Resiliens att kunna utnyttja möjligheter och hantera kriser och förändringar. Coachens dag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resiliens att kunna utnyttja möjligheter och hantera kriser och förändringar. Coachens dag"

Transkript

1 Resiliens att kunna utnyttja möjligheter och hantera kriser och förändringar. 1

2 Resiliens Ett system agerar resilient om det bibehåller sin funktion (gör det det ska) i både väntade och oväntade förhållanden genom att anpassa sin funktion före, under, eller efter händelser (förändringar, störningar, och möjligheter) Ett sådant system klarar sig i variabla förhållanden 2

3 Länk om resiliens 3

4 Vad har detta med coaching att göra? 1. Hur ska coacher kunna vara resilienta i sitt coachande givet att förutsättningarna är olika varje dag och i varje möte? 2. Hur kan coacher bidra till att mikrosystemen / processerna är resilienta? 4

5 Några viktiga (?) tankar 1 5

6 systemteori enkelt komplicerat komplext 6

7 systemteori enkelt komplicerat komplext 7

8 systemteori enkelt komplicerat komplext 8

9 systemteori enkelt komplicerat komplext 9

10 systemteori enkelt komplicerat komplext 10

11 Komplexa system och variabilitet Komplexa system kan inte beskrivas i detalj Alltid variabilitet Variabilitet är nödvändig oftast av godo nödvändig kompensation men kan ibland, ofta oförutsett, leda fel Variabilitet Anpassningar 11

12 Anpassningar i utförande är nödvändiga Tillgång till resurser (tid, arbetskraft, material, information, etc.) kan vara begränsat och osäkert. Förmåga att anpassa sitt agerande är orsaken till att dagligt arbete är säkert och effektivt. Människor anpassar vad de gör för att passa situationen. Variabilitet och anpassningar är oundvikligt och nödvändigt. På grund av begränsade resurser kommer anpassningarna alltid vara ungefärliga Förmåga att anpassa sitt agerande är orsaken till att saker ibland går fel.

13 Varför krockar inte folk med varandra? När vi rör oss i en folkmassa anpassar vi oss ständigt till de andra. På samma sätt som andra anpassar sig till vad vi gör eller kan tänkas göra

14 Några viktiga (?) tankar 2 14

15 Några saker av betydelse för anpassningarna ETTO Den mänskliga faktorn 15

16 ETTO Efficiency Thouroughness Trade-off Efficiency tid för att utföra aktiviter Effektivitet Thouroughness tid för att tänka, eftertanke, planera Noggrannhet Säkerhet Vi gör avvägningar hela tiden Full effektivitet och full noggrannhet samtidigt är inte möjligt 16

17 17

18 18

19 19

20 ETTO Några exempel I vardagen I sjukvården - hur checklistor används - införa nya rutiner, ex. vitala parametrar - utbildningar Förutsättningar för att kunna göra rätt!! 20

21 Mänskliga faktorn Mänskliga faktorn En del av systemet är inte förklaringen är inte oväntad är ett faktum är en tillgång 21

22 Mänskliga faktorn Mänskliga faktorn En del av systemet You cannot change the human condition, but the conditions under which humans work James Reason 22

23 Mänskliga faktorn Mänskliga faktorn är inte förklaringen är inte oväntad är ett faktum är en tillgång Detta tar ju inte bort individens skyldighet att försöka göra bra ifrån sig vår skyldighet att ta reda på varför det ibland trots allt blir fel 23

24 Några viktiga (?) tankar 3 24

25 Work as imagined Work as done 25

26 Varför gör dom inte som vi säger? work as imagined work as done 26

27 Work as imagined Planer Varför gör dom inte som vi säger? Work as done Hur det blir i verkligheten 27

28 Work as imagined Planer Rutiner Work as done Hur det blir i verkligheten Varför gör dom inte som vi säger? Ett individuellt misstag! 28

29 Work as imagined Planer Rutiner Riktlinjer Work as done Hur det blir i verkligheten Varför gör dom inte som vi säger? Då skriver vi en ny rutin! Ett individuellt misstag! 29

30 Work as imagined Planer Rutiner Riktlinjer Varför gör dom inte som vi säger? Ett individuellt misstag! Work as done Hur det blir i verkligheten Variabilitet ETTO Komplexitet Då skriver vi en ny rutin! Och tar den på en APT! 30

31 Några viktiga (?) tankar 4 31

32 Varför fokus på det som går fel? Säkerhet-I Minska antalet negativa händelser Fokus är på det som går fel. Sök efter misstag och dålig funktion. Eliminera orsaker och förstärk barriärer 10-4 := 1 misslyckande händelser Säkerhet-II Förmåga att lyckas i variabla förhållanden Fokus på det som går bra. Använd det för att förstå dagligt arbete, för att kunna bli bättre och säkrare. Säkerhet och kärnverksamhet konkurrerar om resurser. Lärande använder bara en liten del av tillgänglig data := icke-misslyckanden händelser Säkerhet och kärnverksamhet stödjer varandra. Lärande baseras på det mesta av tillgäng data.

33 Patientsäkerhet, traditionellt (Säkerhet I) När inget går fel Man kan i detalj beskriva hur de system vi arbetar i fungerar Avvikelser / olyckor har specificerade och identifierbara orsaker Säkerhet åstadkoms genom att ta bort / minska risker så att så lite som möjligt går fel Fokus på händelser där säkerhet saknas, snarare än där säkerhet finns Följ rutiner och riktlinjer 33

34 Patientsäkerhet, ett annat perspektiv (Säkerhet II) När allt går rätt De system vi arbetar i är för komplexa för att i detalj kunna beskrivas variabilitet För att kunna hantera variabilitet krävs variabilitet Avvikelser och olyckor beror på oväntade kombinationer av nödvändig variabilitet i prestation och utförande Olyckor kan sällan förklaras av konkreta och specifika orsaker Säkerhet uppnås genom att försöka se till att saker går rätt, snarare än att hindra dem från att gå fel Fokus är på dagliga situationer där det går rätt - som det borde 34

35 Resiliens Säkerhet II Traditionellt säkerhetsarbete (Säkerhet I) fokuserar på att åstadkomma säkerhet genom att minska antal olyckor genom att förhindra negativa utfall Resilience engineering att åstadkomma resiliens - söker sätt att öka möjligheten för ett system att lyckas / fungera under variabla förhållanden (Säkerhet II) 35

36 Resilience engineering - att åstadkomma resiliens Människor lär sig att förutse och hantera brister i systemet Kapaciteten anpassas till krav och resurser Arbetsrutiner och procedurer anpassas till situationen Människor kan upptäcka och korrigera fel Dessutom har systemet en förmåga att lära av situationen (utveckla expertkunskaper) Samt en förmåga snabbt återgå till normalt läge igen, efter en onormal händelse. 36

37 Resilience engingeering - att åstadkomma resiliens Responding (Actual) Anticipating (Potential) Learning (Factual) Att förstå vad som hänt Att veta vad man ska göra Monitoring (Critical) Att veta vad man ska observera Att veta vad man kan förvänta sig 37

38 Resilience engingeering - att åstadkomma resiliens Responding (Actual) Anticipating (Potential) Learning (Factual) Att förstå vad som hänt Att veta vad man ska göra Monitoring (Critical) Att veta vad man ska observera Att veta vad man kan förvänta sig 38

39 Att veta vad man ska observera För att kunna agera/reagera måste man ju kunna se vad som händer (tecken, signaler), veta hur läget är Mätningar, observationer, avvikelser Resiliens förutsätter att man är observant på relevanta saker Koll på läget 39

40 Att veta vad man ska observera Gäller på systemnivå och individnivå Exempel från kliniken på individnivå Vitala parametrar Smärta som tecken på kompartmentsyndrom Exempel på systemnivå Komplikationsfrekvens Ledtider i processer Sjukfrånvaro 40

41 Resilience engingeering - att åstadkomma resiliens Responding (Actual) Anticipating (Potential) Learning (Factual) Att förstå vad som hänt Att veta vad man ska göra Monitoring (Critical) Att veta vad man ska observera Att veta vad man kan förvänta sig 41

42 Att förstå vad som hänt förmågan att lära sig Att lära av vad som hänt är viktigt för att förbättra förmågan att se vad som händer (tecken, signaler) och för förmågan att agera/reagera Det är viktigt att lära sig av tidigare avvikande händelser, men för att utveckla säkerheten ytterligare behöver man också lära sig av vad som faktiskt fungerar bra i en organisation. 42

43 Hur lär vi oss idag? Reflektion, efter en operation, efter dagen Avvikelsesystem M & M Resultat i kvalitetsregister Journalgranskning Mätningar tex PPM - Trycksår 43

44 Resilience engingeering - att åstadkomma resiliens Responding (Actual) Anticipating (Potential) Learning (Factual) Att förstå vad som hänt Att veta vad man ska göra Monitoring (Critical) Att veta vad man ska observera Att veta vad man kan förvänta sig 44

45 Att veta vad man kan förvänta sig - Förmåga att kunna förutsäga Att kunna agera innan något händer eller vara beredd att agera kräver förmåga att förutse. För att kunna förutse krävs det kunskap byggd på vetenskap, erfarenhet och fantasi. Samtidigt kan en förutsägelse vara fel och kostsam men bör vägas mot effekten om förutsägelsen hade inträffat. 45

46 Att veta vad man kan förvänta sig Riskbedömningar Kirurgisk checklista Förväntade svårigheter? Medvetenhet om situationen Bemanning på akuten inför Vätternrundan 46

47 Resilience engingeering - att åstadkomma resiliens Responding (Actual) Anticipating (Potential) Learning (Factual) Att förstå vad som hänt Att veta vad man ska göra Monitoring (Critical) Att veta vad man ska observera Att veta vad man kan förvänta sig 47

48 Att veta vad man ska göra Att agera och reagera rätt och adekvat för situationen Planer, rutiner, PM, riktlinjer för det väntade och det oväntade Professionell kompetens individen, teamet, systemet Simulera och träna 48

49 Resiliens patientsäkerhet i utveckling Komplexitet Variabilitet Anpassningar Förstå hur vanligt arbete utförs Lära av det som går bra Resiliens 49

50 Resiliens patientsäkerhet i utveckling Mycket av allt detta känns självklart Men för mycket är det svårt att beskriva vad man ska göra Inte så många magic beans Det nya resiliens säkerhet II är utveckling, och ska komplettera det gamla säkerhet I, som inte ska avvecklas 50

51 Vad har detta med coaching att göra? 1. Hur ska coacher kunna vara resilienta i sitt coachande givet att förutsättningarna är olika varje dag och i varje möte? 2. Hur kan coacher bidra till att mikrosystemen / processerna är resilienta? 51

Medarbetarskap och säkerhet

Medarbetarskap och säkerhet Medarbetarskap och säkerhet Undersökningsperiod 2016-09-12 -- 2016-10-02 Resultatåterföring - Region Jönköpings län 2016-10-19 (Rosensalen) Resultatåterföring -verksamhetsområden fr o m vecka 43 Workshops

Läs mer

Lärandelab 3 Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet. Berit Axelsson och Axel Ros Qulturum, RJL

Lärandelab 3 Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet. Berit Axelsson och Axel Ros Qulturum, RJL Lärandelab 3 Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet Berit Axelsson och Axel Ros Qulturum, RJL 1 Patientsäkerhet ur andra perspektiv Att lära av det som går

Läs mer

OM RESILIENS ELLER VARFÖR GÅR DET OFTA SÅ BRA?

OM RESILIENS ELLER VARFÖR GÅR DET OFTA SÅ BRA? OM RESILIENS ELLER VARFÖR GÅR DET OFTA SÅ BRA? PELLE GUSTAFSON CHEFLÄKARE VARFÖR GÅR DET OFTA SÅ BRA? Patientsäkerhet ur ett resiliensperspektiv Resiliens = ett systems förmåga att fungera trots skiftande

Läs mer

Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet

Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet Berit Axelsson, utvecklingsledare, Qulturum 2016-09-14 1 Definition patientsäkerhet Patientsäkerhet handlar ytterst

Läs mer

Patientsäkerhet att förstå och utnyttja variabilitet

Patientsäkerhet att förstå och utnyttja variabilitet Patientsäkerhet att förstå och utnyttja variabilitet variabilitet safety I safety II Två fall 1. Patient med ruptur i aortaaneurysm, kräver akut kirurgi. Allt går bra, skrivs ut efter 12 dagar. Efter 6

Läs mer

CHECKLISTOR OCH KOMMUNIKATION

CHECKLISTOR OCH KOMMUNIKATION CHECKLISTOR OCH KOMMUNIKATION HADE DET HJÄLPT? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE SÄKERHET ÖVER TID SÄKERHET ÖVER TID VAD ÄR PATIENTSÄKERHETSARBETE? Att systematiskt arbeta för att identifiera risker och

Läs mer

Löf SÄKER KIRURGI CHECKLISTOR ELLER RESILIENS? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE

Löf SÄKER KIRURGI CHECKLISTOR ELLER RESILIENS? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE SÄKER KIRURGI CHECKLISTOR ELLER RESILIENS? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE LÖF (F.D. PATIENTFÖRSÄKRINGEN LÖF) Vi försäkrar patienter som undvikbart skadats i offentligt finansierad sjuk- och tandvård

Läs mer

Patientsäkerhetsarbete i Region Skåne

Patientsäkerhetsarbete i Region Skåne Patientsäkerhetsarbete i Region Skåne 170228 Patientsäkerhetsarbete ett kontinuerligt arbete med att förhindra vårdskador och göra det säkert för våra patienter Vad innebär då en vårdskada (definition)

Läs mer

FRAM erfarenheter från sjukvård

FRAM erfarenheter från sjukvård FRAM erfarenheter från sjukvård Helen Alm Human Factors Specialist Vattenfall AB Axel Ros Chefläkare Länssjukhuset Ryhov Region Jönköpings län 1 Att fundera på för er: Brukar ni reflektera över val av

Läs mer

Hur skapas bra säkerhet i vård och omsorg?

Hur skapas bra säkerhet i vård och omsorg? Hur skapas bra säkerhet i vård och omsorg? Marianne Törner Säkerhet, organisation och ledarskap, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Professor, Human Factors, inriktning

Läs mer

FÅR VI EN SÄKRARE VÅRD?

FÅR VI EN SÄKRARE VÅRD? FÅR VI EN SÄKRARE VÅRD? - HUR MÄTER MAN PATIENTSÄKERHET? PELLE GUSTAFSON OCH FREDRIK WESTANDER DISPOSITION Om metoder, principer och problem Om datakällor Frågor HUR VET VI HUR SÄKER (ELLER OSÄKER) EN

Läs mer

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne mats.molt@skane.se IRENE AXMAN ANDERSSON irene.axmanandersson@skane.se Patientsäkerhet är centralt tema i Strategi för förbättringsarbete

Läs mer

Regionalt introduktions och utvecklingsprogram för nyanställda sjuksköterskor. Patientsäkerhet Axel Ros

Regionalt introduktions och utvecklingsprogram för nyanställda sjuksköterskor. Patientsäkerhet Axel Ros Regionalt introduktions och utvecklingsprogram för nyanställda sjuksköterskor Patientsäkerhet 2016-11-04 Axel Ros Chefläkare och patientsäkerhet Sektionens uppdrag Vägledning och rådgivning till verksamheterna

Läs mer

Från Safety-I till Safety-II: Ett kompletterande synsätt på hur säkerhet skapas

Från Safety-I till Safety-II: Ett kompletterande synsätt på hur säkerhet skapas Från Safety-I till Safety-II: Ett kompletterande synsätt på hur säkerhet skapas Seminarium för verksamhetsansvariga Solna 2017-10-13 Nicklas.svensson@transportstyrelsen.se 1 Varför nya begrepp? Världen

Läs mer

Säkert teamarbete. Crew Resource Management. Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam. Utbildning i Säkert teamarbete

Säkert teamarbete. Crew Resource Management. Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam. Utbildning i Säkert teamarbete Crew Resource Management Säkert teamarbete Utbildning i Säkert teamarbete Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam Utveckla och implementera säkerhetsverktyg i det dagliga patientarbetet Crew Resource Management

Läs mer

Sleipner-olyckan Tjernobyl-olyckan

Sleipner-olyckan Tjernobyl-olyckan Människor och teknik Människan som riskfaktor i komplexa system Anders Jansson IT/MDI Dagens föreläsning Vad händer när det går fel? Exempel på olyckor och incidenter Varför blir det fel? Kategorier av

Läs mer

Säker. Cancervård: patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer

Säker. Cancervård: patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer Säker Cancervård: Även Du som patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer Säker Cancervård: Även Du som patient och närstående kan bidra Möjligheten att framgångsrikt

Läs mer

För äldreomsorgen beräknas den bli mer än dubbelt så stor

För äldreomsorgen beräknas den bli mer än dubbelt så stor Att navigera i en arkipelag av vårdgivare om att skapa säker hemsjukvård Mirjam Ekstedt, sk, Docent i systemsäkerhet i vårdorganisationer Mirjam.ekstedt@sth.kth.se 070-31 85 691 Kostnader för vården beräknas

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom

Läs mer

Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa

Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa 1 KTH Skolan för teknik och hälsa Avdelningen för Patientsäkerhet Professur i Systemsäkerhet i vårdorganisationer

Läs mer

MODELLEN. Dokumentation Individ Struktur - Kunskap. Copyright Hockeyfabriken talangutveckling med ambition

MODELLEN. Dokumentation Individ Struktur - Kunskap. Copyright Hockeyfabriken talangutveckling med ambition DISK MODELLEN Dokumentation Individ Struktur - Kunskap 1 Hockeyfabriken - Talangutveckling med ambition INNEHÅLL DISK - Komponenterna Vad blir slutprodukten? Hur dokumenterar vi i ett enkelt verktyg? Hur

Läs mer

Varför gör vi inte det vi vet att vi borde göra? Ett lärandeperspektiv på implementering. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Varför gör vi inte det vi vet att vi borde göra? Ett lärandeperspektiv på implementering. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Varför gör vi inte det vi vet att vi borde göra? Ett lärandeperspektiv på implementering Per-Erik Ellström www.liu.se/helix The knowing doing gap Implementering, liksom lärande, handlar om hur vi kan överbrygga

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Nationellt och internationell satsning Medicinska fakulteten: Att succesivt på ett strukturerat

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet Marlene Gustavsson Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet och naturolyckor Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete marlene.gustavsson@msb.se

Läs mer

NÖHRA MODELLEN Ö N. Återknyt Viktigast Handling. Aktiviteter. Ämne Mål med samtal. Resurser. Hinder

NÖHRA MODELLEN Ö N. Återknyt Viktigast Handling. Aktiviteter. Ämne Mål med samtal. Resurser. Hinder NÖHRA MODELLEN Ö N Start: Ämne Mål med samtal H R Resurser A Aktiviteter avslut: Återknyt Viktigast Handling Hinder NÖHRA I coaching utgår vi från en enkel och användbar sortering som vi kallar för NÖHRA.

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Öresund: olycksfallsskador i betongelementfabrikerna Sverige

Öresund: olycksfallsskador i betongelementfabrikerna Sverige Skador/10 000 arbetsår 2013-09-03 Tar man risker - eller får man dem? Om individ, organisationsklimat och säkerhet Marianne Törner Forskningsledare Säkerhet, organisation och ledarskap, Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

HÅLLBARA ORGANISATIONER

HÅLLBARA ORGANISATIONER HÅLLBARA ORGANISATIONER NOMIE ERIKSSON 18 OCH 24 APRIL 2018 NOMIE.ERIKSSON@HIS.SE HÖGSKOLAN I SKÖVDE WWW.HIS.SE Bild 1 Bild 1 BEGREPPET OM HÅLLBARHET - RESILIENS Återhämtningsförmåga Förmåga att motstå

Läs mer

Säkerhetskultur / Gun Sunnerstam

Säkerhetskultur / Gun Sunnerstam Säkerhetskultur Vad är då säkerhetskultur? Transportstyrelsens beskrivning av säkerhetskultur Säkerhetskultur handlar om en organisations gemensamma sätt att tänka och agera i förhållande till risk och

Läs mer

Flygplatschefsseminarium

Flygplatschefsseminarium Flygplatschefsseminarium Flygplatsens ledningsfunktion 2013-03-19 Nicklas Svensson Sakkunnig Human Factors/MTO nicklas.svensson@transportstyrelsen.se Agenda Säkerhetskultur - Kort återblick och beskrivning

Läs mer

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER BITR PROFESSOR NOMIE ERIKSSON HÖGSKOLAN I SKÖVDE 12 OCH 13 NOVEMBER 2018 Bild 1 Bild 1 VARFÖR ÖKAR GRADEN AV KOMPLEXITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN? New Public Management,

Läs mer

Patientsäkerhet ett systemperspektiv

Patientsäkerhet ett systemperspektiv BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Underlag a. Patientsäkerhet ett systemperspektiv Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR 2015:12)

Läs mer

Analysmodeller och datainsamling. Människor och komplexa system. Exempel från lok. Informationshantering i en förarhytt. Direkt observation

Analysmodeller och datainsamling. Människor och komplexa system. Exempel från lok. Informationshantering i en förarhytt. Direkt observation Människor och komplexa system Datainsamlingsmetoder som grund för uppgiftsanalys Anders Jansson Analysmodeller och datainsamling Normativa Beskrivande Formativa Datainsamlingsmetoder Exempel från lok Direkt

Läs mer

Innehåll. Bakgrund Från ett riskhanteringsperspektiv. Bakgrund Från ett riskhanteringsperspektiv

Innehåll. Bakgrund Från ett riskhanteringsperspektiv. Bakgrund Från ett riskhanteringsperspektiv Innehåll Förmågebedömning i ett komplext samhälle HENRIK TEHLER AVDELNINGEN FÖR RISKHANTERING OCH SAMHÄLLSSÄKERHET Kort bakgrund till bedömning av krishanteringsförmåga Kontinuitetshantering och förmågebedömning

Läs mer

CyClaDes Användarcentreraddesign av fartyg, teknik och procedurer

CyClaDes Användarcentreraddesign av fartyg, teknik och procedurer CyClaDes Användarcentreraddesign av fartyg, teknik och procedurer Gesa Praetorius SAN-konferens, 22 oktober 2015 Inledning Transport avgods till sjöss är centralt för dagens samhälle Transportvolymen har

Läs mer

Performance management: Motivera, belöna och engagera dina medarbetare och öka effektiviteten i verksamheten.

Performance management: Motivera, belöna och engagera dina medarbetare och öka effektiviteten i verksamheten. Performance Performance management: Motivera, belöna och engagera dina medarbetare och öka effektiviteten i verksamheten. Performance management handlar inte om att titta i backspegeln, utan om att se

Läs mer

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! Säker vård - patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON, TERMIN 1 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! 1 Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER?

EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER? EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER? Professor Stefan Tengblad Lektor Nomie Eriksson 13 november 2013 Bild 1 NY BOK: ATT UTVECKLA

Läs mer

Coachens roll 2013-01-29. KTP Dalarna Utgåva 1.0 Fredrik Remes Sida: 1 (5) Coachens roll i KTP Dalarna

Coachens roll 2013-01-29. KTP Dalarna Utgåva 1.0 Fredrik Remes Sida: 1 (5) Coachens roll i KTP Dalarna Fredrik Remes Sida: 1 (5) Coachens roll i KTP Dalarna Fredrik Remes Sida: 2 (5) Innehåll 1 KTP-coach... 3 2 Coachning i KTP Dalarna... 4 3 Mötet mellan projektledare och coach... 5 4 Rapportering... 5

Läs mer

SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI

SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI Bakgrund MMR=teambaserad smärtrehabilitering Psykiatrisk problematik nämns som röd flagg inom rehabiliteringsgarantin Frustration hos behandlare i psykiatri att vården

Läs mer

Om organisering ett seminarium kring hur vi ordnar vårt arbete

Om organisering ett seminarium kring hur vi ordnar vårt arbete Sociologi och Om organisering ett seminarium kring hur vi ordnar vårt arbete Hans Lindgren Organiserandets utveckling Maskinen Flocken Multinationell Armén Sociologi och Utvecklingen 1980 nu en lika stor

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Manager-100. A. Produktivitet B. Self Management. C. Kommunikation D. Gränsdragning. E. Kvalitet F. Initiativförmåga. G. Manage Up H.

Manager-100. A. Produktivitet B. Self Management. C. Kommunikation D. Gränsdragning. E. Kvalitet F. Initiativförmåga. G. Manage Up H. Manager-100 Hur är du som chef? Vilka är dina mest utmärkande förmågor och beteenden? Var är du stark och var finns det en förbättringspotential? Det här testet omfattar 10 olika områden, och du kan få

Läs mer

SOF patientsäkerhetskommitté P Gustafson

SOF patientsäkerhetskommitté P Gustafson Patientsäkerhetsarbete - behövs det och hur kan man i så fall göra? Pelle Gustafson Bitr/stf klinikchef, Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Patientsäkerhetsarbete behövs det verkligen? Vi

Läs mer

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping EN CHEFLÄKARES ERFARENHET Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping Ett brev som betydde mycket? LEX SÖREN Systemfel eller

Läs mer

Lean Healthcare. Vi kan inte lösa problem med samma sorts tänkande som vi använde när vi skapade dem. Albert Einstein. Strategiska staben. ver 1.

Lean Healthcare. Vi kan inte lösa problem med samma sorts tänkande som vi använde när vi skapade dem. Albert Einstein. Strategiska staben. ver 1. Lean Healthcare Strategiska staben ver 1.5 Vi kan inte lösa problem med samma sorts tänkande som vi använde när vi skapade dem Albert Einstein Några tidiga resultat Ablation: 44% kapacitetsökning + frigjord

Läs mer

Lärande i utvecklingsarbete. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Lärande i utvecklingsarbete. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Lärande i utvecklingsarbete Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Vad kännetecknar ett framgångsrikt förändringsarbete? Ett viktigt kännetecken: Att gjorda insatser och genomförda aktiviteter (t ex utbildning)

Läs mer

OM TEAMARBETE OCH CHECKLISTA FÖR SÄKER KIRURGI 2.0

OM TEAMARBETE OCH CHECKLISTA FÖR SÄKER KIRURGI 2.0 OM TEAMARBETE OCH CHECKLISTA FÖR SÄKER KIRURGI 2.0 PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE FÖRSTA FRÅGAN: Om du själv eller en nära anhörig låg på operationsbordet, skulle du då vilja att WHOs checklista för

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Resiliens i en förändrad omvärld

Resiliens i en förändrad omvärld WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat

Läs mer

Människor och komplexa system. Analysmodeller och datainsamling. Normativa Beskrivande. Formativa. Datainsamlingsmetoder

Människor och komplexa system. Analysmodeller och datainsamling. Normativa Beskrivande. Formativa. Datainsamlingsmetoder Människor och komplexa system Datainsamlingsmetoder som grund för uppgiftsanalys Anders Jansson Analysmodeller och datainsamling Normativa Beskrivande Formativa Datainsamlingsmetoder Direkt observation

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati. Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera

Läs mer

Nollvision för olyckor

Nollvision för olyckor OM SÄKERHET I säkraste laget Du vet säkert vad Sveriges främsta bilmärke står för. Men vägen till att bli den bil som anses vara säkrast har varit lång och krokig. Det har krävts tid, envishet, mod och

Läs mer

Vilka är det som ska utarbeta och upprätta en säkerhetsrapport? Gäller det alla Sevesoverksamheter?

Vilka är det som ska utarbeta och upprätta en säkerhetsrapport? Gäller det alla Sevesoverksamheter? Syftet med att upprätta en säkerhetsrapport är att visa att riskerna för allvarliga kemikalieolyckor har klarlagts vid verksamheten och att alla nödvändiga åtgärder har vidtagits. Sevesolagstiftningens

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva februari 2006 6:1 REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Inledning 1 Syftet Detta reglemente syftar till att säkerställa att såväl den politiska som den professionella

Läs mer

Lagar och regler. Varför ett arbetsmiljöarbete? Smidesgruppen 14 december Arbetsmiljö Kresimir Iveskic

Lagar och regler. Varför ett arbetsmiljöarbete? Smidesgruppen 14 december Arbetsmiljö Kresimir Iveskic Smidesgruppen 14 december 2016 Arbetsmiljö Kresimir Iveskic Varför ett arbetsmiljöarbete? Omsorg Arbetsmiljö som produktionsfaktor Marknads- och intressentkrav Rekrytering Lagar, regler och avtal 2 Lagar

Läs mer

Den Mänskliga Faktorn Det handlar om systemet, dumbom!

Den Mänskliga Faktorn Det handlar om systemet, dumbom! Den Mänskliga Faktorn Det handlar om systemet, dumbom! Vår verksamhet är farlig. Det är ett prioriterat mål att säkerheten är hög. Ett hinder för detta är missuppfattningen att Den Mänskliga Faktorn är

Läs mer

Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag?

Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag? Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag? Emma Nilsing Strid, Med Dr, leg. Fysioterapeut Universitetssjukvårdens forskningscentrum Region Örebro län Skador inom hälso- och sjukvård

Läs mer

Självmordsriskbedömning

Självmordsriskbedömning Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd

Läs mer

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekendals förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekendals

Läs mer

Riktlinjer för kamratstöd Ambulansverksamheten

Riktlinjer för kamratstöd Ambulansverksamheten Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Rutiner verksamheten Giltig fr.o.m: 2018-05-11 Faktaägare: Thomas Ragnarsson, Avdelningschef Ambulansverksamheten Fastställd av: Stefan Engdahl,

Läs mer

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april 2009. Göran Mellbring

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april 2009. Göran Mellbring Systemtillsyn Erfarenheter från Socialstyrelsen Tillsynsforum den 28 april 2009 Göran Mellbring Anmälningsärenden - initiativ Tematiska tillsynsprojekt Individtillsyn Socialstyrelsens tillsyn syftar till

Läs mer

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.

Läs mer

Lärande mål struktur för Sverige. Komplexa kompetenser för nivå 1-4 i alla utbildningsdomäner

Lärande mål struktur för Sverige. Komplexa kompetenser för nivå 1-4 i alla utbildningsdomäner Lärande mål struktur för Sverige Komplexa kompetenser för nivå 1-4 i alla utbildningsdomäner Arbetsfält Den utbildade tränaren kan arbeta i ett av de nedanstående fälten Prestation Utveckling Elit Generella

Läs mer

En inblick i hur instrumenten upplevs av...

En inblick i hur instrumenten upplevs av... En inblick i hur instrumenten upplevs av... Sterilteknikerutbildningen 300 YH p, 2017 YrkesAkademin AB Författare: Carl Paulsson Handledare: Maria Hansby Examensarbete/ Steriltekniker, 300 YH poäng vid

Läs mer

Hur kan man göra säkerhetskultur begripligt och mätbart? Sixten Nolén Transportstyrelsen

Hur kan man göra säkerhetskultur begripligt och mätbart? Sixten Nolén Transportstyrelsen Hur kan man göra säkerhetskultur begripligt och mätbart? Sixten Nolén Transportstyrelsen Vad är säkerhetskultur? Det kan finnas många svar på den frågan Det kan bli väldigt abstrakt och komplext Olika

Läs mer

ÄNDRINGSPROCESS LÄNSTEKNIK

ÄNDRINGSPROCESS LÄNSTEKNIK 2015-03-13 1(10) ÄNDRINGSPROCESS LÄNSTEKNIK 2015-03-13 2(10) Innehållsförteckning 1. Ändringsprocessen inom Länsteknik... 3 1.1. Syfte... 3 1.2. Trigger... 3 1.3. Resultat... 3 1.4. Inflöde till ändringsprocessen...

Läs mer

Säkert och effektivt teamarbete - CRM 2013-11-05

Säkert och effektivt teamarbete - CRM 2013-11-05 Säkert och effektivt teamarbete - CRM 1 Grundprincip för all vårdverksamhet. Ingen patient ska skadas i vården. Trots detta drabbas cirka 100 000 patienter av vårdskador varje år i Sverige. Socialstyrelsen

Läs mer

Förutsättningar för att upprätthålla och utveckla en välfungerande verksamhet kring erfarenhetsåterföring

Förutsättningar för att upprätthålla och utveckla en välfungerande verksamhet kring erfarenhetsåterföring Förutsättningar för att upprätthålla och utveckla en välfungerande verksamhet kring erfarenhetsåterföring Johan Lindvall, fil dr Branscher och arbetsmetoder Kärnkraft Spårtrafik Vägtrafik Sjöfart Luftfart

Läs mer

Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013

Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013 Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013 Anna Moberg Anna-Karin Woodhouse Löfsved Donald Berwick, VD IHI Varje system är perfekt designat för att uppnå exakt de resultat

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)

Läs mer

Kulturell effektivitet är när vi presterar enastående resultat utan att tänka på hur

Kulturell effektivitet är när vi presterar enastående resultat utan att tänka på hur Kulturell effektivitet är när vi presterar enastående resultat utan att tänka på hur Varför Inflecto? Ett unikt koncept för mål och verksamhetsstyrning som grundar sig i 35 års forskning och ständig förfining.

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet. Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.

Läs mer

Föreläsning 13: Användbarhet och komplexa system

Föreläsning 13: Användbarhet och komplexa system Föreläsning 13: Användbarhet och komplexa system FSR: 10 Att läsa: Redish (2007) Expanding usability testing to evaluate complex systems Översikt Exempel Definition Kännetecken Användbarhetsmål Skillnad

Läs mer

Flygchefseminarium Säkerhetskultur Stockholm, Arlanda

Flygchefseminarium Säkerhetskultur Stockholm, Arlanda Flygchefseminarium Säkerhetskultur 2013-12-05 Stockholm, Arlanda nicklas.svensson@transportstyrelsen.se Innehåll Säkerhetskultur Exempel på olika typer av ledarskap och säkerhetsarbete Frågor att ta med

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta 2014-02-28 Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion

Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion Mikael Granberg & Lars Nyberg Klimatet förändras Ökad frekvens av extrema väderhändelser och klimatrelaterade risker Ökade

Läs mer

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2017-08-11 Black & Williams fem principer för formativ bedömning Klargörande av planering och vilka krav som finns för området

Läs mer

Kognition i aktivitet

Kognition i aktivitet Kognition i aktivitet Ann Björkdahl Leg Arbetsterapeut, Docent 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Arbetsterapi och Fysioterapi, Rehabiliteringsmedicin 2 Ersta Sköndal Högskola, Campus Bräcke 3 Sahlgrenska

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Lex Maria och den nya lagstiftningen Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Varför en ny lag? 100 000 patienter skadas varje år i vården Nuvarande regelverk inte tillräckligt Åtgärder riktade

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Jag är tacksam för synpunkter och medskick, fördelen med en studiehandledning som sprids digitalt är att det är lätt att uppdatera den.

Jag är tacksam för synpunkter och medskick, fördelen med en studiehandledning som sprids digitalt är att det är lätt att uppdatera den. Samhällsbygge pågår, om studiehandledningen Den här studiehandledningen är skriven i steg, anpassat för kvällsstudier. Självklart går det lika bra att använda den för en heldag eller för en helgkurs; tanken

Läs mer

Ryets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ryets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolförvaltningen Ryets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen: Liselotte Svensson Bitsch

Läs mer

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5 tränare fokus Hur samverkar gruppens och ledarens egenskaper? Vad är motivationsklimat? Vilka skillnader finns mellan prestations- och resultatorienterat

Läs mer

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER BITR PROFESSOR NOMIE ERIKSSON HÖGSKOLAN I SKÖVDE 12 OCH 13 NOVEMBER 2018 Bild 1 Bild 1 VARFÖR ÖKAR GRADEN AV KOMPLEXITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN? New Public Management,

Läs mer

Utvärdering. Exempel från lok. Utvärderingsmetoder. Metoder för att utvärdera användning av IT-system. Anders Jansson

Utvärdering. Exempel från lok. Utvärderingsmetoder. Metoder för att utvärdera användning av IT-system. Anders Jansson Utvärdering Metoder för att utvärdera användning av IT-system Anders Jansson Utvärderingsmetoder Direkt observation Indirekt observation Verbala protokoll Loggning av händelser/aktiviteter Intervjuer Enkätstudier

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

Case : ABC-gruppen. Case: Hur blev. så framgångsrik? Insights utvecklade högpresterande individer och team!

Case : ABC-gruppen. Case: Hur blev. så framgångsrik? Insights utvecklade högpresterande individer och team! Case: Hur blev så framgångsrik? Insights utvecklade högpresterande individer och team! ABC- gruppen okt 2013: Omsättning på 73 MSEK och vinst ca 9 MSEK efter skatt och har senaste året erhållit bl.a. nedanstående

Läs mer

Mått och mätning. Varför behöver vi mäta?

Mått och mätning. Varför behöver vi mäta? Mått och mätning Varför behöver vi mäta? Diskussion Varför är det viktigt att mäta i förändringsprocesser? Vilka mått finns i er verksamhet idag? Hur mäts dem? Vad lär ni er av dem? Vem använder dem? Upprepa

Läs mer

Vanligaste anmärkningarna vid VK

Vanligaste anmärkningarna vid VK Vanligaste anmärkningarna vid VK Uppföljning av instruktörers handlingar Egenkontroll/Kvalitetssystem Skolhandboken Skolproven Kvalitetsoch säkerhetsledningssystem för registrerade flygskolor Vad gäller

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS

Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS År 2017 20180126 Mia Thorn Lundquist Verksamheten Humaniora hälso- och sjukvård, LSS Solna startade i oktober 2015 i samband med att kommunen

Läs mer

Trygg och säker uppföljning av patienten

Trygg och säker uppföljning av patienten www.ivo.se Trygg och säker uppföljning av patienten Enligt 2 a HSL ska hälso- och sjukvården bedrivas så att den tillgodoser patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Med frivillig hälso-

Läs mer

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2017-08-11 Black & Williams fem principer för formativ bedömning Klargörande av planering och vilka krav som finns för området

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer