Checklista för egenkontroll av brandskydd laboratorier (Egenkontrollen bör utföras minst 1 gång/år av prefekt/brandskyddsansvarig och skyddsombud)

Transkript

1 Checklista för egenkontroll av brandskydd laboratorier (Egenkontrollen bör utföras minst 1 gång/år av prefekt/brandskyddsansvarig och skyddsombud) Datum:8/ Institution/avdelning:Partikelfysik Underskrift av prefekt/brandskyddsansvarig: Underskrift av skyddsombud: Fel och brister som tas upp i protokollet skall institutionen/avdelningen normalt själva åtgärda. Brister som är fastighetsrelaterade rapporteras till respektive fastighetsägare. Anvisningar och kommentarer till checklistan finns efter tabellerna. För vidare information om systematiskt brandskyddsarbete; Det är viktigt att institutionen/avdelningen noga följer upp att noterade brister och fel åtgärdats! KONTROLL AV (se respektive rubrik) NOTERING/ANMÄRKNING BEVAKAS/ÅTGÄRDAS AV (namn/signatur) ÅTGÄRD VIDTAGEN (datum) BRANDFARLIG VARA/FARLIGA ÄMNEN Finns säkerhetsdata/varuinformationsbla d för alla ämnen som hanteras på laboratoriet? Förvaras endast tillåten totalmängd brandfarlig vara på avdelningen/institutionen? Hur mycket brandfarlig vara förvaras framme på laboratoriet? (bör vara < 2 3 liter) Förvaras den brandfarliga varan på föreskrivet sätt med avseende på typ av förvaringskärl, ventilerade skåp, gasskåp etc.? Samförvaras brandfarliga Har inga brandfarliga/giftiga kemikalier för laboratoriebruk < 2 liter, rengöringsvätskor (aceton, lacknafte) i B316 originalförpackningar

2 kemikalier och giftiga kemikalier? Hålls kemikalier som är olämpliga att samförvaras åtskilda? (ex baser och syror) Är kemikalieförvaringsskåp märkta med tillämplig farosymbol eller skylten Varning kemikalier (gul med svart text) Är alla laboratorier, kemikalieskåp, gasskåp och kemikalieförråd med brandfarlig vara märkta med varningsskylt (gul skylt med triangel och flamma)? KONTROLL AV (se respektive rubrik) NOTERING/ANMÄRKNING BEVAKAS/ÅTGÄRDAS AV (namn/signatur) ÅTGÄRD VIDTAGEN (datum) Förvaras kemikalier eller annat som inte ska användas till aktuellt arbete i dragskåpet? Är gasskåp och rum med gastuber Gastub i B115 märkta med gul skylt med triangel och gastub Är kyl och frysskåp godkända för förvaring av brandfarlig vara? Är kylen/frysen märkt med flamsymbol och att den är godkänd för brandfarlig vara? Läcktestas gasledningssystem minst 1 gång/år? (testen ska dokumenteras) Vet all personal var avstängningsventilen för bränngas är placerad, om sådan finns? Finns bakslagsskydd monterad på acetylengastub, om sådan hanteras? Kontrolleras detta

3 vartannat år av behörig personal? Används rätt sorts slang till den gas som används? (slang ska vara märkt med gastyp) Förekommer öppen hantering av brandfarlig vara utanför dragskåp eller dragbänk? Finns klassningsplan för öppen hantering? Används exklassad utrustning där så krävs? SKYDDSVENTILATION Är dragskåp med hantering av akutgiftiga ämnen utrustat med akustiskt larm? Fungerar larm, skyddsventilation och belysning i dragskåp? Kontrolleras detta? Kontrollerades luftflödena till dragskåpen/dragbänkarna minst1 gång/år? PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING Finns lämplig skyddsutrustning tillgänglig? (skyddsrock, skyddsglasögon, skyddshandskar, hörselskydd, andningsskydd, visir etc) Är utrustningen i fullgott skick? Kontrolleras gasfilter? Har partikelfiltret rätt skyddsklass? KONTROLL AV NOTERING/ANMÄRKNING BEVAKAS/ÅTGÄRDAS ÅTGÄRD VIDTAGEN

4 (se respektive rubrik) AV (namn/signatur) (datum) ÖVRIG KEMIKALIEHANTERING Finns absorptionsmaterial i nära anslutning till där kemikalier i vätskeform hanteras? Är alla kemikalieförpackningar tydligt märkta så att innehållet går att identifiera? Är kolvar o flaskor som ska förvaras märkta? Förvaras större mängder av kemikalier i fat och dunkar utan spilltråg? Rensas gamla kemikalier ut kontinuerligt från förråd och skåp? Hanteras perklorsyra inom avdelningen? Dokumenteras var hantering sker? Hanteras perklorsya enbart i spolbart dragskåp anslutet till spolbart ventilationssystem? Dokumenteras spolning? Förvaras perklorsyra på säkert sätt, så att riskerna minimeras? Förvaras pikrinsyra på ett säkert sätt, så att riskerna minimeras? Hanteras/förvaras väteperoxid enligt gällande föreskrifter? AVFALLSHANTERING Är alla slaskflaskor tydligt märkta med etikett med information om innehållet? Beaktas riskerna med samförvaring i skåp för slaskflaskor? Instrueras all personal hur farligt avfall skall hanteras vad gäller

5 skärande/stickande, biologiskt, smittförande, kemiskt avfall samt lågradioaktivt avfall? Finns årlig dokumentation på sort och mängd lämnat kemiskt avfall? ANVISNINGAR OCH KOMMENTARER TILL CHECKLISTAN (Denna checklista avser laboratorieverksamhet med brandfarlig vara och övriga farliga ämnen) BRANDFARLIG VARA/FARLIGA ÄMNEN Säkerhetsdatablad/varuinformationsblad eller annan motsvarande information om ämnet ska finnas lätt tillgängligt och på ett språk som alla på avdelningen förstår. Säkerhetsdatablad bör inte vara mer är 3 år gamla. För avdelningar med tillstånd för hantering av brandfarlig vara gäller att förvaringen aldrig får överstiga den vätskevolym eller gasflaskvolym som finns angiven i tillståndet. Förvaring ska ske i ventilerat skåp och högst 50 l brandfarlig vätska får förvaras per laboratorium. I skåp med brandfarlig vätska får ej giftiga ämnen förvaras. Vätskor som är både brandfarlig och giftiga ska förvaras bland de brandfarliga. Förvaring i dragskåp är inte tillåtet när detta används för arbete med kemikalier. Brandfarlig gas får ej hanteras/förvaras i laboratoriet (flaskor med flask/tubvolym på max 5 l får hanteras tillfälligt under dagtid). All förvaring ska ske i godkända, ventilerade gasskåp. Beakta samförvaringsreglerna; ingen samförvaring av t ex giftiga och brandfarliga gaser! Alla laboratorier, förrådsdörrar och skåp med förvaring av brandfarlig vara ska vara märkta med gul farosymbol/flamma. Förvaras huvudsakligen giftiga eller frätande ämnen ska detta utmärkas med gul farosymbol med dödsskalle eller symbol för frätande ämnen. Gasskåp och rum med gastuber ska vara märkta med gul skylt med triangel och gastub. Kyl och frysskåp avsedda för förvaring av brandfarlig vara ska vara godkända för detta och ha märkning som visar att det är så. Med öppen hantering avses t ex upphällning, utanför dragskåp/dragbänk eller motsvarande utrustning, av brandfarlig vätska från ett kärl till ett annat. Sådan öppen hantering ställer normalt krav på exklassning av elektriska installationer/utrustningar. SKYDDSVENTILATION

6 Dragskåp/dragbänkar och likvärdiga tekniska anordningar ska ha kontrollsystem som larmar vid för lågt flöde. Detta ska kontrolleras minst 1 gång per år. Vid arbete i dragskåp får endast de föremål som behövs för laborationen finnas i skåpet. Varma arbeten (> 4050 ) får inte utföras på dragbänk och max 1/3 av den perforerade ytan får övertäckas. Punktutsug måste placeras nära* föroreningskällan för att ge en bra skyddsfunktion. Nära* innebär ett avstånd som motsvaras av utsugslangens diameter. Observera att all skyddsventilation är störningskänslig vinddrag från förbipasserande personer, öppna dörrar eller fönster kan slå ut skyddsfunktionen. Arbeta alltid med lugna rörelser och i en störningsfri miljö. LAFbänkar och liknande anordningar ska vara märkta så att det framgår om bänken är avsedd för personskydd eller produktskydd, eller både ock. PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING För att skyddsutrustning ska ge full effekt är det viktigt att den som använder utrustningen har tillräcklig kunskap, så att rätt sorts skydd används, att det passar och att det byts ut när det är förbrukat. Arbetsgivaren är skyldig att se till att den skyddsutrustning som krävs för arbetet är tillgänglig och att den som använder den har tillräcklig information för att kunna arbeta säkert. ÖVRIG KEMIKALIEHANTERING Ta hänsyn till risken för skada på människan och miljön när du väljer kemikalier (produktvalsregeln). Se till att även egna lösningar och blandningar har en godtagbar märkning, dvs namn, farosymbol och text om ämnet är brandfarligt (R 10), starkt frätande (R 36), allergiframkallande (R 42 och 43), cancerframkallande (R 45, 49 och 340), reproduktionsstörande ( R 60, 61, 62 och 63) eller kan skada arvsmassan (R 46). Märkning på flaskor och burkar ska ha orange färg. Om större volymer (mer än någon enstaka liter) vätskor förvaras, ska flaskan/dunken placeras i någon sort spilltråg, som förhindrar att lösningen kommer ut i avloppssystemet. Golvbrunnar i kemikalieförråd bör sättas igen eller förses med krage.

7 Perklorsyra får endast hanteras i särskilda, spolbara dragskåp. Pikrinsyra ska normalt förvaras med vattenfas. Väteperoxid med konc. 60 % kräver tillstånd för hanteringen. AVFALLSHANTERING Rutiner ska finnas för hur kemikalier ska omhändertas när någon slutar på avdelningen. Slaskflaskor ska i princip ha samma märkning som övriga egna blandningar och lösningar.