OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

Transkript

1 Utgåva: 2 Datum: Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas. För att utveckla och precisera reglerna ger Arbetsmiljöverket ut mer detaljerade föreskrifter. Portalföreskriften inom området, som gäller alla arbetsgivare, heter Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1. Den innehåller generella regler för riskbedömning och riskanalys. Så här skriver man om riskbedömning i föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete: Undersökning och riskbedömning Risker i arbetet behöver undersökas och bedömas systematiskt. Arbetsgivaren behöver vara klar över vilka risker som finns så att ohälsa och olycksfall kan förebyggas. Metoder för undersökning I företag med kemiska risker, brand- eller explosionsrisker är det ofta nödvändigt att använda särskilda metoder för riskanalys. Det gäller också verksamhet med automatiserad eller komplex maskinell utrustning. Ändringar i verksamheten Det är angeläget att ta hänsyn till arbetsmiljö, dels innan verksamheten kommit i gång, dels inför förändringar under löpande drift. Det är viktigt att hitta riskerna och åtgärda dem innan de byggts in i systemet. Personalen kan fara illa vid en omorganisation. Det är viktigt att tidigt få fram riskerna så att negativa följder kan förebyggas. Utredning av olycksfall och tillbud Ofta har tekniska faktorer, mänskligt handlande, organisatoriska förhållanden och ledning av verksamheten samverkat, exempelvis till ett olycksfall. Arbetsgivaren bör därför, så långt det är praktiskt möjligt, ta reda på samtliga bakomliggande orsaker till det inträffade. Utredning behöver göras grundligt och systematiskt.

2 Utgåva: 2 Datum: Sida 2(5) Husums fabrik Riskanalys Riskanalys är en systematisk användning av tillgänglig information för att identifiera riskkällor och att uppskatta risker för människa, egendom eller miljö. En riskanalys för ett definierat system består av en identifiering av riskkällor och en riskuppskattning. Riskuppskattning innebär att man tar fram ett mått på de risker som analyseras. Ett nyckelord är systematisk. Det innebär att man använder en strukturerad och systematisk arbetsgång för granskningen, gärna med tydligt definierade och etablerade metoder. Vad som skall menas med systematisk är inte alltid självklart och det kan bli ett slags kvalitetsmått på analysen. Inte heller säger de här definitionerna hur djup och noggrann riskanalysen skall vara. Riskanalys kan i många situationer innebära stora fördelar och bidra till en effektivare hantering av risker i företag och organisationer. Med hjälp av riskanalys kan man gå från att titta på förhållanden till exempel vid skyddsronder- till att se och upptäcka brister med hjälp av systematiska verktyg och metoder. Erfarenheter från analyser genomförda i olika typer av företag visar att det ofta finns goda förutsättningar att använda riskanalys, och att man med relativt blygsamma insatser snabbt kan få användbara resultat. Nedan redovisas ett antal av de fördelar som kan uppnås genom att använda riskanalys. Upptäcker dolda risker Systematiken och de metoder som används för riskanalys gör att man upptäcker dolda risker. Man får hjälp att se kända förhållanden på ett nytt sätt och kan upptäcka nya risker. Ökar kunskap och samarbete Riskanalys bör alltid genomföras i samarbete mellan personal med olika funktioner i företaget, t.ex. operatörer och arbetsledning. Det bidrar till ett ökat lärande genom utbyte av erfarenheter och kunskap. Det gör också att man lyfter fram tyst kunskap som finns på operatörsnivå, men som alltför sällan tas tillvara för att utveckla och förbättra verksamheten.

3 Utgåva: 2 Datum: Sida 3(5) Husums fabrik Stöd i regler och ledningssystem I ett ökande antal av Arbetsmiljöverkets föreskrifter ställs det krav på systematisk riskbedömning och skriftlig dokumentation användning av riskanalys kan vara ett bra sätt att uppfylla sådana krav. Det finns också stöd för användningen i olika ledningssystem, till exempel för arbetsmiljön i OHSAS 18001, eller för yttre miljön i ISO Förbättringscirkel (PDSA-cirkeln) är grunden för systematisk förbättringsarbete, både inom yttre miljö, arbetsmiljö och kvalitet. Riskbedömning Riskbedömning är ytterligare en term som återfinns på många ställen. I föreskriften om Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), verkar riskbedömning användas i en allmän betydelse såsom att bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Detta kan göras på olika sätt. Det finns också en definition i standarden, som också återfinns i flera föreskrifter t.ex. om Laboratoriearbete (AFS 1997:10) och Gaser (AFS 1997:07). Den lyder: Riskbedömning är en övergripande process som omfattar riskanalys och riskvärdering. Riskvärdering är en process då bedömningar görs om risker, som framkommit vid en riskanalys, kan tolereras med hänsyn till faktorer så som socioekonomiska aspekter och miljöaspekter.

4 Utgåva: 2 Datum: Sida 4(5) Husums fabrik I en standard om maskinsäkerhet, som ofta är kopplad till CE-märkning utgår man i huvudsak från dessa två definitioner. Figuren visar relationen mellan de olika termerna i den tekniska standarden om riskanalys. Start, planering Identifiera riskkällor Riskanalys Riskuppskattning Riskbedömning Riskvärdering Åtgärder (eventuella) Välj metodik efter behov Behovet av att använda riskanalys helt avgörs av arbetsuppgiftens och utrustningens komplexitet. I de föreskrifter som ges ut av Arbetsmiljöverket (AFS) kan man få vägledning om när risker skall kartläggas och bedömas och hur man kan gå tillväga. I ett antal av dem finns uttryckliga krav på riskbedömning och riskanalys. Om det inte finns föreskrifter på ett visst område, gäller arbetsmiljölagens allmänna krav. Ett urval metoder Riskanalys används inom många olika tillämpningar, vilket gör att mängder av metoder har tagits fram. Även om man begränsar sig till ämnet arbetsmiljö och främst olyckor och akuta skador, kan man hitta mer än 50 metoder. Vi har här främst inriktat oss på fem metoder. Arbetssäkerhetsanalys ASA Hazop What if Olyckutredning med Avvikelseutredning Grovanalys

5 Utgåva: 2 Datum: Sida 5(5) Husums fabrik En Arbetssäkerhetsanalys är inriktad på de arbetsuppgifter som görs av en person eller grupp. Analysen utgår från en lista över delarna i en arbetsuppgift. Man går sedan genom listan punkt för punkt och försöker komma på olika skaderisker; klämställen, vassa kanter, kontakt med kemikalier osv. Det är en metodik som har funnits åtminstone 40 år. Inom kemiindustrin är metoden HAZOP (Hazard and Operability Studies) tämligen vanlig. I en analys söker man efter avvikelser i processen som kan orsaka risker. I metoden ingår en lista över ledord av typen Inget, Mer, Mindre osv. De används som hjälp i en gruppdiskussion. Metoden blir grundlig och systematisk genom att man diskuterar genom alla anläggningens viktiga delar. En analys blir vanligen mycket omfattande. What-If är också en metod från kemiindustrin. Den används som en grovanalys, där man diskuterar ett helt system samtidigt. Metodiken bygger på att man ställer frågor av typen Vad händer om elförsörjningen försvinner? Vad händer om kylvattnet blir för varm? och så vidare. Metoden är översiktlig och blir vanligen snabb. En nackdel är att resultatet i högre grad är beroende på analysledaren och de som är närvarande. Bland de utvalda verktygen har vi även inkluderat utredningar av verkliga tillbud och olyckor. Med metoden Avvikelseutredning kan man genomföra en analys, som gör att man på ett enkelt sätt kan förstå svagheter i systemet. Vid Avvikelseutredningen identifierar man avvikelser och störningar som inträffade innan olycksfallet eller tillbudet. Man använder samma principer som vid Avvikelseanalys och tillämpar ett MTO-tänkande. Grovanalys är en översiktlig granskning (preliminär riskanalys). Den används för att i grova drag identifiera tänkbara skadehändelser. Grovanalys kan användas i befintlig verksamhet och tidigt i projekt för att i grova drag identifiera riskkällor som bör utvärderas vidare i noggrannare riskanalyser. För alla dessa fem metoder finns checklistor för stöd vid identifieringen. De innehåller också ett bedömningssteg, där de identifierade riskerna bedöms. Slutligen innehåller alla dessa fem ett moment för att ta fram åtgärdsförslag.