Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3)

Transkript

1 Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3) Skadegruppens Temadag 8 november 2017 Björn Lindberg, Arbetsmiljöverket 1

2 Innehåll Övergripandande förändringar Genomgång av vissa förändringar per kapitel

3 Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3) Föreskrifterna ersätter - Användning av trycksatta anordningar (AFS 2002:1) - Besiktning av trycksatta anordningar (AFS 2005:3) - Tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar (AFS 2005:2, fast enbart de delar som reglerar anläggningskontroll och montering av rörledningar till trycksatta anordningar). - Gasflaskor (AFS 2001:4) 3

4 Föreskriftens struktur 1 kap. Allmänna bestämmelser 2 kap. Allmänna krav på användning 3 kap. Användning av gasflaskor, bärbara brandsläckare och gasflaskor för andningsapparatur 4 kap. Trycksatta anordningar i klass A och B 5 kap. Kontroll 6 kap. Övervakning av pannor 7 kap. Kontroll- och certifieringsorgan 8 kap. Bestämmelser om sanktionsavgifter 4

5 Kapitel 1 Allmänna bestämmelser 5

6 Vad är en trycksatt anordning (1 kap. 6 )? En trycksatt anordning är en anordning som antingen är en cistern, ett vakuumkärl, ett tryckkärl eller en rörledning. 6

7 De nya föreskrifterna inför begreppet trycksättning (1 kap. 6 ) En aktivitet där en trycksatt anordnings skall belastas så att tryck- eller dragspänningar uppstår på grund av ett inre negativt eller positivt tryck. Med trycksättning avses för cisterner de spänningar som uppkommer av det statiska tryck som vätska i cisternen ger upphov till då cisternen fylls. Begreppet finns även i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:8) om provning med över- eller undertryck men det finns ingen definition i de föreskrifterna. 7

8 Syfte (1 kap. 1 ) Att förebygga ohälsa och olycksfall vid viss användning av trycksatta anordningar Att precisera och komplettera AFS 2006:4 om användning av arbetsutrustning 8

9 Användning av arbetsutrustning, AFS 2006:4 Exempel på bestämmelser Krav på produkter (AFS 2006:4, 7-8 ) En arbetsutrustning får bara användas för det ändamål och under de förutsättningar den är avsedd eller lämpad för. (AFS 2006:4, 10 ). Underhåll och kontroll (AFS 2006:4, ). 9

10 Användning av arbetsutrustning, AFS 2006:4 Information till arbetstagare (AFS 2006:4, 14 ) Arbetstagarna ska få nödvändiga instruktioner och information om användningen, onormala situationer som kan förutses, i tillämpliga fall erfarenheter som man gjort under tidigare användning av arbetsutrustningen samt vilken personlig skyddsutrustning de skall använda. De instruktioner som följer med arbetsutrustningen vid leverans ska vara tillgängliga för de arbetstagare som berörs, och vid behov kompletteras med skriftliga eller muntliga instruktioner. Information och instruktioner ska vara begripliga för de arbetstagare som berörs. 10

11 Kapitel 2 Allmänna krav på användning 11

12 Undersökning och riskbedömning (2 kap. 1 ) I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om hur arbetsgivaren regelbundet ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma vilka risker som kan förekomma i verksamheten. Där finns också regler om att åtgärder ska vidtas för att förebygga riskerna. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt 12

13 Undersökning och riskbedömning (2 kap. 1 ) Vid bedömningen av riskerna ska arbetsgivare ta hänsyn till: - erfarenheter från användningen av anordningen, - uppgifter om anordningens återstående livslängd, - utförda reparationer och ändringar, - inträffade olyckor och tillbud, samt - eventuella avvikelserapporter och resultat från kontroll av de trycksatta anordningarna. 13

14 Demontering, montering och isärtagning av trycksatta anordningar (2 kap. 7 ) Innan en trycksatt anordning monteras till annan anordning, demonteras eller tas isär ska den göras trycklös och tömmas på ett säkert sätt. En rörledning får bara monteras eller infogas på en annan trycksatt anordning som är trycksatt om det finns rutiner för hur monteringen ska utföras säkert. Sådana rutiner ska minst beskriva - den metod som monteringen utförs enligt, - vilka fysiska personer som får utföra montering, - hur en kontrollplan ska upprättas vid varje enskild montering, och - hur stort riskområde monteringen ger upphov till och hur detta område ska avgränsas så att endast de som utför monteringen kan röra sig inom riskområdet. 14

15 Kapitel 4 - Trycksatta anordningar i klass A eller B 15

16 Trycksatta anordningar i klass A och B Indelning av anordningar i klass A eller B Faran med att använda olika trycksatta anordningar varierar. Därför delas in anordningarna utifrån: Fluidens egenskaper (säkerhetsdatabladet). Uppgifter om hur andningen är avsedd att användas (tryck, temperatur, volym, diameter och effekt). Typ av anordning. 16

17 Trycksatta anordningar i klass A och B Indelning av gaser och vätskor Föreskrifterna delar in fluider in gas och vätska. Av säkerhetsdatabladet framgår om en fluid är vätska, gas eller kondenserad gas. Av säkerhetsdatabladet framgår även fluidens kokpunkt. I tabellerna ska fluiden vara en gas utifall: - Fluiden är klassificerad som gas eller kondenserad gas i säkerhetsdatabladet. - Fluiden ska även betraktas som en gas (ånga) i tabellerna om den är en vätska som används 10 C över kokpunkten. - Arbetsgivaren kan betrakta en fluid som vätska vid högre temperaturer om de kan visa att ångtrycket inte överstiger den normala atmosfärstrycket med mer än 0,5 bar. 17

18 Trycksatta anordningar i klass A och B Gruppering av fluider Fluider indelas i två grupper 1a och 2a, se 4 kap. 3. Vilken grupp fluiden tillhör avgörs av fluidens faroklass (er) och kategori (er), dessa finns angivna i säkerhetsdatabladet. 18

19 Trycksatta anordningar i klass A och B Användning av tryck och temperatur vid tillämpning av tabellerna 1. Om det finns en bedömning av ett kontrollorgan så ska kontrollorganets bedömning av lämpliga högsta tryck och temperatur användas. 2. Om det inte finns någon bedömning av ett kontrollorgan så ska den tryckrespektive temperaturnivå vid vilken säkerhetsutrustningen aktiveras användas. Om det inte finns någon information enligt punkt 1-2 ovan så ska det tryck och temperatur som anges på anordningen användas. Saknas även denna information så finns det skäl att misstänka att anordningen inte uppfyller konstruktions- och tillverkningsreglerna. 19

20 Exempel på tabeller - tryckkärl (4 kap. 10 ) 20

21 Trycksatta anordningar i klass A och B Trycksatta anordningar i klass A eller B omfattas av särskilda krav på dokumentation och övervakning. 1. Samordning av vissa arbeten (4 kap. 14 ). 2. Förteckning (4 kap. 15 ). 3. Övervakning av behållare (4 kap. 16 ). 4. Rutiner för fortlöpande tillsyn (4 kap. 17 ). 5. Journal över anordningens återstående livslängd (4 kap. 18 ). 6. Dokumentation av avvikelser (4 kap. 19 ). 7. Sammansättning, reparationer och ändringar (4 kap ). 21

22 Sanktionsavgift för avsaknad av rutiner för fortlöpande tillsyn Den arbetsgivare som låter en trycksatt anordning vara trycksatt utan att det finns rutiner för fortlöpande tillsyn ska betala sanktionsavgift. Sanktionsavgiften varierar mellan och kronor. Maximalt belopp gäller för företag med fler än 500 anställda. Avgift = kronor + (antal sysselsatta 1) x 180 kronor. 22

23 Kapitel 5 - Kontroll 23

24 Vilka kontrollformer finns och vem får utföra kontroll? Dessa former av kontroll finns: Första kontroll. Återkommande kontroll. Revisionskontroll. Egenbesiktning (AFS 2005:3, ) tas bort i de nya föreskrifterna moment 1-3 finns får istället utföras av kontrollorgan typ B. Funktionskontroll av säkerhetsutrustning. In- och utvändig undersökning av rörledningar. moment 4 ska utföras enligt ett program för riskanpassad kontroll av trycksatta anordningars skick (AFS 2017:3, 7-15 ). 24

25 Första kontroll (5 kap. 3 ) Alla trycksatta anordningar i klass A eller B ska genomgå första kontroll innan de trycksatts förförsta gången eller om de har varit stationära och ska trycksättas efter det att de bytt placering. Det finns inga undantag från första kontroll men omfattningen av första kontrollen är en annan om den trycksatta anordningen t.ex. är en del av ett aggregat. 25

26 Återkommande kontroll (5 kap. 4 ) Trycksatta anordningar i klass A och B ska genomgå återkommande kontroll enligt bilaga 1. För trycksatta anordningar i klass B utförs återkommande kontroll i form av driftprov. Nya föreskrifterna undantar inte pannor i öppet värmesystem där temperaturen är högst 110 C från återkommande kontroll. För trycksatta anordningar i klass A utförs återkommande kontroll i form av driftprov eller driftprov i kombination med in- och utvändig undersökning. Flexibla intervall mellan in- och utvändig undersökning införs för rörledningar och cisterner. 26

27 Revisionskontroll (5 kap. 16 ) Trycksatta anordningar i klass A eller B ska genomgå en revisonskontroll när de 1. väsentligen har reparerats eller ändrats, 2. har utsatts för sådana risker att de kan ha skadats, 3. ska vara trycksatta med väsentligt ändrade driftsförhållanden, eller 4. ska vara trycksatta efter det att journalen i 4 kap. 18 visar att det inte finns någon återstående livslängd. Arbetsgivaren ska visa för kontrollorganet att alla åtgärder uppfyller 4 kap Kontrollorganet bedömer om kraven är uppfyllda.

28 Kapitel 6 Övervakning av pannor 28

29 Övervakning av pannor Pannor i klass A och B omfattas av krav på bedömning av ständig eller periodisk övervakning. Ett kontrollorgan ska bedöma att pannan har förutsättningar att användas säkert med den övervakning som arbetsgivaren avser att tillämpa. Bedömningen förnyas vid återkommande kontroll. Kontrollorganets bedömning om periodisk eller ständig övervakning dokumenteras på intyg för återkommande kontroll. Sanktionsavgift införs om pannan är i drift utan bedömning men den som betalar en sanktionsavgift för att pannan inte är kontrollerad behöver inte betala två avgifter. 29

30 Övervakning av pannor Personalens kunskaper och färdigheter (6 kap. 4 ) - Arbetsgivaren ska se till att kompetensen hos minst en av de som deltar i övervakningen av en panna i klass A eller B har bedömts överensstämma med kraven för pannoperatör i bilaga 2. Bedömningen ska vara utförd av ett certifieringsorgan. - Arbetsgivaren ska dessutom se till att operatören får de kompletterande kunskaper och färdigheter som driften av den specifika pannan kräver. 30

31 Övervakning av pannor Pannoperatörer ska certifieras (7 kap. 1, Bilaga 2) - Certifiering utförs av certifieringsorgan, det är inte den som utbildar operatörer som utför certifiering. - Certifikat är indelad i fyra kategorier och är giltigt i 5 år. - Om en operatör visat oaktsamhet i samband med en olycka eller tillbud eller på annat sätt visat sig olämplig för arbetet så finns det grund för att dra tillbaka certifikat. - Övergångsbestämmelser finns för tidpunkten då kravet om certifiering börjar gälla. - 3 år för kategori år för kategori

32 Övervakning av pannor Uppdraget att övervaka en panna ska dokumenteras (6 kap. 5 ) - En arbetsgivare som låter någon övervaka en panna i klass A eller B ska dokumentera uppdraget. - På ett gemensamt arbetsställe ska den samordningsansvariga arbetsgivaren ha rutiner för att säkerställa att den som övervakar pannor har ett dokument från sina respektive arbetsgivare. 32

33 Övervakning av pannor Periodisk övervakning (6 kap. 7 ) - Periodisk övervakning förutsätter att operatören kan nås av säkerhetsrelaterade larm från pannan även när operatören befinner på en plats där operatören inte omedelbart kan nå pannan. - Operatören får endast befinna sig på så stort avstånd från pannan att operatören hinner inställa sig vid pannan inom den tid som kontrollorganet fastställt. - Övervakningsintervall anpassas till de intervall som finns angivna i standarder detta ger kravnivåer för kontrollorganen då de ska bedöma intervall. 33

34 Övervakning av pannor Arbetsgivarens rutiner (6 kap. 12 ) - Arbetsgivaren ska ha rutiner som visar exempelvis att - Pannoperatörer har rätt certifikat. - Dokumenterat uppdrag - Pannan inte lämnas utan övervakning (ständig övervakning) - Pannoperatörer inställer sig i tid (periodisk övervakning) - Pannoperatörer nås av säkerhetsrelaterade larm (periodisk övervakning) - Start och stopp av pannan - Kontrollorganet ska kontrollera att arbetsgivarens rutiner inte uppenbart strider mot kraven.