Gemensamma kvalitetsindikatorer - äldreomsorg SLUTRAPPORT Gemensamt projekt Täby kommun, Upplands Väsby kommun, Vaxholms stad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gemensamma kvalitetsindikatorer - äldreomsorg SLUTRAPPORT Gemensamt projekt Täby kommun, Upplands Väsby kommun, Vaxholms stad"

Transkript

1 Gemensamma kvalitetsindikatorer - äldreomsorg SLUTRAPPORT Gemensamt projekt Täby kommun, Upplands Väsby kommun, Vaxholms stad Projekt Författare Version Dnr Karin Hvass 1.0 KS 220/ Förvaltning/avdelning Godkänd av styrgrupp Senast ändrad Sida KLK/PLA/VU gemensamt projekt 1 (14) Täby, Upplands Väsby, Vaxholm Täbys projektmodell

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1. Basfakta Mål och avgränsningar Effektmål Projektmål Projektbeskrivning Avgränsning Milstolpar Resultat Måluppfyllelse Effektmål Projektmål Ändringsönskemål och restlista Tidsplan Projektbudget Arbetssätt Projektorganisation Samarbetsformer Metoder och verktyg Kvalitetssäkring Övriga erfarenheter Resurshantering Arbetssätt i projektet Projektdokument och styrning Slutord från styrgruppen Datum Täbys projektmodell Sida 2 av 14

3 SAMMANFATTNING Projektet har under sex månader arbetat fram ett förslag på gemensamma kvalitetsindikatorer för äldreomsorg med tillhörande samverkansform för förvaltning och utveckling av dem samt eventuell koppling till ersättningsmodell. Resultatet har presenterats i en resultatrapport godkänd av styrgruppen. Denna slutrapport innehåller fakta om projektet och en kort beskrivning av projektets resultat utifrån uppsatta projektmål under punkt 1 och 2. Punkt 3 och 4 innehåller beskrivning och utvärdering av projektets arbetssätt samt de erfarenheter och lärdomar som kan dras av detta. 1. BASFAKTA De tre kommunerna Täby, Upplands Väsby och Vaxholm drev gemensamt Trekommunersprojektet under Trekommunersprojektet resulterade i beslut om fortsatt samverkan i tre delprojekt, varav Gemensamma kvalitetsindikatorer för äldreomsorg är ett av dem. Syftet är att identifiera och enas om gemensamma kvalitetsindikatorer för äldreomsorg med förväntad positiv effekt för de tre olika parterna, brukare/kunder, kommunerna som beställare av tjänster samt utförarna. Projekttiden var satt till sex månader, januari-juni 2014, för att ta fram och enas om gemensamma kvalitetsindikatorer för äldreomsorg samt ge förslag på samverkansform för förvaltning och utveckling samt utreda eventuell koppling till ersättningsmodell. 1.1 Mål och avgränsningar Effektmål Projektet hade följande effektmål: De tre kommunerna, Täby, Upplands Väsby och Vaxholm, har en ambition att ta fram och vara överens om gemensamma kvalitetsindikatorer för välfärdstjänster. Som ett första steg ska gemensamma kvalitetsindikatorer för äldreomsorg tas fram i syfte att långsiktigt uppnå: För kunderna/brukarna; att kunderna upplever sig ha tillgång till relevant, aktuell, kvalitetssäkrad och jämförbar information om utförarnas kvalitet och verksamhet som underlag för val och omval av utförare inom äldreomsorg. För marknaden; att uppvisa en större jämförbarhet mellan kvalitet i kommunernas äldreomsorg och därmed skapa bättre förutsättningar för styrning och uppföljning av äldreomsorgen skapa tydlighet för utförarna och förutsättningar att leverera jämförbara tjänster i olika kommuner För kommunerna; att öka den interna effektiviteten genom att införa ett kommunöverskridande samarbete för förvaltning och utveckling av kvalitetsuppföljning inom äldreomsorgen. Datum Täbys projektmodell Sida 3 av 14

4 1.1.2 Projektmål Projektmålen var följande: identifiera och enas om gemensamma kvalitetsindikatorer för äldreomsorg definiera lämplig samverkansform för en gemensam förvaltningsorganisation ge förslag på hur kvalitetsindikatorer kan kopplas till ersättningsmodell ta fram underlag och facilitera ett gemensamt seminarium för förtroendevalda i syfte att säkra genomförbarhet som ett led i den politiska förankringen Projektbeskrivning Projektet drevs som ett gemensamt projekt av de tre kommunerna, Täby, Upplands Väsby och Vaxholm. I projektet ingick att ta fram ett förslag/koncept för överlämning till beställarna i respektive kommun. Projektets genomförande-del var uppdelad i tre steg. Steg 1 omfattade nulägeskartläggning samt att identifiera och enas om gemensamma kvalitetsindikatorer. Steg 1 avslutades med ett delbeslut från styrgruppen för att därefter gå vidare till steg 2 och 3 som utfördes parallellt. I steg 2 och 3 tog projektet fram förslag på samverkans- och ersättningsform kopplad till kvalitetsindikatorerna. Steg 1 Beslut Steg 2 Steg 3 Löpande arbete Aktivitet Identifiera och enas om gemensamma kvalitetsindikatorer för äldreomsorg Delbeslut om vidare arbete baserat på status Definiera lämplig samverkansform för en gemensam förvaltningsorganisation Ge förslag på hur kvalitetsindikatorer kan kopplas till ersättningsmodell Ta fram underlag och facilitera ett gemensamt seminarium för förtroendevalda Avsluta projektet 2014 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug I steg 1 började projektet med att kartlägga nuläget i respektive kommun gällande indikatorer och uppföljningar samt kopplingen till övergripande mål för äldreomsorgen. Samtidigt inventerades befintliga nationella data från myndigheter och relevanta organisationer. Projektet gjorde avstämningar i tre referensgrupper i mars; specialister/sakkunniga inom äldreomsorg och kvalitet, socialchefer samt utförare. I mitten på maj hölls ett seminarium för politiker och kommunernas ledningsgrupper där föreslagna kvalitetsindikatorer presenterades och diskuterades i syfte att påbörja förankringen av dem. Steg 2 och 3 utfördes parallellt då de inte var direkt beroende av varandra. I steg 2 tittade projektet på olika samverkansformer och erfarenheter av dem innan ett förslag togs fram. I steg 3 var projektgruppen representerad på några seminarier som handlade om ersättningsmodeller, läste in dokumentation om ersättning inom vård och omsorg och tog baserat på detta fram en rekommendation Avgränsning I projektplanen gjordes följande avgränsningar: Datum Täbys projektmodell Sida 4 av 14

5 Ett eventuellt införande av framtagna leveranser i verksamheten i respektive kommun ingår inte. Därmed ingår inte heller att ta fram förvaltningsrutiner för projektresultatet eller lämna över till korrekt funktion. Att driva fram ett eventuellt politiskt beslut ingår inte. 1.2 Milstolpar Följande milstolpar var inplanerade enligt projektplanen: Milstolpe M1 M2 M3 M4 M5 M6 M7 M8 Beskrivning Måldatum Godkännande datum Nuläge kartlagt och överenskommet som bas i projektgruppen Förslag på gemensamma kvalitetsindikatorer framtaget för avstämning i referensgrupp(er) Gemensamma kvalitetsindikatorer godkänt av styrgrupp Detaljplanering av steg 2 och 3 är klar Planering för och inbjudan till politikerseminarium är klar Samverkansform för gemensam förvaltningsorganisation framtagen Förslag på koppling kvalitetsindikatorer och ersättningsmodell framtaget Projektleveranser godkända av styrgrupp Projektmöte Projektmöte Delbeslut styrgruppsmöte Godkänt som underlag för politikerseminarium styrgruppsmöte Grovplanering projektmöte Detaljplanering projektmöte Styrgruppsmöte Första utkast projektmöte till styrgruppsmöte Slutligt förslag i resultatrapport/beslutsunderlag daterad Första utkast projektmöte till styrgruppsmöte Slutligt förslag i resultatrapport/beslutsunderlag daterad Styrgrupp Arbetet med att ta fram gemensamma kvalitetsindikatorer (steg 1) tog längre tid än beräknat och godkännande från styrgrupp blev drygt 1,5 månad senare än plan. Steg 2 och 3 påbörjades ändå i stort sett enligt plan, då styrgruppen ansåg att projektgruppen skulle arbeta vidare parallellt med de tre stegen. Datum Täbys projektmodell Sida 5 av 14

6 2. RESULTAT 2.1 Måluppfyllelse Effektmål Den långsiktiga nyttan/effekten med projektet kan inte mätas inom ramen för projektet. Syftet med projektet var att enas om gemensamma kvalitetsindikatorer med tillhörande samverkans- och ersättningsform. För att resultatet ska få effekt behöver förslaget implementeras i kommunerna, vilket ligger utanför projektets ansvar. Effektmålen föreslås följas upp minst ett år efter ett införande i kommunerna. Rekommendationen är att dels följa upp att antalet jämförbara kvalitetsindikatorer mellan kommunerna är fler jämfört med nuläget, dels att kundens/brukarens upplevda kvalitet har ökat. Eftersom ett införande inte ingår i projektet, går det inte att ange när i tid uppföljning ska ske Projektmål Samtliga projektmål är uppfyllda och godkända enligt Projektgodkännande_projekt_Gemensamma kvalitetsind äo_ver1.0_ Målformulering Identifiera och enas om gemensamma kvalitetsindikatorer för äldreomsorg. Definiera lämplig samverkansform för en gemensam förvaltningsorganisation. Ge förslag på hur kvalitetsindikatorer kan kopplas till ersättningsmodell. Ta fram underlag och facilitera ett gemensamt seminarium för förtroendevalda i syfte att säkra genomförbarhet som ett led i den politiska förankringen. Måluppfyllelse Uppfyllt Delbeslut vid SG och SG Dokumenterat i resultatrapport/beslutsunderlag daterad Godkänt av styrgrupp Uppfyllt Delbeslut vid SG Dokumenterat i resultatrapport/beslutsunderlag daterad Godkänt av styrgrupp Uppfyllt Dokumenterat i resultatrapport/beslutsunderlag daterad Godkänt av styrgrupp Uppfyllt Underlag och upplägg godkänt vid SG Politikerseminarium genomfört Ändringsönskemål och restlista Projektledningen har under projektets gång säkerställt att projektets ambitionsnivå hållits inom de i projektplanen givna ramarna för att hålla tidsplanen. Projektet har uppfyllt de Datum Täbys projektmodell Sida 6 av 14

7 satta målen och framtaget förslag är dokumenterat i en resultatrapport. Någon restlista förekommer därmed inte. 2.3 Tidsplan Projektet pågick under perioden December ägnades åt projektplanering. Utvecklingsarbetet startade i mitten av januari och pågick till slutet av maj då resultatrapporten sammanställdes. Därefter ägnades juni åt presentation och justering av resultatet, varefter utvärdering och avslut av projektet vidtog. 2.4 Projektbudget Projektets budget och utfall enligt nedan. Område Initial budget Utfall Externa kostnader kr Interna projekttimmar Beräknat till ca 2600 mantimmar varav ca 950 mantimmar för projektledare Ca 1740 mantimmar varav ca 870 mantimmar för projektledare De externa kostnaderna härrör sig framförallt till lokal, förtäring och facilitering av politikerseminarium. Skillnaden mellan budget och utfall beror framförallt på att konsultkostnaden beräknades för högt, samt att minimalt med kommunikationsmaterial har tagits fram och inget av det har producerats externt. Interna projekttimmar har projektdeltagarna rapporterat i ett gemensamt projekthanteringsverktyg ProjectCompanion. Projektdeltagarna har rapporterat både sin egen tid samt tid nedlagd av andra i kommunen för projektet. Projektledaren har loggat sin tid i Täby kommuns interna aktivitetsrapporteringssystem. Skillnaden mellan beräkning och utfall på interna projekttimmar beror bland annat på att projektarbetet till viss del har konkurrerat med linjearbetet för projektdeltagarna från Täby kommun och Vaxholms stad. En annan orsak för Täbys del var att en projektdeltagare blev tvungen att gå ur projektet i mitten på april. I dialog med Täbys beställare och ansvarig linjechef bedömdes att projektdeltagaren inte skulle ersättas. 3. ARBETSSÄTT 3.1 Projektorganisation Styrgrupp Styrgruppen har bestått av representanter från den högsta tjänstemannaledningen i de tre kommunerna; Täbys COO/chef för planeringsavdelningen, Upplands Väsbys kommundirektör och Vaxholms kommunchef. Projektledaren har varit sammankallande, föredragande och protokollförare. Att den högsta ledningen var beställare av projektet och bemannade styrgruppen har varit av avgörande betydelse för projektets framgång. Det förkortade beslutsvägarna då projektet hade en kort tidsram. Projektgrupp Datum Täbys projektmodell Sida 7 av 14

8 Projektgruppen har bestått av totalt sju deltagare (exklusive projektledaren) från de tre involverade kommunerna fördelade på följande sätt; fyra + projektledaren från Täby kommun, en från Upplands Väsby kommun och två från Vaxholms stad. Varje kommun valde själv hur många personer som den i projektplanen fastställda projektinsatsen skulle fördelas på. I projektgruppen har ingått representanter från utredning, tillsyn, kvalitetsutveckling, verksamhetsutveckling, controlling och MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska), med erfarenhet och bakgrund från social omsorg och organisationsutveckling. Vid projektutvärderingen med projektgruppen framkom följande gällande projektgruppens sammansättning: Det var en bra sammansättning och mix av kompetenser i projektgruppen. Projektdeltagarnas olika bakgrund, erfarenheter och kunskap bidrog väldigt bra och många starka viljor har utvecklat projektet positivt. Projektet hade tillgång till rätt kompetenser. Projektgruppen hade en bra sammanhållning på och mellan projektmötena. Samarbetsklimatet inom projektet har varit bra vilket bidragit till öppna och konstruktiva dialoger. Projektgruppen utökades efter första projektplaneringsmötet, vilket gjorde att gruppen hamnade i otakt till att börja med, vilket krävde en omstart. Lärdomar: 1. Ibland upplevdes en viss obalans när det var olika många projektdeltagare från kommunerna. Samtidigt bidrog det till att projektgruppen blev större vilket var bra för att generera idéer, ge och få nya infallsvinklar och skapa dynamik i projektgruppen. Det tål att tänka igenom och säkerställa att fördelarna överväger nackdelarna vid en liknande situation. Referensgrupper Projektet hade tre referensgrupper samt ett seminarium med ledande politiker och tjänstemän som fungerade som en fjärde referensgrupp. Den första referensgruppen bestod av specialister och sakkunniga inom kvalitetsutveckling och äldreomsorg från de tre kommunerna. Referensgruppen fick som underlag till mötet ett första förslag på kvalitetsindikatorer en vecka innan, för att förbereda sig. Mötet skedde i workshop-form där blandade smågrupper bearbetade av projektet framlagda frågeställningar och gav konstruktiva synpunkter. Separata avstämningar gjordes också med nyckelpersoner som inte kunde delta på själva referensgruppsmötet och synpunkter dokumenterades. Det andra referensgruppsmötet bestod av utförare, både kommunala och enskilda samt både stora och mindre företag från samtliga tre kommuner. Upplägget var likadant som vid den första referensgruppen förutom underlaget till mötet som var en uppdaterad version. Förslaget på kvalitetsindikatorer hade utvecklats enligt de synpunkter som framkommit från första referensgruppen. Den tredje referensgruppen bestod av socialchefer eller motsvarande från respektive kommun. Här användes samma underlag som till den andra referensgruppen, däremot var upplägget lite annorlunda. Eftersom det var en mycket mindre grupp användes inte smågrupper och ett par frågeställningar var tillagda speciellt för att få socialchefs perspektiv. Vid ett politikerseminarium (referensgrupp fyra) fick ledande politiker och tjänstemän en kort genomgång av projektet och resultatet av detsamma. Seminariet faciliterades av en extern konsult, NHG Nordic Healthcare Group, som var delaktig i trekommunerspro- Datum Täbys projektmodell Sida 8 av 14

9 jektet och därmed bibehölls kontinuiteten på ett bra sätt från det projektet. Efter genomgången fick projektet återkoppling i form av reflektioner och medskick från de deltagande. Vid alla referensgrupper inklusive politikerseminariet deltog en projektdeltagare från varje kommun (förutom projektledaren) för att understryka att det var ett gemensamt arbete kommunerna emellan. Lärdomar 2. Referensgrupperna borde ha använts mer, bl a genom att remissa det slutliga förslaget och resultatrapporten. Detta hade bidragit till att ytterligare stärka projektets arbete. 3. En synpunkt framkom att alla referensgrupper borde fått samma underlag att bearbeta, istället för att materialet förädlades och förändrades mellan första och andra referensgruppen samt mellan tredje och fjärde referensgruppen. Detta för att ge samtliga referensgrupper lika möjligheter att ta ställning till materialet. Projektet valde att förädla materialet mellan referensgrupperna för att vinna tid. Båda alternativen bör noga övervägas vid en liknande situation. 3.2 Samarbetsformer Styrgrupp Styrgruppsmöten har hållits en gång i månaden, totalt åtta protokollförda möten under perioden. Samarbetet har fungerat bra och styrgruppsmötena har präglats av ett öppet och rakt klimat, beslutsmässighet och vid behov en vilja att diskutera sig fram till en lösning lämplig för alla tre kommuner. Detta sammantaget har fört projektet i rätt riktning. Alla styrgruppsmöten bokades in från projektets början och tiderna har prioriterats av styrgruppen vilket varit en förutsättning för att driva projektet framåt. En lägesrapport med några tillhörande powerpoint-bilder har skickats via e-post till styrgruppen en gång per månad. Totalt har fem stycken lägesrapporter distribuerats. Projektgrupp Projektgruppen har haft 21 protokollförda projektmöten, inklusive första planeringsmötet, uppstarts- och avslutsmöten. Alla projektmöten har hållits i Täby kommunhus på begäran av projektdeltagarna främst av logistiska skäl. Projektmöten har hållits varje vecka på fast veckodag och tid i så stor utsträckning som möjligt. Alla projektmöten har haft en fastställd agenda och dokumenterats i minnesanteckningar. I tillägg har överenskomna aktiviteter förts upp på en aktivitetslista som följts upp minst veckovis. Projektdeltagarnas olika kompetenser och erfarenheter har tagits tillvara på ett bra sätt och arbetsuppgifter har fördelats och antagits efter önskemål och personliga styrkor, t ex excel-filer, informationsinsamling, omvärldsbevakning etc. I framtagandet av ett förslag på samverkansform för förvaltning och utveckling (steg 2 i projektet) samt eventuell koppling till ersättningsmodell (steg 3), delade projektgruppen in sig i två arbetsgrupper som parallellt jobbade med de två uppgifterna. Det föll sig naturligt vilka kompetenser som ingick i vilken arbetsgrupp. Projektledaren deltog i arbetsgrupperna efter behov. Det ingick deltagare från de tre kommunerna i båda arbetsgrupperna och regelbundna avstämningar gjordes i hela projektgruppen för att säkerställa samstämmighet. Vid projektutvärderingen med projektgruppen framkom följande gällande projektgruppens samarbete: Datum Täbys projektmodell Sida 9 av 14

10 Projektgruppen är nöjd med projektledaren som ingivit trygghet och struktur under projektets gång. Samarbetet i projektgruppen har fungerat mycket väl. Det har funnits en stark önskan att kunna enas trots olika viljor vilket gjort att många positiva kompromisser har kunnat ske. Projektgruppen har präglats av en anda av win-win trots komplexiteten i uppdraget. Alla i projektgruppen har varit delaktiga, tagit uppdraget på engagerat allvar och gärna bidragit med sin specifika kompetens på och mellan projektmöten. Lärdomar: 4. Det var positivt med fasta veckovisa möten på samma tid och plats. Detta bidrog till att hålla fart i och fokus på projektet. 5. Att vid behov dela upp projektgruppen i arbetsgrupper, under steg 1 med olika konstellationer och under steg 2 och 3 i fasta grupper beroende på intresse, var både dynamiskt och effektivt. 6. Projektet tog tidigt fram riskanalys, kommunikationsplan samt ledstjärnor för projektarbetet. Dessa styrdokument borde ha återkopplats till och behandlats oftare i projektgruppen under projektets gång, vilket kunde ha minskat otydligheter, missförstånd och olika förväntningar. Som exempel kunde styrdokumenten varit en stående punkt på projektmötena. 7. Projektledaren borde tydligare ha kommunicerat det egna ansvaret att uppdatera sig på vad som gjorts och beslutats på projektmöten där man inte kunnat delta, tex via dokumentation och övriga projektmedlemmar. 8. I projektarbete är det viktigt att vara tydlig och framföra sina reflektioner och åsikter när de uppstår, för att driva det gemensamma arbetet framåt. 9. De två arbetsgrupperna borde ha utsett en sammankallande till sina arbetsmöten för att minimera oklarheter. Referensgrupp Totalt var fyra referensgrupper involverade i projektet med deltagare enligt punkt 3.1 Projektorganisation. Vid alla referensgrupper, deltog en projektdeltagare från varje kommun (förutom projektledaren), för att understryka att det var ett gemensamt arbete kommunerna emellan. Referensgrupperna fungerade mycket bra, sammansättningen av deltagare, innehållet och engagemanget på mötena samt resultatet av dem var mycket givande för projektet. 3.3 Metoder och verktyg Täbys projektmodell har använts i projektet, vilket varit ett bra stöd för projektet. De mallar i projektmetodiken som har varit relevanta för projektet har använts. Förutom de obligatoriska mallarna (projektdirektiv, projektplan, projektgodkännande och slutrapport) har projektet framförallt nyttjat tidplan, riskanalys, kommunikationsplan och aktivitetslista. Ett webbaserat projekthanteringsverktyg, ProjectCompanion, har använts för att samla och dela dokument samt för att tidrapportera i. Datum Täbys projektmodell Sida 10 av 14

11 I projektdirektivet poängterade beställarna att projektet skulle utgå från befintligt material bl a framtaget i trekommunersprojektet, fokus var inte att finna nya indikatorer eller mått. Ledorden var också att enas och komma överens mellan kommunerna om behovet och nyttan av valda kvalitetsindikatorer, trots olika organisation och förutsättningar. Projektet började därmed med att ta fram ett nuläge per kommun och i omvärlden. Därefter skapades en bruttolista med befintliga indikatorer och nyckeltal från nationella källor. Bruttolistan gallrades och prioriterades av projektgruppen som resulterade i ett första arbetsutkast som remissades i referensgrupp 1. Därefter förädlades och förändrades vissa indikatorer innan de remissades till övriga referensgrupper. Steg 2 och 3 i projektet började med att inventera nuläget i kommunerna och omvärlden, vid behov läsa in sig på relevant dokumentation och därefter ta fram och enas om ett förslag. Lärdomar: 10. Ett projekthanteringsverktyg var av avgörande betydelse för att dela dokument och aktiviteter mellan projektdeltagarna eftersom flera kommuner med olika krav på säkerhetsklassning var involverade. Projekthanteringsverktyget användes också för att rapportera och följa upp projekttiden, vilket upplevdes som smidigt för både projektdeltagare och projektledare. Framtagandet av kvalitetsindikatorer (steg 1) kändes bitvis tungt och det finns ett antal lärdomar att dra därifrån, av både enklare och svårare art. 11. Projektledaren borde oftare påmint om huvuduppdraget, som var att ta fram och enas om gemensamma kvalitetsindikatorer utifrån befintliga källor och inte att definiera vad som är kvalitet i välfärden. 12. Projektet fastnade under en period i definitioner av olika begrepp som skapade en låsning. Ett arbetssätt där projektet först hade definierat begrepp och därefter tagit fram kvalitetsindikatorer hade förmodligen löst låsningen men samtidigt tagit längre tid i anspråk. 3.4 Kvalitetssäkring Parallellt drevs projektet ägardirektiv, under ledning av en projektledare från Upplands Väsby. Även det projektet stammade från trekommunersprojektet och därmed hade projekten vissa beröringspunkter. De båda projekten hade styrgruppsmöten vid samma tillfällen och fick då en inblick i varandras arbete och kunde stämma av gemensamma frågeställningar och beröringspunkter. Då kvalitet och uppföljning är områden som är högaktuella och finns på många agendor (t ex hos SKL, SIS, Socialstyrelsen), spanade projektgruppen kontinuerligt ut i omvärlden. Dels för att ta del av redan framtaget material angående indikatorer och kvalitet inom äldreomsorgen och dels för att ta reda på vad som är på gång inom området. Detta skedde bl a genom deltagande i olika seminarier, inläsning av rapporter och material samt kontakter med olika funktioner och organisationer verksamma inom området. Referensgrupperna tjänade som kvalitetssäkring samt att regelbundna avstämningsmöten med berörda i kommunerna skedde under projektets gång. Varje kommuns projektdeltagare ansvarade för intern information i sin kommun efter behov, utöver de gemensamma referensgrupperna. En avstämning av projektgruppens arbete gjordes i slutskedet med representanter för det nationella projektet etisk plattform som drivs i SKL s regi. Syftet var att stämma av rele- Datum Täbys projektmodell Sida 11 av 14

12 vansen av det som projektet tagit fram i ett större sammanhang. Målet med etisk plattform är att öka öppenheten och insynen kring kvalitet, ekonomi och anställningsvillkor hos utförare av vård och omsorg med offentlig finansiering. I det arbetet tas en kravspecifikation fram som anger vad som ska redovisas av de utförare som ansluter sig till plattformen. Förutom ovan nämnda kvalitetssäkring gjordes en riskanalys vid uppstarten av projektet som följdes upp under projektets gång. Även den framtagna kommunikationsplanen tjänade som kvalitetssäkring av informations- och kommunikationsflödet. jan mars mars april Projektgrupp Resulterar i första utkast underlag till referensgrupp sakkunniga Referensgrupp specialister/ sakkunniga Diskussion och synpunkter Projektgrupp Förädlar till ny version underlag till referensgrupper utförare samt chefer Referensgrupp utförare Diskussion och synpunkter Referensgrupp chefer Diskussion och synpunkter april Styrgrupp Beslutsunderlag på SG5 ok till 80 % Projektgrupp Slutför till version 0.9 underlag till SG6 maj Avstämning med SKL/Etisk plattform Relevans och sammanhang Styrgrupp SG6 - ok underlag till politikerseminarium Politikerseminarium Version 0.9 presenteras och diskuteras Lärdomar: 13. Både Upplands Väsby och Vaxholm arbetade aktivt med den interna kommunikationen i olika möteskonstellationer under projektets gång. De delade med sig av sitt upplägg och sina erfarenheter vilket inspirerade och gagnade hela projektet. 14. I två av kommunerna, Täby och Vaxholm, hade det varit värdefullt att kommunicera och förankra projektet mer i berörd verksamhet/förvaltning innan uppstart. Detta för att få upp förståelse för projektet och bygga förtroende, vilket kunde bidragit till att förkorta startsträckan. 15. Kommunikationsplanen kunde tydliggjort det löpande informationsbehovet och ansvaret inom respektive kommun på ett bättre sätt. En plan för likartad informationsmodell och förankring i berörd verksamhet i alla kommuner hade varit ett bra stöd. I framförallt Täby kunde den löpande kontakten och utbytet med berörd verksamhet (social omsorg/äldreomsorg) varit mer frekvent för att involvera den mer under projektets gång utöver referensgrupperna. 4. ÖVRIGA ERFARENHETER 4.1 Resurshantering Genomgående genom hela projektet har projektgruppen ansett att tiden för projektet är för knapp. Det handlade i första hand om projekttidens längd, men i någon mån och periodvis även om mantimmarna under projektet. För projektdeltagarna från Täby kommun och Vaxholms stad har projektarbetet till viss del konkurrerat med linjearbetet (se även punkt 2.4). Konflikten mellan projekt- och linjearbete har bidragit till en frustration över att tiden inte räckte till och osäkerhet över resultatets kvalitet. Vid projektutvärderingen fram- Datum Täbys projektmodell Sida 12 av 14

13 kom kritik mot att projektledningen konsekvent framhållit tidsaspekten som det viktigaste, trots att det i projektdirektivet är angivet att styrparametern resultat är viktigast därefter tid och kostnad. Det framkom även att tidsplaneringen fungerade som drivkraft och styrning för att uppnå resultat. Lärdomar: 16. Vid projektplaneringen borde mer hänsyn tagits till kommunens löpande processer och årets helgdagar när tidsplanen sattes. Några projektdeltagare var vid vissa tidpunkter tvungna att prioritera sitt ordinarie linjearbete och de många helgdagarna i maj/juni gjorde att det blev tidspressat på slutet. 17. Vid resursplanering i projekt är det viktigt att ta hänsyn till konflikten som kan uppstå mellan projekt- och linjearbete där linjearbetet måste prioriteras, såväl det löpande som mer oförutsedda uppdrag. I vissa fall hade en tydligare och rakare kommunikation mellan projektdeltagare, ansvarig linjechef och projektledare kunnat vara ett sätt att hantera utmaningen på för att underlätta prioriteringen. 18. Projektledaren borde tryckt mer på resurskonflikten till styrgruppen samt uppmärksammat styrgruppen på styrparametrarnas inbördes ordning. Detta för att få ett tydligare ställningstagande till hanteringen av detta och hjälp med att lyfta frågan till ansvarig linjechef. 4.2 Arbetssätt i projektet Se punkt 3.2 där det finns införlivat. 4.3 Projektdokument och styrning Projektdokumenten i form av projektdirektiv och projektplan tillsammans med de styrgruppsbeslut, dokumenterade i styrgruppsprotokoll som togs under projektets gång, har varit de främsta styrdokumenten för projektet. Styrdokumenten har haft stort positivt värde för att hålla fokus på projektmålen och prioriteringen för att därmed styra projektet i rätt riktning. Dokumenten har hjälpt projektet att hålla fokus på det som var förväntad leverans. Aktivitetslistan har varit projektledarens främsta operativa styrdokument under projektets gång för att säkerställa aktiviteter. En riskanalys gjordes vid projektets uppstart och förankrades vid styrgruppsmöte. Uppföljning av riskanalysen gjordes varje månad, i samband med lägesrapport till styrgruppen. Dock borde riskanalysen också följts upp regelbundet i projektgruppen. Projektgruppen är i stort nöjd med dokumentationen i projektet. Dock hade projektgruppen gärna sett tydligare delrapporter under projektets gång. Uppdraget som projektet fick att ta fram och enas om gemensamma kvalitetsindikatorer för äldreomsorg i de tre kommunerna, tolkades olika av projektdeltagarna, vilket gjorde att det gick lite trögt i början. Riktlinjerna i projektdirektivet upplevdes initialt som otydliga och skapade olika förväntningar på vad som skulle göras. För att råda bot på detta deltog styrgruppen på första projektmötet för att starta upp projektet, ange sin viljeinriktning och svara på frågor för att öka tydligheten. Detta upplevdes som mycket positivt av projektgruppen. Datum Täbys projektmodell Sida 13 av 14

14 Lärdomar: 19. Att hela styrgruppen deltog på uppstartsmötet ökade motivationen och engagemanget hos projektdeltagarna och kan med fördel tas med till andra projekt. 20. Projektgruppen hade önskat tydligare riktlinjer och avstämningar mellan hela projektgruppen och styrgruppen under projektets gång. 21. En förväntansanalys av typen vad är din bild av resultatet borde gjorts i projektgruppen i början, för att ensa projektdeltagarnas målbild. 22. Att kalla projektet för en förstudie hade förmodligen underlättat genom att minska den upplevda osäkerheten kring projektets leverans under projektets gång. 4.4 Slutord från styrgruppen Projektgruppen under ledning av projektledaren har gjort ett bra jobb genom att på kort tid leverera ett godkänt resultat. Datum Täbys projektmodell Sida 14 av 14

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1 Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Lilla Ratten STOCKHOLMS STADS PROJEKTMODELL

Lilla Ratten STOCKHOLMS STADS PROJEKTMODELL STADSLEDNINGSKONTORET IT-AVDELNINGEN Lilla Ratten Förvaltning/avdelning Stockholms stads projektmodell Lilla Ratten Senast ändrad SLK, IT-avdelningen Version 1.7 2007-05-28 1 (25) Innehållsförteckning

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Metoder för Interaktionsdesign

Metoder för Interaktionsdesign Metoder för Interaktionsdesign Föreläsning 4 Projektmetodik och Scrum Kapitel 9-12 + 14, Scrumbok Det högra spåret Vi lämnar nu det vänstra spåret de mjukare delarna och går in på det högra spåret som

Läs mer

Information om samhällsstöd på 1177.se

Information om samhällsstöd på 1177.se Information om samhällsstöd på 1177.se Stockholms läns delprojekt i projektet Socialtjänsten på 1177 Vårdguiden Projektplan Stockholm, 2014-05-06 Innehåll 1. Godkännande av projektplan...4 2. Grundläggande

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

Översikt Projektilen version 2.0

Översikt Projektilen version 2.0 Översikt Projektilen version 2.0 Förberedelsefasen Projektpolicy Initiera Förbereda inte initiera Protokollföra beslut Protokoll Förslag/idé Förändringsbehov hos verksamhet Analysera och strukturera förslag

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Trygg och säker i hemmet

Trygg och säker i hemmet Trygg och säker i hemmet Projektplan Agneta Aldor 2014-05-09 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Syfte med dokumentet 3 1.2 Ändringshistorik 3 2 Projektet, sammanfattning 3 2.1 Projektets omfattning

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Projektstyrning. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport

Projektstyrning. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport Revisionsrapport Projektstyrning Landstinget i Östergötland Linda Sandelin IT-specialist Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor 26 aug 2013 Projektstyrning Innehållsförteckning

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport

Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport 2012-11-01 KS-2012/916.912 1 (7) HANDLÄGGARE Hanna Lundborg Hanna.Lundborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark. Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg. Mer information finns på http://internetfonden.

Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark. Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg. Mer information finns på http://internetfonden. Presentationer från Frukostmöte.SE:s Internetfond 19 januari 2012 Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg Mer information finns på http://internetfonden.se

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(5) Projektnamn: Ledningsstöd för skolledare och förskolechefer Projektledare: Malin Danielsson och Gunilla Ericsson Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp,

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

Projekt Ny bibliotekssystemmiljö

Projekt Ny bibliotekssystemmiljö DNR] 1 (av 9) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-06-12 Styrgrupp Projekt Ny bibliotekssystemmiljö Ib Lundgren Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 2015-05-25 Utkast

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 1 (9) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (9) Innehåll Syfte och bakgrund...4 1.1 Syfte...4 1.2 Bakgrund...4 2 Regler för projekt...4

Läs mer

Checklistor för riskidentifiering

Checklistor för riskidentifiering Checklistor för riskidentifiering Generella risker Kravspecifikationen saknas eller är ofullständig Projektdefinitionen är inte förankrad inom projektet Projektmedarbetarna kan ej avsätta tillräcklig tid

Läs mer

Projektplan Kungsbacka uppföljningsmodell

Projektplan Kungsbacka uppföljningsmodell Projektplan Kungsbacka uppföljningsmodell Bakgrund Kungsbacka kommun har under ett antal år arbetat med utveckling av verksamhetsstyrningen och kvalitetsarbetet. Något som bland annat resulterat i att

Läs mer

Projektledarutbildning 6 dagar

Projektledarutbildning 6 dagar Projektledarutbildning 6 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

SLUTRAPPORT för projektet Helpdesk/Ärendehantering Sammanfattning

SLUTRAPPORT för projektet Helpdesk/Ärendehantering Sammanfattning Sidan 1 av 13 SLUTRAPPORT för projektet Helpdesk/Ärendehantering Sammanfattning Projektarbetet inleddes med en intervjuserie där 33 personer som representerade olika områden inom Chalmers organisation

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Ersättningsmodeller (delprojekt i Ett lärande i Väsby) Projektledare:, ekonomistrateg Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp,

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Projektplan för Vision 2025

Projektplan för Vision 2025 Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen

Läs mer

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag Umeå universitet, 901 87 Dokumenttyp: Regel Rektor Dnr: 100-733-10 Datum: 2010-04-13 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Sid 1 (9) Regler för universitetsgemensamma projekt och

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se

Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Projektkontoret Januari 2007 Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Agenda 1. Projektkontoret bakgrund, syfte, vad gör vi och för vem 2. Vilka projekt ska samordnas inom projektkontoret? 3. Vad innebär

Läs mer

Projektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov

Läs mer

Handbok för Värnamo kommuns projektmodell

Handbok för Värnamo kommuns projektmodell Handbok för Värnamo kommuns projektmodell Innehåll 1. VAD ÄR ETT PROJEKT?... 4 1.1 DETTA ÄR ETT PROJEKT... 4 PROJEKTETS SYFTE OCH MÅL... 4 PROJEKTETS FÖRANKRING... 5 SAMVERKAN I EN TILLFÄLLIG ORGANISATION...

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Bergslagens digitala agenda! Bilaga 4. Projektplansmall

Bergslagens digitala agenda! Bilaga 4. Projektplansmall FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Detta dokument beskriver hur Frontec bedriver utvecklingsprojekt med kvalitetssäkring FSAB_LS020_Projekt och kvalitetsstyrning A.doc Sida 1(6) Frontec kan projekt

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Delprojektbeskrivning

Delprojektbeskrivning Dokument nr: Version: Status: Sida: 2.00 Utgåva (1)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektdokument etjänstekort Nummer för projekt Dokumentbeskrivning: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

SLUTRAPPORT. Syftet med slutrapporten är att redovisa måluppfyllelse, erfarenheter och rekommendation till ett förbättrat arbetssätt.

SLUTRAPPORT. Syftet med slutrapporten är att redovisa måluppfyllelse, erfarenheter och rekommendation till ett förbättrat arbetssätt. Sidan 1 (13) SLUTRAPPORT. Syftet med slutrapporten är att redovisa måluppfyllelse, erfarenheter och rekommendation till ett förbättrat arbetssätt. SLUTRAPPORT Basdatorarbetsplatstjänst på Chalmers fas

Läs mer

Tjänsteskrivelse Styrgrupp för projektet intensivstöd för ökad självständighet

Tjänsteskrivelse Styrgrupp för projektet intensivstöd för ökad självständighet VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2015-01-22 DNR SN 2015.011 TORBJÖRN NYQVIST SID 1/1 TORBJORN.NYQVIST@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Styrgrupp för projektet intensivstöd för

Läs mer

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2014-08-06 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:230 20922 Kommunstyrelsen Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Förslag

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa. Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla

Läs mer

Rapport Granskning av projektstyrning. Östersunds kommun

Rapport Granskning av projektstyrning. Östersunds kommun Rapport Granskning av projektstyrning Östersunds kommun November 2013 Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 2 2. Granskningsresultat 3 3. Bedömning och rekommendationer 7 Sammanfattning Uppdrag och bakgrund

Läs mer

Gemensamma kvalitetsindikatorer - äldreomsorg RESULTATRAPPORT Gemensamt projekt Täby kommun, Upplands Väsby kommun, Vaxholms stad

Gemensamma kvalitetsindikatorer - äldreomsorg RESULTATRAPPORT Gemensamt projekt Täby kommun, Upplands Väsby kommun, Vaxholms stad Gemensamma kvalitetsindikatorer - äldreomsorg Gemensamma kvalitetsindikatorer - äldreomsorg RESULTATRAPPORT Gemensamt projekt Täby kommun, Upplands Väsby kommun, Vaxholms stad Projekt Författare Version

Läs mer

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 49/2013 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-12-18, 253 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning

Läs mer

Exempel på verklig projektplan

Exempel på verklig projektplan Exempel på verklig projektplan Detta är ett exempel på en proffessionell projektplan hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och mycket av

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Mina meddelanden Lotta Ruderfors Sambruk 2004 Jönköpings kommun Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Projektkoordinator Projektledare Webbansvarig Information SKL/CeSam SKL CeSams handlingsplan

Läs mer

Projektplan. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund, syfte och mål. 3 Kravspecifikation. 2.1 Bakgrundsbeskrivning. 2.2 Syfte. 2.3 Mål.

Projektplan. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund, syfte och mål. 3 Kravspecifikation. 2.1 Bakgrundsbeskrivning. 2.2 Syfte. 2.3 Mål. Projektplan Projektnamn Svensk industris framtida elförsörjning Projektägare Nils Lundgren/Talib Morad Projektledare Tobias Rörstam Projektgrupp 2 1 Sammanfattning Vi har mottagit en beställning från Svenskt

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Projektdirektiv Projekt 11 inom förnyelseprogrammet. Projektnamn: Projekt 11 - Ekonomistyrning och budgetering

Projektdirektiv Projekt 11 inom förnyelseprogrammet. Projektnamn: Projekt 11 - Ekonomistyrning och budgetering Region Skåne Koncernstab Centrum för verksamhetsplanering och analys Ingrid Bengtsson-Rijavec 044 309 33 91 Ingrid.Bengtsson-Rijavec@skane.se Direktiv 2008-03-25 Dnr Projektdirektiv Projekt 11 inom förnyelseprogrammet

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Jag har en idé -om en förändring av kommunens verksamhet

Jag har en idé -om en förändring av kommunens verksamhet Härnösands projektmodell Jag har en idé -om en förändring av kommunens verksamhet Min idé På följande sidor kommer du få stöd för ditt engagemang att vilja förbättra och göra skillnad för brukare och medborgare.

Läs mer

Protokoll från kvalitetsgranskning Projekt (H)järnkoll Kampanjlän Örebro

Protokoll från kvalitetsgranskning Projekt (H)järnkoll Kampanjlän Örebro Protokoll från kvalitetsgranskning Projekt (H)järnkoll Kampanjlän Örebro 20-11-26 Elisabet Norlinder (H)järnkoll Kampanjlänsansvarig Örebro Kvalitesgranskningsmall Förutsättningar för projektet Poäng 18/1-22/11-26/11-

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824 Kommunkontoret Projektplan 1 (8) Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet Anna-Karin Poussart 046-359 42 37 anna-karin.poussart@lund.se Kommunstyrelsens miljö- och häsloutskott Förslag till

Läs mer

Projektledarutbildning

Projektledarutbildning 1(6) 2014-10-20 Inbjudan till Projektledarutbildning 6 dagar: 12-14 oktober samt 2-4 november 2015 Kurs och Konferens erbjuder en 6-dagars projektledarutbildning med hjälp av CANEA Consulting Group som

Läs mer

Diarienr KFN 2013.0096 Version 1.0. Fö rstudie E-Arkiv. Pröjektplan

Diarienr KFN 2013.0096 Version 1.0. Fö rstudie E-Arkiv. Pröjektplan Fördjupad förstudie 1 Fö rstudie E-Arkiv Pröjektplan Ett samarbetspröjekt mellan Kumla Kömmun, Askersunds Kömmun, Laxa Kömmun, Lekebergs Kömmun, Hallsbergs Kömmun öch Karlsköga Kömmun Fördjupad förstudie

Läs mer

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:

Läs mer

Revisionsrapport Ledning och styrning av externa projekt. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Ledning och styrning av externa projekt. Härjedalens kommun Revisionsrapport Ledning och styrning av externa projekt. Härjedalens kommun 13 November 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning

Läs mer

Projektarbete. Johan Eliasson

Projektarbete. Johan Eliasson Projektarbete Johan Eliasson Projekt Definition: En grupp av projektdeltagare utför under ledning av en projektledare en klart definierad uppgift, på en viss tid, med begränsade resurser Resurserna kan

Läs mer

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

SLUTRAPPORT. Klippans kundtjänst 2014-04-15. Hans-Åke Lindvall. Projektägare. Fredrik Norén. Projektledare. Fredrik Norén. Slutrapport upprättad av

SLUTRAPPORT. Klippans kundtjänst 2014-04-15. Hans-Åke Lindvall. Projektägare. Fredrik Norén. Projektledare. Fredrik Norén. Slutrapport upprättad av SLUTRAPPORT Klippans kundtjänst Projektägare Projektledare Slutrapport upprättad av Hans-Åke Lindvall Fredrik Norén Fredrik Norén Datum 2014-04-04 1 Innehåll Projektets bakgrund... 3 Vad innebär införandet

Läs mer

2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath

2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath Projekt IT-stöd en förstudie som syftar till att inventera och analysera behoven av och inom ett administrativt verktyg för vuxenutbildning inom Göteborgregionen. 2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet Bilden hämtad från http://www.liu.se/cul-resurser/lips/kartor/fore.htm Projektplanering Om inte projektet planeras noga, kommer det garanterat att misslyckas Projektplanen Krav på en projektplan Beskriver

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Emanuel P Bramfors 2013-11-01 Sidan 1 IT-student, Projektledare Distansmöten

Emanuel P Bramfors 2013-11-01 Sidan 1 IT-student, Projektledare Distansmöten (1)9 Emanuel P Bramfors 2013-11-01 Sidan 1 (2)9 Projektidé 140104-eTjänster Distansmöten Syftet med projektet är att minska resorna som görs i jobbrelaterade ärenden och möten. Finansiering (Uppskattad)

Läs mer

Projektstyrningsmodell. region halland

Projektstyrningsmodell. region halland Projektstyrningsmodell region halland Innehållsförteckning Fastställd av: Regiondirektör Utfärdare: Catarina Dahlöf Giltig fr o m: 2012-06-07 Dokumentnamn: Region Hallands Projektstyrningsmodell Utgåva:

Läs mer

Projektkunskap ledning och process

Projektkunskap ledning och process Projektkunskap ledning och process Athena & Atlas Universitets- och högskolerådet UHR Stockholm 31 januari 2013 Christel Bäckström, GR Utbildning Internationalisering som utvecklingskraft Internationalisering

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: (delprojekt i Ett lärande Väsby) Projektledare: Anna Carlsson. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer

Projektplan. Varje dag räknas 2015 Nationell satsning på cancervård. PROJEKTiL Region Gävleborg

Projektplan. Varje dag räknas 2015 Nationell satsning på cancervård. PROJEKTiL Region Gävleborg Projektplan Varje dag räknas 2015 Nationell satsning på cancervård PROJEKTiL Region Gävleborg Innehållsförteckning 1 Grundläggande information... 3 1.1 Syfte... 5 1.2 Effektmål/Nyckeltal... 6 1.3 Projektmål...

Läs mer

Stockholms läns landstings projektmodell. PROJEKTiL. Projekt modell 2.0

Stockholms läns landstings projektmodell. PROJEKTiL. Projekt modell 2.0 Stockholms läns landstings projektmodell PROJEKTiL 2.0 Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Vad är projekt?... 2 1.2 Syftet med projektmodellen... 2 1.3 Målgrupp SLLs projektmodell... 2 1.4 Ansvar SLLs projektmodell...

Läs mer

Projektledarens uppdrag Projektmöten Projektet avslutas

Projektledarens uppdrag Projektmöten Projektet avslutas INLEDNING Målgrupp och användningsområde 1. SAMMANFATTNING AV ETT PROJEKTS OLIKA FASER Viktiga begrepp 2. IDÉ- OCH PROBLEMIDENTIFIERING 3. FÖRSTUDIE 4. UPPDRAGSFASEN Uppdragsgivare Bakgrund Syfte Mål Avgränsningar

Läs mer

Datorsalar Niagara och Orkanen

Datorsalar Niagara och Orkanen [DNR] 1 (av 8) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Projektplan Projekt datorsalar [DNR] Datorsalar Niagara och Orkanen Revisionsinformation

Läs mer

Aktiviteter vid avtalets upphörande

Aktiviteter vid avtalets upphörande SID 1 (10) Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat Projektarbete är att arbeta på ett strukturerat sätt. Genom att kombinera projektmetodik, kunskap om och hur ett projekt fungerar, och ett planeringsverktyg, IT-stöd, kan Du få ett strukturerat och effektivt

Läs mer

Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark

Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark Jessica Ewald, David Lalloo / 040-252057/252056 Jessica.bernfreedewald@lansstyrelsen.se David.lalloo@lansstyrelsen.se Datum 2010-05-30 1. Problembeskrivning

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting Omvårdnadsförvaltningen 2011-11-30 SID 1 (8) Beslutad av styrgrupp 2011-12-21 SLUTRAPPORT Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms

Läs mer