METODBESKRIVNING. Riskbedömning för användning av trycksatta anordningar INSPECTA. Revision nr: 1

Transkript

1 INSPECTA Riskbedömning för användning av trycksatta anordningar Revision nr: 1 INSPECTA SWEDEN AB BOX STOCKHOLM TEL FAX Sida 1 av 7 Tekn_Rapp_Swe_Sv_003_090101

2 Innehållsförteckning 1 KORT TEORETISK BAKGRUND TILL RISKBEDÖMNING METOD VID BEDÖMNING AV RISKER Definition och avgränsning av analysobjekt Insamling av data samt identifiering av orsaker till risk Konsekvensuppskattning Sannolikhetsbedömning Riskvärdering Åtgärdsförslag för riskreduktion RISKBEDÖMNING ENLIGT AFS 2002: FORTLÖPANDE TILLSYN ENLIGT AFS 2002: Sida Sida 2 av 7

3 1 KORT TEORETISK BAKGRUND TILL RISKBEDÖMNING Då man analyserar risk krävs en strikt definition av begreppet som ger en relevant storhet att arbeta med. Vi definierar risk som sannolik konsekvens per tidsenhet. Mer specifikt beräknas risknivån R för en komponent genom att sannolikheten P för händelsen felfunktion/haveri multipliceras med konsekvensen då felet inträffar C, d.v.s. risk definieras som R P C med enheter konsekvens tidsenhet fel tidsenhet konsekevens fel Sannolikheten för en händelse beskriver möjligheten att händelsen inträffar och konsekvensen beskriver följden av en viss händelse (givet att händelsen inträffar) Sannolikheten P per tidsenhet kan alternativt uttryckas som förväntad felfrekvens (antal fel per tidsenhet). Sannolikheten P kan uppskattas baserat på erfarenhet och statistik. Sannolikheten för fel P ökar ofta med tiden p.g.a. exempelvis korrosion, erosion, krypning, försprödning eller utmattning. Konsekvensen C då felet inträffar kan vara ekonomisk förlust eller person- och miljöskador. Konsekvensen orsakas vanligen av frigörelse av koncentrationer av energi (högt tryck, hög temperatur) eller av farliga ämnen (explosiva, brandfarliga, giftiga). Riskanalyser utförs ibland med primärt syfte att identifiera potentiella faror i ett system, och inte för att bestämma exakta nivåer på riskerna. Denna typ av riskanalys kallas kvalitativ riskanalys. Grundorsaker till fel kan vara komponentfel, operatörsfel eller råvarufel i en process. Vissa risker, framför allt sådana knutna till operatörsfel, kan minskas genom modifiering (eller införande) av instruktioner, säkerhetssystem och skydd. Vid analys av operatörsfel kan sannolikheten (och ev. minskning) ofta endast bestämmas/uppskattas baserat på erfarenhet. S.k. kvantitativ riskanalys syftar till att mer detaljerat beräkna numeriska värden för risknivån för komponenterna i ett system. Livslängden för komponenter beskrivs i form av en haverisannolikhet, som funktion av tiden. 2 METOD VID BEDÖMNING AV RISKER Syftet med riskbedömningen är att bedöma och reducera risken till en tillräckligt låg nivå avseende personskada vid användning av den trycksatta anordningen. Metoden för riskbedömningen kan delas in i följande sex steg. 1. Definition och avgränsning av analysobjekt 2. Insamling av data samt identifiering av orsaker till risk (riskkällor, händelser) 3. Konsekvensuppskattning 4. Sannolikhetsbedömning 5. Riskvärdering 6. Åtgärdsförslag för riskreduktion 2.1 Definition och avgränsning av analysobjekt Riskanalysen gäller enbart arbetsmoment och aktiviteter för användning (drift, underhåll, service, omställning, inställning m.m.) av aktuell anordning. 2.2 Insamling av data samt identifiering av orsaker till risk Tänkbara riskkällor identifieras för det aktuella objektet. En riskkälla definieras här som en händelse eller tänkbar orsak till en olycka. Detta steg är grundläggande och ofta svårast. Riskidentifiering genomförs för samtliga typer av riskanalyser, för att säkerställa att potentiella faror beaktas i utvecklingen av system och dess instruktioner. 2.3 Konsekvensuppskattning. Konsekvensnivån, C, för olika trycksatta anordningar, givet att en viss händelse/fel inträffar, bestäms utifrån den tabell som finns i bilaga 1. Konsekvensen i detta fall tar enbart hänsyn till personskador. Tabellen bygger till stor del på regelverk från Arbetsmiljöverket för inklassning av trycksatta anordningar. Denna inklassning av Sida 3 av 7

4 trycksatta anordningar, bestäms huvudsakligen utifrån den använda fluidens giftighet/brandfarlighet samt upplagrad energimängd (tryck, volym, temperatur). Vi har också vägt in mångårig erfarenhet som ackrediterat organ, från inträffande skador och tillbud, när vi har upprättat vår tabell. Den från tabellen givna konsekvensnivån gäller samtliga delar av anordningen, dvs. vi gör ingen förfinad konsekvensbedömning avseende olika positioner inom en anordning. Den konsekvensnivå som hämtas ur tabellen är den initiala konsekvensen (Ci) för riskkällan. Därefter görs en justering med faktorn (Cx) beroende personnärvaro och eventuella skyddsanordningar. Den sammanlagda konsekvensnivån, C, erhålls genom addition av Ci och Cx till en nivå mellan 0 och IV (logaritmisk skala). För händelser med konsekvens (effekt) som inte är direkt relaterad till det trycksatta mediet måste konsekvensen avseende personskada vid händelsen/felet bedömas. Konsekvensnivån kan i dessa fall inte bedömas direkt i enlighet med kategorindelningen enligt tabellen i bilaga 1. Tänkbar konsekvens klassificeras i en av konsekvensnivåerna C 0-C IV enligt Figur 1 nedan, där en beskrivning ges för varje konsekvensnivå för att tjäna som stöd vid bedömningen av nivån för konsekvens som ej är tryckrelaterade. Se vidare SS-EN ISO :2007 samt SS-EN ISO :2008 Riskanalys av händelser med konsekvens icke direkt relaterad till den trycksatta fluiden ingår inte i denna riskbedömning. KONSEKVENSNIVÅ* Allvarlighet BESKRIVNING AVSEENDE PERSONSKADA** C 0 Låg Försumbar; enbart lindriga obehag C I Hög Marginell; enstaka skadade C II Hög Betydande; fåtal allvarligt skadade C III Hög Stor; många skadade, enstaka dödsfall C IV Hög Katastrofal; flertal dödsfall, många svårt skadade *) Konsekvensnivåer i enlighet med tabell i bilaga 1 **) Beskrivningen är tänkt som ett visst stöd vid bedömning av en identifierad konsekvens som ej är tryckrelaterad. Figur 1. Konsekvensnivåer. 2.4 Sannolikhetsbedömning För de riskkällor/initialhändelser som identifierats ska sannolikheten, P, bedömas. Detta görs i två steg. Först bedöms (Pi), den initiella sannolikheten för att riskkällan ska inträffa, enligt fem nivåer. I det andra steget justeras den initiella sannolikheten med hjälp av faktorn (Px), som beror på sannolikheten att faran upptäcks och därmed avhjälps. I en del fall kan ett händelseträd behöva tas fram för att upprätta (Px). Den sammanlagda sannolikhetsnivån, P, erhålls genom addition av Pi och Px och justeras till en nivå mellan 1 och 5 (logaritmisk skala). SANNOLIKHETS NIVÅ SANNOLIKHETS INTERVALL [sannolikhet/år] BESKRIVANDE FREKVENS FÖR INTERVALLET BESKRIVNING P1 < Mindre än en gång per 2000 år Försumbar P En gång per år Osannolik P En gång per år Förekommande P En gång per 2-20 år Trolig P5 > Oftare än en gång per 2 år Vanlig Figur 2. Sannolikhetsnivåer. Sida 4 av 7

5 2.5 Riskvärdering Riskmatrisen används för att göra den sammanvägda bedömning utifrån sannolikheten P för händelsen/felet och konsekvens C då händelsen/felet inträffar. En lämplig indelning i nivåer (skala) för sannolikhet och konsekvens är viktigt för att riskbedömning ska bli relevant. Det är vidare viktigt att alla bidrag till P och C i händelsesekvensen tas med vid bestämningen. Därför har vi använt oss av två justeringsfaktorer (Px) och (Cx) som justerar sannolikheten respektive konsekvensnivån. Gränsen mellan olika risknivåer motsvarar diagonala linjer om klasserna för P och C båda följer en logaritmisk skala. Logaritmisk skala är alltså en förutsättning för att gränsen mellan olika risknivåer ska utgöra räta diagonala linjer, vilket vanligen antas vid användandet av riskkriterier. Då logaritmisk skala använts adderar man sannolikhet och konsekvens, istället för att multiplicera, för att erhålla en risknivå. Risknivån beräknas enligt följande: R = P + C = (Pi + Px) + (Ci + Cx) och visualiseras enligt matris nedan. P5 R2 R2 R3 R3 R3 SANNOLIKHETSNIVÅ P4 R1 R2 R2 R3 R3 P3 R1 R1 R2 R2 R3 P2 R1 R1 R1 R2 R2 P1 R1 R1 R1 R1 R2 C 0 C I C II C III C IV KONSEKVENSNIVÅ Figur 3. Riskmatris 2.6 Åtgärdsförslag för riskreduktion Då en viss kritisk risknivå specificerats ställs kravet att åtgärder ska utföras så att alla riskkällor ligger lägre än denna gränsnivå. I detta fall ligger gränsnivån längs skiljelinjen mellan R1 och R2 i riskmatrisen ovan. För de riskkällor som hamnar inom R2 och R3 (gul och röd) föreslås åtgärder för att risken ska reduceras. I de flesta fall är det P som reduceras, men ibland kan även C mildras genom införande av skyddssystem. Reduktion av risknivån ska i första hand utföras genom eliminering, om det är möjligt, och därefter genom skyddsåtgärder eller i sista hand via information/instruktioner och utbildning. Notera att de riskkällor där bedömd risknivå är tillräckligt låg alltid bör behandlas i instruktionen för användning, underhåll och fortlöpande tillsyn. I figur 4 ges en beskrivning av de tre risknivåerna. RISKNIVÅ BESKRIVNING ÅTGÄRDER GRÖN Låg risk Inga ytterligare åtgärder krävs. GUL Medelhög risk Åtgärder bör vidtas. Förslag ges. RÖD Hög risk Åtgärder krävs. Förslag ges. Risknivå Beskrivning Åtgärder Figur 4. Risknivåer och åtgärder. Sida 5 av 7

6 3 RISKBEDÖMNING ENLIGT AFS 2002:1 Riskbedömningen skall utföras enligt föreskriften AFS 2002:1 Användning av trycksatta anordningar, nedan kallad föreskriften, den vänder sig till användare, ägare och brukare. Anläggningsägaren är ansvarig för att föreskriften uppfylls, vilket bl.a. innebär ansvar för åtgärder, uppföljning samt revidering av riskbedömningen. Riskbedömningen och de vidtagna åtgärderna skall följas upp regelbundet för att klargöra om andra riskkällor som är så stora att man måste vidta en riskreducerande åtgärd har tillkommit. En förnyad riskbedömning skall enligt föreskriften genomföras om uppföljningen visar att befintliga risker inte stämmer med tidigare riskbedömning, om vidtagna åtgärder inte gett förväntat resultat, eller vid förändringar i arbetsprocesser eller verksamheten. Inspectas rekommendation är att förnya riskbedömningen vid varje förändring, eller minst vart femte år. Riskbedömningen utförs utifrån den information om det aktuella objektet som genom anläggningsägaren gjorts tillgänglig. Rapporten återspeglar den situation som var gällande vid tidpunkten då riskbedömningen genomfördes. Vidare tar riskbedömningen endast hänsyn till risker vid normal drift, vilket innebär att en särskild riskanalys bör upprättas inför exempelvis större servicearbeten. 4 FORTLÖPANDE TILLSYN ENLIGT AFS 2002:1 Trycksatta anordningar skall fortlöpande tillses så att säkerheten är betryggande vid användning. Krav på tillsynsprogram och dokumentation gäller för samtliga trycksatta anordningar. Vid tillsynen skall, i den mån det har betydelse för säkerheten, kontrolleras att; Utrustning för mätning av tryck, temperatur, nivå och flöde fungerar. Funktionen av säkerhetsanordningar såsom säkerhetsventiler, tryckvakter o. dy. Larm av olika slag fungerar Inga otätheter uppkommit i exempelvis flänsförband och armatur Anordningen inte utsatts för skadlig inre eller yttre påverkan, såsom erosions- eller korrosionsangrepp samt skadliga vibrationer. Rör och armaturmärkningen är intakt och väl synlig Den som utför fortlöpande tillsyn skall ha kompetens för uppgiften samt vara förtrogen med reglerna i gällande tryckkärlsföreskrift (AFS 2005:3, och AFS 2002:1). Om det vid tillsynen eller annars görs iakttagelser som kan innebära att säkerheten hos en trycksatt anordning inte längre är betryggande skall snarast åtgärd vidtas för att återställa säkerheten. Exempel på åtgärd kan vara: Reparation Besiktning eller motsvarande egenkontroll Ändrade driftförhållanden Noggrannare undersökningar Tillsynen skall journalföras eller på annat sätt antecknas så att datum för tillsynen och vem som utfört den framgår. Om det vid tillsynen iakttas något som föranleder åtgärder skall det dessutom antecknas: Vad som iakttagits Datum för iakttagelsen Vilken åtgärd som behövs Orsak till det som iakttagits om den inte är uppenbar Datum då åtgärd vidtagits Minst en gång per år skall en genomgång av dokumentationen göras, så att eventuella brister som t ex att iakttagelser ej blivit åtgärdade upptäcks, så att de kan åtgärdas, och så att rutinerna kan ändras. Skyddsombud bör få tillfälle att närvara vid denna genomgång. Fortlöpande tillsyn kan ses som ett sätt att tidigt upptäcka fara och därigenom kunna minska minska sannolikheten för risken. Man flyttar sig då nedåt i riskmatrisen. (även om frekvensen / exponeringen ökar något av tillsynen) Sida 6 av 7

7 Bilaga 1 Mall för bedömning av konsekvensnivån hos Trycksatta Anordningar Nivå IV Pannor med TS > 110 C och P > 5 kw Pannor med TS < 110 C och P > 100 kw Varmvattenberedare (el) med V > 100 liter Tryckkärl klass A och grupp 1a Tryckkärl klass A och grupp 2 a innehållande ånga eller hetvatten Cisterner grupp 1a eller brf.vara med V > liter Vakuumkärl grupp 1a och V > 5000 liter Vakuumkärl grupp 2a med TS > 65 C och V > liter Rörledning för gas eller kond.gas grupp 1a med PS > 5 bar(e) och DN>25 Rörledning för vätska grupp 1a/brf.vara med PS >5 bar(e) och DN>50 Rörledning för ånga/hetvatten klass A Nivå II Pannor med TS < 110 C och 5 kw < P >100 kw Tryckkärl klass B och grupp 1a Tryckkärl klass B och grupp 2 a innehållande ånga eller hetvatten Vakuumkärl grupp 1a och 1000 liter < V > 5000 liter Vakuumkärl grupp 2a med TS > 65 C och liter < V > liter Rörledning för ånga/hetvatten klass C Rörledningar klass B och grupp 2a utom ånga och hetvatten Övriga nivå 0 Nivå III Tryckkärl klass A och grupp 2a utom ånga och hetvatten Varmvattenberedare (el) med 25 < V < 100 liter Tryckkärl utförda i glas innehållande gas eller ånga och V > 25 liter Tryckkärl utförda i glas innehållande vätska, grupp 1a och V > 25 lit Rörledning för gas eller kond.gas grupp 1a övriga dimensioner Rörledning för vätska grupp 1a/brf.vara övriga dimensioner Rörledning för ånga/hetvatten klass B Rörledningar för klass A och grupp 2a utom ånga och hetvatten Nivå I Tryckkärl klass B och grupp 2a utom ånga och hetvatten (200 bar*liter< V < 1000 bar*liter enligt diagram 2) Tryckkärl utförda i glas innehållande gas eller ånga och V > 5 liter Tryckkärl utförda i glas innehållande vätska, grupp 1a och V > 5 lit Cisterner grupp 1a eller brf.vara med 1000 liter <V > liter Varmvattenberedare (el) med 5 < V < 25 liter Rörledningar klass C och grupp 2a Sida 7 av 7