Slutrapport av projektorternas arbete

Transkript

1 Slutrapport av projektorternas arbete i projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning 25 februari 2015 Brottsofferjouren Sverige Karin Andersson Sofia Barlind

2 Innehåll Brottsutsatt och funktionsnedsättning... 3 Projektorterna utvecklas utifrån en modell... 5 Resultat... 7 Utvärdering gjord av deltagare i de lokala projektorterna... 7 Deltog alla i projektgruppen i utvärderingen?... 8 Vilket eller vilka av projektets delmål har ni genomfört?... 8 Egna aktiviteter som projektorterna har genomfört... 9 Hur många uppskattar ni att ni totalt nått ut till med era aktiviteter under projekttiden?... 9 Vilka var era förväntningar när ni gick med i projektet? Har era förväntningar uppfyllts? Kommentarer Hur tycker ni att projektets utbildningsinsatser har bidragit till att nå projektets syfte och mål? Kommentarer Hur tycker ni att er samverkan har bidragit till att nå projektets syfte och mål? Kommentarer Om ni fått bestämma, skulle ni ha gjort på något annat sätt? Kommentarer Har ert engagemang och den tid som ni lagt ned på projektet gett de resultat som ni önskade? Kommentarer Vilka möjligheter och hinder finns för att fortsätta ert lokala samarbete? Egna kommentarer Vad har hänt efter utvärderingen? Sammanfattning och avslutning Sida 2 av 20

3 Brottsutsatt och funktionsnedsättning Projektet startade på hösten 2010 i syfte att öka kunskapen om våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning. Genom att utbilda och samverka skulle stödet till och bemötande av brottsutsatta med funktionsnedsättning bli bättre. De resultat som redovisas i denna rapport bygger på projektorternas upplevelser av projektet, dess mål och delmål. Att förankra och utveckla samverkan i så kallade projektorter var grundtanken i projektet och dessa skulle starta upp runt om i landet. Deras uppdrag var att medverka till att projektets syfte och mål skulle uppnås. Förutsättningarna för att starta en projektort var att det fanns representanter från Brottsofferjouren, HSO (en sammanslutning av funktionshinderföreningar) och Studieförbundet Vuxenskolan, SV, och att organisationernas styrelser hade sagt ja till att delta. Att etablera projektorter tog sin tid Under första projektåret startade ett intensivt arbete med att etablera projektorter runt om i landet. Om förutsättningarna fanns blev nästa steg att lokala Brottsjouren, HSO och SV skulle bilda en arbetsgrupp och i nära samarbete med projektledaren upprätta lokala projektplaner. Första projektorten bildades i början av år 2011 i Karlskoga. Kort därefter bildades en projektort i Varberg. Östersund var tänkt som tredje ort men den person som skulle delta från jouren blev inte omvald i styrelsen och ingen annan kunde ta sig tid och det blev därför ingen projektort där. Ljusdal var också på gång men där fanns inget HSO. Hösten 2011 startade ytterligare tre projektorter, i Lund, Kristianstad och i Umeå. Att upprätta lokala projektplaner var inte helt lätt. Medarbetare på de första projektorterna hade många frågetecken kring hur det konkreta arbetet skulle gå till. För att underlätta processen skrev projektledaren fram en arbetsbeskrivning som stöd för hur man kunde jobba i en projektort. Trots det upplevde många en otydlighet i vad som förväntades av dem. Sida 3 av 20

4 I slutändan blev det aldrig några projektplaner av flera olika skäl. Ett skäl var att en del kände sig osäkra att som ideell ta på sig ansvar för specifika arbetsuppgifter. Ett annat skäl var att många hade svårt att förstå vad projektet gick ut på och vad som förväntades av dem. Det var en lång förankringsprocess att få till en lokal samverkan mellan Brottsofferjouren, HSO och SV. De var svårt att hitta medarbetare till projektorterna och att hålla kontinuitet i grupperna. Medarbetare kom och gick och nya medarbetare rekryterades under hela projekttiden. Projektet bytte även projektledare vid två tillfällen, det ena under ordinarie projektledares sjukdom och det andra i samband med att den ordinarie projektledaren sedan slutade sin anställning. Detta kom att påverka projektets utveckling eftersom det blev ett uppehåll på cirka sju månader. Startsträckan för att komma igång igen blev lång och nästan som att börja om på nytt. Projektet låg inte i fas med projektplanen. För de fem projektorter som startat upp eller var på väg att starta upp fick detta konsekvenser. De första projektorterna blev sedan förebilder för hur de övriga växte fram och utvecklades. Tillgänglighetsarbetet startade projektår tre. Hur detta arbete skulle utformas utvecklades under projektets gång. Projektorternas arbetsinsatser banade väg till målet För att nå syfte och mål ingick ett antal delmål som varje projektort förväntades att göra och i en viss ordning. Dessa var: seminarium studiecirkel uppstartskonferens för samverkan att bilda en resursgrupp Från projektår tre utvidgades projektet med fokus på tillgänglighet. Delmål för tillgänglighetsarbetet blev: utbildning i tillgänglighet inventering i Tillgänglighetsdatabasen, TD ta fram en åtgärdsrapport Sida 4 av 20

5 Projektorterna utvecklas utifrån en modell Första projektorten blev Karlskoga Brottsofferjouren Bergslagen beslutade sig tidigt för att medverka i projektet. Det fanns från början tankar på en länsomfattande projektort då både HSO i Örebro län, HSO i Karlskoga-Degerfors, Brottsofferjouren i Örebro och i Bergslagen var intresserade av att delta. Intresset var stort men slutade med att projektorten avgränsades till Karlskoga för att arbetsprocessen skulle bli hanterbar. Försök gjordes att ha med en representant från styrelsen i HSO Örebro län men det fungerade aldrig fullt ut. Projektorten hade sitt första möte i början av maj Då startade den lokala projektplaneringen och projektorganisationen tog form med fem deltagare i gruppen. Karlskoga blev modell för hur de andra projektorterna kom att utvecklas. Projektort Varberg har sitt första möte i juni 2011 I slutet av mars 2011 fattade styrelserna i Brottsofferjouren och i HSO (kallas i Varberg för KHR:s referensgrupp) beslut på sina årsmöten att medverka i projektet. Därefter påbörjades arbetet med att hitta medarbetare till den lokala projektgruppen. Det blev en lång process men till slut fick man ihop sex personer som fick bilda en arbetsgrupp. I ett tidigt skede påbörjades arbetet med att fastställa datum för seminarium, studiecirkel och konferens. Umeå visade tidigt intresse att bli en projektort I december 2010 tog HSO Västerbotten kontakt och ville delta i projektet och kort därefter även den lokala jouren i Umeå. Gruppen hade sitt första möte den 9 november Representanter för HSO Västerbotten och FUB Umeå, länsföreningen Attention, Brottsofferjouren och SV deltog. Senare kom en representant från RSMH med i arbetsgruppen. I början av projektår tre avslutade gruppen sitt arbete. Orsaken var det låga intresset bland andra organisationer att delta i aktiviteter som gruppen bjöd in till. Projektort Umeå ingår inte i den fortsatta redovisningen. Sida 5 av 20

6 Projektort Kristianstad startar i början av projektår två I slutat av hösten 2011 startar projektort Kristianstad. Redan i januari samma år togs de första kontakterna med både jouren och HSO. Det blev klart att projektorten skulle starta och ett möte planerades in i mars. Detta genomfördes dock inte på grund av sjukskrivning hos projektledaren. Projektorten hade sitt första möte den 16 november Till en början försökte projektorten att rekrytera en medarbetare från HSO i Skåne län men samarbetet kom aldrig igång. Flera av de organisationer som tillhör projektets målgrupp är inte aktiva i HSO. De är däremot aktiva i referensgruppen inom Kristianstads kommun. För att få med dem anordnade projektet ett informationsmöte tillsammans med psykiatrisamordnaren i kommunen och bjöd in referensgruppen. I samband med mötet fick gruppen några nya medarbetare varav två från organisationen Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd, SPES, och ett personligt ombud från kommunen. Kristianstad är den enda projektort som har en anställd från kommunen med i arbetsgruppen. Brottsofferjouren i Lund vill bli en projektort Projektorten i Lund startade nästan samtidigt på hösten Samordnaren på jouren tog kontakt med projektledaren i september efter att hon läst projektbeskrivningen. Jouren ville ha mer information om vad det innebar att vara en projektort. Samordnaren berättar att de under senare tid har upplevt ett ganska stort ökat antal brottsutsatta med mer eller mindre uttalade neuropsykiatriska problem som sökte hjälp. Det var anledningen till deras intresse av att bli en projektort. Projektledaren tog kontakt med HSO i Lund som också bestämde sig för att delta. Deras första möte var i november Till en början fanns en uttalad tveksamhet över vad projektet innebar för dem. I Lund har det inte fungerat att ha med någon representant från SV. Även i Lund försökte gruppen att få med någon från HSO Skåne län men det fungerade aldrig. Tillgänglighet blev starten för samverkan i Stockholm Projektort Stockholm påbörjade sitt arbete utifrån andra förutsättningar än de tidigare projektorterna. Först kom Brottsofferjouren i Stockholm Västerort med i projektet genom att delta i arbetet med tillgänglighet som startade upp i början av projektår tre. Projektet gick ut med en förfrågan till alla jourer vilka som var intresserade att vara med i tillgänglighetsarbetet och jouren Sida 6 av 20

7 ville vara med. De deltog också i utbildningen i TD. Under arbetsprocessen med tillgänglighet växte intresset för att bli en projektort och inleda ett samarbete med HSO i Stockholm stad. I början av 2014 startade samverkan. Även I Stockholm gick det inte att ha med någon representant från SV. Projektort Karlstad börjar samverka med HSO och SV Projektort Karlstad följde samma utveckling som projektort Stockholm. Först kom jouren igång med sitt tillgänglighetsarbete i projektet och under detta arbete utvecklades tankarna om att samarbeta med funktionshinderrörelsen. Ordförande i jouren hade sedan tidigare varit involverad i funktionshinderrörelsen och hade upparbetade kontakter med dem vilket underlättade det hela. Karlstad påbörjade sin samverkan i början av år Projektort Luleå sist ut av alla projektorter Projektort Luleå startade i början av år 2014, som en traditionell projektort vilket innebär att tillvägagångssättet var detsamma som för de tidiga projektorternas etablering. Det tog tid att komma igång på grund av sjukdom hos representanten från HSO. Projektet fick då försöka hitta andra som var intresserade och tog direktkontakt med flera andra föreningar. I maj anordnade Brottsofferjouren och SV ett seminarium för att också försöka få fler medarbetare till gruppen. Projektorten kom igång efter sommaren 2014 och är den projektort som haft minst tid för sitt arbete. Resultat Utvärdering gjord av deltagare i de lokala projektorterna Under oktober och november 2014 genomförde vi utvärderingen i projektorterna. Deltagarna träffades utan projektledaren och besvarade en enkät. I denna utvärdering medverkar sju projektorter. Antalet deltagare i varje projektort har varierat mellan fem till nio personer, totalt någonstans mellan 35 till 63 personer. Sida 7 av 20

8 Varje projektort har markerats med en egen färg i diagrammen så man enkelt kan följa en viss jour. Jourerna med färger är följande: Deltog alla i projektgruppen i utvärderingen? Nej, i samtliga fall fattades någon, totalt saknades 13 personer fördelat på de sju projektorterna. Vilket eller vilka av projektets delmål har ni genomfört? När projektet startade ingick som tidigare nämnts ett antal delmål som varje projektort förväntades att göra och i en viss ordning. Delmålen var seminarium, studiecirkel, uppstartskonferens för samverkan samt att bilda en resursgrupp på orten. Från projektår tre utvidgades projektet med fokus på en tillgänglighetsdel. Alla projektorter utom Varberg deltog i tillgänglighetsdelen. Delmål för tillgänglighetsarbetet var utbildning i tillgänglighet, inventera tillgängligheten i jouren med hjälp av verktygen i Tillgänglighetsdatabasen, TD, samt att ta fram en åtgärdsrapport. Nedan redovisas vilka aktiviteter som de olika projektorterna genomfört när utvärderingen genomfördes. Sida 8 av 20

9 Egna aktiviteter som projektorterna har genomfört I Karlskoga har projektgruppen bjudit in till frukostmöte. De har också informerat på två arbetsplatsträffar. De har även informerat på HSO:s ordförandemöten. I Varberg har gruppen haft flera informationsträffar. Kristianstad har planerat för två frukostmöten, spridit kunskap om projektet samt planerat för studiecirkel inom kommunal verksamhet. Lund har haft flera nätverksmöten med personer som deltog i uppstartskonferensen. Stockholm har haft en stödpersonsträff utifrån boken "Våldsamt osynlig". Karlstad och Luleå är de projektorter som startat sist och har därför inte haft möjlighet att genomföra egna aktiviteter innan utvärderingen. Hur många uppskattar ni att ni totalt nått ut till med era aktiviteter under projekttiden? 34% män 66% kvinnor Totalt har projektorterna nått ut till cirka 188 kvinnor och 96 män på de orter som haft egna aktiviteter. Sida 9 av 20

10 Vilka var era förväntningar när ni gick med i projektet? Alla projektorter kom igång vid olika tillfällen vilket har inneburit olika förutsättningar och behov. Alla som deltog i samband med grupputvärderingen har inte varit med från start utan medarbetare har bytts ut och nya har tillkommit. Det innebär att förväntningarna också har varierat. Karlskoga Att få ny information. Några kom med sent och trodde de skulle få information i stället för att ge. Karlstad Att få till ett gemensamt arbete för att organisationerna skulle lära känna varandra. Underlätta för målgruppen. Kristianstad Sprida kunskap. Öka samverkan. Luleå Bli bättre på bemötande och öka kunskapen om funktionsnedsättning. Få kunskap om rättigheter. Öka kontaktnät och samverkan med andra organisationer. Lund Ökad kunskap inom området. Förbättra samarbete och stöd. Ökad förståelse. Stockholm Samverkan, kunskapsutbyte. Varberg Att lära oss mer om målgruppens utsatthet samt sprida kunskapen vidare. Sida 10 av 20

11 Har era förväntningar uppfyllts? Kommentarer Karlskoga Bättre utformat projekt och styrning från början. Karlstad På denna korta tid har vi kommit en bra bit på väg, men det är mycket arbete kvar innan de aktiva i våra organisationer lär känna varandra. Kristianstad Dåligt gensvar från inbjudna till frukostmöte. Luleå Vi är på gång. Lund Lite oklart, hur projektet skulle genomföras. Berodde troligen på att projektansvarig person slutade och en annan tog vid. Stockholm Dels implementerat kunskapen i verksamhetsutövandet, dels att frågan blivit prioriterad i styrelsearbetet. Sida 11 av 20

12 Hur tycker ni att projektets utbildningsinsatser har bidragit till att nå projektets syfte och mål? De utbildningsinsatser som avses är seminarium, uppstartskonferens och studiecirkel. Boken Våldsamt osynligt var inte klar till de två första konferenserna som Karlskoga och Varberg genomförde. Studiecirklar har inte hunnit genomföras i Karlstad, Stockholm och i Luleå då projektorten skulle besvara utvärderingen. Kommentarer Karlstad Eftersom vi har både konferens och studiecirkel kvar så har vi stora utbildningsinsatser kvar. De är planerade under Kristianstad I våra respektive verksamheter har vi nått ut. Luleå Vi är på väg. Stockholm Vi har uppnått målen utifrån de förutsättningar vi haft gällande tid. Har inte hunnit ha studiecirkeln ännu till exempel. Varberg Vi hade önskat att nå fler, särskilt inom rättsväsendet! Sida 12 av 20

13 Hur tycker ni att er samverkan har bidragit till att nå projektets syfte och mål? Lokal samverkan mellan Brottsofferjouren, HSO och SV skulle lägga grunden för att uppnå syfte, mål och delmålen i projektet. Brottsofferjouren skulle tillföra kunskap om brottsoffers reaktioner, skadestånd och rättsprocessen, HSO om funktionsnedsättning och tillgänglighet och SV skulle vara ett stöd i arbetet med studiecirklarna. Kommentarer Karlskoga På grund av att styrningen har varit dålig. Karlstad Vi har lärt känna varandra bättre och information om varandra blir då lättare att sprida. Finns på agendan på ett helt nytt sätt. Kristianstad Väl fungerande projektgrupp. Lund Brottsofferjouren, HSO/funktionshinderföreningen har fungerat bra men SV har varit frånvarande i projektet. Stockholm Vi är lite undrande över SVs roll i gruppen. Sida 13 av 20

14 Om ni fått bestämma, skulle ni ha gjort på något annat sätt? I projektplanen fanns från början en plan för hur arbetet skulle genomföras och i vilken ordning. Först skulle projektorten genomföra ett seminarium. Därefter studiecirkel, uppstartskonferens för samverkan och sedan bilda en resursgrupp på orten för fortsatt samverkan. Inom tillgänglighetsdelen skulle medarbetarna få utbildning i syfte att bli medvetna om vad tillgänglighet är. Därefter skulle de inventera tillgängligheten i Brottsofferjouren och avsluta med att ta fram en åtgärdsrapport för det fortsatta arbetet. Kommentarer Karlskoga En bättre kontakt mellan ledning och projektgrupp. Tydliga riktlinjer. Karlstad Vi hade gärna kommit in tidigare i projektet för att få ut mer av projektet. Lite enklare möten med inte så detaljerad dagordning. Lite för uppstrukturerat som inte alltid var lokalt anpassat. Lund Tydligare innehåll från början om projektets innehåll (första året). Klargöra förväntningarna från varje förening. Stockholm Eventuellt att SV hade kunnat vara en extern kontakt och inte med i samverkansgruppen. Vi upplever inte att SV "samverkar" på något sätt. Utifrån tidsramen har det varit svårt att hinna med. Det har ibland blivit att pressa in aktiviteter. Mer fokus på projektets mål och syfte och inte kvantifierbara träffar. Sida 14 av 20

15 Har ert engagemang och den tid som ni lagt ned på projektet gett de resultat som ni önskade? Eftersom projektorterna kom igång vid olika tillfällen varierar den tid som respektive projektort fick på sig för att genomföra sina aktivititer. Det skiljer nästan tre år från det att första projektorten startar i Karlskoga till när den sista i Luleå kommer igång. Kommentarer Karlstad Lite svårt att svara på eftersom vi har både konferens och studiecirkel kvar. Kristianstad Dåligt gensvar på inbjudan till frukostmöte. Lund Men vi måste lägga ner ännu mer tid och engagemang för att få projektet att leva vidare. Stockholm Behöver inte så mycket dokumentation. Ibland lite väl omfattande utskick. Skulle kunna ha en punkt i dagordningen där deltagarna får berätta hur kunskapen har applicerats i respektive verksamheter, detta skulle kunna stärka motivationen. Det skulle även kunna visa vad som fungerar i praktiken. Varberg Vi hade önskat fler cirklar och mer engagemang från polis, socialtjänst och tingsrätten. Sida 15 av 20

16 Vilka möjligheter och hinder finns för att fortsätta ert lokala samarbete? Karlskoga Hinder: ingen grundlagd förankring i gruppen från början. Ingen respons från kommunen. Många avhopp/påhopp i gruppen. Långt uppehåll. Karlstad Möjligheterna är stora eftersom vi har personer som är aktiva i båda organisationerna, Brottsofferjouren Värmland och Handikappförbunden Värmland. Hindret är som vanligt tiden. Men med planerade träffar i de forum vi har så får vi ringar på vattnet. Kristianstad Möjligheter: en väl fungerande grupp. Hinder: ekonomi Luleå Hinder: tiden, och hur vi får ihop (avlönat) arbete och ideella uppdrag. Lund Möjligheter: ansvarig kontaktperson behövs för att hålla samarbetet igång. Hinder: tid. Stockholm Möjligheter: alla i gruppen kan samverka på arbetstid, har tillgång till lokaler, ekonomiska resurser att till exempel hålla egna seminarier, gemensam kärnfråga. Rätt att ge bättre stöd till brottsutsatta i relation till funktionsnedsättning. Hinder: tidsbrist. Varberg Möjligheter: att vi vill fortsätta samarbeta och att vi fått in en fot i befintliga nätverket "Trygg i Varberg." Hinder: att vi ser ett ointresse från tingsrätten samt brist på ekonomisk buffert. Sida 16 av 20

17 Egna kommentarer Karlskoga En medarbetare från SV kunde inte närvara i samband med grupputvärderingen men skickade sina synpunkter vilka redovisas separat. När jag kom med så kändes det som en nystart med ny projektledare. Dock har jag känt att arbetet varit trögt och engagemanget svalt där organisationerna har ifrågasatt sin roll i projektgruppen. Kanske har det med uppehållet i projektet att göra? Jag saknar att vi kanske skulle ha pratat om vad varje organisation kan gå in med för resurser i projektet för att underlätta arbetet och om det varit rimligt att jobba med dessa frågor i denna ort utifrån det. Vilken roll har respektive organisation och så vidare? Vem gör vad? Mer struktur för att alla ska känna att de behövs och är delaktiga. Jag tycker dock att vi kommit en bit på väg med konferensen och mötet med enhetschefer i kommunen. Vi har fått chansen att belysa detta vilket inte är fy skam och många har visat sitt intresse. Jättebra jobbat allihop! För att detta arbete ska fortsätta behöver nog gruppen gå tillbaka och hitta en slags struktur på hur man vill arbeta med frågan och vilken organisation som gör vad för att alla ska känna att man hinner med jämte det övriga arbetet i respektive organisation. SV kan som sagt stötta i frågor gällande cirklar och arrangemang och cirkelledarutbildningar. Karlstad Bra med samverkan för då öppnas nya dörrar och möjligheter. Kristianstad Berikande att delta i denna grupp. Lund Vi har uppskattat Karin (projektledaren) och ser projektet som positivt och lärorikt! Sida 17 av 20

18 Stockholm Inför seminarium färre föreläsare, mer fokus på projektets syfte och mål inte på projektet i sig. Överlag en positiv upplevelse med samverkansgruppen, kul med engagerade och närvarande projektledare, lyhörda med tid/datum för träffar, bra kommunikation i gruppen. Boken är strålande, har saknat en kortversion i till exempel folderformat för de som inte orkar läsa för mycket text. Vad har hänt efter utvärderingen? I Karlskoga kommer gruppen inte att gå vidare som det verkar nu. Däremot har Brottsofferjouren tillsammans med Föräldraföreningen mot narkotika och Rädda Barnen sökt medel för ett projekt som riktar sig till föräldrar vars barn blivit utsatta för Brott. Karlstad genomförde en konferens på Internationella funktionshinderdagen den 3 december personer deltog och konferensen blev lyckad. Projektorten har efter konferensen följt upp dagen med att anordna en föreläsningsserie. Tre tillfällen är inbokade under våren och den första träffen ägde rum tisdag den 3 februari på temat Rättsprocessen från anmälan till dom. Cirka 20 personer deltog. De har även genomfört studiecirkeln. I Kristianstad har gruppen fortsatt att försöka bjuda in till frukostseminarium men intresset från kommunen har varit dåligt. Trots att gruppen valt ut nyckelpersoner och chefer har det varit dålig uppslutning. Det blev en del sjukdomsfall i gruppen i slutet av hösten så arbetet har legat lite lågt efter de misslyckade frukostseminarierna. I Luleå har projektortens medarbetare genomfört studiecirkel och även haft sin konferens den 15 januari i Folkets hus i Luleå. Konferensen blev fullsatt och alla fick tyvärr inte plats. Gruppen har bjudit in till ett uppföljningsmöte i slutet av februari. I Lund fick gruppen en del bortfall då båda representanterna från Brottsofferjouren slutade sin anställning under hösten De har dock fortsatt sitt arbete. I november 2014 bjöd gruppen in till ett Sida 18 av 20

19 uppföljningsmöte och i slutet av mars 2015 har de bjudit in Överförmyndarnämnen och Gode män för att få veta lite mer om vad de gör. Projektorten ska ha sitt nästa interna möte i början av mars 2015 för att planera vidare. I Stockholm valde gruppen att inte ha någon konferens eller studiecirkel. Däremot anordnade gruppen ett seminarium i januari då de bjöd in två författare, Madelene Wollnick och Diana Lorenz. Projektorten kommer att fortsätta att träffas. I HSO Stockholms stad kommer brott mot personer med funktionsnedsättning vara ett prioriterat område i deras intressepolitiska program för år I Varberg har de genomfört ytterligare en studiecirkel och ett möte i januari. Till mötet bjöd de in två personer med funktionsnedsättning som fick berätta om hur de blir bemötta i samhället och hur deras liv fungerar i övrigt. Nästa möte är inplanerat till den 24 februari. På detta möte ska gruppen planera vidare. Sammanfattning och avslutning Överlag visar utvärderingen på att samverkan och utbildning har varit framgångsrika metoder för att nå syfte och mål på alla projektorter utom i Karlskoga som varit missnöjda med styrningen och ledningen. En förklaring skulle kunna vara att den projektorten startade först innan det fanns upparbetade rutiner. Det kan även handla om sammansättningen i gruppen och att medarbetarna inte riktigt förstod vad som förväntades av dem. Flera upplevde att det fanns en otydlighet i projektet. Det missnöje som framkommer i utvärderingen har inte präglat mötena med projektledare. De övriga fyra projektorter som startade upp i början av projektet blev också drabbade av uppehållet i projektet, byte av projektledare en otydlighet kring projektet men är överlag mer positiva när projektet väl kommit igång igen. Omvärldsfaktorer som har påverkat flera av projektorterna är det dåliga intresset från socialtjänstens chefer och andra viktiga nyckelpersoner i kommunen och inom rättsväsendet. Trots ihärdiga försöka att bjuda in till frukostmöten och studiecirklar har resultat blivit noll för både Karlskoga och Kristianstad. Inga chefer har låtit sin personal delta på arbetstid. I Luleå, Karlstad, Lund, Varberg och Stockholm har de anordnat andra aktiviteter och lyckats att få Sida 19 av 20

20 deltagare att komma. En annan omvärldsfaktor som projektet har blivit medveten om är de brister som finns hos både kommuner och myndigheter och deras okunskap om funktionsnedsättningens betydelse i en rättsprocess. Likaså okunskap och omedvetenhet om tillgänglighet trots att det är deras ansvar att tillgodose behoven. Av de projektorter som medverkat i projektet kommer alla att fortsätta sitt arbete med undantag Karlskoga som kanske kommer att ses någon gång i framtiden. I Helsingborg, som egentligen inte är någon projektort, har Brottsofferjouren tagit initiativ till samverkan med funktionshinderrörelsen och genomfört ett seminarium. De har även deltagit i utbildning i tillgänglighet. Det egna initiativet visar på att det nu med stöd av de rutiner som projektet arbetat upp gör det lättare att ta initiativ till samverkan för andra som också vill påbörja samverkan. På de lokala Brottsofferjourerna har medverkande jourer fått nya webbplatser eller är på väg att få. På webbplatsen finns information om tillgängligheten i jouren publicerad i text och bild. Ett stort tack till alla lokala projektorter som genom sitt engagemang och värdefulla erfarenheter gjorde projektet möjligt att genomföra. Sida 20 av 20