Vad kan hända? Hur troligt är det? Hur stor blir skadan? Hur kan detta mätas? Hur hanteras osäkerheterna? Utbildning i riskanalyser Riskanalysmetoder

Transkript

1 Utbildning i riskanalyser metoder Johan Lundin, WSP johan.lundin@wspgroup.se Riskhantering (IEC-modellen, ISO-standard) Hanteringsprocess Bestäm omfattning Identifiera risker Riskuppskattning Riskvärdering Acceptabel risk Analys av alternativ Riskbedömning Riskkontroll Beslutsfattande Genomförande Övervakning Riskhantering Innehåll metoder Syfte riskanalys (beslutsunderlag) Syfte med riskanalys Strukturen för riskanalys (hur går det till?) Exempel på riskanalysmetoder Att mäta risk Val av riskanalysmetod Generellt Del i en process för att ta fram åtgärder och för att proaktivt hantera risk Redovisa riskpåverkan, t ex restrisk eller verifiering av åtgärder Specifikt Seveso Olycksförebyggande åtgärder Skadeförebyggande åtgärder Skadebegränsande åtgärder Beslut om omfattning beredskapen Vad gör man internt när en olycka har hänt? intern plan Vad gör räddningstjänsten? - kommunens plan Ge relevant information till myndigheter, anställda och till allmänheten Grunden för riskanalys Hur går det till? Vad kan hända? Hur troligt är det? Hur stor blir skadan? Hur kan detta mätas? Hur hanteras osäkerheterna? risken 1

2 Hur går det till? risken Vad ska arbetet leda fram till? Vilka beslut ska arbetet ligga till grund för? Vilka kvalitetskrav ställs på analysen? Vilka fysiska gränser och gränssnitt gentemot användare och anslutande system gäller? Vilka skydds (endpoints) ska beaktas (person, miljö, ekonomi)? Tidsgränser, vilken tidshorisont arbetar vi med? Vilka faser av verksamhetens livstid ska beaktas? Vilka är lämpliga deltagare? Vilka kriterier ska identifierade och bedömda risker värderas efter? Välj detaljeringsgrad, metod och avgränsningar så att analysresultaten kan relateras till valda kriterier! Hur går det till? Målsättning vid riskidentifiering Fullständighet Kunskapsbaserad (beakta tidigare erfarenheter) Multi-disciplinär Granskningsbar (dokumenterad process) Strukturerad (för att ge fullständighet) Effektiv (fokusera på viktiga problem) risken Hur går det till? Bedömning av konsekvenser Teoretiska och/eller empiriskt framtagna beräkningsmodeller för bedömning av t ex strålning, explosionstryck, gasspridning och konsekvenser därav. Erfarenhetsbaserad bedömning (ofta 5-gradig skala) t ex människors hälsa, miljö eller egendom. risken 2

3 Hur går det till? Bedömning av sannolikheter Empiriska skattningar Logiska system Expertbedömningar Från: Handbok för riskanalys, Räddningsverket, 2003 risken Hur går det till? Metoder och verktyg? risken metoder metoder - överblick Användbara Praktiska Trovärdiga Kvalitativa Index metoder (semi-kvantitativa) Kvantitativa Screening Survey Assessment Kvalitativa metoder Halvkvantitativa metoder Kvantitativa metoder Det Prob HazOp What-If checklistor Indexmetoder Riskmatris QRA Konsekvensanalys Osäkerhetsanalys QRA 3

4 metoder - struktur Kvalitativa riskanalysmetoder En rad olika modeller Checklistor Hazard mapping Hazop FMEA What-if (Grovanalys) Enkla i sin struktur Främst riskidentifiering Hazard mapping HazOp Använd en översiktskarta över verksamheten och markera var det finns olika kemikalier och i vilka mängder Markera även koncentrationer och hur de distribueras Fördel Enkel metod som ger en uppfattning om potentiella risker Nackdel Inga överväganden om tekniker och processer som används a anslutning till kemikalierna eller om sannolikheter för utsläpp Ger alltså ingen info om själva riskerna Genomgång av process (rör/ledningar) Identifiering av riskfaktorer och operatörsorsaker Beskrivning av konsekvenser Hur reagerar systemet på avvikelser. Eventuella avvikelser, orsaker och konsekvenser studeras och åtgärdas varpå processen upprepas Ledord mindre, nej-inget, mer/högre, dessutom Fördel: Heltäckande resultat Nackdel: Tids och resurskrävande HazOp What-if? Protokoll (exempel)) Ledord - nej Avvikelse - inget flöde Konsekvens - överskott av ammoniak Orsak - ventil avstängd, lagertank tom Föreslagna åtgärder - automatiskt system Identifiera riskkällor Oplanerade händelser (Vad händer om...) Hela system Effektiv metod gott rykte Grov värdering av risk Fördel: Fungerar bra på relativt enkla och lättbegripliga system eller som en brainstorming-teknik i en kompetent grupp Kräver mer detaljerade kunskaper om anläggningar och driftrutiner än en grovanalys Liknar ganska mycket Hazop men är mer beroende av kompetensen och erfarenheten hos den som ställer frågorna eftersom endast ställda frågor får svar Nackdel Det finns inget som garanterar fullständighet 4

5 What-if? FMEA/FMECA Protokoll (exempel) Vad händer om... Sannolikhet Konsekvens Åtgärd Ansvarig Identifiera och bedöma konsekvenser Felfunktion, effekt- och konsekvensanalys Delars påverkan på systemet Möjliga felfunktioner och effekten Halvkvantitativa metoder Grovanalys En rad olika modeller Mond Dow Riskmatris (grovanalys) Index Jämförelse möjlig Riskidentifiering och konsekvensmått Storleksordning Utgå från erfarenheter, fantasi, eller eventuellt checklistor Identifiera Skadehändelser, orsaker, konsekvenser, skydd och rekommenderade åtgärder Sannolikhet och konsekvens bedöms av gruppen Resultaten presenteras i en riskmatris och i ett protokoll Fördel Snabb och flexibel metod Nackdelar Gruppens bredd, kompetens och arbetssätt är helt avgörande för kvalitén Den översiktliga ansatsen gör att speciella händelser och riskkällor helt kan missas Grovanalys Riskmatris Redovisning i protokoll och i riskmatris Skadehändelse Orsak Konsekvens Riskvärdering (slh & kons) Åtgärd/kommentar 5

6 Riskregister (succesiv uppsamling av information) Kvantitativa riskanalysmetoder En rad olika modeller QRA/PSA Händelseträd Felträd Komplexa beräkningar Modellering av verkligt förlopp för att bestämma konsekvens Konsekvensanalys Felträd Wors case Dimensionerande skadefall(?) och eller eller Händelseträd - QRA Händelseträd - QRA Delscenario Delscenario Ja Gasol Kemikalie Klorgas Ja Antändning Nej Ja 20.0% Ja % Antändning Gasol % Nej % Kemikalie % Klorgas Kemolycka inträffar P = 10^-3 Nej Läckage 4 Kemolycka inträffar P = 10^-3 Läckage Nej 90.0%

7 Effektmodellering Effektmodellering Dos-respons samband Påverkan i form av exempelvis: övertryck värmepåverkan giftiga gaser Här behandlas endast giftiga gaser Probitfunktion Hur mäts risk? Olika riskmått Beror på riskanalysmetod Frekvens (för den oönskade händelsen) Konsekvens (antal liv, skadekostnad, skada på naturmiljö) Förväntat värde (antal omkomna per år) Index Individrisk Samhällsrisk Indexvärden (gradering på fastställd skala) Individrisk Samhällsrisk (Platsspecifik) Individrisk avser risken för en individ som befinner sig inom effektzonen för en eller flera tänkbara olyckor. Uttrycks vanligen som sannolikheten att omkomma per år Individrisken påverkas inte av olyckans storlek vad gäller hur många människor som kan utsättas för dess effekter Mått på individrisken kan presenteras i form av såväl numeriska värden som grafiskt Samhällsrisk avser risken för en grupp människor som befinner sig inom effektzonen för en eller flera tänkbara olyckor Samhällsriskmåtten tar hänsyn till hur många som kan påverkas av en olycka Samhällsrisken presenteras oftast i form av s.k. F/N-kurvor 7

8 Val av riskanalysmetod Val av metod.. är viktigt och påverkas bl a av syfte med analys och vilka osäkerheter som måste hanteras! Syfte med analysen Vilken detaljeringsgrad är nödvändig? Vilket / vilka skydds som skall analyseras Tillgängliga resurser och expertis? När i processen görs analysen? Alla metoder har sin styrkor och svagheter och ingen är perfekt En grövre metodik kan användas inledningsvis för att ge överblick och underlag för prioriteringar (med en viss risk att hela riskområden missas om metoden är för grov) Välj metod utifrån en noggrann bedömning av vilken metod som passar bäst för de speciella förhållandena i varje enskilt fall 8