Vilka är det som ska utarbeta och upprätta en säkerhetsrapport? Gäller det alla Sevesoverksamheter?

Transkript

1 Syftet med att upprätta en säkerhetsrapport är att visa att riskerna för allvarliga kemikalieolyckor har klarlagts vid verksamheten och att alla nödvändiga åtgärder har vidtagits. Sevesolagstiftningens krav på vilka beskrivningar, redovisningar och utredningar som ska finnas i en säkerhetsrapport är i flera delar de samma som förut, men det har lagts till några ytterligare krav som är både en skärpning och tydlighet. Denna presentation kommer inte att gå igenom alla delar som en säkerhetsrapport ska innehålla, utan kommer att peka på de större och viktigaste nyheterna, tilläggen och ändringarna enligt den nya Sevesolagstiftningen. 1

2 Vilka är det som ska utarbeta och upprätta en säkerhetsrapport? Gäller det alla Sevesoverksamheter? För att ta reda på om verksamheten omfattas av Sevesolag-tiftningen måste företaget börja med att gå till bilagan i Sevesoförordningen. Där finns de farliga ämnen listade som avgör att verksamheten omfattas av Sevesolag-stiftningen. Det finns två kolumner med olika kravnivåer och kvantiteter, en för lägre och för högre kravnivå. Det är endast de verksamheter som hanterar farliga ämnen på den högre kravnivån som omfattas av kravet på att ta fram en säkerhetsrapport. Sevesolagstiftningen ställer samma krav på alla Sevesoverksamheter på den högre kravnivån. Men alla verksamheter är unika och specifika m.a.p. lokaliseringen och dess omgivning, hur verksamheten, anläggningen och processerna är designade och utformade, hanteringen, tillverkningen och vilka farliga ämnen som förekommer vid verksamheten o.s.v. Varje säkerhetsrapport som ska tas fram måste anpassas efter de specifika förhållanden som gäller för just er verksamhet. Det går inte att kopiera en säkerhetsraport från en annan verksamhet, men det går bra att dra lärdom och erfarenhet från likande hantering och farliga ämnen. 2

3 Som ni tidigare hört är det både tydligare och skärpta krav i den nya Sevesolagstiftningen jämfört med tidigare lagstiftning. Sevesolagstiftningens krav på vilka beskrivningar, redovisningar och utredningar som ska finnas i en säkerhetsrapport är i flera delar de samma som förut, men det har lagts till några ytterligare krav som är både en skärpning och tydlighet I tidigare Sevesolagstiftning fanns det angivet i både Sevesolagen, Sevesoförordningen och Sevesoföreskriften vilken information, beskrivningar, redovisningar och utredningar som en säkerhetsrapport ska innehålla. Idag finns det samlat i 9 Sevesoförordningen samt bilaga 3 till Sevesoförordningen. Några nyheter och skärpningar är: - Samrådsredogörelse enligt 13 Sevesolagen - Ytterligare krav på uppgifter och information enligt bilaga 3 i Sevesoförordningen 3

4 I den nya Sevesolagstiftningen finns det särskilt utpekade området gällande innehållet i säkerhetsrapporten där kraven utökats och skärpts. Vilka är då dessa områden och vad innebär det för er som företag eller myndighet? Några skärpningar finns inom följande avsnitt i bilaga 3 till Sevesoförordningen: - Beskrivning av omgivningarna - Beskrivning av anläggningen - Identifiering och analys av olycksrisker 4

5 Identifiering och beskrivning av omgivning En skillnad och skärpning i den nya lagstiftningen är att verksamhetsutövaren i sitt säkerhetsarbete utöver förhållandena vid den egna verksamheten även ska ta hänsyn till andra faktorer i omgivningen som kan påverka säkerheten. Beskrivningen i säkerhetsrapporten ska ge en tydlig bild av verksamhetens ändamål, lokalisering, aktiviteter, risker och tekniska utrustning. Beskrivningen ska klargöra hur olika anläggningar och processenheter förhåller sig till varandra inom verksamheten. Men detta räcker inte Utan därutöver ska omgivningarna kring verksamheten beskrivas i förhållande till de risker som är relaterade till verksamheten. Andra Sevesoverksamheter, verksamhetsplatser, områden och projekt. För att få en helhetsbild över omgivningen ska beskrivning innehålla beskrivning av: den egna verksamheten med beskrivning av anläggningar och andra aktiviter vid verksamheten som kan ge upphov till en allvarlig kemikalieolycka, det geografiska läget, meterologiska, geologiska och hydrologiska uppgifter i förekommande fall historik som kan ha betydelse ur säkerhetssynpunkt identifiering av närliggande Sevesoverksamheter identifiering av andra verksamhetsplatser (icke-sevesoverksamheter) som inte omfattas av Sevesolagstiftningen, men som skulle kunna vara källa till eller öka risken för eller följderna av en allvarlig kemikalieolycka, identifiering av andra projekt och områden som kan ha betydelse ur säkerhetssynpunkt 5

6 identifieras och beskrivas. Projekt: kan exempelvis vara olika åtgärder som vidtas inom och utanför verksamheten som kan påverka säkerheten vid verksamheten Områden: sjöar, vattendrag, samhället, infrastruktur som kan ha påverkan på säkerheten vid verksamheten. 5

7 Beskrivning av anläggningen Beskrivning av processerna och Bästa praxis I Sevesoförordningens bilaga 3 under punkten beskrivning av anläggning står det att säkerhetsrapporten ska innehålla en beskrivning av processerna, där hänsyn ska tas till uppgifter som finns att tillgå om bästa praxis. Vad innebär detta? De processer vid verksamheten där man har identifierat riskkällor för allvarliga kemikalieolyckor som anknyter till anläggningarna vid verksamheten ska beskrivas. Det kan exempelvis vara hantering av farliga ämnen, svårhanterliga reaktioner, svåra förhållanden (högt tryck eller hög temperatur) samt de funktioner som är förknippade med risker, t.ex. påfyllnings- och tömningsfunktioner. Beskrivningen av processerna ska avse normal drift vid verksamheten, men även sådana aktiviteter som start och stopp av driften, speciella underhållsaktiviteter, nödstopp och andra nödsituationer, inspektion av utrustning och särskilda säkerhetsåtgärder mot obehöriga aktioner som berör verksamhetens säkerhet. Även förutsägbara störningar och identifierade olycksrisker ska beaktas och beskrivas. I förekommande fall ska hänsyn tas till uppgifter som finns tillgängliga om bästa praxis. Vad innebär bästa praxis? MSB:s tolkning är att bästa praxis kan ses som bästa möjliga metod eller teknik som finns tillgänglig på marknaden och som används för att skapa och upprätthålla god säkerhet vid verksamheten. Genom att redovisa bästa praxis visar företaget att det har kunskap om den teknik som finns tillgänglig på markanden. Genom att undersöka och utreda vilka metoder och tekniker som finns tillgängliga på marknaden skapar man en god kunskap och medvetenhet om vika metoder och tekniker som använts vid andra liknande processer och hantering av farliga ämnen, och som skulle kunna vara tillämpbara för att skapa och upprätthålla en god säkerhet vid den egna verksamheten. Med andra ord, ni förväntas ha koll omvärldsbevakning på forskning, metoder och teknik m.m. som finns tillgängliga och vara uppdaterade på vad som är det bästa för er för att skapa och upprätthålla en god säkerhet vid den egna verksamheten. Bästa möjliga teknik regleras även i 2 kap 3 miljöbalken (allmänna hänsynsreglerna) 6

8 Identifiering och analys av olycksrisker En säkerhetsrapport ska liksom tidigare innehålla en redovisning om hur olycksrisker har identifierats och analyserats vid verksamheten och dess omgivning. Det innebär att säkerhetsrapporten ska innehålla en detaljerad beskrivning av möjliga scenarier för allvarliga kemikalieolyckor och sannolikheten för sådana eller under vilka omständigheter de skulle kunna inträffa. Den detaljerade beskrivningen ska innefatta en sammanställning av sådana händelser som skulle kunna utlösa eller bidra till uppkomsten av vart och ett av de scenarier som identifierats, oavsett om orsakerna finns inom eller utanför verksamheten. Det nya i Sevesolagstiftningen är att det av sammanställningen, särskilt ska gå att utläsa driftrelaterade orsaker, yttre orsaker och naturliga orsaker. Här följer några exempel: Driftrelaterade orsaker Risker som uppkommer till följd av eller som identifierats under planering, konstruktion, tillverkning, driftsättning eller utveckling. Normala processförhållanden; risker vid normal drift och vid speciella situationer i synnerhet start, underhåll och nedstängning. Tillbud och möjliga nödsituationer, inklusive sådana som uppkommer till följd av komponent- eller materialfel, yttre händelser och mänskliga faktorer, inklusive brister i själva säkerhetsledningssystemet. Mänskliga fel i samband med arbetsmoment, testkörning och underhåll, felfunktioner och tekniska störningar hos utrustning, fysikaliska och kemiska processparametrar, fel i teknisk försörjning m.m. Yttre orsaker Orsaker som har anknytning till Sevesoverksamheter och Icke-Seveso-verksamheter (verksamhetsplatser som faller utanför Sevesolagstiftningens tillämpningsområde samt områden och projekt som skulle kunna ge upphov till eller öka risken för eller följderna av en allvarlig kemikalieolycka). Det kan vara händelser vid angränsande verksamheter, verksamhetsplatser och transporter inklusive lastning och lossning. Påverkan från olyckor såsom kemikalieutsläpp, brand, explosion från närliggande verksamheter och verksamhetsplatser och transporter. 7

9 Naturliga orsaker Orsaker som uppkommer till följd av naturhändelser exempelvis höga vattennivåer, översvämning, ras, skred, onormala temperaturer, brand, hårda vindar, stormvågor. Andra orsaker Anläggningens säkerhet, skydd mot handlingar i ont uppsåt. Orsaker som kan hänföras till verksamhetens säkerhetskultur och säkerhetsledningssystem, såsom ledningen av verksamhetens och tillverkningsenheternas hela livscykel. 7

10 Ett nytt och viktigt avsnitt är att, Säkerhetsrapporten ska innehålla en redovisning som visar att verksamhetsutövaren genomfört en granskning (noggrann undersökning) av tidigare inträffade olyckor och tillbud med samma ämnen och processer vid andra verksamheter och som förekommer vid den egna verksamheten. Vilka andra verksamheter avses? Är det alla inträffade olyckor i Sverige, Norden, Europa samt USA och Asien? Vilken tidsperiod avses? Alla andra verksamheter oavsett land, bransch eller ämne där vi kan hämta information, erfarenhet och lärdommar från som vi sedan kan relatera till aktuella verksamheten är givetvis intressanta utifrån ett risk- och säkerhetsperspektiv i syfte att förebygga allvarliga kemikalieolyckor. Av granskningen ska det framgå vilka överväganden om lärdomar från dessa olyckor och tillbud som gjorts samt en tydlig hänvisning till de specifika åtgärder som vidtagits vid den egna verksamheten för att förebygga sådana olyckor och tillbud. 8

11 I den nya lagstiftningen finns en skärpning och förtydligande om att beskrivningen ska innehålla såväl tekniska åtgärder som icke-tekniska åtgärder. Allvarliga kemikalieolyckor kan undvikas och begränsas genom tillämpning av säkra rutiner samt förebyggande, kontrollerande och begränsande åtgärder. En säkerhetsrapport ska liksom tidigare innehålla en beskrivning av de förebyggande och begränsande åtgärder som vidtagits, vid de scenarier och riskkällor som identifierats vid verksamheten. Utöver de åtgärder som vidtagits i förebyggande syfte ska det finnas ett antal skyddsåtgärder som ska vidtas i händelse av allvarlig kemikalieolycka. Beskrivningen ska innehålla de tekniska parametrar och den utrustning som finns för anläggningarnas och verksamhetens säkerhet samt deras lämplighet för ändamålet. Åtgärdernas syfte är att förhindra att en felfunktion inträffar vid verksamheten och förhindra onormala driftsituationer som kan leda till allvarliga kemikalieolyckor samt begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor för människors och miljön. De åtgärder som behöver vidtas är ofta komplexa och kan därför inte enbart delas in i förebyggande och begränsande åtgärder. Åtgärder delas därför med fördel även in i ytterligare nivåer som organisatoriska åtgärder, operativa åtgärder och tekniska åtgärder. (tekniska och icke-tekniska åtgärder) 9

12 Organisatoriska åtgärder kan vara säkerhetskultur, anställda och entreprenörers utbildning och kompetens, olika rutiner och instruktioner. Operativa åtgärder kan ingå som en del i de organisatoriska åtgärderna. Med operativa åtgärder avses mänskliga faktorer och de åtgärder som utförs av en operatör utifrån angivna instruktioner, rutiner och kompetens. Tekniska åtgärder kan vara funktionella (aktiva) eller fysiska (passiva) barriärer. Med de funktionella barriärerna avses nivåmätning, överfyllningsskydd och detektorer kopplade till larmfunktion och brandlarm. Med fysiska barriärer avses anläggningens utformning, skyddsbarriärer, invallningar, system för oljeförorenat oljeförorenat avlopp (OFA-system), sprinklersystem, handbrandsläckare, olika sorptionsmedel och länsor. 9

13 Säkerhetsrapporten ska liksom tidigare ses över regelbundet, när så behövs, dock minst vart 5:e år. Om en allvarlig kemikalieolycka inträffar vid den egna verksamheten ska verksamhetsutövaren alltid se över och uppdatera säkerhetsrapporten. Av den uppdaterade säkerhetsrapporten bör det framgå vad som föranlett en uppdatering vilka farliga ämnen som avses vilka processer och anläggningsdelar som berörs vilka säkerhetshöjande åtgärder som vidtagits. Innan ändringar genomförs i en verksamhet som väsentligt kan påverka faran för allvarliga kemikalieolyckor ska säkerhetsrapporen ses över och uppdateras i de delar som föranleds av ändringen. Det kan exempelvis vara nya eller förändrade åtgärder, såväl tekniska som icke-tekniska åtgärder. I de fall ändringarna är så stora att de inte ryms inom gällande tillstånd enligt miljöbalken, ska det göras en ny tillståndsprövning enligt miljöbalken. Det kan exempelvis vara att företaget kommer att hantera nya farliga ämnen som inte är tillståndsprövade eller att verksamheten kommer att hantera mer (större kvantitet) farliga ämnen som medför att riskbilden förändras och faran för allvarliga kemikalieolyckor påverkas. 10