsättning för att lärosätet ska kunna anta utmaningen att vara ett lärosäte som aktivt använder nya media för kreativt och kollaborativt lärande i förändring. Begrepp I dag erbjuder vi studenterna en konventionell lärplattform (LMS-Learning Management System) som är alltför isolerat och slutet, och som huvudsakligen används för kurs-administration, -information och dokumenthantering. I VLM projektet har vi istället valt att använda begreppet virtuell lärandemiljö, VLM, för att vi vill ha en utgångspunkt i helheten för studentens lärande. Högskolan bidrar på många sätt till den. En virtuell lärandemiljö ska kunna möta och tillgodose de behov som finns i högskolans samtliga utbildningsverksamheter, dvs utbildning på grund, mastermagister och forskarnivå, samt uppdragsutbildningar. Högskolan vill också utforska olika öppna utbildningsformer som t ex MOOCs (Massive On-line Open Courses) POOCs (Participatory On-line Open Courses), SOOCs (Social On-line Open Courses). Grundläggande för verksamheten är att den bygger på en trappa av förutsättningar som alla syftar till att skapa den bästa lärandemiljön 2 (av 8)
3 En stabil teknisk infrastruktur. Till exempel ska uppkopplingen till internet vara snabb, stabil, säker, öppen och med så enkel anslutning som möjligt. Tekniken ska bara fungera. Effektiv administration. Vår roll som myndighetsutövare ställer stora krav på oss, men strävan ska alltid vara att det sker med så låga trösklar som möjligt. Inget som inte måste hanteras av dedikerade system, ska hanteras av dedikerade system. Fokuserade resurser. Vi satsar resurserna på människorna istället för tekniken. Vardags-IT är billigt och enkelt. Kontinuerlig utbildning, utveckling och utvärdering av personal och studenter står i fokus. Förädlat lärande. IT är både ett stöd för lärande och en möjlighet att med delaktighet och öppenhet utveckla kollaborativt lärande och kunskapsproduktion med andra samhällsaktörer. Det finns ett centralt begrepp i förverkligandet av högskolans strategiska plattform Det är öppenhet. För den virtuella lärandemiljön finns olika aspekter av öppenhet. Den ena handlar om att göra information tillgänglig. Det finns behov att från exempelvis kurser göra material publikt tillgängliga eller att kunna integrera/inkludera personer som inte är registrerade på kursen. Studenter ska ha möjligheter att visa upp sina arbeten/kunskapsproduktioner och bjuda in till samarbete med personer utanför kurser och högskolan. Malmö högskola vill utveckla en modell för hur studerande digitalt kontinuerligt öppet kan presentera olika kompetenser för olika målgrupper. Högskolan har flera utbildningar där betydande lärandemoment är verksamhetsförlagda, vilket innebär samarbete med personer som exempelvis handledare på olika företag och institutioner. Dessa personer ska på ett naturligt sätt lättillgängligt kunna ingå i den virtuella lärandemiljön. Det finns också en teknisk aspekt på öppenhet. För att kunna möta den flexibilitet som krävs från verksamheten krävs en teknisk öppenhet. Eftersom vi inte idag exakt vet vilka tekniska/digitala behov och önskemål våra utbildningar kommer att ha framöver så ställs det också krav på teknisk öppenhet och lyhördhet. Det betyder att den tekniska grunden i vår virtuella lärandemiljö ska vara utformad så att framtida behov ska kunna mötas och lösas med flexibilitet. Till detta krävs öppna tekniska lösningar. Grunden bör vara ett system som antingen bygger på Open Source eller ett proprietärt system där tydligt beskrivna och fria APIer (Application Programming Interface) finns tillgängliga. Detta krävs för att möjliggöra att efter behov integrera/koppla till nya tjänster. Detta tydliggör också behovet av tillgång till resurser i form av teknisk utvecklingskompetens på högskolan. Systemet måste också kunna hantera material med begränsad (styrd) tillgänglighet på ett tekniskt och rättssäkert sätt. Viss information i den virtuella lärandemiljöni måste hanteras slutet och med hög säkerhet. Lagstiftningen ställer vissa krav på högskolan t ex vad gäller 3 (av 8)
4 personuppgifter och arkivering. Det kan handla om information och kommunikation i samband med antagning och examinationer. Pedagogiskt och studentcentrerat perspektiv Den pedagogiska utgångspunkten är att lärandet sker genom studentens aktiva arbete, och att utbildningarna utformas från ett studentcentrerat perspektiv i stället för ett innehållsperspektiv. Det innebär att den virtuella lärandemiljön måste kunna möta den mångfald i förutsättningar och behov som finns bland studenterna liksom i de pedagogiska metoder detta medför. Eftersom lärandet utvecklas bäst i samarbete mellan människor innebär det att enkla och smidiga kommunikationsvägar måste finnas för att studenter, medarbetare och externa personer lätt och platsobundet ska kunna interagera. Man ska också på ett enkelt sätt kunna dela med sig av material oavsett form. Ett viktigt perspektiv i modellen är att kunna följa, kommunicera och stödja studentens utveckling och lärande genom hela utbildningen dvs som presumtiv student - sökande - antagen student - student i utbildning - examinerad student - alumn (se figur i modellbeskrivningen nedan) och förhoppningsvis kunna erbjuda utbildningsmöjligheter igenom ett aktivt arbetsliv. Den presumtiva studenten ska kunna få en positiv och tydlig uppfattning om den utbildning man är intresserad av. I det ingår att få inblick i det faktiska arbetet i utbildningen, ta kontakt med befintliga studenter och kanske ta del av deras studieportföljer. I andra änden av tidslinjen har vi alumnen som i sin profession kan vara intresserad av kontakt med sin tidigare utbildning - möjlighet till kommunikation och tillgång till sin kunskapsproduktion/sina arbeten från utbildningen. Studerande och presumtiva arbetsgivare kommer att få stor nytta av en väl utvecklad portfoliotjänst. Genom att kunna följa en studerande genom de här faserna finns möjlighet att t ex göra kvalitetsanalyser och fånga upp studerande i behov av stöd. En ambition är att sluta tidslinjen till en cirkel där alla har möjlighet att komma tillbaka till fortbildning, fördjupnings- och breddningsutbildning. Den virtuella lärmiljön ska kunna tillgodose dessa funktioner. Arbetet som görs utifrån kartläggningen Trackit är av stort intresse att integrera i modellen för virtuell lärandemiljö. Högskolans kvalitetsarbete kräver också tillgång till data för studieanalyser och uppföljningsarbete för feedback, feed forward och utveckling av såväl studentens som organisationens lärande. 4 (av 8)
5 Beskrivning av den föreslagna modellen Organisation En viktig del för att skapa en hållbar virtuell lärandemiljö är hur organisationen av drift, support, stödfunktioner för handhavande och pedagogiska frågor ska formas. Denna organisation bör vara klar innan man implementerar nya system och bör byggas upp i enlighet med Pm3:s (förvaltningsstyrningsmodell) och ITIL:s (Information Technology Infrastructure Library) principer. Organisationen bör vara knuten både till AKL (Centrum för akademiskt lärarskap) och BIT (Bibliotek och IT). I organisationen ska finnas pedagoger som kan ge stöd till lärare och studenter i att utveckla lärandet. Organisationen ska förutom att ge stöd också delta i utvecklingsarbeten kring virtuell lärandemiljö. Förslag till förändringar och nya funktioner hanteras via RFC (Request For Change), och beslut om dessa tas av en CAB (Change Advisory Board), för att behålla enhetligheten i systemet. Man ska också kunna bevaka och hantera tekniska förändringar i tex operativsystem för att bibehålla kompatibilitet och undvika tekniska störningar. För att upprätthålla driftssäkerheten i systemet krävs strikta rutiner för dokumentation av förändringsarbeten som görs i systemet. Interaktionsdesigner ska liksom teknisk utvecklingskompetens vara knuten till organisationen. Vidare ska systemägare och systemförvaltare finnas där liksom ansvaret för drift och support. I organisationen finns också ansvar för underhåll och administration av systemet och användarkonton. Modell av tekniska systemet Grunden för de tekniska lösningarna bör utgöras av ett kärnsystem som innehåller de basala nödvändiga funktionerna för att kunna upprätthålla den grundläggande kommunikationen i utbildningarna, sköta administrationen på ett smidigt sätt, tillgodose högskolans ansvar som myndighet och upprätthålla full rättsäkerhet. De befintliga masterdatabaserna vid högskolan, t ex LADOK ska utnyttjas för studentkälldata. Utöver detta tillkommer olika typer av tjänster för att tillfredsställa olika behov. Vissa kan från början finnas integrerat i kärnsystemet, andra tas in från annat håll och integreras/upprättas i gränssnitt mot kärnsystemet. Det kan t ex röra sig om molntjänster och sociala medier. För detta måste ett kontinuerligt stöd för utveckling finnas allt eftersom behoven förändras. Modellen för de tekniska lösningarna kan beskrivas med följande bild som är hämtad från Manchester Metropolitan University, MMU, kompletterad med en tidslinje som beskriver studentens väg genom utbildningen. 5 (av 8)
6 Figuren visar en principiell struktur på funktioner och tjänster i systemet. I mitten, kornblått, har vi kärnan med tjänster och funktioner som är nödvändiga för att kunna bedriva utbildningarna. I nästa cirkel finns tjänster och funktioner som högskolan tillhandahåller och ansvarar för, och som man i utbildningarna kan välja att använda efter behov. I nästa cirkel finns tjänster och funktioner som utbildningarna själva kan ta initiativ till och ansvarar för i samarbete med högskolans systemansvariga. I den yttersta cirkeln finns funktioner och tjänster som utbildningarna själva ansvarar för och som kan sammankopplas med högskolans kärnsystem. De i figuren angivna systemen och tjänsterna är de som MMU använder. Malmö högskola kommer att göra andra val anpassade till våra behov. Med teknikens utveckling kan man förvänta sig att innehållet i framför allt de yttre cirklarna kommer att kontinuerligt förändras. Nederst i figuren finns en linje med aktiviteter som är kopplade i tidsföljd till studentens utbildning vid högskolan och som måste tas i beaktande i den virtuella lärandemiljön. 6 (av 8)
7 Kärnsystemet: Kärnan i systemet ska innehålla de basala funktioner och tjänster som krävs för att kunna genomföra en utbildning. Följande egenskaper ska ingå: Systemet sammankopplas med de masterdatabaser som högskolan använder för att smidigt kunna skapa kursplatser. Administration av studenter, personal och externa medarbetare ska vara enkel. Flexibiliteten i hur användarna kan grupperas ska vara stor. Exempel på grupperingar är kursgrupp, programgrupp, grupperingar på olika organisationsnivåer, för olika ändamål skräddarsydda grupperingar. Det ska gå att enkelt skapa grupperingar och skapa öppna och slutna informations- och kommunikationsytor/platser för dessa. Gränssnittet ska vara anpassat till användarna och kunna göras individuellt efter särskilda behov Det ska vara enkelt att via systemet söka fram och kontakta personer bland samtliga användare i systemet. Det gäller både personal och studenter. Hela eller delar av platserna som skapas (tex kursplatserna) ska kunna göras publika. Systemet ska vara plattformsoberoende, dvs alla typer av enheter ska kunna användas, smartphones, surfplattor, datorer. Systemet ska även gå att använda med de på marknaden största operativsystemen av senaste version och minst 2 versioner bakåt (t.ex. Windows, ios, Android och Linux). Man måste även beakta den snabba utvecklingen av webbläsare och att kompatibiliteten med dessa anpassas fortlöpande. Systemet ska bygga på öppen källkod eller ha tydliga och fritt tillgängliga APIer för att få så stor flexibilitet som möjligt vad gäller anpassning och utveckling. Systemets autentisering ska gå att sammankoppla med andra tjänsters autentisering för att i så stor utsträckning som möjligt nå via en inloggning. Malmö högskola använder Microsoft Active Directory för autentisering. Layouten på webbplatser som skapas i systemet ska kunna anpassas efter behov. Material i systemet ska vara spårbart så att sammanställningar, analyser och uppföljningar är möjliga att göra. De typer av material som så kräver, t ex examinationsinstruktioner, ska kunna arkiveras på ett adekvat sätt direkt ur systemet. Övriga tjänster och funktioner Det finns idag mängder av tjänster som är allmänt tillgängliga och med mycket bra funktionalitet. Ytterligare en fördel är att många studenter redan är bekanta med flera av dem. Genom att utnyttja dessa tjänster i utbildningarna bör det stimulera studenternas aktivitet eftersom tekniktröskeln blir låg och tillgängligheten av personal och medstudenter blir högre. 7 (av 8)
8 Det finns flera exempel på sådana tjänster. Bland sociala medier finns exempelvis Facebook och Twitter. Nya tillkommer hela tiden, andra tynar bort. Det finns bloggtjänster som Wordpress och Blogger. Bland molntjänster är Google Apps välbekant. Bland medietjänster kan nämnas Youtube, Vimeo och Bambuser. Till de mest frekventa tjänsterna bör högskolan ta ansvar för att utveckla en smidig och bra integration till kärnsystemet. För andra tjänster bör initiativet komma från utbildningarna, via medarbetare och/eller studenter. Det kan också finnas behov av att vissa tjänster utvecklas/sätts upp med samma säkerhet och kontroll som kärnsystemet om de t ex utnyttjas mycket för examination. Det kan t ex gälla broadcasting/medietjänst och portfoliotjänst. Implementering och utveckling av nya tjänster styrs av en CAB (se ovan under Organisation) Förslag på fortsatt arbete: Projekt för organisation Vi föreslår att högskolan utifrån ovanstående omgående startar ett projekt för att skapa en sammanhållen organisation för hållbar drift, support, utveckling och pedagogiskt stöd i anslutning till den virtuella lärandemiljön. Projekt för kravspecifikation Vi föreslår att högskolan omgående startar ett projekt som tar fram kravspecifikation för ett kärnsystem. Projektet ska utifrån beskrivningen ovan definiera vilka funktioner som måste ingå i kärnsystemet och utgöra underlag för upphandling. I stort föreställer vi oss att det är ett antal funktioner som redan i dag är väletablerade i de flesta lärplattformar, vilket gör behovet av utvecklingsarbete begränsat. Implementering Parallellt med upphandlingsprojektet som därefter följer bör också planeringen av implementering och utbildning i kärnsystemet påbörjas. Projektets avslutning: Projektets uppgift var att presentera en modell för virtuell lärandemiljö, vilken redovisas i denna rapport. Som avslutning kommer projektledningen att ta fram projektdirektiv för ovan nämnda projekt för organisation respektive kravspecifikation, och förelägga dessa för ledningsgruppen och rektor i början av (av 8)
Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola
Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie
Läs merProjektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö
Projektdirektiv Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektdirektiv 1.0 130930 Ursprunglig version Projektdirektiv 1.1 131004 Möte
Läs merDnr Mahr 19-2014/121. Projektplan. Organisation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola
Projektplan Organisation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140124 Möte projektgrupp
Läs merDokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Ansvarig för direktiv: Diarienummer: Version: Revisionsdatum:
Projektkontoret 1 (av 5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Ansvarig för direktiv: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Projektdirektiv 2017-05-15 Projektägare Styrgruppens
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Läs merNärvarande Ledamöter: Cecilia Christersson Ordförande. Andreas Svenning Ledamot GV
2013-09-03 (Dnr. ) 1 (av 5) Malmö högskola, Bibliotek och IT, Peter Nilsson, Administrativ assistent Minnesanteckningar Från möte BIT-råd BIT-råd 2013-09-03 Närvarande Ledamöter: Cecilia Christersson Ordförande
Läs merHandlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,
UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet
Läs merUTVECKLING AV KVALITETSSYSTEM I HÖGRE UTBILDNIING. Inblick vad gör lärosätena?
UTVECKLING AV KVALITETSSYSTEM I HÖGRE UTBILDNIING SUHF seminarium 6 november 2015 UPPSALA Inblick vad gör lärosätena? MALMÖ HÖGSKOLAS RAMVERK FÖR KVALITET I UTBILDNING Cecilia Christersson, prorektor VISION
Läs mer1. Publikt Entreprenörskap
1. Publikt Entreprenörskap Folkuniversitetet i Malmö Projektledare Ingemar Holm e-postadress info.malmo@folkuniversitetet.se Tel 040-691 83 00 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syftet har varit att
Läs merRamverk för kvalitetsarbete i utbildning på. grundnivå och avancerad nivå
Mahr 16-2014/532 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Projektdirektiv 2014-11-19 Cecilia Christersson Karin Sjögren,
Läs merEn unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier.
En unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier. 08-51 90 90 00 www.vklass.com Inloggningar på kvällar och helger - bästa betyget vi kan få! Tänk dig en lärplattform
Läs merSystemen är inte sammankopplade. Vi beslutade att utelämna bokningssystemen i detta projekt.
WORKSHOP 1 Chalmers Fysik 17/5 2001 NÄRVARANDE: Kate Larsson - projektledare Ann-Britt Olsson Sektionssekreterare Stig-Arne Nordin Fysik Göteborg Peter Jönsson WWW/Info Fysik Jane Johansson - Fysikbiblioteket
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merOffertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum
Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Inledning Vi ska utveckla en ny webbplats på www.svenskscenkonst.se. Vårt mål är att ha en ny webbplats färdig att användas fullt
Läs merInstitutionen för kost- och idrottsvetenskap
HANDLINGSPLAN 2019 2021 OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2018-10-23 BESLUTAD AV: Prefekt Frode Slinde KONTAKTPERSON: Frode Slinde Frode.slinde@gu.se FORSKNING
Läs merIKT-Strategi BoU
2016/BUN 0154 IKT-Strategi BoU 2017-2020 2016-12-13 Tyresö kommun / 2016-12-13 2 (5) IKT strategi BoU 2017-2020 Forskningen inom området tyder på att en ökad IKT-användning i skolan ger en positiv effekt
Läs merHandlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren
SID 1 (7) Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren 2016-2018 Innehåll Vision... 2 Solna stads vision... 2 Barn och utbildningsförvaltningens vision... 2 Barn och utbildningsförvaltningens
Läs merSTRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016
STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för
Läs merBli innovativa. På riktigt.
Bli innovativa. På riktigt. Wide Ideas är en molnbaserad applikation som frigör idékraften i er organisation. Låt alla bidra Ökad konkurrens kräver nya idéer och snabb återkoppling för att ta tillvara
Läs merDigitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1
Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1 Februari 2014 Vad handlar det om? digitala behov! Inte några specifika lärplattformar eller speciella verktyg. Vi pratar behov
Läs merRapport Högskoleutbildning inom regional utveckling
Rapport Högskoleutbildning inom regional utveckling Elin Nirjens 160815 1 INNEHÅLL UPPDRAGET 3 ARBETETS UPPLÄGG 4 HÖGSKOLEUTBILDNINGAR PÅ AVANCERAD NIVÅ 4 DEFINITIONER 4 UTBILDNINGSFORMER 5 MOOC 5 ORDINARIE
Läs merIt-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning
It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet
Läs merWorkshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009
Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt
Läs merPolicy för kvalitetsbygge: kursutvärdering
1 Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering Malmö högskolas övergripande mål är att vara en öppen och inkluderande högskola där studenter och medarbetare aktivt deltar i utvecklingen av lärosätets utbildningar.
Läs merUtveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd
Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan
Läs merIT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid
Läs merDen fria tidens lärande
Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.
Läs merAKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA
Malmö 2014-12-12 Bibliotek och IT AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA Om Bibliotek och IT Biblioteks- och IT-verksamheterna vid Malmö högskola är samorganiserade i ett
Läs merTotalt ± 3 5 ± 2 8 ± 2 21 ± 3 47 ± 4 1 ± 1 Huvudman Kommunal Fristående. Procent
F5a: Hur stor andel av klassrummen i er skola är utrustade med Digital skrivtavla/interaktiva whiteboard Antal Alla eller nästan alla Ungefär tre fjärdedelar Ungefär hälften Ungefär en fjärdedel Ingen
Läs merStrategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.
110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen
Läs merIKT strategi för grundskolan i Malmö stad
IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT-Handlingsplan för grundskolan Jag använder internet till att chatta med vänner kolla instagram, youtube och ibland kanske jag gör läxor på datorn, ipad,mobil
Läs merIT-plan för Söderköpings kommun
IT-plan för Söderköpings kommun 2018-2022 Författare Giltighetstid Reviderad Diarenr Anneli Lindblom 2018-2022 2018-03-27 2018-00073 2 Framtidsbild Söderköpings kommun ska vara en digital arbetsplats med
Läs merEn unik plattform för förskola och fritids, utvecklad i Sverige
En unik plattform för förskola och fritids, utvecklad i Sverige 08-51 90 90 00 www.vklass.com Synliggjort lärande med Vklass - föräldrar och barn älskar det Tänk dig att kunna ta upp din surfplatta eller
Läs merFramtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16
Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU
Läs merRiktlinjer för sociala medier på Malmö högskola
1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:
Läs merPlattform för välfärdsfrågor
Plattform för välfärdsfrågor Den 4 maj 2017 samlades ett trettiotal aktörer från Kalmar och Kronobergs län samt Linnéuniversitetet för att diskutera hur samverkan mellan samhällsaktörer och universitetet
Läs merMål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016
UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett
Läs merStrategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016
Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens
Läs merCommon Core vid Högskolan i Halmstad om att skapa en relation till sin egen framtid. Jeanette Sjöberg Jenny Ståhl Högskolan i Halmstad
Common Core vid Högskolan i Halmstad om att skapa en relation till sin egen framtid Jeanette Sjöberg Jenny Ståhl Högskolan i Halmstad Framtiden? Hur ser framtidens jobb ut? Vad behöver dagens studenter?
Läs merHANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM:
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM: 2019-01-21 BESLUTAD AV: Prefekt Frode Slinde KONTAKTPERSON: Frode Slinde Frode.slinde@gu.se Innehållsförteckning SAMTLIGA LÄRARE OCH
Läs merPlan för Förprojektering av modellskola 2011 2012. SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- & utbildningsförvaltningen. IKT-pedagog Anders Berggren
Plan för Förprojektering av modellskola 2012 Syfte Planen ska skapa möjligheter för projektering av en modellskola för att utvärdera funktionalitet av en-till-en-processen och genomförandet av en lärplattform.
Läs merDigitalisering i skolan och vuxenutbildningen
Digitalisering i skolan och vuxenutbildningen 1 Frågeblanketten läses maskinellt. Vi ber dig därför att: Använda bläckpenna Skriva tydliga siffror, så här: Markera dina svar med kryss, så här: Om du svarat
Läs merKvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403
Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403 Inledning Högskolan i Halmstads 1 kvalitetsarbete vilar på ett flerdimensionellt kvalitetsbegrepp:
Läs merSammanträdesdatum 2011-04-26. Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer
SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOn Sammanträdesdatum 2011-04-26 11 (18) 95 Dnr 2009/122 Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer INLEDNING
Läs merHandlingsplan för genomförande av stadens IKT-program inom Arbetsmarknad & Vuxenutbildning. Gäller för åren
Handlingsplan för genomförande av stadens IKT-program inom Arbetsmarknad & Vuxenutbildning Gäller för åren 2015-2017 1 Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Uppdraget en handlingsplan för att genomföra stadens IKT-program
Läs merIKT plan för utbildningsnämnden 2015
IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige
Läs merAtt leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Läs merIT-strategi. Essviks skola 2015
IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna
Läs merSystemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8)
IT avdelningen Piparegränd 3 271 42 Ystad Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8) S.M.Y.K Beskrivningar och hänvisningar till rutiner och riktlinjer som ligger till grund för ett tryggt förvaltande
Läs merSlutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds
Läs merInstitutionen för kost- och idrottsvetenskap
HANDLINGSPLAN 2018 2020 OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2017-10-20 BESLUTAD AV: Prefekt Claes Annerstedt KONTAKTPERSON: Claes Annerstedt claes.annerstedt@ped.gu.se
Läs merVälkomna. Modern teknik i barns lek och lärande Västerås som exempel. "alla ska med"
Välkomna. Modern teknik i barns lek och lärande Västerås som exempel "alla ska med" IKT i förskolan! Modern teknik i barns lek och lärande Västerås som exempel "alla ska med" Västerås stads förskoleverksamhet
Läs merMalmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation
Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning Pedagogiska krav och supportorganisation Oktober 2004 Bakgrund... 2 Nätbaserad utbildning... 2 Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola
Läs merRiktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun
Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs
Läs merKonferens FAI Dokumenthanteringssystem i Alfresco
Konferens FAI 2017 Dokumenthanteringssystem i Alfresco Vilka är vi? Lisa Hammar: IT-arkivarie, arbetar på enheten IT - arkitektur och säkerhet Systemförvaltare för edocs DM, vårt gamla verktyg för gemensam
Läs merNedan presenteras arbetsgruppens förslag:
Förslag till struktur och innehåll för Studentportalen och Canvas på SA I och med införandet av Canvas som lärplattform vid Göteborgs universitet har man sett en möjlighet och ett behov av att samordna
Läs merDigital Tentamen II. Projektplan
Digital Tentamen II Projektplan 1 Innehåll Innehållsförteckning Digital Tentamen II 1 Projektplan 1 Innehåll 2 Introduktion 3 Rekommendationer Rapport Datoriserad tentamen (2015) 5 Avgränsningar 5 Organisation
Läs merASTRAKAN COURSEPLAN. Programmet som sparar tid... ... och förenklar kursadministrationen! ASTRAKAN COURSEPLAN BESTÅR AV TVÅ DELAR:
ASTRAKAN COURSEPLAN Programmet som sparar tid...... och förenklar kursadministrationen! Med webbaserade Astrakan CoursePlan kan onödig administration undvikas samtidigt som kursdeltagarna erbjuds en förstklassig
Läs merFörslag till Nationell strategi för skolans digitalisering
Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens
Läs merKvalitetsdialoger för utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2018-03-12 (Dnr. LED 1.3-2018/119 ) 1 (av 7) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande/Titel: Giltighetstid: Dokumentansvarig/Funktion: Diarienummer: Version: Revisionsdatum:
Läs merGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING
GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG 2018-2025 EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING INLEDNING I Kronobergs län har kommuner och Region Kronoberg kommit
Läs merMåldokument för IT-verksamheten vid Mittuniversitetet
DNR: IT-nummer: 2016/002 2017-2019 Publicerad: 2017-09-01 Beslutsfattare: Håkan Stenström Ansvarig för genomförande: IT-chef Mats Edin Beslutsdatum: Giltighetstid: 2019-12-31 1/8 Innehållsförteckning 1
Läs merFramtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.
Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/
Läs merStrategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET
Strategisk plan 2017 2021 MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET Innehåll Inledning... 3 Uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Vision... 4 Kvalitet i utbildning och forskning... 6 Utbildning och forskning i relation
Läs merBilaga 3a Ickefunktionella
Bilaga 3a Ickefunktionella krav stockholm.se Stadsledningskontoret Avdelningen för digital utveckling Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm Växel 08-508 29 000 www.stockholm.se Innehåll 1 Inledning 3
Läs merFörslag till ny kommunikationsplan till införandeprojektet av Ladok3 vid Lunds universitet
KOMMUNIKATIONSPLAN 1 2015-12-03 Förslag till ny kommunikationsplan till införandeprojektet av Ladok3 vid Lunds universitet Nuläget En ny version av Ladoksystemet, Ladok3, kommer att införas vid varje lärosäte.
Läs merPROJEKTPLAN. Införande av VO-plattformen Sakai
PROJEKTPLAN Införande av VO-plattformen Sakai webbadress http://www8.umu.se/it/umu_internt/voplattform/ Projektnamn Införande av VO-plattformen Sakai Fastställt av Dokumentansvarig Daniel Lind Dokumentidentitet
Läs merDigital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50%
Slutrapport Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% webbadress https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11485 Projektnamn: Digital examination Fastställt
Läs merDigitaliseringen av skolan
Digitaliseringen av skolan Kommer att prata om Varför Process Ansvar Resurser Varför digitalisering Varför digitalisering Effektivisera system Transporter Betalningssystem Handeln Sjuk- och hälsovården
Läs merVarför Vad Hur När Vem
Varför Vad Hur När Vem Nya utbildningsplaner och kursplaner trädde i kraft 2015. Dessa måste utvärderas. Att utvärdera måluppfyllelse, progression och genomströmning på kurs och programnivå. Granskning
Läs merStudentportalen och en ny lärplattform
Studentportalen och en ny lärplattform Lunchseminarium 2017-11-22 Katarina Adenmark Eva Pärt Enander Anna Gunder Enheten för användarstöd och e-lärande, IT-avdelningen Studentportalen: aktuellt arbete
Läs merUnderlag för systematiskt kvalitetsarbete
Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Holken Ansvarig: Gunilla Cederholm LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål/Åtgärder/Resultat/Analys för läsåret 2012-13 Målen för detta läsår har handlat om årskalender,
Läs merDIARIENUMMER UN VALLENTUNA GYMNASIUM. IT-plan Antagen av utbildningsnämnden
DIARIENUMMER UN 2016.040 VALLENTUNA GYMNASIUM IT-plan 2017-2020 Antagen av utbildningsnämnden 2016-12-08 87 IT-plan 2017-2020 Innehåll IT-plan Vallentuna gymnasium 2017-2020... 1 1 Inledande ord... 1 2
Läs merInstitutionen idrottsvetenskap VERKSAMHETSPLAN 2013
2013-04-10 Institutionen idrottsvetenskap VERKSAMHETSPLAN 2013 Idrottsvetenskap vid Malmö högskola är en sammanhållen organisation i en flervetenskaplig och progressiv miljö som bedriver utbildning, forskning
Läs merPlan för det systematiska arbetsmiljöarbetet vid IPKL för 2016
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE Plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet vid IPKL för 2016 Planen är formulerad med utgångspunkt i institutionens Handlingsplan för 2016-2018
Läs merUmeå universitetsbibliotek. Sid 1 (6) Verksamhetsplan
Sid 1 (6) 2016-2018 Umeå universitetsbibliotek Sid 2 (6) INLEDNING Umeå universitetsbibliotek är det största vetenskapliga biblioteket i norra Sverige. Universitetsbiblioteket är en akademisk stödfunktion
Läs merSUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07
SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig
Läs merStrategi för IT i skolan. Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola
Strategi för IT i skolan Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola Informationstekniken kommer kanske inte att rädda mänskligheten...men den är ett kraftfullt verktyg. Människor
Läs merÖverenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn
Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen
Läs merBeslut gällande valbar molntjänst för Lunds skolors och förskolors arbete med pedagogiskt genomförande.
Beslutsförslag valbar molntjänst Skolförvaltningarna Lunds skolors IKT-team 2015-11-24 1(5) Förslag Beslut gällande valbar molntjänst för Lunds skolors och förskolors arbete med pedagogiskt genomförande.
Läs merIKT- och mediepedagogisk plan
IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.
Läs merNyhetsbrev december 2011
Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska
Läs merKvalitetsredovisning Förskoleklass
Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole
Läs merBILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN
1 Brett utbildningsutbud för individuell kompetensutvecklingsbehov Samverkan med näringslivet och andra myndigheter En god arbetsmiljö med behöriga lärare och hög kvalité AVESTA KOMMUN Vuxenutbildningen
Läs merTime Care Hälso- och sjukvårds Suite. En intelligent bemanningslösning för effektiv resursanvändning och god vård.
Time Care Hälso- och sjukvårds Suite Time Care Hälso- och sjukvårds Suite En intelligent bemanningslösning för effektiv resursanvändning och god vård. Time Care Hälso- och sjukvårds Suite erbjuder långsiktiga
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2018-2019 Vision Östra skolan skall inrikta sin utveckling mot nästa generations behov av kunskap
Läs merMOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth
MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth UKÄs utredning om MOOCs Uppdraget fick UKÄ våren 2015 (överfördes från Lars Haikolas förkortade utredning
Läs merKommande förändringar våren 2018
Kommande förändringar våren 2018 Campusträffar mars-april 2017 Jonas Brorsson införandet av nya Ladok, Selma Bengt Sandblad, införandet av nya Ladok Åsa Cajander, införandet av nya Ladok Gerolf Nauwerck,
Läs merNya Ladok. Checklista. Översyn av studieadministrativa rutiner inför införandet av nya Ladok
Nya Ladok Checklista Översyn av studieadministrativa rutiner inför införandet av nya Ladok Det nationella Ladok3-projektet, som utvecklar Sveriges nya studieadministrativa IT-system, är ett av Sveriges
Läs merBreddat deltagande inom högskolan Exempel på stödverktyg
Breddat deltagande inom högskolan Exempel på stödverktyg 2017-11-10 Aleksandra Sjöstrand Ett förslag från regeringen till ändring i högskolelagen att universitet och högskolor i stället för att aktivt
Läs merBESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244
Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning
Läs merBEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA
BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA Normer och värden sid 2 Utveckling och lärande sid 3-6 Ansvar och inflytande för barn sid 7 Förskolechefens ansvar sid 8-9 Våga Visa bedömningsmatris förskola Reviderad 2015-06-09
Läs merLokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka
Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs merVerktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet
1 Beslutsdatum 2016-06-27 Dnr V 2016/378 Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet Detta verktyg utgör ett stöd för fakulteter och institutioner i det kontinuerliga uppföljnings- och
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola
Läs merMålbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet
Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild
Läs merHANDLÄGGNINGSORDNING FÖR HANTERING AV SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN
MITTUNIVERSITETET Styrdokument HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR HANTERING AV SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN DNR MIUN 2012/403 Publicerad: Beslutsfattare: Handläggare: Rektor Anna Connell Beslutsdatum: 2015-08-18 Giltighetstid:
Läs merNU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering
Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till
Läs merPLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE
MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19
Läs mer