Dokumentnamn Klassningsplan, brandfarlig vara, för Clinical Research Centre och Wallenberglaboratoriet. Telefon

Transkript

1 1 av 10 Denna klassningsplan baseras på Klassningsplan, Brandfarlig varpor, upprättad av Maria Cucas, WPS den 13 december 2011, uppdragsnummer Detta föreliggande dokument har sedan dess uppdaterats för att spegla de förändringar som har skett inom Clinical Research Centre och. 1. Inledning Denna klassningsplan gäller för hantering av brandfarliga varor på CRC och Wallenberg Lab i Malmö. 2. Underlag för klassning 2.1 Bakgrund och syfte Klassningsplanen ska vara en del i ett explosionsskyddsdokument som ska upprättas för att uppfylla kraven i SRVFS 2004:7. Klassningsplanen är upprättad för att visa var explosiv bränsleluftblandning kan uppstå. Klassning utgör underlag för att kunna skilja brandfarlig verksamhet från tändkällor. Exempel på tändkällor är öppen eld, heta ytor, friktion, statisk elektricitet, etc. Föreskrifter om mekaniska utrustningar inom risk område finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om utrustningar i explosionsfarlig miljö, AFS 1995:5.1 Elektrisk materiel är en tändkälla och klassning erfordras för val och installation av elektrisk materiel. I första hand skall elektrisk materiel vara placerad utanför riskområdet. Föreskrifter om elektriska installationer och utrustningar inom explosionsfarlig miljö finns i ELSÄKFS 1995:6.2. För brandfarlig vätska utförs klassning som regel om vätskan hanteras så att dess temperatur kan bli högre än 5 C under dess flampunkt. Vid normal rumstemperatur klassas därför vanligen endast brandfarlig gas samt brandfarlig vätska med flampunkt högst 30 C (klass 1 och 2avätska). Hanteras vätska på sådant sätt att dimma uppstår (t.ex. vid höga tryck eller vid sprutmålning), finns risk för antändning även av vätska med högre flampunkt, vilket föranleder att klassning utförs även i dessa fall. Vid förändringar som påverkar riskbedömningen ska klassningsplanen revideras. Ansvarig för att klassningsplanen tillämpas och uppdateras är anläggningens föreståndare för hanteringen av brandfarliga varor. 2.2 Definitioner Det finns ett antal begrepp som förekommer i samband med klassning av explosionsfarliga områden. Explosionsgrupp är en indelning av brännbar gas eller ånga med hänsyn till dess förmåga till tändande genomslag via spalt och/eller minsta tändström. Indelning sker i grupp I (kolgruvor) och grupp II (övriga). Grupperna indelas i sin tur i A, B eller C beroende på förmågan att

2 2 av 10 orsaka tändande genomslag i spalt. C motsvarar den minsta spalten och medför således de högsta kraven på utrustningen. Flampunkt (t F ) är den lägsta temperatur vid vilken en brännbar vätska avger ånga i sådan mängd att en antändbar blandning med luft bildas. Temperaturklass är en indelning av brännbar gas eller ånga med avseende på gasens eller ångans tänd temperatur (se Tabell 1). Indelningen medför att kraven på utrustningen ökar med temperaturklassen. Tabell 1: Temperaturklass Temperaturklass T1 T2 T3 T4 T5 T6 Tändtemperatur över Tändtemperatur är den lägsta temperatur hos en yta vid vilken ett ämne antänder vid kontakt med ytan. Undre explosionsgräns (LEL, lower explosive limit) är den lägsta koncentration av gas eller ånga i luft vid vilken blandningen är explosiv. Riskområde definieras enligt SÄIFS 2004:73 som rum, utrymme eller område inom vilket explosiv gas blandning kan förekomma under sådana förhållanden att speciella krav måste ställas på bland annat elekt risk materiel. Utrustning eller utrymmen med explosionsfarliga områden enligt klassningsplanen ska vara försedda med varningsskylt. I dessa områden är öppen eld förbjuden. Riskområden indelas i zoner enligt följande: Zon 0, Område i vilket explosiv gasblandning förekommer ständigt eller långvarigt. Zon 1, Område i vilket explosiv gasblandning kan väntas förekomma tillfälligt under normal drift. Zon 2, Område i vilket explosiv gasblandning inte väntas förekomma under normal drift och, om den likväl förekommer, i så fall sannolikt endast sällan och kortvarigt. Riskkällor delas in i tre grupper4 Kontinuerliga (K), som normalt ger upphov till zon 0, t.ex. ovanför vätskeyta i en cistern. Primära (P), som normalt ger upphov till zon 1, t.ex. omtappningsplatser där brandfarlig vätska kommer i kontakt med omgivningen under en kortare tid. Sekundära (S), som normalt ger upphov till zon 2, t.ex. avlastningsventiler som inte används vid normal hantering. Utrustningskategorier: Beroende på zon och temperaturklass kan Tabell 2 användas vid val av elmateriel. Tabell 2 Utrustningskategorier Zon 0 Zon 1 Zon 2 1G 1G 1G 2G 2G

3 3 av 10 3G Ventilationsgraden anger hur effektivt ventilationsflödet förmår att reducera utbredningen av en explosiv gasblandning, normalt anges följande indelning: Hög ventilation (VH) reducerar riskområdet till en försumbar utsträckning runt riskkällan. Medelgod ventilation (VM) klarar att reglera riskområdet till en stabil begränsad utsträckning runt riskkällan så länge utsläppet pågår och förhindrar att riskområde kvarstår efter ett utsläpp. Låg ventilation (VL) reducerar inte koncentrationen under den tid utsläppet pågår eller kan inte ventilera bort explosiv gasblandning efter utsläppet. Ventilationens tillgänglighet delas in i tre grader: Bra (B). Motsvarar utomhusförhållanden eller mekanisk ventilation med automatik och backup system, t.ex. reservkraft som går in vid strömavbrott. Acceptabel (A). Motsvarar ventilation med kontinuerlig drift eller automatisk uppstart. Dålig (D). Motsvarar manuell start utan automatik eller backupsystem

4 4 av Verksamhetsbeskrivning 3.1 Hantering av brandfarlig vara, systembeskrivning Hantering av brandfarlig vara i de aktuella utrymmena redovisas i riskbedömningen för anläggningen. I den bedömdes åtta falla under krav på klassning: CRC; byggnad 90 (KLP ) 1. I behållare, zon 0 2. Resten av centralt förråd inklusive frånluftskanal, zon 2 CRC, byggnad 91 (KLP ) 1. I behållare, zon 0 2. I skåp i kemikalieförråd inklusive frånluftskanal, zon 2 WLab, byggnad 20 (KLP ) 1. I behållare, zon 0 2. I skåp i kemikalieförråd inklusive frånluftskanal, zon 2 3. I dragskåp, zon 2 i hela skåpet inklusive frånluftskanal, inget utanför CRC, byggnad 91 och WLab, byggnad 20 (KLP ) 1. Inom huv till dragbänk, samt 0,5 m ut från öppning och ner till golv, zon Ämnesförteckning, egenskaper De brandfarliga produkterna utgörs av olika vätskor, se datablad, bilaga 1. Parametrar dimensionerande för val av elektrisk utrustning blir: Temperatutklass: T2 Explosionsgrupp: IIA

5 5 av Klassningsredogörelse 4.1 CRC, byggnad 90, Centralt förråd 4.1 CRC, byggnad 90, Centralt förråd Ventilation Centralförrådet har i dagsläget mekanisk från och tilluft via separat ventilationskanal som leder direkt ut i det fria. Ventilationen anses vara medelgod (VM). Tillgängligheten anses vara acceptabel (A) Klassning Ovan vätskeytan inuti dunkar och mindre behållare råder kontinuerlig riskkälla (K) på grund av ångtrycket hos aktuella vätskor. Ingen primär riskkälla bedöms finnas i lokalen (P). I lokalerna förvaras återförslutna behållare med brandfarlig vätska, vilken bedöms utgöra huvudsakligen sekundär riskkälla (S). Klassningen utförs med följande normer ur SEK Handbok 426 som underlag: NE.1.1 Konstruktioner med innesluten vätska Lagerlokal för lösa behållare Klassning av centralförråd: Zon 0: I fat och övriga kärl Zon 2: I resten av centralförrådet inklusive frånluftskanal Se även bilaga 2, klassningsritningar KLP CRC, byggnad 91, kemikalieförråd Ventilation Laboratoriet har ett flertal kemikalieförråd med gemensam ventilation. Ventilation till kemikalieförråd i CRClaboratorierna har förregling. Ventilationsgradens bedöms vara medelgod (V M ) med acceptabel till gänglighet (A) Klassning Ovan vätskeytan inuti behållare råder kontinuerlig riskkälla (K). Hanteringen av brandfarlig vätska i övrigt omfattar huvudsakligen sekundära riskkällor (S). Klassningen utförs med följande normer som underlag 4 NE.1.1 Konstruktioner med innesluten vätska Klassning av kemikalieförråd: Zon 0: I behållare Zon 2: I skåp i kemikalieförråd och frånluftskanaler

6 6 av 10 Se även bilaga 2, klassningsritningar KLP , byggnad 20, kemikalieskåp och dragskåp Ventilation Laboratoriet har ett flertal kemikalieskåp och dragskåp med gemensam ventilation. Ventilationen till kemikalieskåp och dragskåp i har ingen förregling och endast visuellt larm. Ventilationsgradens anses vara medelgod (V M ) med acceptabel tillgänglighet (A). Dragskåp har förhöjd kant och lågpunkt Klassning Ovan vätskeytan inuti dunkar och mindre behållare råder kontinuerlig riskkälla (K) på grund av ångtrycket hos aktuella vätskor. Hantering av brandfarlig vätska i övrigt omfattar huvudsakligen sekundära riskkällor (S). Hanteringen av brandfarlig vätska i dragskåp omfattar primära riskkällor. Hela utrymmet i dragskåp utför primär riskkälla (P). Klassningen utförs med följande normer ur SEK Handbok 426 som underlag: NE.1.1 Konstruktioner med innesluten vätska NF.4.2 Hantering av lösningsmedel i dragskåp NF.4.3 Hantering av lösningsmedel i dragbänk Klassning av dragbänk: Zon 0: I behållare Zon 2: I skåp i kemikalieförråd, i dragskåp och frånluftskanaler. Ingen zon uppstår utanför dragskåpen. Se även bilaga 2, klassningsritningar KLP CRC och, dragbänkar Ventilation Flertalet laboratorier är försedda med dragbänkar, vilka är ventilerade via husens mekaniska processventilation likt dragskåpen. Dragskåpen är försedda med audiovisuellt larm, men saknar förregling. Dragbänkarna är försedda med lågpunkt, då eventuellt spill rinner igenom den perforerade ytan. Dragbänkarna saknar i övrigt spillkant eller liknande anordning. Ventilationen anses vara medelgod (VH) med acceptabel (A) tillgänglighet. Dragbänk ska vara försedd med huv vid hantering av brandfarlig vara

7 7 av Klassning Ovan vätskeytan inuti dunkar och mindre behållare råder kontinuerlig riskkälla (K) på grund av ångtrycket hos aktuella vätskor. Hanteringen i dragbänk omfattar primär riskkälla (P), och antas fylla hela huven till dragbänken. I lokalerna förvaras återförslutna behållare med brandfarlig vätska, vilken bedöms utgöra huvudsakligen sekundär riskkälla (S). Klassningen utförs med följande normer ur SEK Handbok 426 som underlag: NE.1.1 Konstruktioner med innesluten vätska NF.4.2 Hantering av lösningsmedel i dragskåp NF.4.3 Hantering av lösningsmedel i dragbänk Klassning av dragbänk: Zon 0: I behållare Zon 2: Inom huven till dragbänk, samt 0,5 m ut från dragbänken öppning i huven och ner till golvet. Se även bilaga 2, klassningsritningar KLP

8 8 av Bilagor Bilaga 1. Datablad Etanol och aceton Bilaga 2. Klassningsritningar KLP , 2, 3 och Referenser 1 AFS 1995:5, Utrustningar för explosionsfarlig miljö 2 ELSÄKFS 1995:6 Elektriska utrustningar för explosionsfarlig miljö 3 SÄIFS 2004:7, Sprängämnesinspektionens föreskrifter om klassning av riskområden vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor 4 SEK Handbok 426 Utgåva 4, Klassning av explosionsfarliga områden

9 9 av 10 Område: CRC, byggnad 90 A. I behållare B. Resten av centralt förråd CRC, byggnad 91 C. I behållare D. I skåp i kemikalieförråd E. Dragbänk Wlab, byggnad 20 F. I behållare G. I kemikalieskåp H. Dragskåp I. Dragbänk Ref. ritning: KLP , 2, 3, 4 Bilaga 1 Datablad för klassning av riskområden del I, Egenskaper : Pos Brandfarlig vara Relativ densitet Nr Namn (ämne) Flampunkt LEL* Tändtemperatur Temperaturklass Explosionsgrupp Sammansättning (CASnr; andel [%]) (Luft = 1) [ C] [vol%] [g/m 3 ] [ C] (IIAIIC) AI Aceton < T1 IIA AI Etanol , , T2 IIB Övrig information

10 10 av 10 Bilaga 1, Del II Riskkällor Nr. Benämning Riskkälla Fas Ventilation Riskområde Anmärkning (1) (2) Typ (3) Grad (4) Tillgänglighet (5) Typ av zon (6) Utbredning Klassningsexempel Vert. Hori. CRC, Byggnad 90, centralförråd A I behållare K V 0 I behållare, över vätskeyta NE.1.1 B Resten av förrådet Hela förrådet, samt S G M V M A 2 frånluftskanal CRC, Byggnad 91 C I behållare K 0 I behållare, över vätskeyta NE.1.1 D I kemikalieskåp S G M V M A 2 I hela skåpet samt E Dragbänk P G M V H A 2 frånluftskanal I huv samt 0,5 m ut från huvöppning och ner till golvet, Byggnad 20 F I behållare K V 0 I behållare, över vätskeyta NE.1.1 G I kemikalieskåp I hela skåpet samt S G M V M A 2 frånluftskanal H Dragskåp I hela skåpet samt P V M V M A 2 frånluftskanal I Dragbänk P V M V H A 2 I huv samt 0,5 m ut från huvöppning och ner till golvet Dragbänk ska ha huv om arbete ska ske med brandfarlig vara Ventilation har ingen förregling och endast visuellt larm Dragbänk ska ha huv om arbete ska ske med brandfarlig vara (1) K kontinuerlig, P primär, S sekundär (2) G gas, KG kondenserad gas, V vätska, F fast fas (3) N naturlig, M mekanisk (4) V L låg, V M medelgod, V H hög (5) D dålig, A acceptabel, B bra (6) 0, 1,