Esbo stad Protokoll 12. Fullmäktige Sida 1 / 1

Transkript

1 Fullmäktige Sida 1 / / /2013 Tekniska nämnden Stadsstyrelsen Fråga om underhåll, sanering och nedläggning av lekparker Beredning och upplysningar: Pirjo Sirén, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Mari Nevalainens och 30 andra ledamöters fråga av om underhåll, sanering och nedläggning av lekparker samt konstaterar att frågan är slutbehandlad. Beslut Bilaga Tilläggsmaterial Redogörelse Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. 6 Esimerkki puistosuunnitelmasta: Nihtimäki 7 Esimerkki Nihtimäen puiston kustannuksista - Valtuustokysymys Mari Nevalainen och 30 andra ledamöter ställde en fråga om underhåll, sanering och nedläggning av lekparker. I frågan ombads svar på frågor om lekparker. Nedan finns först frågan och därefter svar på den. Vilka EU-direktiv styr byggande och underhåll av lekparker och på vilket sätt? EU-kraven som gäller lekparker berör särskilt säkerhet och produktsäkerhet. Dessa direktiv har beaktats i Finlands lagstiftning. Konsumentsäkerhetslagen /920 ersatte den tidigare "lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet /75". Konsumentsäkerhetslagen från år 2011 föreskriver, att den som äger och underhåller en lekplats (den som erbjuder tjänsten) ska se till att lekplatsen är säker, oberoende av hur gamla lekplatser och redskap det är frågan om. Enligt lagen ska staden eller den som erbjuder lekplatstjänsten för bostadsbolaget ha tillräcklig information om riskerna. Man måste se till att inga hälsorisker medförs för den som använder lekplatsen och redskapen på den. För säkerheten för fastigheternas lekredskap svarar bostadsbolagen eller bostadssamfunden.

2 Fullmäktige Sida 2 / 2 Konsumentsäkerhetslagen från år 2011 förutsatte också att den som erbjuder tjänsten upprättar ett säkerhetsdokument. Esbos tekniska central har upprättat säkerhetsdokument med riskbedömningar för alla lek- och invånarparker samt några andra grönområdestjänster. Innan leverantören börjar tillhandahålla tjänsten görs dessutom för varje ny lek- och invånarpark en anmälan i enlighet med anmälningsskyldigheten i 2011 års konsumentsäkerhetslag. Lekparkerna underhålls i Esbo, liksom på övriga håll i Finland, av staden, eftersom underhållet bygger på markanvändnings- och bygglagen samt 2011 års konsumentsäkerhetslag. I Esbo sköts underhåll av lekparker antingen av en upphandlad, privat områdesentreprenör (Hagalund, Norra Esbo) eller av affärsverket Esbo stadsteknik. Underhållet av lekparker är systematiskt arbete som görs varje vecka och för skötseln finns anvisningar på riksnivå. Åtgärderna för skötsel är definierade enligt den riksomfattande skötselklassificeringen för grönområden VHT Vanligen är lekparkernas skötselklass A2 A3, beroende på lekparkens delområde. Ifall ett enskilt redskap eller en utrustning på lekplatsen inte uppfyller standarden för säkerhet, behöver lekplatsen ifråga inte genast byggas om i sin helhet. Då kan underhållet låta reparera eller om möjligt ersätta ett enskilt lekredskap med ett motsvarande. Ifall det inte är möjligt att reparera eller ersätta ett lekredskap har underhållet en skyldighet att omedelbart avlägsna redskapet. Vad innebär EU-direktiven för de parker som hotas med nedläggning som arbete och kostnader? I genomsnitt kostar det cirka euro att bygga om en lekplats. Kostnaderna beror på storleken på lekplatsen och på de specifika åtgärder som görs. Bifogat finns som exempel 2013 års situationsplan och kostnadsförslag för planområdet parken Knektbacken per betäckning. Utgående från dem kan man i stora drag uppskatta kostnader och kostnadsfördelning för olika byggnadsdelar. I genomsnitt kostar det cirka euro per år att underhålla en ny lekplats. Att förnya eller reparera ett enskilt lekredskap kostar från några hundra euro upp till tiotusen euro beroende på hurdant skick redskapet är i, åtgärden som görs och redskapets storlek samt dess mångsidighet. Till exempel de årliga underhållskostnaderna för Mikkelsbrantens lekpark är Parkens areal är m 2. Invånarparkernas årliga underhållskostnader är större. Till exempel de årliga underhållskostnaderna för Mattbys invånarpark är Parkens areal är m 2. Kostnadsuppgifterna grundar sig på Esbos kvadratmeterpris i skötselklass A2 på 2,20 euro/m 2. De underhållsåtgärder som allmänt görs vid lekparkernas årliga underhåll är: Vår- och höststädning:

3 Fullmäktige Sida 3 / 3 - sandborttagning, avlägsnande av biologiskt avfall Renhållning - tömning av avfallskärl - uppsamling av skräp på området - renhållning av det gjutna säkerhetsunderlaget - kontroll av avfallskärlens funktion och utbyte av kärl mot nya vid behov. Skötsel av växtligheten: - klippning av gräsmattan (gödsling, kalkning), ifyllning - klippning av buskage - klippning av träd - bekämpning av ogräsväxter - avlägsnande av farliga träd - kontroll av trädens stöd. Säkerhetskontroller av lekredskap - regelbundna visuella säkerhetskontroller - två verksamhetsmässiga säkerhetskontroller och en årskontroll, över vilka man gör skriftliga rapporter. Underhållsåtgärder för lekredskap - utbyte av söndriga delar mot nya - demontering och avlägsnande av söndriga lekredskap - målande av lekredskap - montering av nya lekredskap - utbyte av sanden på lekområdet en gång om året - tillförsel av säkerhetssand och vid behov uppluckring. Underhåll av lekplatsens konstruktioner - underhåll av staket och portar, underhåll, målande - underhåll, iståndsättning och målande av skyddstak, bänkar, bord, trappor och andra konstruktioner - säkrande av portarnas funktion vintertid - underhåll av lekparkernas informationstavlor - att se till att lekområdet är säkert, bedömning och avlägsnande av risker. Iståndsättning efter vandalism - avlägsnande av klotter på lekplatserna - iståndsättning och förnyande av söndriga lekredskap, avfallskärl och konstruktioner - iståndsättning eller förnyande av dålig växtlighet. Ytmaterial - iståndsättning och utjämning av ytor av stenmjöl, transport och utbredning av nytt material - plogning av leder med vinterunderhåll - avlägsnande av ogräsväxter från leder och ytor av stenmjöl - utbredning av beläggningsmaterial.

4 Fullmäktige Sida 4 / 4 Det finns ingen detaljerad uppföljning av tidigare nämnda kostnader för enskilda åtgärder för varje lekpark. Lekparker saneras av säkerhetsskäl som upptäckts i enlighet med konsumentsäkerhetslagen. Då har man vid granskningarna av parkernas skick upptäckt sådana brister som inte längre kan skötas med normala åtgärder för underhåll. T.ex. lekredskapen och säkerhetsunderlagen samt konstruktionerna och staketen har sådana fel att parken måste byggas om i sin helhet. De mest använda lekparkerna kan behöva byggas om efter år i användning. Då parken är i det skedet, bedömer tekniska centralens beställare som svarar för planering av grönområdena ifall ombyggnad av parken är motiverad eller om ifrågavarande tjänst erbjuds och redan finns i närheten och är lätt att nå. Då man gör upp planer tar man i beaktande befolkningsstrukturren på ett bredare område och dess utveckling enligt befolkningsprognoser för de tio följande åren. Ifall det inte finns anledning att iståndsätta eller bygga om lekplatsen i sin helhet, demonteras objektets funktion eller tjänst enligt en separat plan. Området färdigställs och det förblir grönområde. Arealen av gatu- och parkområdena som underhålls växer årligen i Esbo med cirka 3 5 procent. Jämfört med kostnadsnivån har anslagen för underhållets driftsekonomi reellt sett inte ökat under detta årtusende. Denna utveckling tvingar staden att prioritera också för lekparkernas del. Måste alla parker uppfylla EU:s säkerhetskrav? Kan en del av parkerna vara till exempel familje- eller närparker familjernas och invånarnas gemensamma mötesplatser som inte har lika strikta säkerhetskrav? Kan lekparkerna som läggs ner göras om till sådana "familjeparker", varvid de fortsättningsvis är i rekreationsbruk, men säkerhetskraven kunde vara mindre strikta? Säkerhetskrav som grundar sig på lagar är tyvärr inte lindrigare någonstans på allmänna områden, utan kraven är jämlika gällande alla områden. Lekparkerna som läggs ner förblir grönområden. Till exempel i Svedjeberget sköter man om lederna, finslipningen samt genom att med fler bänkar göra det möjligt för besökarna att sitta och tillbringa tid. Har man i Esbo undersökt de befintliga lekparkernas användarprofil och/eller användningsgrad? Ifall detta har gjorts, hur ser de ut för de parker som hotas med nedläggning? Utgående från den professionella erfarenhet som finns vid tekniska centralen samt de funktioner som planerats för och genomförts i invånaroch lekparkerna kan man bedöma att invånarparkernas användare är alla från spädbarn till seniorer. De som använder Esbos 190 små lekparker är oftare barn som går i daghem eller i de lägre årskurserna, jämfört med invånarparkernas användare. Esbos elva invånarparker skiljer sig från lekparkerna så, att området har större areal i detaljplanen och invånarparken har en byggnad. Funktionerna är således mångsidiga och

5 Fullmäktige Sida 5 / 5 särskilt riktade till användare i olika åldrar från spädbarn till seniorer. Också invånare med olika bakgrund, liksom invånare av olika åldrar, använder liknande funktioner och tjänster i lek- och invånarparkerna. Tillgänglighet är en aspekt som beaktats vid planering och i områdenas användarprofiler. Användningen är mest aktiv från våren till hösten och särskilt under vardagar före lunchtid, efter skoldagarna samt under veckoslut och semestertider. Också om användningsgraden finns en del praktisk erfarenhet av och kunskap om underhåll, eftersom tekniska centralen länge har svarat för underhållet av lekparkerna. Dessutom kommer det respons via kundtjänsten. Då planeringen av ett objekt börjar, granskas också det ifrågavarande områdets aktuella invånarantal och fördelning samt den uppskattade utvecklingen utgående från befolkningsprognoserna. Dessutom är det möjligt att få invånarnas synpunkter om saken vid publikevenemang samt då man för in planerna på webben. Till exempel i parken som läggs ner i Svedjeberget i Sökö är användarsiffrorna relativt låga enligt information från underhållet. Dessutom har stadens representant tidigare deltagit i en invånarpromenad i Sökö och bett om åsikter om att parken läggs ner. Vid diskussionerna motsatte sig inte de som tillfrågades nedläggning, men önskade bland annat bänkar. I responsen som gavs om planen fick man också bifall till att lägga ner parken. Det är skäl att notera att själva grönområdet inte försvinner. Till exempel i Svedjeberget sköter man om lederna, finslipningen samt genom att med fler bänkar göra det möjligt för besökarna att sitta och tillbringa tid. Det är också bra att vara medveten om att daghemsgårdarna kan användas som lekplatser av alla Esbobor då daghemmen har stängt (under kvällar och veckoslut). Har man i samband med planerna för lekparkerna beaktat olika sociala frågor, så som områdesspecifik trivsel, utveckling av lokal ojämlikhet samt lekparkernas betydelse för barn som vårdas av familjedagvårdare och hemma med föräldrar? Vid planeringen beaktas befolkningsstrukturen i ett mer omfattande område och prognoserna för hur den kommer att utvecklas, en balanserad servicestruktur i olika områden samt att också familjedagvårdare och föräldrar som sköter sina barn hemma kan använda lekparkerna utan begränsningar. En utgångspunkt för planeringen är att erbjuda möjligheter till lek och motion i lek- och invånarparkerna. En balanserad servicestruktur innebär också att lekparkstjänster i allmänhet ska vara tillgängliga i olika områden. Till exempel i Sököområdet är avståndet mellan lekparken i Svejeberget, som ska avlägsnas, och den större invånarparken omkring 180 meter. Avståndet från lekparken i Svejeberget i Sökö, som ska avlägsnas, och de fyra lekparker som bevaras, ligger mellan 230 och 440 meter. Det uppskattas att antalet barn i åldern 0 6 år i Sökö kommer att minska med mer än sex procent och antalet barn i åldern 7 17 år med mer än 20 procent före år Å andra sidan finns det områden i Norra Esbo som ännu helt saknar allmänna lek-

6 Fullmäktige Sida 6 / 6 och invånarparker. Utgångspunkten för hur lekparker och andra grönområden förverkligas är att de ska vara trygga och trivsamma. Lappset planerar högklassiga till motion uppmuntrande redskap förutom för barn också för seniorer. Dessa "seniorlekparker" är populära motions- och mötesplatser. Kunde Esbo vara en föregångare i att bygga näridrottsplatser och parker som har redskap både för barn och för seniorer? Parkerna skulle också fungera som mötesplatser som förenar genarationer och de skulle öka invånarnas samhörighet. I Esbo är invånarparkerna framförallt parker där olika genarationer möts och för den delen ökar de särskilt invånarnas samhörighet. Invånarparkernas område har större areal i detaljplanen och invånarparken har en byggnad. Funktionerna är således mångsidiga och särskilt riktade till användare i olika åldrar från spädbarn till seniorer. Näridrott har också ofta beaktats som motionsform, något man givetvis främjar också genom planering av egentliga idrottsparker. Utrustningsleverantörerna har upphandlats, och Lappset Oy är en av ramavtalsleverantörerna. I parkerna har installerats redskap för flera generationer, till exempel i Storåkern. Beslutshistoria Tekniska centralen Beslutsförslag Stadsingenjör Harri Tanska Tekniska nämnden föreslår för stadsstyrelsen, att stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Mari Nevalainens och 30 andra ledamöters fråga av om underhåll, sanering och nedläggning av lekparker samt konstaterar att frågan är slutbehandlad. Beslut Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen Förslag Tekniska direktören Olavi Louko Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Mari Nevalainens och 30 andra ledamöters fråga av om underhåll, sanering och nedläggning av lekparker samt konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Beslut Då tekniska direktören var förhindrad, föredrogs ärendet av utvecklingsdirektör Olli Isotalo. Stadsstyrelsen:

7 Fullmäktige Sida 7 / 7 Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

8 Fullmäktige Sida 8 / 8