Viktig information om regler för hydraulackumulatorer

Transkript

1 Viktig information om regler för hydraulackumulatorer Utgåva dec 2017

2 INFORMATION OM REGLER FÖR TRYCKKÄRL INLEDNING Enligt Arbetsmiljöverkets definition: Tryckkärl: En behållare, som inte är en cistern, som består av ett eller flera rum och som har konstruerats och tillverkats för att innehålla fluider under tryck, inkluderande till behållaren direkt sammanfogade delar fram till anslutningspunkten till annan anordning. Säkerhetsutrustning: Utrustning som hindrar att tryck, temperatur, fluidnivå, effekt eller andra parametrar, som är av betydelse för trycksatta anordningars säkerhet, når nivåer som avviker från de gränser som fastställts som nödvändiga vid konstruktion eller kontroll av en trycksatt anordning. Tryckbärande anordning Tryckkärl, rörledning, säkerhetsutrustning och tryckbärande tillbehör såsom ventiler ångfällor m.m. Till tryckbärande anordning räknas också flänsar, kopplingar, bärelement, lyftöglor och liknande element som är sammanfogade med tryckbärande delar. Trycksatt anordning "En anordning som antingen är en cistern, ett vakuumkärl, ett tryckkärl eller en rörledning. Gällande föreskrifter som ligger till grund för regler vid användande av trycksatta anordningar: AFS 2016:1 Tryckbärande anordningar AFS 2017:3 Användning och kontroll av trycksatta anordningar Ovanstående föreskrifter finns att hämta gratis på Arbetsmiljöverkets hemsida: eller beställa i tryckt format mot avgift.

3 AFS 2016:1 Tryckbärande anordningar (motsvarande EU direktiv PED 2014/68/EU) Behandlar övergripande regler samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna för tryckbärande anordningar där bl.a. hydraulackumulatorer med tillbehör innefattas. Dessa trädde i kraft den 19 juli Anläggningar tillverkade och levererade fram till 19 juli 2016 kan godkännasmot överensstämmelse med Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse AFS 1999:4 Anläggningar tillverkade och levererade fram till 29 maj 2002 kan godkännas mot överenstämmelse med Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse AFS 1986:9 (i omtryck AFS 1994:39) AFS 2017:3 Användning och kontroll av trycksatta anordningar Ikraftträdande och övergångsbestämmelser: 1. Denna författning trädde i kraft den 1 december Genom denna författning upphävs Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:3) om besiktning av trycksatta anordningar, Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS2002:1) om användning av trycksatta anordningar, Arbetsmiljöverkets (AFS2002:1) om tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:4) om gasflaskor. Föreskriften behandlar alla typer av trycksatta anordningar men vissa paragrafer gäller företrädesvis för den anläggning som beskrivs under kapitlen: För gasförladdade hydraulackumulatorer gäller det allmänna regelverket som bl.a. behandlar: 1 kap. Allmänna bestämmelser 2 kap. Allmänna krav för användning Undersökning och riskbedömning Fortlöpande tillsyn 4 kap. Trycksatta anordningar i klass A och B 5 kap. Kontroll 7 kap. Kontroll och certifieringsorgan mm 8 kap. Bestämmelser och sanktionsavgifter Samt: Bilaga 1 Återkommande kontroll Övriga paragrafer gäller för gasförladdade hydraulackumulatorer där så är tillämpligt. Undersökning och riskbedömning I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om hur arbetsgivaren regelbundet ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma vilka risker som kan förekomma i verksamheten. Där finns också regler om att åtgärder ska vidtas för att förebygga riskerna. I den tidigare föreskriften (AFS 2002:1), nu ersatta av (AFS 2017:3), sattes regler för användning av trycksatta anordningar däribland riskbedömning som gällde från 30 maj Även för anläggningar som tagits i bruk före den 30 maj 2002gäller att en riskbedömning i enlighet med 1, 2 kap. i denna föreskrift skall ha utförts senast den 1 januari Dessa regler gäller för alla typer och storlekar av gasförladdade hydraulackumulatorer. Under bestämda betingelser gäller även krav på kontroll, se nedan.

4 INFORMATION OM REGLER FÖR KONTROLL AV TRYCKSATTA ANORDNINGAR AFS 2017:3 Användning och kontroll trycksatta anordningar. Arbetsmiljöverkets regler samt allmänna råd om tillämpning av föreskriften angående användning och kontroll av trycksatta anordningar, AFS 2017:3. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Föreskriften trädde i kraft den 1 dec Tillämpning Jämfört med den tidigare föreskriften AFS 2005:3 har införts ett undantag för In och Utvändig kontroll, se avsnittet Återkommande kontroll nedan. Klassning av tryckbärande anordningar i likhet med föreskrifterna i AFS 1999:4 som gäller konstruktion, tillverkning och i vissa fall installation av tryckbärande anordningar, vilka trädde i kraft den 29 november Det innebar att vi fick harmoniserande regler och ett klassningssystem för tryckbärande anordningar i Europa (PED). För kontroll i Sverige finns ett motsv. klassningssystem som gör att vi kan inordna våra produkter i kontrollpliktiga respektive inte kontrollpliktiga Trycksatta anordningar med flera utrymmen och fluider När en trycksatt anordning har flera utrymmen och fluider ska den i sin helhet klassas utifrån det av utrymmena som medför de mest omfattande k aven, för hydraulackumulatorer gäller gassidan. Fortlöpande tillsyn av trycksatta anordningar Besiktningsklasserna A C enligt tidigare föreskrift har ändrats till kontrollklasser A och B. För alla tryckkärl med kvävgasfyllning gäller tabell under 10 4 kap. AFS 2017:3 (Bilaga 1 i detta dokument), dit hör hydraulackumulatorer. Den gas som är trycksatt är i grupp 2a och är därmed i klass A då klass B inte gäller för hydraulackumulatorer enl. undantaget i pkt. 2, se även allmänna råd under 10 4 kap. Kravet på kontroll gäller således enbart för klass A i vårt fall och gränsen går vid produkten p*v>1000 barliter (tryck [p] i bar, kärlvolym [V] i liter). Alla kärl oavsett volym med tryck över 1000 bar är kontrollpliktiga och alla kärl med tryck från 0,5 bar (atö, 1013 mbar) och lägre är inte kontrollpliktiga. Trycknivån [p] vid beräkning av kravet för kontroll enligt ovan, bestäms av det avsäkringstryck som säkerhetsutrustningen förackumulatorn är satt till. Säkerhetsutrustningen kan utgöras av sprängbleck eller plomberad tryckbegränsningsventil på gassidan alternativ t plomberad tryckbegränsningsventil på oljesidan. Säkerhetsutrustningen ska fr.o.m. 30 maj 2002 vara CE märkt. Se även avsnitt "Krav på kontroll" nedan. Trycksatta anordningar i klass A ska genomgå kontroll. Det ligger på brukarens ansvar att kontroll utförs. Tillämplig kontroll utförs av ackrediterat eller av till Arbetsmiljöverket anmält (samt bekräftat) organ. (se även kontroll och certifieringsorgan nedan)

5 Första kontroll gäller enligt 3, 5 kap. Ska utföras innan en trycksatt anordningen första gången tas i drift. Därvid ska kontrolleras tillverkningsunderlag, att säkerhetsanordningar enligt gällande föreskrifter finns installerade och fungerar tillfredsställandesamt att alla risker som rimligen går att förutse beaktas. Första kontroll ska inte utföras på hydrauliska ackumulatorer med kvävgasfyllning om de ingår i en anordning som är försäkrad enligt Europeiska unionens gällande produktdirektiv. Återkommande kontroll gäller enligt 4, 5 kap. Återkommande kontroll genom driftprov(dp) ska utföras i intervall om 4 år. Vid återkommande kontroll genom driftprov ska funktionskontroll av plomberad säkerhetsutrustning utföras alternativt okulär kontroll av sprängbleck. Undantag för In och Utvändig undersökning (IU) gäller för hydraulackumulatorer enligt 6, 5 kap. punkt 4: - 4. Behållare och rörledning i hydrauloljesystem om materialet i dess tryckbärande delar är sådant att det erfarenhetsmässigt inte är stor risk för sprickbildning. Undantaget gäller även fast de tillhör klass A. Allmänna råd: Exempel på behållare i hydrauloljesystem som inte omfattas av i undantaget i punkt 4 eftersom materialet i dess tryckbärande delar är sådant att det erfarenhetsmässigt är stor risk för sprickbildning är tryckoljeklockor i vattenkraftverk. Revisionskontroll gäller enligt 16, 5 kap. Trycksatta anordningar i klass A ska genomgå en revisonskontroll när de 1. väsentligen har reparerats eller ändrats, 2. har utsatts för sådana riskeratt de kan ha skadats, 3. ska vara trycksatta med väsentligt ändrade driftsförhållanden, eller 4. ska vara trycksatta efter det att journalen enligt fortlöpande tillsynen visar att det inte finns någon återstående livslängd. En revisionskontroll behöver inte utföras om ett kontrollorgan bedömer att omständigheterna i 1 3 har en obetydlig påverkan på anordningens hållfasthet. Om arbetsgivaren kan visa att en åtgärd enligt första stycket har utförts som ett led i tillverkningen enligt de väsentliga säkerhetskraven i något av Europeiska unionens produktdirektiv behöver ingen revisionskontroll utföras. Allmänna råd: För att göra bedömningen enligt andra stycket är det ofta nödvändigt att kontrollorganet får möjlighet att undersöka anordningen innan åtgärden eller reparationen utförs. Exempel på sådant som kan vara en väsentlig reparation, eller ändring är byte av eller svetsarbete i tryckbärande delar eller annat utbyte av skadade tryckbärande delar där det nya materialet sammanfogas med den trycksatta anordningen. Exempel på sådana risker som medför att en trycksatt anordning kan ha skadats är att den har stått avställd utan korrosionshindrande åtgärder, eller att den har utsatts för tryck eller temperaturnivåer som avviker från de värden som avsetts av tillverkaren.

6 Förfallomånad för återkommande kontroll Kontrollintervall för återkommande kontroll tidsbestäms från månaden för installationskontroll. Kontroll ska utföras tidigast 6 månader före och senast 5 månader efter förfallomånaden. Lämplig förfallomånad är juli för att få kontrollperioden under samma år Åtgärder efter kontroll I: Bedömningar Kontrollerande organ ska bedöma om den kontrollerade anordningen uppfyller kraven för godkännande samt vilka högsta respektive lägsta tryck och temperatur som är lämpliga ur säkerhetssynpunkt. II: Kontrollskylt och dokumentation Efter godkänd kontroll ska tryckkärlet på väl synlig plats förses med kontrollskylt av varaktig beskaffenhet som anger: tillverkningsnummer förfallomånad för nästa besiktning (månad, år) det ackrediterade kontrollorganets märke högsta resp. lägsta tryck och temperatur markering som visar att tryckkärlet är besiktigat och godkänt Efter kontroll ska det kontrollerande organet skriva ut intyg över kontrollen. Bestämmelser om straff och sanktionsavgifter Om bestämmelserna angående kraven på första kontroll och återkommande kontroll överträds ska fysiska och andra juridiska personer än svenska staten betala sanktionsavgifter. Dessa uppgår för "behållare för luft eller kvävgas i klass A" till kronor/behållare. Kontroll och certifieringsorgan För kontroll ska i första hand en oberoende kontrollinstans anlitas som är ackrediterad av SWEDAC. Inom området kontroll av tryckbärande anordningar finns följande tre ackrediterade företag att tillgå: Inspecta Sweden AB Björnstigen Stockholm Tel: DEKRA Industrial AB Gamlestadsvägen Göteborg Tel: FORCE Technology Sweden AB Tallmätargatan Västerås Tel: Ett kontroll eller certifieringsorgan som inte är ackrediterat av SWEDAC och som avser att utföra kontroller eller certifiering enligt föreskrifterna ska anmäla detta till Arbetsmiljöverket. Ackrediteringsbeviset eller motsvarande bevis som styrker kontroll eller certifieringsorganets behörighet ska bifogas till anmälan. Efter det att Arbetsmiljöverket har bekräftat att anmälan gjorts enligt första stycket får kontroll eller certifieringsorganet utföra kontroll.

7 För att kontrollorganet ska kunna genomföra första kontroll eller revisionskontroll på ett smidigt sätt krävs att all dokumentation finns tillgänglig. Detta innefattar bl.a. "Försäkran om överensstämmelse (eller motsv. dokumentation för äldre kärl), samt ett underlag som redovisar hur kärlen är avsäkrade mot högt tryck och instruktioner på hur denna utrustning ska provas. Vid alla typer av kontroll ska även materialutmattning beaktas. Arbetsgivaren ska till stöd för den fortlöpande tillsynen se till att det förs en journal som visar den återstående livslängden för trycksatta anordningar i klass A som har en begränsad livslängd. Hydac tillhandahåller "Försäkran om överensstämmelse för alla CE märkta tryckkärl i Hydacs produktsortiment där så krävs. Där finns också underlag för beräkning av kärlets livslängd. Sammanfattning Ovanstående information är ett sammandrag och i huvudsak en tolkning av föreskriften AFS 2017:3 koncentrerat till de moment som gäller HYDAC:s produkter. Spånga den 1 december 2017

8 BILAGA 1 4 kap. Trycksatta anordningar i klass A och B 10 Tryckkärl som inte omfattas av 7 9 indelas i klasser enligt tabellen nedan. Tabellen visar hur många barliter ett tryckkärl får vara avsett att användas med innan det faller inom klass B respektive A. Kärl som är avsedda att innehålla en gas som tillhör grupp 1a vilken även är en instabil gas enligt förordning (EG) nr 1272/2008 ska tillhöra klass A även om de vid tillämpning av tabellen skulle tillhöra klass B. Vid bestämning av tryckkärlets klass enligt tabellen ska trycket, p, sättas lika med 1 om luft i ett tryckkärl trycksätts genom att vatten pumpas till ett från början trycklöst kärl. Följande tryckkärl som skulle tillhöra klass B vid tillämpning av tabellen ska ändå inte tillhöra någon klass: 1. Tryckkärl i kyl eller värmepumpsanläggningar vars innehåll är en gas som tillhör grupp 2a. 2. Tryckkärl för luft och kvävgas. Tabellen ska inte tillämpas å tryckkärl som ska innehålla en vätska som hör till grupp 2a vid en temperatur, t, som är 65 C eller lägre. Sådana tryckkärl tillhör varken klass A eller B. Allmänna råd: Exempel på tryckkärl för luft och kvävgas är hydroforer, expansionskärl och hydraulackumulatorer.