Uppföljning. Tieto PPS AH017, , Sida 1
|
|
- Jonathan Ivarsson
- för 1 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1
2 Om uppföljning är den regelbundna kontrollen att vi har möjlighet att nå projektets mål. I PPS är det planen, dvs bilden av åtagandet, som gäller och inte verkligheten. Det ska tolkas så att vi gör vårt yttersta för att korrigera eventuella kritiska avvikelser från plan och kalkyl. Så snabbt som möjligt ska vi tillbaka till och fortsätta att följa den överenskomna planen. Projekttidsplanen, budgeten och överenskommet resultat gäller alltså tills dess ett helt nytt läge gör det nödvändigt att göra en ny överenskommelse med styrgrupp. Den eventuella skillnad som kan uppstå mellan projekttidsplanen/åtagandet och den aktuella situationen redovisas med en nulägeslinje i projekttidsplanen. Varje avvikelse ska analyseras med förslag till korrigerande åtgärd. De totala avvikelserna sammanställs till en prognos för tidpunkten för leverans och överlämning, samt en prognos för den totala projektkostnaden. Visualisera arbetet i projektet och hur det går. Använd bilderna i uppföljningen och planering framåt. Engagera medarbetarna och uppmuntra till lärande och förbättringar. Det är viktigt att ständigt söka möjligheter till att förbättra arbetssättet. Dels för att skapa effektivitet, dels för att om möjligt få marginaler för oförutsedda problem. Tänk på att effekten av en åtgärd kan inkasseras först efter att den framgångsrikt har genomförts. Sida 2
3 , syfte Säkerställa åtagandet och finna förbättringar Genom kontinuerlig återkoppling av åtagandet få en samlad bild av nuläget prognos för återstående arbete underlag till förbättring av arbetssätt skall genomföras med överenskommen regelbundenhet Sida 3
4 , vad omfattar målets tre dimensioner Tidpunkt Kostnad Resultat Ge svar på hur långt vi har kommit - klara aktiviteter, uppnådda milstolpar - förbrukade resurser prognos för - pågående aktiviteters färdigtidpunkt - aktuella milstolpar och leveranser - återstående resursbehov våra erfarenheter - följs överenskommet arbetssätt - finns det förbättringsförslag, nya lärdomar eventuellt behov av åtgärder vad gäller - bemanning - arbetsfördelning Sida 4
5 av ett åtagande Ett arbetsklimat där U P P D R A G S G I V A R E Frågar vad som återstår Skapar förutsättningar Frågar efter osäkerhet Tar beslut (ibland obekväma) Efterfrågar leverans Godkänner leverans U P P D R A G S T A G A R E Talar om hur det går med pågående aktiviteter Säkerställer nytta för nästa aktivitet, klargör vad tillräckligt bra betyder Vågar visa osäkerhet och vara ärlig och öppen Vid problem ber om stöd och hjälp Säger ifrån i god tid ( tutar ) Levererar Båda tar sig tid för återkoppling Båda kan initiera en omförhandling som kan leda till ett ändrat åtagande Sida 5
6 detaljtidsplan Arbetsområde i projekttidsplan Aktiviteter i detaljtidsplan Ansv AAn BCn AAn JJn HHn HHn AAn BCn JJn Budget 600t Prognos 540t 567t 30t 30t 37t 60t 20t 50t 40t 50t 20t 30t 20t 30t sdatum Prototyp klar Prototyp klar Skapa en aktuell bild av återstående aktiviteter och resultat av kalendertidsläget är tydligast, påverkar mest Vid ändring - åtgärda/omplanera direkt, säkra resurstillgången Sida 6
7 Projekttidsplan med nulägeslinje BP4 BP5 BP5 BP6 BP5 BP6/7 BP8 Inberoenden Beslut om ny plattform Testutrustning tillgänglig Basversion Slutversion Dokumentation Utbildning Leveranser Design klar Prototyp klar Basversion Handbok klar 1:a test klar Upplägg klart Markera återstående kalendertid från idag tills aktiviteten bedöms bli klar Använd nulägeslinjen som underlag för prognos av slutdatum Motivera avvikelser och definiera åtgärdsförslag till styrgruppen Sida 7
8 Timmar/kostnad Budget och prognos Budget historik Buffert för osäkerhet Prognos Ackumulerad budget, exkl buffert för osäkerhet Ny kalkyl för återstående Upparbetat Kalendertid Budget = överenskommen projektkalkyl, inkl. buffert Prognos = upparbetat + ny kalkyl för återstående sdatum Sluttidpunkt Resursuppföljning S-kurva Sida 8
9 Resultatets utveckling Tydliggör vad som har producerats Resultat, t.ex. antal framtagna instruktioner rader kod producerad antal takstolar monterade antal utbildade antal uppfyllda krav Visa gärna med visuella bilder Sida 9
10 , arbetsgång Utgå från detaljtidsplan och personlig plan 1. Identifiera nuläget på personnivå 2. Sammanställ läget (resultat, tid, kostnad) i detaljtidsplan 3. Identifiera avvikelser och analysera konsekvenser (detaljplaneringen) 4. Bedöm eventuella avvikelser mot projektets mål (projektplaneringen) 5. Vidta korrigerande åtgärder direkt 6. Identifiera förbättringsmöjligheter 7. Sammanställ status till styrgruppen, föreslå åtgärder vid behov 8. Sprid information (statusrapport) Framtiden är viktigare än historiken och detaljplanering kan ske vid samma tillfälle Åtgärds- /aktivitetslista Sida 10
11 Identifiera nuläget på personnivå Utgå från pågående aktiviteter 1. Mät producerat resultat 2. Bedöm återstående resursbehov och färdigtidpunkt 3. Summera nedlagda timmar, upparbetade kostnader och prognosen för det återstående 4. Jämför med personlig plan, detaljtidsplan 5. Flagga eventuella avvikelser eller osäkerhet 6. Diskutera förbättringsmöjligheter Alternera mellan olika former - individuella samtal, i grupp, med verktyg Var överens om vad klar innebär, vad tillräckligt bra betyder Sida 11
12 Projektmöte/delprojektmöte Följa upp och detaljplanera tillsammans med projektmedarbetarna D A G O R D N I N G Information Åtgärdslista, genomgång Nuläge och detaljplanering - vad har hänt, vad händer närmast - vem gör vad, vem kan stödja vem - personliga åtaganden, detaljtidsplaner - oro och osäkerhet, problem Förbättringsmöjligheter, lärdomar Riskhantering Övriga frågor Nya punkter till åtgärdslistan N Ä R Regelbundet, med överenskommen frekvens R E S U L T A T Alla medarbetare får kunskap om läget i hela projektet/ delprojektet och sitt bidrag till det fortsatta arbetet Förankra innehållet i statusrapporten Uppdatera risklistan och åtgärdslistan Sida 12
13 Planera och följ upp visuellt Samla gruppen och arbeta aktivt tillsammans Exempel Möten vid tavlor eller i projektrum synliggör arbetet och hur det går anpassade tavlor för olika arbetsgrupper arbetsmöten på väggarna ger engagemang korta möten om många deltagare, t.ex. för statusuppföljning Exempel Att göra Pågår Färdigt När det syns vad jag gör så blir jag mer motiverad Vid distribuerade projekt behövs elektroniska tavlor Sida 13
14 Ständigt lärande Uppmuntra gruppen att lyfta fram problemen och möjligheter Samla regelbundet gruppen för att identifiera flaskhalsar reflektera över arbetssättet enas om beteenden föreslå förbättringar Prova och följ upp Kan göras regelbundet på projektmöten Sida 14
15 Förbättringsmöjligheter Ställ regelbundet frågor av typen vad har vi lärt oss av det vi gjort hittills? vilka har nytta av det vi gör? vad hindrar oss i vårt arbete? vad kan vi göra annorlunda? hur kan vi bli effektivare? finns andra som har erfarenheter/ kunskap som vi saknar? hur mycket tid använder vi för produktion, framställning av resultat? hur mycket tid använder vi för granskning/test/provning? hittar vi tillräckligt med brister vid granskning/test/provning? vad kan vi dra in på? hur skulle arbetet bedrivas om vi hade - 30% mindre resurser? - 30% mer resurser? Erfarenheter, ny kunskap kan nyttjas - direkt i det pågående projektet - i kommande projekt, dokumenteras löpande i slutrapporten Sida 15
16 Dagbok/projektlogg Notera kortfattat i dagboksform de händelser eller situationer som påverkar projektförloppet Exempel Datum Händelse, beskrivning Anteckningar xx-xx-xx Klarkriteria för leveransobjekten framtagna Förankring!! xx-xx-xx Strategiarbete test/provning påbörjat xx-xx-xx xx-xx-xx Genomgång av upplägg av handböcker med NN (samt översättningsarbete) X2000 projektet fick tillgång till vår programförteckning xx-xx-xx Koder för tidrapporteringen klara Kolla med XX. xx-xx-xx xx-xx-xx xx-xx-xx xx-xx-xx xx-xx-xx Nya prioriteringar från produktägaren Kvalitetsaktiviteter beslutas Första planeringsmötet Rutinförteckning klar Beslut om att ändra huvudet i alla standardrapporter utom i avstämningsrapporten NN gav bra input till utvecklarna för att helheten skulle bli bra. En rutin för hantering av underlag måste fram. Sida 16
17 , checklista Identifiera nuläge, frågor Vet du vem/vilka som skall ha ditt resultat? Överens om kriteriet för klar? Vet du hur mycket arbetstid som återstår innan aktiviteten är klar? Vet du vilken dag aktiviteten blir klar? Klarar du att lägga ner så mycket arbetstid före klar-dagen? Har du allt underlag? Finns något som hindrar dej i ditt arbete? Är det något du är orolig för? Finns det något sätt för dej att arbeta effektivare? Något nytt om framtida aktiviteter, förändringar av planen? Är vi överens om eventuella åtgärder/ korrigeringar och hur de påverkar dej? Åtgärda avvikelser Vet vi orsaken till avvikelsen? Vet vi vad som påverkas, vem/vilka och hur? Har vi isolerat/begränsat avvikelsens effekter? Kan vi omfördela resurser? Kan vi sätta in ytterligare resurser? Kan vi ändra ambitionsnivån? Kan vi förbättra eller ändra arbetssättet? Kan vi öka risktagandet? Kan vi omförhandla målet? Har vi vidtagit åtgärder för att förhindra upprepning? Sida 17
Resursplanering. Tieto PPS AH152, 2.0.0, Sida 1
Sida 1 , syfte Att balansera kalkylerat behov av resurser mot tillgång på resurser över tiden belägga projektets resurser optimalt minimera flaskhalsar och/eller obelagda resurser Under förberedelsefasen
Bild (träd) för avsnittet. Projektplanering. Sida 1. Tieto PPS AH010, ,
Bild (träd) för avsnittet. Sida 1 en ska övergripande tydliggöra hur projektet ska genomföras. Resultaten från projektplaneringen är projekttidsplanen, projektets resursbehovsplan och kalkyl. Resultaten
Projektplan, åtagandet
Sida 1 Projektplanen utgör ett huvudresultat av förberedelserna och kan ses som kontraktet mellan projektledningen och projektägaren för projektets genomförande. Om projektplan, åtagandet Syftet med att
Tidsplanering. Tieto PPS AH151, 1.0.1, Sida 1
Sida 1 , syfte Påverka produktionsarbetet genom att tydliggöra disposition av tillgänglig kalendertid samordna berörda och beskriva vägval skapa beredskap hos berörda möjliggöra mätning av progress Sida
Riskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1
Riskhantering Sida 1 Om riskhantering Risker i projekt är händelser som äventyrar vår möjlighet att nå projektets mål. Riskhantering innefattar att göra analyser där risker och åtgärder identifieras, men
Översikt PPS - Projektledning
Sida 1 Om översikt PPS PPS - Praktisk ProjektStyrning - är ett arbetssätt för att aktivt planera och leda projekt, program och projektportföljer. Allt bygger på praktiska erfarenheter och på befintlig
Projektanalys. Tieto PPS AH019, 2.4.1, Sida 1
Sida 1 är ett kraftfullt externt stöd för projektet. Vid analys får kund, leverantör och projektledning en objektiv verifiering av projektets resultat och arbetssätt. Syftet är att öka möjligheterna för
Informationsspridning
Sida 1 Om informationsspridning Korrekt och aktuell information skapar förutsättningar så att alla kan arbeta på ett effektivt sätt. Det bidrar även till att få medvetna och motiverade medarbetare. Projektledningens
Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1
Sida 1 Om projektorganisation en beskriver fördelningen av ansvar och befogenheter mellan olika roller inom projektet. Här beskrivs även överenskommen fördelning av ansvar mellan projektet och basorganisationen.
Modell för projektledning
Sida 1 Om modell för projektledning PPS modell för projektledning beskriver de tre faserna; förberedelser, genomförande och avveckling. Syftet är att ge en övergripande bild av modellen, endast faser och
PPS - Aktuella utgåvor Färdigheter och mallar/exempel
Om utgåvenumreringen Dokumentet visar utgåvenummer per år för färdigheter och mallar/exempel. Alla dokument numreras med treställiga dokumentnummer, t.ex. 2.1.4. Första siffran/positionen stegas vid förändring
Ladok3-införande. Projektorganisation, roller Ansvar och befogenheter
Projektorganisation, roller Ladok3-införande Sida: 1 (5) Ladok3-införande Projektorganisation, roller och befogenheter Ladok3-införande Sida: 2 (5) 1 Beställare Förvaltningschef Joakim Malmström Definiera
Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se
Projektkontoret Januari 2007 Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Agenda 1. Projektkontoret bakgrund, syfte, vad gör vi och för vem 2. Vilka projekt ska samordnas inom projektkontoret? 3. Vad innebär
Nyttovärdering. Tieto PPS AH164, 1.2.2, Sida 1
Sida 1 I nyttovärderingen värderas de identifierade nyttoobjekten i pengar. Det ger möjlighet att jämföra effektmålets olika nyttor och att jämföra nyttan med kostnaden för att realisera och underhålla.
Egenskapsgranskning. Tieto PPS AH047, 2.3.1, Sida 1
Sida 1 Om egenskapsgranskning en belyser projektets egenskaper. Den bygger på deltagarnas subjektiva upplevelser av projektet och kan användas som en första bedömning av projektets möjligheter och svårigheter.
WBS - arbetsstruktur
1 1.1 1.2 1.3 1.1.1 1.1.2 1.3.1 1.3.2 Sida 1 Om I en WBS - Work Breakdown Structure definieras och struktureras ett projekts totala omfattning och arbetsinnehåll. Översta nivån i strukturen kan vara leveransobjekten,
Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?
Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,
Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1
Sida 1 Om grunder för PPS Nöjd kund och nytta för alla är utgångspunkten för PPS. Grundläggande synsätt är positiv människosyn, åtagande, nytta och samförstånd. PPS utgår ifrån att varje människa är en
Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen
Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3
Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten
Projektkontoret Sida: 1 (9) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (9) Innehåll Syfte och bakgrund...4 1.1 Syfte...4 1.2 Bakgrund...4 2 Regler för projekt...4
Workshop: Lyckas med Governance, projektportfölj och projektkontor!
Workshop: Lyckas med Governance, projektportfölj och projektkontor! Kjell Rodenstedt, CMPG Workshop upplägg Introduktion 15:30-16:00 (denna lokal) Gruppövning 16:00-16:40 (Arkaden) 100 deltagare, 10 grupper,
Formulera målet, miniprojekt
Formulera målet, miniprojekt Tillämpning av PPS, översikt över färdigheterna PDI Initiera projekt Intressentanalys Leverans och överlämning Sida 1 Projektdirektiv mini, syfte Underlag för att starta ett
Prioritering, portfölj
Sida 1 Prioritering, syfte Prioritering ger beslut baserade på bra underlag att vi genomför de projekt och program som ger mest nytta balans i portföljen avseende typer av projekt stabilitet för beslutade
Bemanning. Tieto PPS AH141, 1.1.2, Sida 1
Bemanning Sida 1 Om bemanning Bemanning av projektet är en färdighet som spänner över projektets hela livscykel. Från första tanken på att projektet ska bedrivas i projektform när projektägaren tillsätter
Modell för portföljledning
Sida 1 Om modell för portföljledning PPS modell för portföljledning beskriver hur styrningen av en projektportfölj delas in i faserna planera och styra. Mellan planeringsfasen och styrningsfasen finns
Xxxx Multiprojekt, organisation
Multiprojekt, organisation Sida 1 Om multiprojekt, organisation Portföljledningen är den roll som har det högsta övergripande ansvaret i multiprojektmiljön. Den rollen ansvarar för att fastställa och prioritera
Uppföljning, portfölj
Sida 1 Uppföljning, syfte En samlad bild av portföljstatus ger underlag för portföljprioritering möjlighet att optimera resursallokeringen framförhållning när det gäller framtida resursbehov tidiga varningar
Projektprocessen. Projektprocess
Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen
Affär och projekt. Tieto PPS AH046, 5.2.0, Sida 1
Sida 1 Om affär och projekt Affärsnivån i PPS beskriver arbetet som säkerställer att projektet bidrar till nytta både för kundens och leverantörens verksamhet. Ansvaret för att dessa genomförs ligger hos
Att arbeta agilt. En arbetsgång
Att arbeta agilt En arbetsgång Faser Samma indelning som för traditionellt projekt Förstudie Planering Genomförande Överlämning Avslut Fördelar Begränsning Avslut av projektdel Förstudiefas Ska projektet
Projektstyrning, Uppföljning
Projektstyrning, Uppföljning och Resultat Dagens program: Olika Projektprocesser Projektplanering Projektstyrning, uppföljning, resultat Resultatvärdesmetoden = Earned Value Kvalitetsuppföljning Att införa
Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) för den universitetsgemensamma projektverksamheten
Projektkontoret Sida: 1 (9) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (9) Innehåll Syfte och bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Bakgrund... 3 2 Regler för projekt...
Projektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov
Styrgrupp, projekt. Tieto PPS AH018, 7.4.1, Sida 1
Sida 1 Om styrgrupp projekt Styrgruppen är ansvarig för att säkerställa att projektet lyckas, dvs säkerställa projektets bidrag till beställarens effektmål. Styrgruppen är den beslutande instans dit projektledningen
Agil Projektledning. En introduktion
Agil Projektledning En introduktion Agil Projektledning Förändringar sker alltid i projekt Agil projektledning handlar om att hantera dessa Kunden har dålig insyn i ett traditionellt projekt De ska vara
2013-10-04. Verksamhetsstyrning och stöd. Projekt. Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013
Projekt Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013 Projekt Ska leda till ett bestämt resultat Kräver olika resurstyper Är tidsbegränsat Genomförs av en temporär sammansatt arbetsgrupp Förnyelse PROJEKT kontra
Tankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
Agil Projektledning. En introduktion
Agil Projektledning En introduktion Agil Projektledning Förändringar sker alltid i projekt Agil projektledning handlar om att hantera dessa Kunden har dålig insyn i ett traditionellt projekt De ska vara
Agil Projektledning. En introduktion
Agil Projektledning En introduktion Agil Projektledning Förändringar sker alltid i projekt Agil projektledning handlar om att hantera dessa Kunden har dålig insyn i ett traditionellt projekt De ska vara
Välkomna till presentation av PPS modellen och PPS verktyg
Välkomna till presentation av PPS modellen och PPS verktyg Åke Norman TietoEnator PPS Mobil 0708 453602 ake.norman@tietoenator.com Copyright 2008 TietoEnator Corporation presentation Page 1 TietoEnator.
Projekt i hierarki. Tieto PPS AH135, 2.2.0, Sida 1
Sida 1 , syfte Koordinera och styra när projekt ingår i projekt Hantera samband mellan beslutspunkter styrdokument roller T Ä N K P Å Skilj på mega-projekt och program Sida 2 Identifiera en projekthierarki
Ramverk för projekt och uppdrag
Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...
INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg
INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt
PPS ett praktiskt verktyg som fungerar för mig
PPS ett praktiskt verktyg som fungerar för mig Jarkko Erikshammar 2009-03-02 35 minuter Jarkko Erikshammar. Tel 0920 492 18 60, 070-668 97 72, e-post: jarkko.erikshammar@ltu.se Luleå tekniska universitet.
GÖTEBORGS UNIVERSITET Kvalitetsrådet
GÖTEBORGS UNIVERSITET Kvalitetsrådet UTLYSNING Bengt-Ove Boström 2005-01-21 Dnr G 213 212/05 Rektorsråd Fakultetsnämnder Benchmarkingprojekt: Forskarutbildningen från antagning till doktor Inledning Kvalitetsrådet
Projektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1
Sida 1 Om projektledarrollen Att vara projektledare innebär att man tar ansvar för att leverera ett resultat till en överenskommen kostnad och tidpunkt. Att leda en grupp människor betyder att man tar
NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad
NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad Kvalitetsarbete förbättrade leveranstidshållning -och kortade leveranstiderna -och minskade stressen För att vara konkurrenskraftig måste man klara av både korta
Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell
LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell Christian Krysander Tomas Svensson Översikt av Lips Projektstyrningsmodell Utvecklingsmodell Vad är ett projekt? Definition av ett projekt: En grupp
EY:s uppdrag gällande analys av stödfunktionerna vid SLUs akademi i Alnarp
EY:s uppdrag gällande analys av stödfunktionerna vid SLUs akademi i Alnarp 2015 Innehållsförteckning Innehåll Bakgrund 3 Omfattning och projektplan 5 EY:s syn på stödfunktioner 10 Projektbemanning 14 Sida
Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet
Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1 Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3
Checklistor för riskidentifiering
Checklistor för riskidentifiering Generella risker Kravspecifikationen saknas eller är ofullständig Projektdefinitionen är inte förankrad inom projektet Projektmedarbetarna kan ej avsätta tillräcklig tid
Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte
Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd
GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling
GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar
Ständiga förbättringar Handbok för chefer. Uppdaterad: 2014-04-29
Ständiga förbättringar Handbok för chefer Uppdaterad: 2014-04-29 Därför arbetar vi med ständiga förbättringar Syfte Vi ska synliggöra och lyfta fram det förbättringsarbete som kontinuerligt genomförs i
Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning
Lönekriterier för sjukgymnaster och arbetsterapeuter ÖSTERSUND VÅRD- OCH OMSORGS- FÖRVALTNINGEN Generella utgångspunkter för lönebildning Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren
Resultat, avslut och uppföljning
Resultat, avslut och uppföljning projektet närmar sig sitt slut, men vad händer sedan? Stefan Berglund Införandet Förvaltning - Avslutande del av genomförandefasen? - Egen fas? - Inledande del av projektavslutet?
Ladok3-införande. Projektplan
Ladok3-införande Sida: 1 (15) Ladok3-införande Projektplan Dnr SU FV-2.14-1617-14 Ladok3-införande Sida: 2 (15) Innehåll 1 Basfakta... 4 1.1 Godkännande av projektplan, definitioner och bilagor... 4 1.2
Slutrapport Åtkomst mobil dokumentation
1.10 Utgåva (1)6 Dokumenttyp: Projektdokument Dokumentbeskrivning: Projekt: Projektnummer (enligt esamordnare) Slutrapport Säker roll och behörighetsidentifikation Åtkomst mobil dokumentation Utfärdat
Xxxx Kommunicera förändring
Kommunicera förändring Sida 1 Kommunicera förändring, syfte Skapa förståelse för förändringen och det bakomliggande behovet Skapa vilja till förändring T Ä N K P Å Om programarbetsformen används, så arbetar
Styr mot målet! Flik 7 Tidsstyrning. Beträffande AT-kurvan se flik 8 punkt 5 hur denna beräknas innan Du går vidare.
6.5 Styr mot målet! Flik 7 Mål: Att hantera de störningar som uppstår. Indata: Tidsmål, tid- och resursplaner, lägesrapporter. Utdata: Uppdaterade planer, korrigerande åtgärder, kunskap. 1. Avstämningar
Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE
Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens
Projektkontor. Tieto PPS AH128, 1.2.2, Sida 1
Sida 1 Om projektkontor Upp till 30-70% av en verksamhets omsättning är ofta knutet till projekt. Det finns därför mycket att vinna på att arbeta med förbättringar inom projektverksamheten. Vanliga problem
SPI Svenskt Projek/ndex
SPI standard-rapport SPI för växande projektförmåga SPI Svenskt Projek/ndex För snabbare insikt Innehåll 1 Förslag /ll upplägg 2 Tabeller i en standardrapport 3 Hur går vi vidare 4 Pris, länk /ll enkät
Processbeskrivning Projektstyrning
ProcIT-P-004 Processbeskrivning Projektstyrning Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Projektstyrningsprocessen
Utmaningar & fallgropar med att gå från Vattenfall till Agilt i en traditionell IT-organisation!
Utmaningar & fallgropar med att gå från Vattenfall till Agilt i en traditionell IT-organisation! Lean & Agile! MIND Time! NETnet! Resco! Jeanette Jealmo Anna Axelson Det här är Folksam!! Grundades 1908!
VU KF Verksamhetsutveckling, fas 2b grupperllegiestruktur Sida: 1 (7) 2011-02-10. Delprojektdirektiv
Sida: 1 (7) Delprojektdirektiv Verksamhetsutveckling Konstnärliga fakulteten Delprojekt Definition av och indelning i kompetensgrupper Sida: 2 (7) 1 Delprojektnamn/identitet Delprojektet benämns Verksamhetsutveckling
Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften
Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...
Process för terminologiarbete
Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet
Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM
Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Arbetet med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM sker i åtta steg. Denna information beskriver övergripande hur arbetet är uppbyggt och hur ni startar det. Trots att
Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)
Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.
RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET
Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Stefan Berglund INFÖRANDET Avslutande del av genomförandefasen? Egen fas? Inledande del av projektavslutet? -Viktigt
Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB
Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2
PPS-modellen och PPS OnLine
Kort om PPS-modellen och PPS OnLine Enhetligt stöd för portfölj-, program- och projektstyrning PPS-MODELLEN, PRAKTISK PROJEKTSTYRNING Projekt-, program och portföljnivå i PPS PPS bidrar till fler lyckade
Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter
1 (6) Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter Förslagsställare: * Projektledare: Helen Alstergren * Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 1. Bakgrund och motiv Antalet
Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat
Projektarbete är att arbeta på ett strukturerat sätt. Genom att kombinera projektmetodik, kunskap om och hur ett projekt fungerar, och ett planeringsverktyg, IT-stöd, kan Du få ett strukturerat och effektivt
Dok.förteckning Utgåva P1.0-1 Sida: 1 (6) Pedagogiskt ledarskap. PIL-enheten Göteborgs universitet. Projektplan. Filnamn: pil_projekt_
Sida: 1 (6) Projektplan Sida: 2 (6) Innehåll 1 Basfakta... 3 2 Idé och mål... 3 2.1 Bakgrund... 3 2.2 Projektmål... 3 2.3 Avgränsningar... 4 3 Leverans och överlämning... 4 3.1 Leveransobjekt och godkännande...
Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (11) 2013-11-05. för den universitetsgemensamma projektverksamheten
Projektkontoret Sida: 1 (11) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (11) Innehåll Syfte och bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Bakgrund... 3 2 Definitioner...
Kort om PPS Praktisk ProjektStyrning, metodbeskrivning
Kort om PPS Praktisk ProjektStyrning, metodbeskrivning PPS OCH PROJEKT...2 STYRMODELLEN, ÖVERSIKT...3 GRUNDER, GRUNDPROCESSER, BESLUTSPUNKTER...3 STYRGRUPPENS BESLUTSPROCESS...5 FÄRDIGHETER FÖR PROJEKTSTYRNINGEN...8
Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag
2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande
Nej. Arbetsgång i en processförbättring. Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete. Föranalysens resultat:
Arbetsgång i en processförbättring Signaler från Kund, VP, medarbetare eller på andra sätt om att ett förbättringsarbete behövs Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete och utser processledare
Skolinspektionens processorienterade arbetssätt
Skolinspektionens processorienterade arbetssätt 1 Bakgrund och syfte Skolinspektionen har beslutat att införa ett processorienterat arbetssätt i syfte att höja verksamhetens effektivitet och kvalitet och
Fokusprocessen -instruktioner 1
Fokusprocessen -instruktioner 1 Inför Fokusprocessen Med resultatet i hand börjar nu den viktigaste delen i processen, nämligen att förbättra ert arbetsklimat. I ett första steg ska ni diskutera resultatet
Processbeskrivning: Följa upp mål, vårdöverenskommelser och avtal. Processgruppen 2013-09-04
Processbeskrivning: Följa upp mål, vårdöverenskommelser och avtal Process: Följa upp nämnds mål samt överenskommelser och avtal Behov - varför finns processen? Att ge nämnden information om måluppfyllelse
Projektplan. Elektroniskt bevarande
Elektroniskt bevarande etapp 2 Projektnamn: Elektroniskt bevarande etapp 2 Projektägare: Sambruk Styrgrupp: Inte bestämd Projektledare: Caspar Gielissen Tel. 073-950 42 10 Epost cas.gielissen@eskilstuna.se
Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT Agneta Bränberg
Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT 2014 Agneta Bränberg Införandet av resultatet Del av genomförandet Eget projekt (implementeringsprojekt) Specificera vad som ska överlämnas till projektägaren
Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004
Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem
Processbeskrivning. Uppdrag
Processbeskrivning Uppdrag Varför Processorientering? Med kundens perspektiv som ideologi Kräver en kundfokusering Skapar en förbättringskultur Att uppdra genom överenskommelser och avtal Varför finns
Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators
Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)
Ditt och mitt Indexator
Indexators filosofi 2 Ditt och mitt Indexator INDEXATOR har alltid jobbat med visioner och strategier. Dessa finns nedskrivna och ska verka som ett stöd i verksamhetens beslutsfattande på alla nivåer.
Rollspel baserat på ett verkligt fall för undervisning i Arbetsvetenskap
Sida: 1 (6) Projektplan Rollspel baserat på ett verkligt fall för undervisning i Arbetsvetenskap Sida: 2 (6) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Projektmål... 4 1.3 Avgränsningar...
PROJEKTDEFINITION HELPDESK/ÄRENDEHANTERING Fas 2 Förankring
Sidan 1 av 19 PROJEKTDEFINITION. Syftet med projektdefinitionen är att identifiera, definiera och avgränsa åtagandet i projektet. PROJEKTDEFINITION HELPDESK/ÄRENDEHANTERING Fas 2 Förankring Sidan 2 av
Verksamhetsplanering
Verksamhetsplanering Verksamhetsplanering 1/1 1/3 1/5 1/7 1/9 1/11 VO-planering Respektive VO VO-plan Prel. Budget Konsoliderad DSF-planering Danssporten vill Styrande dokument Verksamhetsinriktning Ekonomiansvarig
Lösning Lösningsgranskning
Lösning Sida 1 Om lösningsgranskning ger en genomgång av lösningens uppbyggnad och konstruktion, lämpligheten av vald produktionsmodell samt möjligheten att uppfylla kravbeskrivningen. genomförs med inriktning
VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!
VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs
Xxxx Motivation och drivkrafter
Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.
Ny E-tjänst för Nyps. Projektplan. Tillväxtverket. Utfärdare: Ulrica Morelid, Central Nypsförvaltning. Version 0.9 1(10)
Ny E-tjänst för Nyps Tillväxtverket Projektplan Utfärdare: Ulrica Morelid, Central Nypsförvaltning Version 0.9 1(10) INNEHÅLL 1 Basfakta 3 1.1 Godkännande 3 1.2 Revisionsinformation 3 1.3 Bilagor 3 2 Syfte