Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Transkript

1 Underbilaga B2 Fortum Värme samägt med Stockholms stad Riskanalys för utveckling av Hammarby värmeverk Uppdragsnummer Bilaga till miljökonsekvensbeskrivning Karlstad Sweco Environment AB Linn Arvidsson Mona Engelbrektsson 1 (26) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, Karlstad Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Linn Arvidsson Säkerhetsrådgivare Telefon direkt Mobil linn.arvidsson@sweco.se

2 Sammanfattning Denna riskanalys har upprättats som en del av tillståndsansökan för befintlig och utökad verksamhet för Hammarbyverket. Beskrivning av anläggningen, såväl befintlig som tillkommande delar har därför hållits kort. För mer grundlig beskrivning av utformning och funktion hänvisas till den tekniska beskrivningen. Hammarbyverket är en produktionsanläggning i Stockholms södra fjärrvärmenät och ingår som en integrerad del i det sammankopplade system som försörjer en stor del av Stockholms central delar och södra förorter samt, tillsammans med Söderenergi, kringliggande kommuner med fjärrvärme. Hammarbyverkets produktionsenheter består av sju värmepumpar med två tillhörande hetvattenackumulatorer, en fjärrkylaanläggning, två elpannor och två oljeeldade hetvattenpannor (OP1 och OP2). Vid Hammarbyverket planeras uppföras en ny biopelletspanna alternativt två nya biopelletspannor med en installerad tillförd effekt på totalt max 180 MW. Pannan/pannorna kommer även att kunna eldas med bioolja. För pannan/pannorna och dess kringsystem kommer en ny byggnad att uppföras. Den nya pannan/pannorna omfattar pannhus och rökgasreningsutrustning med anslutning till existerande skorsten samt bränslehanteringssystem inklusive lossning av bränsle från kajen samt lagring av bränsle. Vissa system kommer att delas med den befintliga anläggningen. Den genomförda riskanalysen har inte identifierat någon skadehändelse som har så hög risknivå att åtgärder är en förutsättning för att utöka verksamheten. Däremot har ett antal händelser som skall beaktas vidare identifierats. Dessa rör hantering och förvaring av fast biobränsle (biopellets). Fortum Värme arbetar systematiskt med att reducera riskerna inom verksamheten. Identifierade och värderade risker utgör ett underlag för en handlingsplan där åtgärder finns identifierade och prioriterade. Detaljerade analyser och åtgärder beaktas i samband med detaljprojektering och upphandling. En separat brandutredning och ATEX-klassning sker i samband med bygglovshantering för tillkommande byggnadsdelar. Sannolikheten för dominoeffekter bedöms vara låg. Ingen händelse inom Hammarbyverket bedöms kunna ge upphov till dominoeffekter utanför verksamheten. Den verksamhet utanför Hammarbyverket som bedöms skulle kunna ge upphov till dominoeffekter är bussdepån. Under förutsättning att denna uppförs enligt gällande regelverk och standarder bedöms dock sannolikheten för en dominoeffekt vara mycket liten. 2 (26)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Definitioner 5 2 Anläggning och omgivning Befintlig verksamhet Tillkommande verksamhet Angränsande verksamheter Fredriksdals bussdepå Betongindustri Gasblandningsstation Transporter 7 3 Princip för analys Underlag Gradering av sannolikhet och konsekvens 8 4 Identifierade scenarier Brand eller CO-explosion i pannbyggnader Olycka i samband med hantering av brandfarlig vara Läckage från cistern med eldningsolja Utsläpp vid lossning av eldningsolja Brand i förvaringsutrymme för gasflaskor med brännbar gas Utsläpp av ammoniak (25 % ammoniak/75 % vatten) Tank-/cisternbrott Utsläpp vid lossning Utsläpp av farligt gods vid transport till anläggning Olycka vid pelletshantering Dammexplosion Brand Utsläpp av bioolja Läckage från cistern med bioolja Utsläpp vid lossning av bioolja Kollision med fartygstrafik 18 5 Sammanställning av risk för tredje man eller miljö från Hammarbyverket 19 6 Angränsande verksamheter (dominoeffekter) Påverkan av Hammarbyverket på omgivning Farligtgodsolycka med ammoniak 21 3 (26)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Brand Påverkan av omgivande verksamheter på Hammarbyverket Bussdepå Gasblandningsstation 23 7 Hantering av släckvatten 23 8 Slutsatser 24 9 Referenser Omgivande detaljplaner och verksamheter Övriga referenser 25 4 (26)

5 1 Inledning Denna riskanalys har upprättats som en del av tillståndsansökan för utökad verksamhet för Hammarbyverket. Beskrivning av anläggningen, såväl befintlig som tillkommande delar har därför hållits kort. För mer grundlig beskrivning av utformning och funktion hänvisas till den tekniska beskrivningen. För både befintlig och tillkommande verksamhet finns ett stort antal riskanalyser och utredningar utförda. Detsamma gäller kommande omgivande verksamhet. Det är huvudsakligen resultaten från dessa som ligger till grund för bedömningarna. 1.1 Definitioner Med olyckor avses här onormala händelser som på ett påtagligt sätt medför en påverkan på miljön eller på tredje man. I detta sammanhang beaktas alltså inte primärt risk för olyckor som vållar skador på person eller egendom inom verksamheten, annat än om de också medför en yttre fara. 2 Anläggning och omgivning 2.1 Befintlig verksamhet Hammarbyverket är en produktionsanläggning i Stockholms södra fjärrvärmenät och ingår som en integrerad del i det sammankopplade system som försörjer en stor del av Stockholms central delar och södra förorter samt, tillsammans med Söderenergi, kringliggande kommuner med fjärrvärme. Hammarbyverkets produktionsenheter består av sju värmepumpar med två tillhörande hetvattenackumulatorer, en fjärrkylaanläggning, två elpannor och två oljeeldade hetvattenpannor (OP1 och OP2). Värmepumparna svarar för produktion av värme vid mellanlast och övriga för reserv- och spetsproduktion. För att bibehålla fjärrvärmeproduktionen under kalla perioder och/eller då vattenflödet från avloppsreningsverket är lågt, spetsas produktionen med biooljepannorna. Hetvattenpannorna är en integrerad del av verksamheten och behövs för drift tillsammans med värmepumpanläggningen. Bioolja lagras i en cistern på 6100 m 3 och två på 3000 m 3 vardera. Eldningsolja lagras i oljecistern på 60 m 3. Samtliga cisterner har spilloljegrop med oljelarm. 2.2 Tillkommande verksamhet Vid Hammarbyverket planeras uppföras en ny biopelletspanna alternativt två nya biopelletspannor med en installerad tillförd effekt på totalt max 180 MW. Pannan/pannorna kommer även att kunna eldas med bioolja. För pannan/pannorna och dess kringsystem kommer en ny byggnad att uppföras. Den nya pannan/pannorna omfattar pannhus och rökgasreningsutrustning med anslutning till existerande skorsten samt bränslehanteringssystem inklusive lossning av bränsle från kajen samt lagring av bränsle. Vissa system kommer att delas med den befintliga anläggningen. Pannan/pannorna förses med förbränningstekniska anordningar för att 5 (26)

6 reducera utsläpp av NOx. Bottenaskan samlas och matas ut i pannbotten. Därifrån sker vidare transport till asksilo eller container. Biopellets kommer att levereras till Hammarbyverket med fartyg eller pråm, uppskattningsvis är kapaciteten cirka ton biopellets per fartyg eller pråm. Lossning kommer ske med lossningsutrustning monterad direkt på fartyg eller pråm eller med lossningsutrustning som är monterad på kaj. Transportörer matar biopellets till bränslelager med en kapacitet på cirka m 3. Avskiljning av främmande föremål såsom t.ex. metallskrot sker. Lagret kommer att ha öppningsbara portar och område för hantering av brandskadat/brinnande material anläggs i anslutning till lagret. Lagret förses med branddetektering, släcksystem, möjlighet till inertisering med kvävgas eller motsvarande samt tryckavlastning. Även transportsystemet förses med släckutrustning och gnistdetektering. Sökt alternativ innebär vidare att bränslet förs med slutna transportörer från bränsleförråd till kvarnarna. Transportörerna förses med aspirationsutrustning för att reducera risken för dammexplosion. Kvarnanläggningen kommer att utgöras av en byggnad innehållande processutrustning för preparering av biopellets till pulver. Utrustning som avses är kvarnar med tillhörande fläktar, filter, dosersilos och doserutrustning för pneumatisk transport av pulver till pannan. I byggnaden inryms även förråd, ställverk och branddetekterings- och brandsläckningssystem. Transportledningar kommer att dras från kvarnanläggningen över till pannhuset. 2.3 Angränsande verksamheter Fredriksdals bussdepå Inom området Hammarby Gård 10 pågår anläggandet av en bussdepå för uppställning, tankning, tvätt och verkstad för totalt ca 120 biogasdrivna bussar. Bussdepån omfattar också personallokaler och administration. Depån kommer att utgöras av ett större byggnadskomplex i flera våningsplan. Topografin i området ger en svag lutning neråt mot norr i kanten av Stockholmsåsen. Därför blir två våningsplan belägna under markplan sett från Hammarby Allé. Bussdepån kommer att bestå av: uppställningshall för bussar, bilparkeringsgarage, verkstäder, tvätthall, tankningsstation utomhus samt kontor. Fordonsgassystemet inom depån kommer att utgöras av en markförlagd ledning och tankningsplats Betongindustri Inom kvarteret Mårtensdal, söder om planområdet ligger Jehander AB som tar in ballast och Betongindustri AB som tillverkar betong. Under den isfria tiden kommer leveranser av sand och grus med fartyg till södra Hammarbyhamnen. Leveranser kommer vanligtvis en gång per dygn, dag- eller kvällstid. Lossningen tar cirka 3-4 timmar. Sanden och gruset transporteras därefter till anläggningen söder om Hammarby Allé via ett transportband 6 (26)

7 som går några meter ovanför marken 80 meter längs kajen västerut och därefter mellan Hammarbyverket och bussdepån Gasblandningsstation Blandningsstationen i Mårtensdal är en reservanläggning som endast är i drift då motsvarande anläggning i Högdalen av någon anledning är tagen ur bruk. I blandningsstationen blandas metan och luft för att därefter föras ut på stadsgasnätet. Gasanläggningen är försedd med separat byggnad för ställverk, transformatorer och reservkraft Transporter Båt Biopellets kommer att levereras till Hammarbyverket med fartyg eller pråm, uppskattningsvis är kapaciteten cirka ton biopellets per fartyg eller pråm. Övrig båttrafik på farleden utgörs av en blandning av nyttotrafik och fritidsbåtar. Under vinterhalvåret som är den period under året då Hammarbyverkets pannor är i drift är dock fritidsbåtstrafiken minimal. Farligt gods relaterat till Hammarbyverket Antalet transporter av farligt gods till Hammarbyverket är relativt begränsade. Det rör sig främst om 3-4 transporter av eldningsolja 1 som utförs under en begränsad period före vintern. Antalet transporter av övrigt farligt gods som t ex ammoniak och brännbara gaser (gasol och acetylen) är mycket begränsade. En ökad hantering av ammoniak medför proportionerligt ökande transporter av detta ämne. Farligt gods ej relaterat till Hammarbyverket Enligt väginformationskartan över Stockholms län utgör vägarna i anslutning till Hammarbyverket sekundära transportleder för farligt gods, vilket innebär att de är avsedda för transporter av farligt gods till anläggningarna i närheten, men inte för genomfart. Den normalt dominerande lasten av farligt gods på vägnätet utgörs av petroleumprodukter. 3 Princip för analys 3.1 Underlag Ett stort antal riskanalyser för verksamheten vid Hammarbyverket och omgivande verksamheter har gjorts och görs regelbundet. Fortum genomför årliga risksamråd för respektive anläggning under vilka risker för person och miljö granskas och värderas. Vid dessa tillfällen följs även beslutade åtgärder upp. I förstudieskeden till införande av fast biobränsle (biopellets) till Hammarbyverket har ett flertal riskanalyser utförts. I samband med Stockholms stads upprättande av detaljplaner i närliggande områden har hänsyn tagits till Hammarbyverkens utveckling. Erfordrade skyddsavstånd och 7 (26)

8 motsvarande åtgärder för att uppnå en tillfredsställande säkerhet är således inskrivna i planbestämmelserna. Samtliga ovan nämnda rapporter har ingått som underlag för denna analys i kombination med den ytterligare information som inhämtats i samband med tillståndsansökan, se avsnitt 9 för referenser. 3.2 Gradering av sannolikhet och konsekvens Vid gradering av identifierade händelsers konsekvenser har bedömningsmallen enligt Tabell 1 använts. Sannolikheten för händelsernas konsekvens med befintliga skydd har graderats enligt bedömningsmallen i Tabell 2. Tabell 1. Bedömningsmall för konsekvenser Konsekvensklass Konsekvenser Små Lindriga Stora Mycket Katastrofala stora Omfattning av personskada Omfattning av miljöskada Övergående lindriga obehag Ingen sanering, liten utbredning Enstaka skadade, varaktiga obehag Enkel sanering, liten utbredning Enstaka svårt skadade, svåra obehag Enkel sanering, stor utbredning Enstaka dödsfall, flera svårt skadade Svår sanering, liten utbredning Flera dödsfall, 10- tals svårt skadade Svår sanering, stor utbredning Tabell 2. Bedömningsmall för sannolikhet Sannolikhetsklass Sannolikhet Mycket osannolikt Mindre sannolikt Sannolikt Mer sannolikt Mycket sannolikt Frekvens Mindre än 1 gång per år 1 gång per år 1 gång per år 1 gång per 1-10 år Mer än 1 gång per år För att beskriva sambandet mellan sannolikheten att en skadehändelse med en viss konsekvens inträffar samt själva konsekvensen av skadehändelsen placeras identifierade skadehändelser i en riskmatris enligt Figur 1. Placeringen avgör vilken riskklass skadehändelsen tillhör, vilket i sin tur påverkar rekommendationer och krav på implementering av riskreducerande åtgärder. Analysen följer rekommendationerna i före detta Räddningsverkets (nu mera MSB) rapport Värdering av risk 23. Risker som hamnar i röd zon bedöms som oacceptabla med aktuell utformning och åtgärder för att minska risknivån ska vidtas. Risker i gul zon ska åtgärdas där så är praktiskt och ekonomiskt möjligt. Risker i grön zon är i regel acceptabla enligt dessa kriterier. 8 (26)

9 Sannolikhet Ökande risk Konsekvens Figur 1. Matris för bedömning av risknivå 4 Identifierade scenarier Identifierade risker med som skulle kunna påverka tredje man eller miljön är: Brand eller CO-explosion i pannbyggnader Olycka i samband med hantering av brandfarlig vara o Läckage från cistern med eldningsolja 1 o Utsläpp vid lossning av eldningsolja 1 o Brand i förvaringsutrymme för gasflaskor med brännbar gas Utsläpp av ammoniak o o o Tank-/cisternbrott Utsläpp vid lossning Utsläpp av farligt gods vid transport till anläggning Olycka vid pelletshantering o o Dammexplosion Brand Utsläpp av bioolja o o Läckage från cistern med bioolja Utsläpp vid lossning av bioolja 9 (26)

10 Kollision med fartygstrafik Dessutom har möjligheten för att en skadehändelse sprider sig vidare till angränsande anläggningar, så kallad dominoeffekt, studerats. 4.1 Brand eller CO-explosion i pannbyggnader Hammarbyverket är idag utrustat med ett heltäckande brandlarm/utrymningslarm med rökdetektorer i princip i samtliga utrymmen. Larmet är kopplat till kontrollrummet i första led. I kontrollrummet kan driftpersonalen fördröja larmet två minuter. Sker inte detta går larmet vidare till räddningstjänsten inom två minuter. Fördröjer driftpersonalen larmet ges ytterligare två minuter att kontrollera så att det inte är ett falsklarm. Pannhusets norra fasad som vetter mot Hammarbykanalen är utförd med tryckavlastning. Ovanstående brandtekniska konstruktion sammantaget med att volymen bränsle i pannhuset är förhållandevis liten medför att sannolikheten för en omfattande brand i befintligt pannhus bedöms vara låg. Sannolikheten för tidig släckinsats samt brandbegränsning med sprinkler är relativt hög. Nytt pannhus avses utföras med samma nivå avseende brandskydd. Konsekvenserna inom anläggningen bedöms kunna bli relativt omfattande vid en CO-explosion och innebära kraftiga skador på pannbyggnaden. Konsekvensen för kringliggande områden bedöms dock bli lindriga. Gränsvärden ligger långt under brännbarhetsområdena. Uppskattad sannolikhet: 3 Uppskattad konsekvens: Olycka i samband med hantering av brandfarlig vara Brandfarliga varor inom Hammarbyverket är eldningsolja 1 (Eo1) och gasol. Eo1 klassas som brandfarlig vara klass 3 (flampunkt mellan 55 C och 100 C). Dessutom hanteras en mindre mängd gasol (brännbar gas) i gasflaskor vilket används som tändgas i oljepannorna. Även denna hantering kan eventuellt vara förknippad med en risk som kommer diskuteras nedan Läckage från cistern med eldningsolja 1 I MSB:s föreskrift och allmänna råd SÄIFS 2000:2 (Hantering av brandfarliga vätskor) anges rekommenderade avstånd mellan olika skyddsobjekt och brandfarlig vätska i cistern. För cistern som rymmer m 3 brandfarlig vätska klass 3 (t ex eldningsolja 1) rekommenderas att avstånd mellan cistern och A-byggnad *, brandfarlig verksamhet eller materiel med stor brandbelastning inte understiger 12 m. Avståndet till byggnader av obrännbart material som inte är brandfarlig verksamhet rekommenderas inte understiga 9 m. Avstånden mellan cistern för eldningsolja 1 och befintliga och tillkommande skyddsobjekt bedöms vara tillräckligt stora för att ge ett betryggande skydd mot antändning av de brandfarliga vätskorna och brandspridning inom och utom anläggningen. * T.ex. kontors- eller bostadshus 10 (26)

11 Sannolikheten för ett läckage från oljecisternen bedöms vara mycket låg. Enligt tillgänglig statistik 12 uppskattas frekvensen för ett momentant utsläpp från icke trycksatt tank med enkelvägg till ca 5*10-6 per år, medan frekvensen för läckage uppskattas till ca 1*10-4 per år. Ett utsläpp från oljecisternen bedöms därför inträffa en gång på knappt år. Vid uppskattning av sannolikheten för detta scenario bör dock även risken för påkörning av cisternen beaktas då ett större fordon kan orsaka relativt stor skada på cisternen med läckage till följd. Oljecisternens placering i förhållande till anläggningens vägar samt den begränsade förekomsten av tung trafik inom anläggningen innebär dock att även sannolikheten för påkörning bedöms vara låg. Skulle trafiken öka kan även känsliga punkter förses med påkörningskydd. Ett utsläpp som inte antänds riskerar i första hand att förorena vatten. För att utsläppet ska leda till personskador utanför närområdet krävs att oljan antänds. Antändning till följd av t.ex. gnistbildning bedöms inte vara möjlig då det krävs att oljan först värms upp innan den antänds. Sannolikheten för antändning av utsläppt eldningsolja bedöms därför vara mycket låg. Samtliga cisterner som innehåller olja (bioolja eller eldningsolja 1) är försedda med spilloljegrop med oljelarm. Detta medför tidig detektering vilket tjänar till att möjliggöra snabb åtgärd och därmed minska konsekvensen av ett eventuellt läckage. Uppskattad sannolikhet: 1 Uppskattad konsekvens oljan antänds inte:2 Uppskattad konsekvens oljan antänds: Utsläpp vid lossning av eldningsolja 1 Transporter av eldningsolja 1 till Hammarbyverket sker med tankbil. Sannolikheten för ett utsläpp vid lossning av olja till cistern bedöms vara mycket låg. Lossningen sker under övervakade former varför sannolikheten för överspolning etc. i samband med lossning är låg. Enligt tillgänglig statistik 13 sker cirka tre överspolningar per lossningar, d v s sannolikheten för överspolning är ca 0,005 % per lossning. Antalet lossningar på Hammarbyverket är relativt begränsade och utförs vanligtvis under en begränsad period av året. Normalt sker 3-4 tankbilsleveranser på ett år. Därmed beräknas i genomsnitt en överspolning av eldningsolja inträffa på ca år. Mängden olja som läcker ut vid en överspolning bör vara väsentligt mindre än den mängd som kan läcka ut vid läckage från cisternen och konsekvenserna av utsläpp vid lossning av eldningsolja 1 som sedan antänds bedöms därför bli mindre än i avsnitt Uppskattad sannolikhet: 1 Uppskattad konsekvens: 1 11 (26)

12 4.2.3 Brand i förvaringsutrymme för gasflaskor med brännbar gas Gasol används som tändgas i oljepannorna. Gasflaskorna förvaras främst i befintligt pannhus samt i anslutning till cistern för eldningsolja 1. I förhållande till anläggningens västra tomtgräns är avståndet till närmaste gasförråd ca 30 meter. Mängderna som hanteras i respektive utrymme är relativt begränsade (ca 2-3 mindre gasflaskor). Genom utrymmenas utformning samt dess placeringar i förhållande till andra verksamheter bedöms sannolikheten för brand i de utrymmen där gasflaskor hanteras vara låg. I MSB:s föreskrift SÄIFS 1998:7 (brandfarlig gas i lös behållare) anges avstånd mellan lösa behållare och olika byggnader, som vanligen anses vara betryggade utan särskild utredning. För lösa behållare med sammanlagd volym understigande 4 m 3 bör avståndet till byggnad i allmänhet utanför anläggningen (t.ex. bostäder) inte understiga 6 meter. Avståndet mellan utrymmen där gasflaskor förvaras och tomtgräns överstiger med god marginal 6 meter. Uppskattad sannolikhet: 3 Uppskattad konsekvens: Utsläpp av ammoniak (25 % ammoniak/75 % vatten) Ammoniak är den kemikalie av dem som hanteras inom Hammarbyverket som i högst grad kan vara farlig för personer som inte befinner sig i direkt anslutning till utsläppskällan. Övriga kemikalier förknippas i huvudsak med risk för frätskador inom ett begränsat område i anslutning till utsläppskällan. Riskbedömningen för skadescenariot kemikalieutsläpp styrs därför av ammoniakhanteringen. Skadeverkan av ammoniak kan inträffa redan vid relativt låga koncentrationer. Vid inandning av gasen irriteras luftvägarna och höga halter inandad ammoniak kan ge svullnad och kramp i struphuvudet, chock, medvetslöshet och lungödem. Hudkontakt med gasformig ammoniak ger sveda och kontakt med vätska ger frätskador. Redan vid koncentrationer på mellan 1 och 50 ppm är lukten förnimbar. Vid ungefär 100 ppm börjar lätta irritationer av näsa, hals och ögon uppkomma och vid 200 ppm irritation på slemhinnorna. Omedelbara irritationer på luftvägarna uppkommer vid 400 ppm. Omedelbart livshotande skador uppkommer då människan utsätts för koncentrationer på mellan och ppm vid kort exponering. Följande tre skadescenarier som förknippas med hantering av ammoniak har identifierats: tank-/cisternbrott utsläpp vid lossning utsläpp vid transport (beaktas i avsnitt 4.4 nedan) Mängden ammoniak som idag förvaras på Hammarbyverket är begränsad och vid ett utsläpp av denna bedöms konsekvenserna med avseende på personskador begränsas 12 (26)

13 till ett relativt litet område kring tanken respektive lossningsplatsen. Sannolikheten för utsläpp av ammoniak bedöms dessutom vara låg. Den framtida utvecklingen av Hammarbyverket med biopellets bedöms medföra en ökad hantering av ammoniak (i koncentrationen 25 % ammoniak/75 % vatten) som används för att minska luftutsläppen av kväveoxider genom SNCR (selektiv icke-katalytisk reduktion). Värmeverket förutsätts i denna analys utökas med en ammoniakcistern som rymmer ca 70 m Tank-/cisternbrott Enligt tillgänglig statistik 12 bedöms frekvensen för momentant utsläpp och längre kontinuerligt utsläpp (10 min) från trycksatta tankar uppgå till ca 10-6 per år och frekvensen för mindre kontinuerliga utsläpp (diameter 10 mm) till ca 10-5 per år. Brott eller läckage på uppsamlingstanken förväntas alltså inträffa en gång på ca år. Sannolikheten för ett brott (momentant eller kontinuerligt) på en framtida ammoniakcistern bedöms alltså vara mycket låg. Även risken för påkörning av cisternen beaktas vid uppskattning av gasläckage, vilken beror på den framtida ammoniakcisternens placering och utformning. I tidigare riskanalys avseende framtida hantering av ammoniak på Hammarbyverket 8 bedömdes vådliga nivåer (allvarlig skada eller dödsfall) kunna uppstå ca meter från utsläppsplatsen vid ett större momentant utsläpp av 25 % ammoniak som ansamlas i en öppen invallning av äldre modell. Beroende på cisternens placering bedömdes konsekvenserna avseende personskador i omkringliggande områden variera något. I det nu ansökta fallet planeras ammoniaktanken vara dubbelmantlad och vid behov försedd med påkörningsskydd. Dessa åtgärder är både sannolikhets- och konsekvensminimerande. Konsekvenserna bedöms, givet denna utformning, främst utgöras av personskador inom anläggningen. Uppskattad sannolikhet: 1 Uppskattad konsekvens: Utsläpp vid lossning Transporter av ammoniak sker idag med tankbil och detta bedöms fortsätta även vid en ökad ammoniakhantering. Enligt tidigare bedöms sannolikheten för utsläpp/överspolning vid en lossning vara mycket låg. Det antas mycket grovt att sannolikheten för utsläpp/överspolning är samma vid lossning av ammoniak som vid brandfarlig vätska, d.v.s. ca 0,005 % per lossning. Mängden utsläppt ammoniak till följd av en lossningsolycka bedöms vara relativt begränsad i och med att lossningen sker under övervakning. Konsekvenserna av ett ammoniakutsläpp vid lossning med avseende på personskador bedöms därför begränsas till ett relativt litet område kring lossningsplatsen. Uppskattad sannolikhet: 2 13 (26)

14 Uppskattad konsekvens: Utsläpp av farligt gods vid transport till anläggning Antalet transporter av farligt gods till Hammarbyverket är relativt begränsade. Det rör sig främst om transporter av eldningsolja 1 som utförs under en begränsad period före vintern. Övrigt farligt gods som transporteras är t.ex. ammoniak och brännbara gaser (gasol och acetylen). En ökad hantering av ammoniak innebär ett ökat antal transporter av detta ämne. Hastigheten inne på området samt på vägarna i anslutning till Hammarbyverket är låg vilket medför att sannolikheten för läckage till följd av trafikolycka bedöms vara låg. Hastighetsbegränsningen inom och i anslutning till Hammarbyverket förutsätts inte överstiga 30 km/h, och sannolikheten för läckage till följd av trafikolycka med farligt godstransport uppskattas till 1 % per transport. Ammoniak transporteras tryckkondenserad i tjockväggiga tryckkärl och tankar med hög hållfasthet, vilket innebär att sannolikheten för utsläpp är betydligt lägre än för transporter av övriga farliga ämnen (t ex brandfarliga vätskor). Erfarenheter från utländska studier visar på att sannolikheten för utsläpp av gaser är ungefär 1/30 av sannolikheten för utsläpp av farligtgodsklasser som transporteras i mindre hållfasta tankar och emballage. Sannolikheten för utsläpp av farligt gods vid transport i och omkring Hammarbyverket bedöms därför vara mycket låg. För att utsläppet av eldningsolja ska påverka personsäkerheten i större utsträckning än en normal trafikolycka med tungt fordon krävs att utsläppet antänds. Sannolikheten för antändning av eldningsolja vid utsläpp från tankbil antas ofta vara noll. Konsekvenserna av ett utsläpp av eldningsolja i och omkring Hammarbyverket, avseende personskador både inom och utom anläggningen bedöms därför bli mycket lindriga. Utsläpp av ammoniak bedöms däremot kunna innebära allvarliga konsekvenser både inom anläggningen samt inom exploateringsområdena för planerad bostads- och kontors- /verkstadsbebyggelse. Ammoniak Uppskattad sannolikhet: 1 Uppskattad konsekvens: 4 Eldningsolja 1 Uppskattad sannolikhet: 1 Uppskattad konsekvens: Olycka vid pelletshantering Vid transport, beredning och lagring av biopellets finns i huvudsak två risker som bör beaktas: dammexplosion och brand. Dessa risker utreds separat från varandra. 14 (26)

15 4.5.1 Dammexplosion En dammexplosion uppkommer till följd av att små partiklar av t.ex. biobränslen blandas med luft så att en explosiv koncentration uppstår samtidigt som en tändkälla finns i närheten. Den tändenergi som uppstår vid gnistbildning är vanligtvis tillräcklig för att antända en damm/luftblandning. Givet att det förekommer en damm/luftblandning med explosiv koncentration inom ett utrymme, bedöms sannolikheten för dammexplosion därför vara hög. Dock kan sannolikheten för att damm/luftblandning uppstår variera beroende på bl.a. utformning av lokaler, ventilation och aktuellt biobränsle. I Sverige har inga dammexplosioner med dödlig utgång inträffat sedan början av 60-talet. Däremot förekommer några mindre incidenter per år 14. Mellan åren 2003 och 2005 inträffade enligt Arbetsmiljöverket totalt 17 dammexplosioner i Sverige. Av dessa inträffade sex stycken i samband med bränslehantering. Den vanligaste orsaken bedömdes vara glödbrand i silo Sannolikheten för dammexplosion är förknippad med fukthalten i det biobränsle som hanteras. Vanligtvis bedöms en fukthalt som understiger ca 15 % innebära att det föreligger risk för dammexplosion. Överstiger fukthalten 15 % bedöms sannolikheten för dammexplosion vara låg. Hammarbyverket kan komma att hantera biobränslen med fukthalt både över och under 15 %, (normalt förväntas fukthalten uppgå till 7-8 %) och därför uppskattas sannolikheten för dammexplosion konservativt. För att en dammexplosion ska inträffa krävs som tidigare konstaterats dels en explosiv atmosfär (förekomst av damm i tillräcklig koncentration), dels närvaron av en tändkälla. Konsekvenserna av en dammexplosion kan bli omfattande, både inom och utom anläggningen. Om inga konsekvensreducerande åtgärder skulle vidtas kan flamfronten vid en dammexplosion spridas uppemot meter beroende på dammolnets volym 21. Om explosionen inträffar inuti en kraftig cistern är konsekvensområdet avsevärt mindre. Den planerade biopelletsanläggningen kommer att uppföras och drivas i överensstämmelse med ATEX-direktivet. (Benämningen ATEX används för Europeiska Unionens direktiv 94/9/EG [produktdirektivet] och 99/92/EG [användardirektivet] vilka gäller explosionsfarliga områden och användning av maskiner och arbetsutrustning i dessa områden.) En klassning av riskområden med explosiv dammatmosfär kommer att genomföras. Utrustningen kommer att utformas för att eliminiera tändkällor såsom exempelvis statisk elektricitet och gnistbildning. Konsekvensminimerande åtgärder kan som exempel utgöras av tryckavlastning, injektion av släckmedel, sektionering samt inte minst god ordning, rengöring och dammborttagning. Detaljerad utformning och tekniska åtgärder för att minska sannolikhet och konsekvens hanteras i samband med detaljprojektering och upphandling då även ATEX-klassning sker. Uppskattad sannolikhet: 2 Uppskattad konsekvens: 2 15 (26)

16 4.5.2 Brand Risken för brand kan delas in i risk för självantändning och brand till följd av friktion samt risk för brandspridning från intilliggande utrymme/verksamhet. Då dessa brandscenarier är förknippade med olika moment av biobränslehanteringen bedöms de nedan separat från varandra Självantändning Självantändning kan uppstå i organiska material till följd av kemiska, biologiska eller fysikaliska processer. Vid dessa processer alstras värme. Då biobränsle är ett brännbart organiskt material kan värmen som inte leds bort ackumuleras i materialet och medföra en temperaturökning som når antändningstemperaturen för materialet. Den mängd energi som produceras är större än den mängd som leds bort. Förvaring av biobränslen i silos medför risk för självantändning. En brand i en silo är generellt svårsläckt. Vatten skall inte användas, materialet sväller kraftigt och man kan riskera att spränga silon. Varje öppning innebär ökad pyrolysintensitet, större läckage av släckgasen och därmed en mer svårhanterlig situation. Att öppna upp och tömma en brinnande silo för tidigt medför därför ofta en större brand. En brand innebär dessutom risk för att stora mängder hälsovådliga brandgaser sprids över ett relativt stort område om den inte hindras genom effektiva släckmetoder. Experimentella studier utförda av SP 14 visar att den mest effektiva metoden för att släcka en silobrand är genom inertisering med kvävgas eller koldioxid vilken bör tillföras (i gasfas) så nära silons botten som möjligt. Inledningsvis är det lämpligt att även silotoppen inertiseras. En kontrollerad tömning inleds när man genom t ex temperaturmätningar och gasanalyser noterar att pyrolysintensiteten reducerats kraftigt. Det planerade biopelletslagret kommer att ha öppningsbara portar och område för hantering av brandskadat/brinnande material anläggs i anslutning till lagret. Lagret förses med branddetektering, släcksystem och möjlighet till inertisering med kvävgas eller motsvarande. Även transportsystemet förses med släckutrustning och gnistdetektering. Uppskattad sannolikhet: 4 Uppskattad konsekvens: Brand till följd av friktion (lossning) Risken för detta brandscenario förknippas med moment där det förekommer rörliga delar, vilket främst bedöms vara aktuellt vid lossning och dess olika transportsystem, men även i bränslesilorna där det vanligtvis finns skruvar i centrum. Även sannolikheten för dessa scenarier bedöms som höga, däremot är de flesta av ovanstående moment något öppnare vilket innebär att brandsläckningen kan ske enklare, vilket uppskattningsvis reducerar konsekvenserna av brandscenariot. Transportsystemet förses med släckutrustning. 16 (26)

17 Uppskattad sannolikhet: 4 Uppskattad konsekvens: Utsläpp av bioolja Läckage från cistern med bioolja Sannolikheten för ett läckage från oljecisternen har tidigare i rapporten bedömts vara mycket låg. Enligt tillgänglig statistik 12 uppskattas frekvensen för ett momentant utsläpp från icke trycksatt tank med enkelvägg till ca 5*10-6 per år, medan frekvensen för läckage uppskattas till ca 1*10-4 per år. Ett utsläpp från en oljecistern bedöms därför inträffa en gång på knappt år. Med tre cisterner för bioolja förväntas därför ett utsläpp ske ca 1 gång på år. Vid uppskattning av sannolikheten för detta scenario bör dock även risken för påkörning av cisternen beaktas då ett större fordon kan orsaka relativt stor skada på en cistern med läckage till följd. Oljecisternernas placering i förhållande till anläggningens vägar samt den begränsade förekomsten av tung trafik inom anläggningen innebär dock att sannolikheten för påkörning bedöms vara låg. Bioolja räknas inte som en brandfarlig vätska då den har en flampunkt som överstiger 100 C. Ett läckage förväntas därför inte heller antändas. Biooljors densitet och övriga egenskaper kan variera. Medan många biooljor är mycket trögflytande och stelnar i princip omedelbart då de kommer i kontakt med den kallare utomhustemperaturen och/eller marken kan andra vara mer lättflytande. Ett utsläpp av bioolja som når ytvatten förväntas påverka omgivningen främst genom påverkan på fåglar (olja i fjäderdräkten). Däremot förväntas inte bioolja leda till några långvariga miljöskador. Samtliga cisterner som innehåller olja (bioolja eller eldningsolja 1) är försedda med spilloljegrop med oljelarm. Detta medför tidig detektering vilket tjänar till att möjliggöra snabb åtgärd och därmed också minska konsekvensen av ett eventuellt läckage. Uppskattad sannolikhet: 1 Uppskattad konsekvens: Utsläpp vid lossning av bioolja Biooljan transporteras med pråm som dras av bogserbåt och lossas vid kaj. Under ett år lossas cirka 70 pråmar. Varje lossning tar cirka 4 timmar. Mängden olja som kan läcka ut vid ett läckage i samband med lossning bör vara väsentligt mindre än den mängd som kan läcka ut vid läckage från cisternen. Däremot är sannolikheten större för att läckaget når vattnet, dock inte så stor att sannolikheten ökar från 1 till 2. Ett utsläpp av bioolja som når ytvatten förväntas påverka omgivningen främst genom påverkan på fåglar (olja i fjäderdräkten). Däremot förväntas inte bioolja leda till några långvariga miljöskador. 17 (26)

18 Uppskattad sannolikhet: 1 Uppskattad konsekvens: Kollision med fartygstrafik Hammarbyverket genererar sjötransporter i form av transporter av bioolja och biopellets. Uppförandet av pelletspannan medför att bioolja eldas i mindre omfattning vilket i sin tur leder till att ökningen av transporter i form av pelletstransporter i viss mån motverkas av minskningen i form av oljetransporter. Det saknas tillämplig statistik för farleden avseende sammanstötningar mellan fartyg men de kan i alla fall konstateras vara ovanliga. Sannolikheten har därför bedömts konservativt. För att någon konsekvens av en sådan sammanstötning ska uppstå krävs en så kraftig kollision behöva ske att godset läcker ut. Då hastigheterna i farleden är mycket låga bedöms risken för detta i princip vara lika med noll. Uppskattad sannolikhet för att kollision överhuvudtaget ska ske: 3 Uppskattad sannolikhet för kollision med utflöde: 1 Uppskattad konsekvens: 1 18 (26)

19 5 Sammanställning av risk för tredje man eller miljö från Hammarbyverket De scenarion som identifierats som möjliga att påverka tredje man eller miljö har sammanställts i Tabell 3. Tabell 3. Scenarier för Hammarbyverket inkl. tillkommande verksamhet med möjlighet att påverka tredje man eller miljö. Nr Händelsescenario San et Kon nolikh sekve ns Kontroller och säkerhetsbarriärer Hd01 Hd02 Hd03 Hd04 Hd05 Gasmolnsexplosion kolmonoxid. Efter förbränning finns mindre mängder kolmonoxid kvar i filter, rökgaskanaler och uppsamlingsbehållare för aska, glödande i rökgaskanaler och luft tillsättes, en gasmolnsexplosion sker. Utsläpp eldningsolja Eo1 p.g.a. cisternbrott/rörbrott. Utsläppet antänds. Utsläpp eldningsolja Eo1 p.g.a. cisternbrott/rörbrott. Utsläppet antänds inte. Utsläpp eldningsolja Eo1 i anslutning till lossning/tank. Utsläppet antänds. Utsläpp eldningsolja Eo1 i anslutning till lossning/tank. Utsläppet antänds inte. 3 1 I det befintliga Hammarbyverket sker redan idag en kontinuerlig övervakning av mängden CO samt O2 som produceras och gränsvärdena bedöms ligga långt under brännbarhetsområde. 1 2 Säkerhetsavstånd Samtliga cisterner som innehåller olja (bioolja eller eldningsolja 1) är försedda med spilloljegrop med oljelarm. Detta medför tidig detektering vilket tjänar till att minska konsekvensen av ett eventuellt läckage. 1 2 Säkerhetsavstånd Samtliga cisterner som innehåller olja (bioolja eller eldningsolja 1) är försedda med spilloljegrop med oljelarm. Detta medför tidig detektering vilket tjänar till att minska konsekvensen av ett eventuellt läckage. 1 1 Lossningen sker övervakat. Omedelbar sanering möjlig. 1 1 Lossningen sker övervakat. Omedelbar sanering möjlig. Hd06 Värmeverket hantering gasolläckage 3 2 Förvaringsutrymmen uppfyller lagkraven. Säkerhetsavstånd uppfylls med god marginal. Hd07 Utsläpp av ammoniak tank/cisternbrott/rörbrott/ 1 2 Dubbelmantlad tank Påkörningsskydd 19 (26)

20 Hd08 Hd09 Hd10 Hd11 Hd12 Hd13 Utsläpp av ammoniak i anslutning till lossning Utsläpp brandfarlig vätska (Eo1). Trafikolycka (singelolycka eller kollision med annat fordon), utsläpp av farligt gods från transportfordonet. Utsläpp farligt gods (ammoniak). Trafikolycka (singelolycka eller kollision med annat fordon), utsläpp av farligt gods från transportfordonet. Dammexplosion biopellets Mals till pulver före eldning. Brand i biopellets självantändning. Det lagrade biobränslet biopellets antänds. Om biobränslet mellanlagras för länge kan självantändning ske. Självantändning uppträder när en biologisk nedbrytningsprocess alstrar mer värme än vad som leds bort. Detta fenomen uppträder vid för hög fukthalt i bränslet och vid vissa lagringskonfigurationer. Lossning av biopellets brand. I lossningsskedet kan en brand bryta ut i transportören pga. att heta ytor bildas från friktion. 2 2 Lossning sker övervakat. Lossning stoppas omedelbart om utsläpp upptäcks. 1 2 Gods transporteras på anvisade vägsträckor och i godkända fordon. 1 4 Gods transporteras på anvisade vägsträckor och i godkända fordon. 2 2 Atexklassning Branddetektionsutrustning Inertisiering 4 2 Avskiljning av främmande föremål såsom t.ex. metallskrot. Lagret kommer att ha öppningsbara portar och område för hantering av brandskadat/brinnande material anläggs i anslutning till lagret. Lagret förses med branddetektering, släcksystem och möjlighet till inertisering med kvävgas eller motsvarande. Även transportsystemet förses med släckutrustning. 4 2 Atexklassning Transportsystem förses med släckutrustning. Hd14 Utsläpp av bioolja från cistern 1 1 Regelbunden besiktning Skyddad placering i förhållande till anläggningens vägar Begränsad förekomst av tung trafik. Hd15 Utsläpp av bioolja i samband med lossning 1 1 Arbetsrutiner Kontrollrutiner Anpassad utrustning Hd16 Fartygstransport - kollision med annat fartyg som leder till läckage 1 1 Låg hastighet 20 (26)

21 Konsekvens I Figur 2 visas riskmatrisen för skadehändelser med påverkan på tredje man eller miljön Hd Hd02, Hd03, Hd07, Hd09 Hd08, Hd11 Hd06 Hd12, Hd13 1 Hd04, Hd05, Hd14, Hd15, Hd16 Hd01 Sannolikhet Figur 2. Riskmatris Hammarbyverket med fokus på tredje man och miljö Resultatet pekar på att inga skadehändelser med så hög risknivå att åtgärder omedelbart måste vidtas (röda området i riskmatrisen) har kunnat identifieras. Däremot har ett antal händelser som skall beaktas vidare (gula området i riskmatrisen) identifierats. Dessa rör hantering och förvaring av fast biobränsle (biopellets). Fortum Värme arbetar systematiskt med att reducera riskerna inom verksamheten. Identifierade och värderade risker utgör ett underlag för en handlingsplan där åtgärder finns identifierade och prioriterade. Detaljerade analyser och åtgärder beaktas i samband med detaljprojektering och upphandling. 6 Angränsande verksamheter (dominoeffekter) 6.1 Påverkan av Hammarbyverket på omgivning Av de identifierade händelsescenarierna är det främst farligtgodsolycka med ammoniak samt en större brand (i första hand i biopellets) som skulle kunna få en sådan omfattning att omgivningen påverkas Farligtgodsolycka med ammoniak Antalet vägtransporter av farligt gods till Hammarbyverket är begränsade. Så kommer det även att förbli i det ansökta alternativet. En ökad hantering av ammoniak innebär ett något ökat antal transporter av detta ämne. 21 (26)

22 Tillfartsvägen till Hammarbyverket är klassificerad som sekundär transportled för farligt gods. Inga förbud för särskilda godsslag finns. Ammoniak transporteras tryckkondenserad i tjockväggiga tryckkärl och tankar med hög hållfasthet, vilket innebär att sannolikheten för utsläpp är betydligt lägre än för transporter av övriga farliga ämnen (t ex brandfarliga vätskor). Erfarenheter från utländska studier visar på att sannolikheten för utsläpp av gaser är ungefär 1/30 av sannolikheten för utsläpp av farligtgodsklasser som transporteras i mindre hållfasta tankar och emballage. Sannolikheten för utsläpp av farligt gods vid transport i och omkring Hammarbyverket bedöms därför vara mycket låg. Hammarbyverkets bidrag till det totala antalet transporter i området uppgår till någon promille. Befintlig och tillkommande bebyggelse och verksamhet i området har utformats från förutsättningen att farligt gods transporteras i området längs de sekundära transportlederna. Erforderligt skydd ska därmed redan ha åstadkommits. Detta i kombination med Hammarbyverkets marginella tillskott till antalet transporter i området gör att risken för en dominoeffekt till följd av olycka med ammoniaktransport bedöms som mycket liten Brand En större brand (oavsett orsak) är det scenario som skulle ha störst möjligheter att påverka omgivningen. Hänsyn till Hammarbyverkets framtida utveckling, inklusive införande av biopellets i anläggningen, har varit en planeringsförutsättning vid utformning av detaljplaner och verksamheter i närområdet. Hammarbyverket är försett med branddetektering. Det planerade biopelletslagret kommer att ha öppningsbara portar och område för hantering av brandskadat/brinnande material anläggs i anslutning till lagret. Lagret förses med branddetektering, släcksystem och möjlig inertisering med kvävgas eller motsvarande. Även transportsystemet förses med släckutrustning. Anläggningsdelar som kan medföra risk för dammexplosion och efterföljande brand hanteras genom ATEX-klassning. Utrustningen kommer att utformas för att eliminiera tändkällor såsom exempelvis statisk elektricitet. Detaljerad utformning och tekniska åtgärder för att minska sannolikhet och konsekvens hanteras i samband med detaljprojektering och upphandling då även ATEX-klassningen sker. Under förutsättning att ovanstående normala försiktighetsåtgärder vidtas bedöms risken för att en brand inom Hammarbyverket skulle nå den omfattning att dominoeffekter uppstår som mycket liten. 22 (26)

23 6.2 Påverkan av omgivande verksamheter på Hammarbyverket Bussdepå Den främsta identifierade riskkällan med kapacitet att leda till dominoeffekter har bedömts vara den angränsande bussdepån. Den olycksrisk som förknippas med tankstationen är i första hand spridning av brand till Hammarbyverkets anläggning. Bussdepån i Fredriksdal planeras inrymma 120 bussar. Utöver det ska depån innehålla verkstäder, tvätthallar, tankning samt förråds- och personalutrymmen. Rörsystemet för fordonsgas inom depån utformas för att uppfylla de säkerhetskrav som anges i Tankstationsanvisningarna TSA 06 och Energigasnormen EGN01, vilka är normgivande i Sverige och därmed uppfyller en etablerad säkerhetsnivå 2. All annan hantering av gas är förenad med de tankade biogasbussarnas gassystem. I allmänna råd till föreskrift om cisterner, gasklockor, bergrum och rörledningar för brandfarlig gas 17 redovisas avstånd som vanligen anses vara betryggande avseende att bl.a. begränsa risken för brand och explosion i omgivningen vid brand i anläggningen (tankstationen). Tabell 4. Avstånd mellan faktorer förknippade med gastankning och omkringliggande objekt inom och utanför anläggning som vanligen anses vara betryggande. Hammarbyverket ligger utom depå Skyddsobjekt Riskkälla Pump, förångare, mätarskåp Byggnad i allmänhet, brandfarlig verksamhet (t ex pannbyggnad, kontor etc.) Material med stor brandbelastning (t.ex. oljecistern, biobränslesilo) Inom depå Utom depå Inom depå Utom depå Detta sammantaget bedöms sannolikheten för att en händelse inom bussdepån skulle leda till en dominoeffekt med spridning till Hammarbyverket som mycket osannolik Gasblandningsstation Tidigare genomförda riskanalyser 5 visar på att gasblandningsstationen i Mårtensdal inte förväntas kunna ge upphov till några dominoeffekter hos angränsande verksamheter. 7 Hantering av släckvatten Som redovisats ovan sker släckning av eventuellt uppkommen brand i biopelletslager i första hand genom inertisering via kvävgas eller motsvarande. Då branden bedöms vara släckt lyfts biopelletsen ut på gården. Vid fortsatt glöd eller brand transporteras pellets med hjullastare till släckficka med en volym som motsvarar två skopor (ca 15 m 3 ). Släckfickan är fylld med vatten. Då det brinnande materialet är släckt lyfts det åter upp på planen. 23 (26)

24 Botten på släckfickan är försedd med pumpgrop så att de relativt små volymer vatten som berörs kan pumpas bort. På så sätt avses släckvatten förhindras från att nå Hammarby kanal. Sannolikheten för brand är betydligt större i bränslelager än i pannhus på grund av den stora skillnaden i tillgängligt bränsle. Vid en eventuell brand i pannhus leds släckvatten antingen till dagvattennätet eller till spillvattennätet beroende på var branden uppkommer. 8 Slutsatser Den genomförda riskanalysen har inte identifierat någon skadehändelse som har så hög risknivå att åtgärder är en förutsättning för att utöka verksamheten (röda området i riskmatrisen). Däremot har ett antal händelser som skall beaktas vidare identifierats. Dessa rör hantering och förvaring av fast biobränsle (biopellets). Fortum Värme arbetar systematiskt med att reducera riskerna inom verksamheten. Identifierade och värderade risker utgör ett underlag för en handlingsplan där åtgärder finns identifierade och prioriterade. Detaljerade analyser och åtgärder beaktas i samband med detaljprojektering och upphandling. En separat brandutredning och ATEX-klassning sker i samband med bygglovshantering för tillkommande byggnadsdelar. Sannolikheten för dominoeffekter bedöms vara låg. Ingen händelse inom Hammarbyverket bedöms kunna ge upphov till dominoeffekter utanför verksamheten. Den verksamhet utanför Hammarbyverket som bedöms skulle kunna ge upphov till dominoeffekter är bussdepån. Under förutsättning att denna uppförs enligt gällande regelverk och standarder bedöms dock sannolikheten för en dominoeffekt vara mycket liten. 24 (26)

25 9 Referenser 9.1 Omgivande detaljplaner och verksamheter 1. Stockholms stad, Stadsbyggnadskontoret, Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för kvarteret Fredriksdal m m inom stadsdelen Södra Hammarbyhamnen, del av Hammarby Sjöstad, Stockholm, Dnr Stockholms stad, Exploateringskontoret, riskanalys Bussdepåns inverkan på närboende och anställda vid kv Fredriksdal grovanalys, Stockholm, Sweco Viak, Skanska Nya Hem, Stockholm Stad, Teknisk riskanalys bussdepåns inverkan på närboende och anställda vid kv. Fredriksdal, Stockholm, Sweco Viak, AB Fortum Värme samägt av med Stockholms stad, Förstudie risker Hammarbyverket Stockholm, granskningshandling, WSP, Stockholms stad, Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning detaljplan för Hammarby Gård 7, inom stadsdelen södra Hammarbyhamnen, del av Hammarby Sjöstad i Stockholm, Dp Stockholms stad, Exploateringskontoret, Riskanalys Fredriksdal avseende tredje man, Grovanalys, Sweco Viak, Stockholm, AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, Övergripande riskanalys Hammarbyverket, Stockholm, WSP, Stockholms stad, Stadsbyggnadskontoret, Miljökonsekvensbeskrivning detaljplan Mårtensdal Höga huset, Hammarby Sjöstad, Thyréns, Riskanalys- och miljökonsekvensbeskrivning för Hammarbyverkets påverkan på Hammarby gård, ÅF-energi & miljö AB, Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1998:7) om brandfarlig gas i lös behållare, Sprängämnesinspektionen, december Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:4) om cisterner, gasklockor, bergrum och rörledningar för brandfarlig gas, Sprängämnesinspektionen, november Övriga referenser 12. Fortum Värme samägt med Stockholm stad, Risksamråd, Risker med brännbart damm värdet av en korrekt genomförd zonklassificering, Handeland F. och Ljunggren M., Brand och brandsläckning i siloanläggningar - En experimentell studie, SP-Rapport 2006: Dammet ryker så det smäller, Brandsäkert.se, Wiklund I., publicerad Riskanalys av oljedepån Lucerna i Västervik, Bjerke, Thomas & Christiansson, Jens, Brandteknik, Lunds tekniska högskola, Lund, Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:4) om cisterner, gasklockor, bergrum och rörledningar för brandfarlig gas, Sprängämnesinspektionen, november (26)