Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 25 september 2014

Transkript

1 Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 25 september 2014

2

3 Sidan 3 av 327 Ärende 1

4 Sidan 4 av 327

5 Socialkontoret Sidan 5 av 327 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Jesper Kyrk Dnr Socialnämnden Delårsbokslut 2 med helårsprognos 2014 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar godkänna delårsbokslut 2 med helårsprognos 2014 per den 31 augusti 2014 och översända densamma till kommunstyrelsen. Sammanfattning Delårsbokslut (resultat t o m 31/8 2014) Socialnämnden visar ett överskott på tkr och ekonomiskt bistånd visar ett underskott på 62 tkr. Helårsprognos (prognosticerat resultat på helåret 2014) Socialnämnden visar ett prognosticerat överskott på tkr och ekonomiskt bistånd visar på en budget i balans. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad den 22 september SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor: Delårsbokslut 2 med helårsprognos 2014 Kopia av beslut till: Kommunstyrelsen

6 Sidan 6 av 327 Socialnämnden Delårsbokslut för perioden januari augusti 2014 med helårsprognos

7 Sidan 7 av 327 Socialnämnden Ordförande: Tina Teljstedt Kontorschef: Eva Folke Kvalitet Socialnämndens verksamheter ska genomsyras av god kvalitet och vila på en rättsäker grund. Nämndens kvalitets och- ledningssystem sätter ramarna för att vi lever upp till detta. Uppföljningsarbetet har sedan förra året systematiserats och kvalitén på detta har ökat. Kraven på att identifierade brister åtgärdas har ökat likväl som att avvikelser och klagomål hanteras inom ramen för det systematiska förbättringsarbetet. Brukarundersökningar genomförs, både i egen regi och genom Socialstyrelsens årliga öppna jämförelser. I årets redovisning av de öppna jämförelserna påvisade kommunen en betydande ökning av kundnöjdheten inom äldreomsorgen. Andelen hushåll i behov av ekonomiskt bistånd har ökat under de senaste åren. Konkreta insatser vidtas och behöver utvecklas för att motverka att människor fastnar i ett långvarigt behov av försörjningsstöd. En viktig målgrupp i detta arbete är gruppen unga vuxna som saknar egen försörjning. I år genomförs ett projekt i samverkan med arbetsmarknadsenheten och individ- och familjeomsorgens vuxenhet, Åter i arbete, i syfte att hjälpa människor till självförsörjning. Driftredovisning Budget Redovisat Budget avvikelse Avvikelse Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Socialnämnd Ekonomiskt bistånd Summa Helårsprognos Budget 2014 Prognos 2014 Budget avvikelse 2014 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Socialnämnd Ekonomiskt bistånd Summa Redogörelse av delårsresultat och helårsprognos Delårsbokslut (resultat t o m 31/8 2014) Socialnämnden visar ett överskott på tkr och ekonomiskt bistånd visar ett underskott på 62 tkr, efter budgetjustering. Helårsprognos (prognosticerat resultat på helåret 2014) Socialnämnden visar ett prognosticerat överskott på tkr och ekonomiskt bistånd visar på en budget i balans, efter budgetjustering. Myndighets- och beställaravdelningen (prognosticerat resultat på helåret 2014) Avdelningen visar ett överskott på tkr med en budget på tkr.

8 Sidan 8 av 327 Avdelningschef Myndighet- och beställaravdelningen Visar ett överskott på tkr med en budget på tkr. Orsaken till överskottet är att här finns medel avsatta för befarade ökade placeringskostnader inom individ- och familjeomsorg. Enhetschef Vuxna Visar en budget i balans med en budget på tkr. Enhetschef Barn och unga Visar ett underskott på 700 tkr med en budget på tkr. Åtgärder Socialkontoret följer noga kostnadsutvecklingen för placeringar av barn och unga. Varje placering följs noga upp med täta intervaller för att löpande pröva om placering är det mest optimala, samt om placering kan ske på lägre vårdnivå eller om öppenvårdsinsatser på hemmaplan kan erbjudas i stället. För att förhindra placeringar arbetar enheten aktivt med utförarenheten. I förekommande fall aktiveras det privata nätverket likväl som skola, polis och andra samverkansaktörer. Enhetschef Biståndsenheten äldre Visar en budget i balans med en budget på tkr. Enhetschef Biståndsenheten funktionsnedsatta Visar ett överskott på tkr med en budget på tkr. Orsaken till överskottet beror på att kostnaderna för personlig assistans ekonomisk ersättning (sjuklöner) inte beräknas bli så höga som befarat. Utföraravdelningen (prognosticerat resultat på helåret 2014) Visar ett underskott på tkr med en budget på tkr. Avdelningschef Utföraravdelningen Visar ett överskott på tkr med en budget på tkr. Äldreboenden Visar ett överskott på tkr med en budget på tkr. Orsaken till överskottet beror delvis på att 20 nya platser togs i anspråk först i augusti månad i år istället för som tidigare planerats, juni månad. En annan orsak är att det har varit svårt att rekrytera sjuksköterskor, vilket resulterat i lägre personalkostnader. Hemtjänst Visar ett underskott på tkr med en budget på tkr. Orsaken till detta underskott beror på för höga kostnader i förhållande till intäkter i form av LOV-ersättning. Åtgärder Hemtjänsten återgärdar nu bristerna i schemaplaneringen, och planeringen i det dagliga arbetet. Enheten har omorganiserat arbetet till fem mindre grupper med varsin samordnare, som också jobbar halvtid i det direkta omsorgsarbetet. Administrativa tjänster har minskats

9 Sidan 9 av 327 med 1,5 årsarbetare. Verksamhetsuppföljning genom Mobipen har intensifierats för att hitta luckor vilka orsakar för lågt antal utförda timmar. Lokalkostnader har blivit lägre på grund av minskade tomgångshyror och en optimerad lokalanvändning. Enhetschef LSS övriga insatser Visar ett överskott på tkr med en budget på tkr. Den främsta orsaken till detta överskott är låga kostnader för personlig assistans, ledsagning och avlösning. Enhetschef LSS gruppbostäder Visar ett underskott på 600 tkr med en budget på tkr. Orsaken till underskottet är främst ökade personalkostnader. Åtgärder Utföraravdelningen ser över bemanningen för att minimera underskottet. Enhetschef Daglig verksamhet Visar på en budget i balans med en budget på tkr. Enhetschef Socialpsykiatri Visar ett underskott på tkr med en budget på tkr. Orsaken till detta underskott är för höga kostnader i förhållande till intäkter. Åtgärder En översyn av ersättningen pågår. Enhetschef Stöd och behandling Visar på en budget i balans med en budget på tkr. Enhetschef Arbetsmarknadsenhet Visar ett överskott på tkr med en budget på Orsaken till överskottet beror på att projektet Åter i arbete påbörjades senare än beräknat och att kostnaderna för ferieverksamheten blev lägre än prognosticerat. Avdelning kvalitet och verksamhetsstöd (prognosticerat resultat på helåret 2014) Visar ett överskott på tkr med en total budget på tkr. Orsaken till överskottet beror på att intäkterna för ensamkommande barn väsentligt överstiger kostnaderna. Ekonomiskt bistånd Visar på en budget i balans med en budget på tkr. Åtgärder Flyktingmottagandet visar ett betydande ekonomiskt överskott. Samtidigt konstateras att kostnaderna för ekonomiskt bistånd är fortsatt högt bland annat beroende på att många försörjningsstödstagare har ett långvarigt bidragsberoende som till stor del beror på språksvårigheter och bristande skolbakgrund. Med anledning av detta görs en budgetjustering från socialnämndens budget till budgeten för ekonomiskt bistånd med tkr.

10 Sidan 10 av 327 Enheten arbetar både med mottagandet och med handläggningen av ansökningar. Man har arbetat fram nya handläggningsrutiner för ökad rättssäkerhet, liksom för intern samverkan med arbetsmarknadsenheten. Uppföljning av försörjningsstöd sker varje månad. Samarbete med vårdcentraler i kommunen utifrån rehabiliteringsförfrågningar har påbörjats, och kontaktpersoner har utsetts för samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. För att hjälpa språksvaga ut i arbete har ett intensivt arbete kommit igång med fokusering på de språksvaga tillsammans med SFI och arbetsmarknadsenheten. I projektet Åter i arbete som påbörjats i år, har effekterna ännu inte hunnit visa sig. Investeringsredovisning Total kalkyl Investeringsredovisningsprognos Förbrukat tom 2013 Redovisat Redovisat Budget 2014 Kvar av projektbudget 2014 Netto Netto Utgifter Inkomster Netto Utgifter 7016 Inventarier Socialpsykiatri Vinterträdgård Procapita Växthus Socialpsykiatri Upprustning och inv. DV Inv. ensamkommande flykt Inv. arbetsmarknadsenh Nyckelhanteringen Inventarier nytt äldreboende Inventarier Sysselsättning Allégården arbetsmiljö Nyckelfri hemtjänst Kungsgården renovering Hemtjänst maskiner och fordon DV it-utv LANE it Stöd och behandling inv Allégården/Norrgården inv Summa Total kalkyl Förbrukat tom 2013 Prognos Prognos Budget 2014 Kvar av projektbudget 2014 Netto Netto Utgifter Inkomster Netto Utgifter 7016 Inventarier Socialpsykiatri Vinterträdgård Procapita Växthus Socialpsykiatri Upprustning och inv. DV Inv. ensamkommande flykt Inv. arbetsmarknadsenh Nyckelhanteringen Inventarier nytt äldreboende Inventarier Sysselsättning Allégården arbetsmiljö Nyckelfri hemtjänst Kungsgården renovering Hemtjänst maskiner och fordon DV it-utv LANE it Stöd och behandling inv Allégården/Norrgården inv Summa

11 Sidan 11 av 327 Mål och uppdrag Upplands-Bro ska erbjuda våra medborgare mångfald och valfrihet av tjänster inom välfärden Nämndmål Uppdrag Uppföljning Status Ett gott bemötande med fokus på individens möjlighet att själv välja. Se över ytterligare områden för valfrihet. Socialkontoret har under 2014 infört prestationsersättning inom boendestödsenheten. Socialnämnden avvaktar att införa valfrihet inom fler verksamheter tills detta utvärderats. Ett system med fritt val som skapar mångfald, tillgänglighet och kvalitet där individen står i centrum. Öka den enskildes påverkansmöjligheter vid utredning och utformning av beslutade insatser. Socialnämnden verksamheter har under året aktivt arbeta med att den enskilde alltid ska erbjudas att vara delaktig vid upprättande av genomförandeplaner. Inom äldreomsorg har en dokumentationsmodell, ICF, implementerats i syfte att säkra den enskildes deltagande. Nämnden har beslutat att utredningsmetoden äldres behov i centrum (ÄBIC) ska införas inom biståndsenheten. En översyn har genomförts för att möjliggöra en mer behovsinriktad hemtjänst. Barn- och ungdomsenheten har fortbildats i utredningsmetoden barns behov i centrum (BBIC). Nyckeltal 2014 aug 2013 aug 2012 aug Kommentar Andel som upplever att de har valmöjlighet inom hemtjänsten ska öka. Utfall Utfall Utfall Redovisas i årsbokslut Andel som upplever att de har valmöjlighet inom avlösarverksamheten ska öka. Redovisas i årsbokslut Andel som upplever att de har valmöjlighet inom ledsagarverksamheten. Redovisas i årsbokslut Andel som upplever att de är delaktiga vid utredning och i utformandet av beslutade insatser ska öka. Redovisas i årsbokslut

12 Sidan 12 av 327 Upplands-Bro ska ha en ekonomi i balans Nämndmål Uppföljning Status Samtliga enheter ska ha en ekonomi i balans. Samtliga enheter förutom barn-och ungdom, hemtjänsten, bondestöd samt LSS-gruppbostäder har en ekonomi i balans. Åtgärder är identifierade. Upplands-Bro ska använda skattebetalarnas pengar effektivt Nämndmål Uppdrag Uppföljning Status Behovet av försörjningsstöd ska minska. Prioritering av metodutveckling inom ekonomiskt bistånd. Fortsatt utveckling av arbetsmarknadsåtgärder med inriktning på att personer med försörjningsstöd ska bli självförsörjande. Ekonomiskt bistånd redovisar en budget i balans men antalet hushåll i behov av ekonomsikt bistånd har inte sjunkit under perioden. Metodutveckling har skett och samverkan med externa aktörer har intensifierats. Arbetsmarknadsåtgärder har utvecklats. Ett jobbcenter har inrättats och projektet åter i arbete pågår. Stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och i allt arbete särskilt uppmärksamma personer med funktionsnedsättning samt barn och ungdomars situation. Undersöka förutsättningarna för att anordna förebyggande hembesök för personer över 75 år. Utveckla samverkan såväl internt som externt med fokus på den enskilde. Utveckla boendestödet inom socialpsykiatrin i syfte att underlätta kvarboende. Se över alternativa boendeformer för personer med funktionsnedsättning. Biståndsenheten har påbörjat ny rutin för uppsökande verksamhet. Enheten ska påbörja ett projekt för uppsökande verksamhet för personer äldre än 75 år. Samverkan med externa aktörer har utvecklats, bland annat med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt med landstinget. Den interna samverkan inom socialkontorets har systematiserats, bland annat i form av enhetsgemenamma uppföljningsdagar. Från och med 1 januari i år arbetar boendestödsenheten med prestationsersättning med det primära syftet att säkra att den enskildes behov tillgodoses. Enheten har utökat sin kompetens vad gäller missbruk- och beroendeproblematik. Samverkan med LSS-utförare och andra relevanta aktörer har påbörjats.

13 Sidan 13 av 327 Utveckla tidiga insatser till utsatta familjer genom förebyggande arbete i samverkan med öppna förskolan, mödra- och barnavårdcentralen. Samverkansavtal kommer att skrivas under hösten med berörda verksamheter för att få till stånd ett formaliserat familjecentralsliknande arbete. Samverka med andra myndigheter, organisationer och föreningar för ett effektivt resursnyttjande. Förebygga att ungdomar kommer i utanförskap genom ett förtroendefullt samarbete mellan socialtjänsten, skolan och polis. Samverkan har utvecklats och systematiserats. Individ och familjeomsorgen ska erbjuda kvalitetssäkrad öppenvård på hemmaplan och avsluta/undvika externa köp av institutionsplaceringar och familjehem. Ett fortsatt omställningsarbete inom individ- och familjeomsorgen för att kunna erbjuda kvalitetssäkrad öppenvård på hemmaplan. Insats i form av öppenvård tillsätts så fort behovet uppstår. Öppenvård prövas innan placering utanför hemmet sker. Samverkan mellan Härnevimottagningen och vuxenenheten har förbättrats. Samverkan mellan Solängen och barnoch ungdomsmottagningen behöver utvecklas. Nyckeltal 2014 aug 2013 aug 2012 aug Kommentar Antalet ungdomar som fått sommarjobb l Utfall Förbättring Barn och ungdomar som lever i familjer som är beroende av ekonomiskt bistånd ska minska. Barn och ungdomar som varit aktuella för insats inom individ och familjeomsorg och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats ska öka. 2,79 % 3 % Procent i förhållande till hela befolkningen har minskat Redovisas i årsbokslut Vårddygn på institution och familjehem ska minska Antal vårddygn har minskat Personer som är beroende av ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen ska minska. 2,22 % 2,26 % Procent i förhållande till hela befolkningen har minskat

14 Sidan 14 av 327 Vuxna som har ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd i förhållande till samtliga vuxna invånare ska minska. Går ej att mäta korrekt Upplands-Bro ska förbättra servicen till medborgare och företagare varje år Nämndmål Uppdrag Uppföljning Status Säkerställa en god kvalitet inom samtliga verksamheter Utforma handlingsplaner och vidta åtgärder i syfte att säkerställa en god kvalitet inom samtliga verksamhetsområden utifrån resultat i brukarundersökningar och uppföljning av verksamheternas kvalitet på enhetsnivå. Kvalitetuppföljning genomförs i samtliga verksamheter minst en gång per år. Kvalitetsråd har införts på samtliga enheter. Samtliga enheter har inte upprättat handlingsplaner men det kommer att göras under året. Utveckla metoder för uppföljning av insatser inom individ- och familjeomsorg, barn- och ungdomsvård och missbruksvård. Stöd- och behandlingsenheten har i samverkan med FOU-nordväst infört uppföljningsmetoden SRS/ORS. Brukarundersökningar ska genomföras. Socialkontoret har initierat en översyn av öppenvården som är under genomförande. Bemanning på äldreboenden där det bor personer med demenssjukdom. Rekryteringar genomförs. Följa upp implementeringen av värdighetsgarantier. Värdighetsgarantier har implementerats inom samtliga verksamheter, men man har kommit olika långt. Arbetet fortsätter. Verksamheten ska ha en plan för att minska matsvinnet. De resurser som friställs disponeras till att förbättra kvaliteten i kosten. Berörda verksamheter har en plan för att minska matsvinnet.

15 Sidan 15 av 327 Nyckeltal 2014 aug 2013 aug 2012 aug Kommentar Andelen nöjda med bemötandet inom respektive verksamhet ska öka. Andel äldre som är nöjda med sin omsorg ska öka. Utfall Utfall Utfall Redovisas i årsbokslut Redovisas i årsbokslut

16 Sidan 16 av 327

17 Sidan 17 av 327 Ärende 2

18 Sidan 18 av 327

19 Socialkontoret Sidan 19 av 327 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Jesper Kyrk Socialnämnden Förslag till budget 2015 Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar förslag till budget 2015 till Kommunstyrelsen som underlag till beredning av budget Sammanfattning Budgetförslag för år 2015 är upprättat, enligt de ekonomiska ramarna som givits enligt budgetdirektiv 2015 som för Socialnämnden är ett tillskott på tkr och för ekonomiskt bistånd ett tillskott om 579 tkr. Socialnämnden ska enligt budgetdirektiv redovisa konsekvenser av förändringar inom verksamheterna avseende volymförändringar, särskilda satsningar och kostnadsökningar/sänkningar. 800 tkr av de tilldelade medlen avser helårseffekt av driften av Norrgårdens utbyggnad. För volymökningar inom äldreomsorgen avsätts tkr och tkr avsätts för volymökningar inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning tkr avsätts till pris och löneökningar. Nämndens övriga uppdrag genomförs inom befintlig kostnadsram. Socialkontoret bedömer att kostnaderna för ekonomiskt bistånd kommer att vara fortsatt höga under Prognosen för 2014 är ett underskott om tkr, detta inräknat det tillskott om kr från AFA-pengar som Nämnden fick utöver budgetramen För en budget i balans 2015 vad gäller ekonomiskt bistånd är bedömningen att Socialnämnden behöver et tillskott om tkr. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 8 september Ärendet Budgetförslag 2015 enligt budgetdirektiv 2015 Budgetförslag för år 2015 är upprättat, enligt de ekonomiska ramarna som givits enligt budgetdirektiv 2015 som för Socialnämnden är ett tillskott på tkr och för ekonomiskt bistånd ett tillskott om 579 tkr. Volymförändringar Volymförändringar utifrån befolkningsprognos (ökat antal medborgare, ökat behov av insatser till x antal fler brukare): Äldreomsorg tkr Omsorgen om personer med funktionsnedsättning tkr

20 2(3) Sidan 20 av 327 Kostnadsökningar Drift av utökade Norrgården tkr Specifik ramhöjning ekonomiskt bistånd 579 tkr Av den till Socialnämnden tilldelade ökningen om tkr avgår tkr till löne- och prisökningar. Den sammanlagda kostnaden för förslag på investeringar 2015 är tkr. Verksamhetsutveckling/förändring Inom socialkontorets verksamheter pågår ständigt verksamhetsutveckling i syfte att utveckla, kvalitetssäkra och effektivisera insatserna till målgrupperna samt tillgodose nya behov utifrån volymökningar. Socialkontoret kommer att under 2015 bedriva verksamhet enligt den samlade socialtjänstlagstiftningen. Kontoret kommer att utveckla verksamheten utifrån föreslagna mål och uppdrag. Ledorden i de föreslagna målen är rättsäkerhet, individens behov, kvalitetsuppföljning, egen försörjning, prioritering av öppenvårdsinsatser på hemmaplan och ekonomi i balans. Antalet personer i behov av äldreomsorg kommer att öka. Fokus för 2015 är platsökningen i Norrgårdens äldreboende, fortsatt omställningsarbete i och med införande av LOV, uppföljning av implementeringen av värdighetsgarantier, samt införande av digitala trygghetslarm. Inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning fortsätter utveckling av verksamheterna utifrån att antalet brukare ökar. Socialnämnden ska utveckla stödet för personer med psykiskt funktionsnedsättning för att möjliggöra kvarboende. Omställningsarbetet inom individ- och familjeomsorgen fortgår för att kunna erbjuda kvalitetssäkrad öppenvård på hemmaplan. Uppföljningen av insatser inom individ- och familjeomsorg, barn- och ungdomsvård och missbruksvård på individnivå och gruppnivå ska utvecklas. Under 2014 har nämndens kostnader för ekonomiskt bistånd fortsatt att öka och bedöms vara fortsatt höga under Prognosen för 2014 är t underskott om kr, detta inkluderat tillskottet utanför budgetramen om kr i form av AFA-pengar. För att nå en budget i balans för ekonomiskt bistånd 2015 är bedömningen att Socialnämnen behöver ett tillskott om kr. En viktig utmaning är att undvika att personer fastnar i ett långvarigt bidragsberoende. Under 2015 är fokus en fortsatt utveckling av arbetsmarknadsåtgärderna med inriktning på att personer med försörjningsstöd ska bli självförsörjande. Socialnämnden kommer fortsätta med projektet åter i arbete, fortsatt utveckling av arbetsmarknadsenhetens jobbcenter för att ge stöd till personer för att komma ut i arbete/sysselsättning samt fortsätta metodutvecklingen inom ekonomiskt bistånd med fokus på riktade insatser i syfte att få ut personer i självförsörjning. Konsekvensbeskrivning Bedömningen är att Socialnämndens verksamhet och satsningar för 2015 kan genomförs inom befintlig kostnadsram för Socialnämnden. Däremot kommer Socialnämnden att påverkas av ett kraftigt underskott för ekonomiskt bistånd, som beräknas till tkr utifrån den föreslagna uppräkningen av ramen om 539 tkr. Ekonomiskt bistånd är ett kommunövergripande ansvar, men kommer

21 Sidan 21 av 327 3(3) för Socialnämnden att innebära en prioritering av de lagstyrda verksamheterna och en nedprioritering av icke lagstyrd verksamet så som projektet Åter i arbete. Förändringar i taxor och ersättningar Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om att höja ersättningen för utförd hemtjänsttimme enligt LOV från 359 kr till 367 kr. En momskompensation på 1 % tillkommer för privata utförare. Ny ersättning gäller från och med Ersättningsnivån höjs i enlighet med det omsorgsprisindex (OPI) som Sveriges kommuner och landsting (SKL) tar fram varje år. OPI för 2014 är 2,1 %. Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om att höja ersättningen för avlösarservice och ledsagning, från 246 kr per utförd timme till 251 kr per utförd timme, En momskompensation på 1 % tillkommer för privata utförare. Ny ersättning gäller från och med Ersättningsnivån höjs i enlighet med det omsorgsprisindex (OPI) som Sveriges kommuner och landsting (SKL) tar fram varje år. OPI för 2014 är 2,1%. Förslag ändring av reglemente till år 2015 I Socialnämndens ansvar ingår tillstånd och tillsyn enligt alkohollag, tobakslag samt lag om handel med vissa receptfria läkemedel. Sedan mars 2013 utförs denna tillsyn av tjänstemän på miljöavdelningen. Tillväxtkontoret föreslår i samråd med Socialkontoret att Kommunfullmäktige beslutar att denna tillsyn och budget överförs från Socialnämnden till Bygg och miljönämnden från och med budgetåret SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Bilagor: Förslag till budget 2014, socialnämnden. G:\Socialkontoret\3. Kvalitét och verksamhetsstöd\socialnämnden\2014\140924\02.01tjänsteskrivelse förslag till budget 2015.doc /

22 Sidan 22 av Mall för upprättande av budgetförslag Socialnämnden Budgetförslag

23 Sidan 23 av 327 2(9) Socialnämnden Ordförande: Tina Teljstedt Kontorschef: Eva Folke Kvalitet Socialnämndens verksamheter ska genomsyras av god kvalitet och vila på en rättsäker grund. Nämndens kvalitets - och ledningssystem sätter ramarna för att Nämnden efterlever detta. Uppföljningsarbetet har sedan förra året systematiserats och kvalitén på detta har ökat. Kraven på att identifierade brister åtgärdas har ökat, likväl som att avvikelser och klagomål hanteras inom ramen för det systematiska förbättringsarbetet. Brukarundersökningar genomförs både i egen regi och genom Socialstyrelsens årliga öppna jämförelser. I den senaste redovisningen av de öppna jämförelserna påvisade kommunen en betydande ökning av kundnöjdheten inom äldreomsorgen. Andelen hushåll i behov av ekonomiskt bistånd har ökat under de senaste åren. Denna utveckling är inget enskilt problem för Upplands-Bro kommun, utan gäller för många kommuner i Sverige. För att stävja att människor fastnar i ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd krävs att konkreta insatser vidtas och utvecklas. En viktig målgrupp i detta arbete är gruppen unga vuxna som saknar egen försörjning. I år genomförs projektet Åter i arbete i syfte att hjälpa människor till självförsörjning. Samverkansaktörer i projektet är Arbetsmarknadsenheten, Individ- och familjeomsorgens vuxenenhet och Arbetsförmedlingen. Ytterligare insatser och en fortsatt metodutveckling kommer att behövas under Ansvarsområde Socialnämnden ansvarar för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning, samt att barn och familjer får det stöd och den hjälp som regleras i den samlade lagstiftningen inom socialtjänsten. Nämndens ansvar omfattar även ekonomiskt bistånd, insatser för barn och vuxna med missbruksproblematik, boendestöd och sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder, kommunens flyktingmottagning samt verksamhet för personer i arbetsmarknadsåtgärder. I Nämndens ansvar ingår tillstånd och tillsyn enligt alkohollag, tobakslag samt lag om handel med vissa receptfria läkemedel. Sedan mars 2013 utförs denna tillsyn av kommunens miljöinspektörer. Socialkontoret föreslår i samråd med Tillväxtkontoret att Kommunfullmäktige beslutar att denna tillsyn och budget överförs från Socialnämnden till Bygg och miljönämnden från och med budgetåret Inom äldreomsorgens särskilda boenden ansvarar nämnden för hälso- och sjukvårdsinsatser, till och med sjuksköterskenivå. Socialnämnden som arbetsgivare ansvarar för att arbetsmiljön är god och att medarbetarna har den kunskap och kompetens som krävs för uppgiften. Mål Erbjuda våra medborgare mångfald och valfrihet av tjänster inom välfärden Nämndmål Ett gott bemötande med fokus på individens möjlighet att själv välja.

24 Sidan 24 av 327 3(9) Ett system med fritt val som skapar mångfald, tillgänglighet och kvalitet där individen står i centrum. Aktiviteter under 2015 Öka den enskildes påverkansmöjligheter vid utredning och utformning av beslutade insatser. INDIKATOR Andel som upplever att de har valmöjlighet inom hemtjänsten. Andel som upplever att de har valmöjlighet inom avlösarverksamheten. Andel som upplever att de har valmöjlighet inom ledsagarverksamheten. Andel som upplever att de är delaktiga vid utredning och i utformandet av beslutade insatser. METOD Öppna jämförelser Brukarundersökning Brukarundersökning Brukarundersökning Upplands-Bro ska ha en ekonomi i balans Nämndmål Samtliga enheter ska ha en ekonomi i balans. Aktiviteter under 2015 Åtgärdsplan på enhetsnivå upprättas vid avvikelse mot budget och följs upp regelbundet. INDIKATOR Avvikelse från budget/prognos. METOD Månatlig budgetuppföljning Upplands-Bro ska använda skattebetalarnas pengar effektivt Nämndmål Behovet av försörjningsstöd ska minska. Stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och i allt arbete särskilt uppmärksamma personer med funktionsnedsättning samt barns och ungdomars situation. Samverka med andra myndigheter, organisationer och föreningar för ett effektivt resursnyttjande. Individ och familjeomsorgen ska erbjuda kvalitetssäkrad öppenvård på hemmaplan och avsluta/undvika externa köp av institutionsplaceringar och familjehem.

25 Sidan 25 av 327 4(9) Aktiviteter under 2015 Fortsatt utveckling av samverkan såväl internt som externt med fokus på den enskilde. Kartlägga behov och utveckla stöd/insatser för målgruppen unga vuxna, år i samverkan med utbildningsnämnden. Fortsatt metodutveckling inom ekonomiskt bistånd med fokus på riktade insatser i syfte att få ut personer i självförsörjning. Fortsatt utveckling av arbetsmarknadsåtgärder med inriktning på att personer med ekonomiskt bistånd ska bli självförsörjande. Fortsätta den jobbskapande satsningen mot utanförskap, Åter i arbete. Utveckla uppföljning av insatser inom individ- och familjeomsorg, barnoch ungdomsvård och missbruksvård på individnivå och gruppnivå. Fortsatt omställningsarbete inom individ- och familjeomsorgen för att erbjuda kvalitetssäkrad öppenvård på hemmaplan. Alla intresserade skolungdomar i Upplands-Bro kommun ska från årskurs 9 till och med årskurs 2 på gymnasiet erbjudas sommarjobb. INDIKATOR Andel ungdomar som erhållit sommarjobb. Andel barn och ungdomar som lever i familjer som är beroende av ekonomiskt bistånd. Antal vårddygn på institution och familjehem ska minska under perioden. Andel personer som är beroende av ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen ska minska under perioden. Andel vuxna som har ett långvarigt (längre än ett år) beroende av ekonomiskt bistånd i förhållande till samtliga vuxna invånare ska minska under perioden. METOD Lönesystemet Procapita Procapita Procapita Procapita Upplands-Bro ska förbättra servicen till medborgare och företagare varje år Nämndmål Säkerställa en god kvalitet inom samtliga verksamheter. Aktiviteter under 2015 Införa digitala larm för alla brukare av hemtjänst. Säkerställa rättssäker dokumentation inom Nämndens verksamheter. Uppföljning av implementeringen av värdighetsgarantier.

26 Sidan 26 av 327 5(9) Utforma handlingsplaner och vidta åtgärder i syfte att säkerställa en god kvalitet inom samtliga verksamhetsområden utifrån resultat i brukarundersökningar, öppna jämförelser och uppföljning av verksamheternas kvalitet på enhetsnivå. Utveckla stödet för personer med psykisk funktionsnedsättning för att möjliggöra kvarboende. Utveckla stödet till anhöriga som frivilligt ger vård och stöd till närstående. Undersöka möjligheten att införa trådlöst internet på särskilda boenden och gruppboenden för att underlätta användandet av IT för brukare. INDIKATOR Andel som är nöjda med bemötandet inom respektive verksamhet ska öka under perioden. Andel äldre som är nöjda med sin omsorg ska öka under perioden. METOD Öppna jämförelser/ brukarundersökningar Öppna jämförelser/ brukarundersökningar Upplands-Bro ska vara en attraktiv arbetsgivare Nämndmål Utifrån medarbetarundersökningen utveckla och förbättra arbetsplatserna. Sjukfrånvaron ska minska. Aktiviteter under 2015 Fortsatt möjlighet till heltidsarbete. Chefer inom Socialnämndens verksamheter ska delta i kommunens chefsprogram. Vara delaktig i utvecklandet och genomförandet av aspirantprogram för blivande och potentiella chefer. INDIKATOR Medarbetarenkät vartannat år. Sjukfrånvaro. METOD Uppföljning Statistik

27 Sidan 27 av 327 6(9) Ekonomi Driftbudget 2015 med plan för SOCIALNÄMND UTFALL BUDGET BUDGET PLAN PLAN Tkr Intäkter Kostnader Nettokostnader EKONOMISKT BISTÅND UTFALL BUDGET BUDGET PLAN PLAN Tkr Intäkter Kostnader Nettokostnader Specificering av förändringar i Socialnämndens budgetram Socialnämnden har i budgetdirektiven för år 2015 tilldelats en ökning av budgetramen med tkr samt 579 tkr för att möta förväntad kostnadsökning av ekonomiskt bistånd. Löne- och prisökningar för 2015 har beräknats till tkr, vilket innebär att tkr kvarstår för volymökningar i Nämndens verksamhet. 800 tkr av dessa medel avser helårseffekt för driften av Norrgårdens utbyggnad tkr avsätts för volymökningar inom äldreomsorgen, bland annat till platser på särskilda boenden, hemtjänst, ökade kostnader utifrån ny lagstiftning för särskilda boenden samt utveckling av öppna verksamheter där fokus ligger på prevention. Den ökade efterfrågan på boendeplatser för äldre tillgodoses med utökning av Norrgårdens äldreboende tkr avsätts för volymökningar inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning i form av gruppboenden och daglig verksamhet. Nämndens övriga uppdrag genomförs inom befintlig kostnadsram. Ekonomiskt bistånd Mot bakgrund av ett osäkert konjunkturläge förväntas antalet hushåll i behov av ekonomiskt bistånd inte att sjunka under 2014, vilket ger ett beräknat underskott för ekonomiskt bistånd om ca 800 tkr, medräknat budgettillskott om tkr i form av AFA-pengar. Det finns signaler på att samhällsekonomin i Sverige kommer att förbättras de närmaste åren. Samtidigt är erfarenheten att det tar tid innan en ekonomisk vändning på samhällsnivå ger effekter på kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Ett omställningsarbete och utvecklingsarbete har påbörjats på vuxenenheten för att minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Detta genom satsningar på projektet Åter i arbete, införandet av ett jobbcenter på arbetsmarknadsenheten, en korrekt och rättssäker handläggning samt ett utökat samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Trots dessa insatser är bedömningen att kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd kommer att vara fortsatt höga under I den preliminära budgetramen för 2015 tilldelas ytterligare 579 tkr till ramen för ekonomiskt bistånd. Antaget att kostnaderna för ekonomiskt bistånd inte

28 Sidan 28 av 327 7(9) minskar under 2015 kommer det behövas ett tillskott om tkr till ekonomiskt bistånd för att nå en budget i balans SOCIALNÄMND BUDGET PLAN PLAN Tkr Allmän uppräkning av budgetramen Volymförändringar Särskilda satsningar och andra tillskott 800 Eventuella omfördelningar, effektiviseringar -75 Summa EKONOMISKT BISTÅND BUDGET PLAN PLAN Tkr Allmän uppräkning av budgetramen 579 Volymförändringar Särskilda satsningar och andra tillskott Eventuella omfördelningar, effektiviseringar Summa Konsekvensbeskrivning Socialnämndens utgångspunkt är att de aktiviteter som föreslagits för 2015 ska genomföras inom den preliminära budgetramen för Socialnämnden. Volymökningar inom äldreomsorgen och gruppen personer med funktionsnedsättning finansieras med den preliminära höjningen av budgetramen. Nämndens arbete präglas av god ekonomisk hushållning och en effektiv drift av dess verksamheter samtidigt som verksamheten strävar mot en förbättrad kvalitet i det som levereras till den enskilde. Ett exempel på detta är omställningsarbetet inom individ- och familjeomsorgen för att kunna erbjuda kvalitetssäkrad öppenvård på hemmaplan vilket kommer att fortsätta under Nämnden står dock inför några ekonomiska utmaningar under KSL rekommenderar länets kommuner att besluta att 11 i Principöverenskommelsen från 1994 upphör, och att ansvaret för utförandet av hälso- och sjukvård övergår från landstinget till kommunerna. Enligt liggande plan kommer ansvaret att övergå till kommunen från och med oktober 2015 vilket kommer att innebära ökade kostnader för kommunerna, en kostnadsökning som ska finansieras av en skatteväxling mellan landstinget och kommunerna årsskiftet 2015/2016. Ansvarsflytten kan komma att innebära ökade kostnader för Upplands-Bro kommun. Nya föreskrifter från Socialstyrelsen om bemanning på särskilda boende där det bor personer med demenssjukdom som träder ikraft 1 mars 2015, ställer

29 Sidan 29 av 327 8(9) krav avseende bemanning. Socialnämndens utgångspunkt är att de kostnadsökningar som föreskrifterna medför ska inrymmas inom budgetramen men beroende på hur föreskrifterna kommer att vara utformade kan de medföra ytterligare kostnader. I 2014 års budget har Socialnämnden i uppdrag att garantera samtliga intresserade ungdomar från åk 9 till åk 2 i gymnasiet sommarjobb. Socialnämnden fick för detta ändamål en höjning av budgetramen med tkr samt 400 tkr från AFA-pengar. Socialnämnden vill göra samma satsning för 2015 och bedömer att satsningen bör kunna finansieras inom den preliminära budgetramen. Efter införande av LOV inom hemtjänsten har hemtjänsten i egen regi haft ett kraftigt underskott. Orsaken till underskottet har identifierats och åtgärder har vidtagits, ett arbete som fortsätter också under Projektet Åter i arbete genomförs under 2014 och kommer att följas upp under året. För att projektets effekter ska kunna utvärderas görs bedömningen att det bör få en fortsättning också under Projektet finansieras i år med en budgetförstärkning om 850 tkr samt 500 tkr från AFA-medel. Under hösten 2014 har Socialnämnden omfördelat ytterligare 600 tkr till en utvidgning av projektet. Driften av projektet under 2015 bedöms kunna finansieras inom befintlig budgetram. Kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd bedöms vara fortsatt höga också under Enligt socialkontorets beräkningar är prognosen ett underskott om tkr inräknat den preliminära uppräkningen av budgetramen om 579 tkr. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd är ett kommungemensamt ansvar men ett underskott om tkr skulle få konsekvenser för Socialnämndens verksamheter. De lagstyrda verksamheterna skulle prioriteras och sådan verksamhet som inte är lagstyrd, till exempel projektet Åter i arbete och att garantera unga sommarjobb, skulle tvingas nedprioriteras. Investeringsbehov BENÄMNING/ÄNDAMÅL 2015 Avskrivning 2016 Avskrivning Tkr per år per år Allégården, Inventarier Solrosen, Inventarier Norrgården, Inventarier Kungsgården, Inventarier Stöd- och behandlingsenheten, Inventarier AME, Vävnadsvägen och Fjärilsstigen, Möbler och Keramikugn AME, ombyggnad av lokaler för Jobbcenter LSS boenden, möbler

30 Sidan 30 av 327 9(9) Lane, Möbler Hemtjänsten, Bro servicehus Summa Inom verksamheterna finns ett behov av att investera i nya möbler för att ersätta det som har blivit slitet. Inom Kungsgårdens verksamhet behöver sängarna bytas ut. Jobbcenterverksamheten behöver utvecklas i etapper och det kommer att behövas ombyggnationer i lokalerna för att möta framtidens behov. Förändringar i taxor och ersättningar Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om att höja ersättningen för utförd hemtjänsttimme enligt LOV från 359 kr till 367 kr. Ny ersättning gäller från och med En momskompensation på 1 % tillkommer för privata utförare. Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om att höja ersättningen för avlösarservice och ledsagning, från 246 kr per utförd timme till 251 kr per utförd timme. Ny ersättning gäller från och med En momskompensation på 1 % tillkommer för privata utförare.

31 Sidan 31 av 327 Ärende 3

32 Sidan 32 av 327

33 Socialkontoret Sidan 33 av 327 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Marianne Iggmark Dnr Socialnämnden Revidering av förfrågningsunderlag för upphandling av hemtjänst, ledsagar- och avlösarservice enligt LOV Förslag till beslut 1. Socialnämnden antar förslag till reviderat förfrågningsunderlag i enlighet med bilaga 2 till socialkontorets tjänsteskrivelse Socialnämnden ger socialkontoret i uppdrag att annonsera det reviderade förfrågningsunderlaget på Valfrihetswebben och E-avrop, samt teckna nya avtal med godkända leverantörer. Det nya avtalet gäller från och med och tills vidare. Sammanfattning Socialkontorets avdelning för kvalitet och verksamhetsstöd har på uppdrag från avdelningschefen för myndighets- och beställaravdelningen att sett över kommunens förfrågningsunderlag och avtal för upphandling av hemtjänst, ledsagar- och avslösarservice enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Tyngdpunkten i utredningen ligger i första hand på att säkerställa att kommunens ersättning och ersättningsregler till utförarna är skälig och marknadsanpassad. För att uppnå detta föreslås att besök som avböjs senare än kl. 12:00 dagen innan det inplanerade besöket, ska ersättning utgå med 50 % av aktuell timersättning. Socialkontoret föreslår vidare att socialnämnden ställer krav i avtalet om att utförarna ska skicka in genomförandeplanen för brukaren till beställaren, samt att en ersättning motsvarande fyra timmar utgår för detta. Tiderna för utförandet av tjänsternas föreslås att ändras. Enligt det nuvarande avtalet ska hemtjänstutförarna arbeta från kl Socialkontoret förelår att socialnämnden anpassar tiderna för tjänsternas utförande så att samtliga utförare arbetar från kl Socialkontoret föreslår även att socialnämnden beviljar extra tid för dubbelbemanning i ärenden där biståndshandläggaren har uppmärksammat att den kan finns risk för hot och våld mot personalen, så att hemtjänstpersonalen alltid kan gå två och två vid dessa tillfällen. Beslutsunderlag Socialkontorets utredning 13 juni Socialkontorets förslag till reviderat förfrågningsunderlag den 8 september 2014.

34 2(2) Sidan 34 av 327 Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Bilagor: Desirée Sjölin Lundberg Avdelningschef 1. Socialkontorets utredning och förslag till revideringar av förfrågningsunderlag - upphandling av hemtjänst, avlösarservice och ledsagarservice enligt LOV (lagen om valfrihetssystem), Förslag till reviderat förfrågningsunderlag för leverantör av hemtjänst, avlösarservice och ledsagarservice, Kopia av beslut till: avdelningschef för myndighet och beställare Desirée Sjölin Lundberg avdelningschef Jesper Kyrk enhetschef Isabel von Wachenfeldt

35 Sidan 35 av 327 Utredning och förslag till revideringar av förfrågningsunderlag Upphandling av hemtjänst, avlösarservice och ledsagarservice enligt LOV (lagen om valfrihetssystem)

36 Sidan 36 av 327 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ersättning... 4 Ersättningsnivå... 4 Ersättning för avböjda besök och oplanerad frånvaro... 4 Ersättning vid nytt ärende... 5 Tider för tjänstens utförande... 5 Dubbelbemanning vid risk för hot och våld... 6 Övrigt... 6 Hävning... 6 Personuppgiftsbiträdesavtal enligt personuppgiftslagen (PUL)... 6 Jämförelse med andra kommuner... 7

37 Sidan 37 av 327 Sammanfattning Avdelningen för kvalitet och verksamhetsstöd har på uppdrag från myndighets och beställar avdelningen, sett över kommunens förfrågningsunderlag och avtal för upphandling av hemtjänst, ledsagar- och avslösarservice enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). I april 2014 gjordes en första revidering. Då låg fokus främst på att se över kraven på verksamhetschefen. Nu ligger tyngdpunkten i första hand på kommunens ersättning och ersättningsregler till utförarna, samt tiden för tjänstens utförande. Förfrågningsunderlaget har också anpassats till E-avrop som kommunen använder för upphandling och avtalsdatabas. Bifogat utredningen finns en jämförelse av nordvästkommunernas ersättning och ersättningsregler inom hemtjänst. Det är utifrån den jämförelsen som utredningen tar sitt avstamp 1. I kommunjämförelsen kan man se att såväl ersättningsmodellerna som ersättningsnivån varierar mellan nordvästkommunerna. Upplands-Bro kommuns ersättning ligger i linje med övriga kommuners ersättning. Skillnaden är att övriga kommuner har mer generösa ersättningsregler vid brukarens frånvaro och vid avslutade ärenden. För att Upplands-Bro kommun ska säkerställa att utförarna får en skälig ersättning i valfrihetssystemet behöver kommunen anpassa sina ersättningsregler till övriga nordvästkommuner. Som ett första steg föreslår socialkontoret därför att socialnämnden inför en ersättning för besök som avböjs senare än kl. 12:00 dagen innan det inplanerade besöket, och att ersättningen för avböjda besök ska omfatta 50 % av aktuell timersättning. Socialkontoret föreslår vidare att socialnämnden ställer krav i avtalet om att utförarna ska skicka in genomförandeplanen för brukaren till beställaren. En ersättning motsvarande fyra timmar föreslås utgå efter att genomförandeplanen har inkommit. Denna ersättning ges endast vid nytt ärende som omfattar omvårdnadsinsatser. Enligt kommunens nuvarande avtal ska hemtjänstutförarna arbeta från kl. 06:30 23:00. Socialkontoret föreslår att socialnämnden anpassar tiderna för tjänsternas utförande så att samtliga utförare arbetar från kl. 07:00 22:00. Socialkontoret föreslår även att socialnämnden beviljar extra tid för dubbelbemanning i ärenden där biståndshandläggaren har uppmärksammat att den kan finns risk för hot och våld mot personalen, så att hemtjänstpersonalen alltid kan gå två och två vid dessa tillfällen. Slutligen föreslås några mindre ändringar gällande sparsam körning, ansvar och villkor för samarbetet mellan parterna, uppföljning av den utförda tjänsten samt personuppgiftsbiträdesavtal. 1 Sigtuna kommun finns inte med i kommunjämförelsen då kommunen endast har valfrihet inom hemtjänstens serviceinsatser; städning, tvätt och inköp.

38 Sidan 38 av 327 Ersättning Ersättningsnivå I kommunjämförelsen kan man se att såväl ersättningsmodellerna som ersättningsnivån varierar mellan nordvästkommunerna. Ekerö kommun har till exempel en differentierad ersättning där utförda timmar på landsbyggden ger en högre ersättning för att täcka en längre restid. Ekerö ger även en lägre ersättning för serviceinsatser, det vill säga städ och inköp. Flertalet av grannkommunerna har dock valt att ge en enhetlig timersättning. Upplands-Bro kommuns ersättning ligger i linje med övriga kommuners ersättning. Skillnaden är att övriga kommuner har mer generösa ersättningsregler vid frånvaro och avslutade ärenden. Ersättning för avböjda besök och oplanerad frånvaro Enligt Upplands-Bro kommuns avtal får utförarna endast ersättning för utförd tid. Det innebär att ingen ersättning utgår om brukaren avbokar ett inplanerat besök med kort varsel, eller om brukaren avböjer hjälp av personalen i dörren. Som man kan se av kommunjämförelsen ger samtliga övriga nordvästkommuner ersättning vid avböjda besök. Reglerna för när avbokningen ska ha inkommit för att ersättning ska utgå varierar mellan kommunerna. Samtliga kommuner ger även ersättning om brukaren oplanerat åker in på sjukhus eller flyttar in till särskilt boende. Socialkontoret föreslår att socialnämnden inför en ersättning för besök som avböjs med kort varsel. Eftersom kommunen inte tidigare har ersatt för avböjda besök har dessa besök inte heller registrerats i Mobipen. Följaktligen finns det ingen statistik att utgå ifrån för att beräkna kostnaden för införande av denna nya ersättning. Socialkontoret föreslår därför att nämnden börjar med att ersätta besök som avböjs senare än kl. 12:00 dagen innan det inplanerade besöket, i likhet med ersättningsreglerna för ledsagar- och avlösarservice. Avböjs insatsen tidigare än kl. 12:00 dagen innan utgår fortfarande ingen ersättning. Ersättningen ges i 24 timmar. Det innebär att om brukaren oplanerat åker in på sjukhus utgår ersättning för de inplanerade besöken under ett dygn, men därefter utgår ingen ersättning förrän brukaren återvänder hem och hemtjänsten återupptas. Socialkontoret föreslår vidare att ersättningen för avböjda besök ska omfatta 50 % av aktuell timersättning, i likhet med ersättningsreglerna i Solna och Sollentuna kommun. I Sollentuna gjordes flera utredningar under gällande hemtjänstens ersättningsregler. Bland annat framkom att utförarna inte ges några ekonomiska incitament att utföra den beviljade tiden om beställaren ersätter avböjd tid fullt ut. Det finns tecken som tyder på att en lägre ersättning för avböjda besök kan leda till att mer tid utförs. Sollentuna hänvisar till Solna, som minskade ersättning för avböjd tid från 100 % till 50 % i januari Solna såg en minskning av andelen avböjd tid med 37,5 % under de två första månaderna. Denna erfarenhet visar på kommuner som ersätter fullt ut vid avböjda besök får färre antal utförda timmar.

39 Sidan 39 av 327 Det är viktigt att kommunen signalerar att det är mer lönsamt att utföra den beviljade tiden än att registrera besöket som avböjt. Ibland kan det vara svårt att få ge hjälp till personer med till exempel en demenssjukdom eller psykiska funktionsnedsättningar. Personalen kan då få motivera och lirka sig in hos den hjälpbehövande. Denna ansträngning ska löna sig då det ligger i beställarens intresse att hjälpen ska komma den behövande gruppen tillgodo. Likaså är det viktigt att den äldre känner sig trygg med sin hemtjänst, och att den ges på tider som passar den äldre. Om den äldre inte känner sig trygg med den personal som kommer hem till han ökar risken för att brukaren avböjer hemtjänstinsatsen trots att behov för hjälp föreligger. Om utföraren får en högre ersättning om insatserna utförs, än om besöket registreras som avböjt, ökar incitamenten för utföraren att tillgodose brukarens önskemål om personal. Ersättning vid nytt ärende Ett viktigt verktyg för utföraren att förvissa sig om att den hjälp den äldre är beviljad blir utförd vid den tid och på det sätt den äldre önskar, är att arbeta med en genomförandeplan. I genomförandeplanen ska brukaren och utföraren komma överens om vad som ska göras, hur och på vilket sätt insatserna ska ges, utifrån biståndsbeslutets ramar. Genomförandeplanen ska följas upp kontinuerligt. Socialnämnden ställer idag inget krav i avtalet om att utförarna ska skicka in den upprättade genomförandeplanen till biståndshandläggaren. Biståndshandläggaren behöver få tillgång till genomförandeplanen vid sin uppföljning av biståndsbeslutet. När brukaren ansöker om hemtjänst, ledsagning eller avlösning inhämtas samtycke från brukaren att utföraren får delge biståndsenheten genomförandeplanen, då det är en del av myndighetsutövningen. Socialkontoret föreslår att socialnämnden ställer krav i avtalet om att utförarna ska skicka in genomförandeplanen till beställaren, samt att utföraren får en ersättning motsvarande fyra timmar efter att genomförandeplanen har inkommit. Denna ersättning ges endast vid nytt ärende som omfattar omvårdnadsinsatser. Byter brukaren utförare får även den nya utföraren ersättning vid upprättande av genomförandeplan då brukaren är ny hos denna utförare. Socialkontoret anser att brukare som endast är beviljade serviceinsatser, städ, tvätt och inköp, inte ska generera någon uppstartsersättning då deras genomförandeplaner är av enklare karaktär. Tider för tjänstens utförande Enligt kommunens nuvarande avtal ska hemtjänstutförarna arbeta från kl. 06:30 23:00. Insatser nattetid utförs av kommunens egenregi, nattpatrullen. Innan hemtjänsten blev konkurrensutsatt enligt LOV arbetade kommunens hemtjänst från kl. 07:00 22:00. Nattpatrullen började arbeta kl. 21:45 och slutade med överrapportering kl. 07:30. Kommunens egenregi har fortsatt att arbeta efter dessa tider trots att avtalet föreskriver någonting annat. De privata hemtjänstutförarna har vid upprepade tillfällen påpekat att kommunes hemtjänst endast arbetar fram till kl. 22:00 medan de privata utförarna är ålagda att utföra insatser fram

40 Sidan 40 av 327 till kl. 23:00. Mellan kl utförs väldigt få planerade insatser, men de privata utförarna måste ändå ha personal i tjänst utifall att någon trygghetslarmar. Denna bemanning är kostsam för utförarna då de inte får in några intäkter. Det har även framkommit att utförarnas personal är på uppdrag i grannkommunerna för att inte sitta obelagda. Följden blir att de inte kan svara på trygghetslarm inom 30 minuter i Upplands-Bro kommun om någon larmar. Socialkontoret förelår att socialnämnden ändrar tiderna för tjänsternas utförande för en anpassning till de reella förhållandena. Förslaget innebär att hemtjänstutförarna ska arbeta från kl. 07:00 22:00. Enligt den statistik som socialkontoret har tagit del av innebär det inte några problem för kommunens nattpatrull att utöka sitt uppdrag, eftersom de privata utförarna inte har några brukare med planerade insatser under den aktuella tiden för tillfället. Antalet inkomna trygghetslarm är också väldigt låg. Den kvalitetsökning som förslaget föranleder, genom att säkra att trygghetslarm åtgärdas inom 30 minuter av nattpatrullen, är väsentlig. Dubbelbemanning vid risk för hot och våld Upplands-Bro kommun arbetar för att skapa en trygg och säker arbetsmiljö enligt kommunens personalpolicy. I hemtjänsten förekommer det att brukare har psykiska funktionsnedsättningar som i vissa fall kan medföra ett utåtagerande beteende. Även alkoholproblem och droger förekommer, vilket kan leda till risk för hot och våld mot personalen. Om det finns risk för hot och våld i ett ärende ska detta framgå av biståndsbeslutet. Socialkontoret föreslår att socialnämnden beviljar extra tid för dubbelbemanning i dessa ärenden så att hemtjänstpersonalen alltid kan gå två och två vid dessa tillfällen. Övrigt Hävning Under stycke 4.21 förslår socialkontoret att stycket om hävning ska förtydligas, då det inte framkommit hur man formellt ska gå till väga vid en hävning. Personuppgiftsbiträdesavtal enligt personuppgiftslagen (PUL) När en ny utförare blir godkänd i Upplands-Bro kommun idag tecknas ett separat personuppgiftsbiträdesavtal med utföraren för att säkerställa att utföraren följer de krav som Personuppgiftslagen fastslår. Övriga nordvästkommuner har valt att skriva in i själva driftavtalet att kraven i PUL ska följas. Socialkontoret föreslår att socialnämnden hänvisar till kraven i PUL i förfrågningsunderlaget.

41 Sidan 41 av 327 Jämförelse med andra kommuner Ersättningsnivå EGEN REGI Ersättningsnivå PRIVAT REGI Mäts utförd tid elektronisk? Ersättning för avböjd tid Uppstartsersättning Upplands-Bro 359 kr Omvårdnad och service 363 kr Omvårdnad och service Ja Nej Nej Ekerö 347 kr Omvårdnad, tätort 418 kr Omvårdnad, landsbygd 308 kr Service, tätort 371 kr Service, landsbygd 379 kr Omvårdnad, tätort 452 kr Omvårdnad, landsbygd 335 kr Service, tätort 401 kr Service, landsbygd Nej, den registreras manuellt. Järfälla 348 kr Omvårdnad och service 353 kr Omvårdnad och service Ja Ja Nej 2 Sollentuna 339 kr (2013) 359 kr (2013) Ja Ja Nej Solna 371 kr Omvårdnad 371 kr Omvårdnad Ja Ja Ja kr Service 334 kr Service Sundbyberg 347 kr Omvårdnad och service 354 kr Omvårdnad och service Ja Ja Nej Upplands-Väsby 320 kr Omvårdnad och service 320 kr Omvårdnad och service Nej, den registreras manuellt. Ja Nej Ja Ja 4 2 Ersättning utgår dock först efter att genomförandeplan inkommit till kommunen. 3 Ny omvårdnadskund ersätts med 4 timmar à 334 kronor kr vid nytt uppdrag om genomförandeplan skickas in inom 14 dagar, samt 500 kr vid nytt uppdrag där genomförandeplan upprättas med fokus på måltidssituationen. Ersättningen gäller endast de personer som lever ensamma och är över 80 år och som har insatsen hjälp vid måltidssituationen. Hur insatsen ska genomföras ska vara tydligt beskrivet med syftet att stimulera den äldres aptit och minska risken för undernäring

42 Sidan 42 av 327 Ersättning för avböjd tid Tecknas separat personuppgiftsbiträdesavtal enligt PuL? Tid för tjänsternas utförande Upplands-Bro Nej Ja 06:30 23:00 Ekerö Ja, oplanerad frånvaro ersätts i 5 dagar. Nej Det ställs krav om att dokumentationen om den enskilde ska följa personuppgiftslagen. Omvårdnadsinsatser: 07:30 24:00 Serviceinsatser: 08:00 17:00 Järfälla Ja, för avbokningar som görs senare än 2 dagar innan planerat besök. Nej, texten skrivs in i driftsavtalet. 07:00 22:00 Sollentuna Solna Ja, oplanerad längre frånvaro ersätts i 4 dagar. Vid oplanerad tillfällig frånvaro (mindre än 48 timmar före utförandetid) utgår 50 % ersättning. Brukaren får då betala full avgift för den planerade hemtjänstinsatsen. Ja, ersättning utgår om brukaren avbokar senare än 24 timmar innan planerat besök. Vid oplanerat avslutat eller längre uppehåll sin hemtjänst (Sjukhusvistelse, flytt till särskilt boende eller dödsfall) ges ersättning för omvårdnadsinsatser Nej, texten skrivs in i driftsavtalet. 07:00 23:00 Nej Det ställs krav om att dokumentationen om den enskilde ska följa personuppgiftslagen. upp till 5 dagar. Sundbyberg Ja, ersättning utgår dag 1 om brukaren avbokar senare än 2 dagar i förväg. Nej Det ställs krav om att dokumentationen om den enskilde ska följa personuppgiftslagen. Upplands-Väsby Ja, ersättning utgår om brukaren avbokar senare än 3 dagar i förväg. Ersättning utgår även i tre dagar när beviljad och inplanerad tid hos den enskilde inte kan utföras på grund av dödsfall eller oplanerad sjukhusvistelse. 07:00 22:00 07:00 21:00 Nej, texten skrivs in i driftsavtalet. 07:00 22:00

43 Sidan 43 av 327 Bilaga Förfrågningsunderlag och upphandlingsföreskrifter LOV Innehållsförteckning 1 Förfrågningsunderlag och upphandlingsföreskrifter LOV Inledning Information Uppdragets och dess omfattning Hemtjänst enligt SoL Avlösar-/ledsagarservice enligt LSS Ickevalsalternativ Information till enskilda om godkända leverantörer Skyldighet att ta emot uppdrag Hemtjänst Avlösar-/ledsagarservice LSS Rutiner för omval Upphandlingsform Frågor om förfrågningsunderlaget Råd till Leverantör Handläggningstid av godkännande Godkännande och kontraktsskrivning Upphandlingssekretess Bilagor Kontroll av Leverantörens lämplighet Krav på registrering Ekonomisk ställning Åberopa andra företags kapacitet Referenser Yrkesmässig kapacitet Krav som kan medföra uteslutning Kravspecifikation Krav på ledning Krav på personal Kontaktman Meddelarfrihet och sekretess Krav på lokaler... 13

44 Sidan 44 av Krav på IT-system Kommunen ska tillhandahålla följande: Leverantören ska åta sig följande: Personuppgiftsbiträdesavtal enligt Personuppgiftslagen, PuL Deltagande i kommunens utbildningar Pensioner och försäkringar Introduktion och kompetensutveckling Tjänstelegitimation Miljöfrågor Kontaktperson i miljöfrågor Nyanskaffning av personbil Tolk Ledningssystem för kvalitet Systematiskt förbättringsarbete Synpunkter och klagomål Lex Sarah Kvalitetsberättelse Utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret Samarbete och samverkan Dokumentation Genomförandeplan Hanterings av egna medel Tillgänglighet Värdegrund Demensvård Arbetstekniska hjälpmedel Goda hygienrutiner Egenvård Mat och måltider Nyckelhantering Lokal kris- och katastroforganisation Kommersiella villkor Parter Handlingars inbördes ordning Avtalstid Ansökans omfattning Tilläggstjänster Leverantörens uppsägningstid

45 Sidan 45 av Insyn Underleverantör Försäkringar Upphörande av LOV Ändring och tillägg till avtalet Ersättning Hemtjänst Avlösar-/ledsagarservice LSS Rätt att innehålla betalning Momskompensation Betalningsvillkor Dröjsmål med betalning Ansvar och villkor för samarbete mellan parterna Överlåtelse av rättigheter och skyldigheter Uppföljning och utvärdering av verksamheten Force majeure, ansvarsbegränsning Skadestånd och viten Hävning Tvistlösning, tillämplig lag

46 Sidan 46 av Förfrågningsunderlag och upphandlingsföreskrifter LOV 1.1 Inledning Den 24 november 2011 beslutade Upplands-Bro kommun att införa lagen om valfrihetssystem (LOV) (2008:962) inom hemtjänst enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen (SoL) samt inom avlösar-/ledsagarservice som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatserna gäller för personer som är såväl över som under 65 år (äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning). 1.2 Information Upphandlande myndighet är Upplands-Bro kommun, Kungsängen, org. nr Information om Upplands-Bro kommun finns på kommunens hemsida, Annons sker löpande på den nationella databasen samt på kommunens hemsida. Kommunen är huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten. I Upplands-Bro kommun har socialnämnden det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden har bland annat som uppgift att godkänna leverantörer, det vill säga ange de krav som man anser att leverantören ska uppfylla för att kvalificera sig. Vidare ansvarar socialnämnden för att kontrollera och följa upp att kraven är uppfyllda (detta gäller också den egna leverantörheten). Inom socialnämnden finns en myndighets- och beställaravdelning där biståndshandläggarna är anställda. De beslutar om omsorgs- och serviceinsatser till enskilda enligt SoL och LSS. 1.3 Uppdragets och dess omfattning Upplands-Bro kommun gör en upphandling enligt lag (2008:962) om valfrihet, LOV Den som ansöker om att bli godkänd som leverantör kan göra följande val av kategorier. Leverantör av hemtjänst enligt SoL Leverantör av avlösar-/ledsagarservice enligt LSS. Leverantör av hemtjänst enligt SoL samt avlösar-/ledsagarservice enligt LSS Upplands-Bro kommun har ca invånare och omkring av dessa är över 65 år. Upplands-Bro ingår i det finska förvaltningsområdet, vilket innebär att de som bor i kommunen och talar finska till vardags också ska kunna göra det när man kontaktar kommunen. De finsktalande har rätt att helt eller delvis få äldreomsorg på finska. Ca 7,5 % av invånare över 65 års ålder är finsktalande. Upplands-Bro har drygt 500 hemtjänstkunder, varav cirka 100 endast är beviljade trygghetslarm. Antalet brukare ökar med ungefär 20 nya kunder per år. Omkring timmar hemtjänst var beviljade under maj månad

47 Sidan 47 av 327 Knappt 10 personer är beviljade avlösarservice och cirka 40 personer har ledsagarservice enligt LSS. Den totala volymen uppgår till cirka beviljade timmar per månad. Leverantören ska ha ett rehabiliterande arbetssätt och uppmuntra brukaren till att etablera och behålla sociala kontakter. Ett rehabiliterande förhållningssätt innebär hjälp till självhjälp så att den enskildes funktioner och sociala kontakter för den dagliga livsföringen upprätthålls. Leverantören ska arbeta förebyggande för att upprätthålla den enskildes funktionsförmåga Hemtjänst enligt SoL Hemtjänst är ett samlingsbegrepp för olika insatser som beviljas till individer efter den enskildes behov. Dessa typer inkluderar trygghetslarminsatser, omsorg, service, ledsagning och avlösning. Målet med hemtjänst är att underlätta för den enskilde att kunna bo kvar hemma och leva ett så självständigt liv som möjligt. Uppdraget omfattar hemtjänst i ordinärt boende och leverantören måste vara verksam i hela Upplands-Bro kommun. Omfattning av uppdraget kan variera över tid och kommunen kan därför inte lämna någon volymgaranti till leverantören. Tjänsten avser beviljade insatser dagtid 07:00 22:00. Hemtjänst nattetid ingår ej i uppdraget utan utförs av kommunen. Kommunens biståndshandläggare fattar beslut om insats. Leverantören ska utifrån den enskildes val och biståndshandläggarens beställning utföra insatsen. Biståndshandläggaren lämnar beställningen till den leverantör som den enskilde har valt. Leverantören ska påbörja uppdraget inom ett dygn från beställning. Matdistribution till brukarna, från kommunens produktionskök, ingår i uppdraget. Som leverantör ingår larminsatser för trygghetslarm dagtid till den enskilde i uppdraget. Tjänsten omfattar även larminsatser till enskilda som enbart har beviljats trygghetslarm och inga ytterligare hemtjänstinsatser men har valt leverantör för denna insats. Larm ska besvaras inom 30 minuter. Installation och service av larm ingår ej i uppdraget, utan utförs av kommunen. För närvarande har kommunen inte hälso- och sjukvårdsansvar i ordinärt boende och trygghetsboende varmed delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser för enskilda inte ingår i uppdraget. Enskilda kan få sina medicinska vårdbehov tillgodosedda i det egna hemmet genom hemsjukvård. Idag bär Stockholm läns landsting ansvaret för hemsjukvården i Upplands-Bro kommun. Det pågår dock diskussioner om kommuners övertagande av hemsjukvård mellan Stockholms Läns Landsting och kommunerna i Stockholms län Avlösar-/ledsagarservice enligt LSS Ledsagning Ledsagning är en insats i form av följeslagare utanför hemmet för individer med funktionsnedsättning. Ledsagarservice ska bryta den isolering som kan uppstå på grund av ett funktionshinder och ge individen möjligheter till socialt liv och fritidsaktiviteter. Ledsagning ska vara individuellt utformad och ha karaktären av personligt stöd. Ledsagarservice anställer en ledsagare i samråd med den enskilde 5

48 Sidan 48 av 327 utifrån ett biståndsbeslut. Behovet av insatser varierar över tid och antalet beviljade timmar ledsagning kan därför skilja sig kraftigt från månad till månad. Vid nytt uppdrag ska ledsagning inkludera ett möte mellan den enskilde och arbetsledare eller samordnare. Avlösning Avlösarservice innebär att tillfälligt ta över omvårdnaden av en individ som har en funktionsnedsättning och kan ges både regelbundet och vid akuta behov. Avlösning till föräldrar till barn och ungdomar med funktionsnedsättning syftar till att de ska kunna lämna hemmet, eller för att kunna ägna sig åt barnets syskon. Insatser utgörs av individuellt utformat stöd och hjälp med dagliga personliga behov och de utförs i hemmet och dess närmiljö. Insatserna ska kunna utföras alla tider på dygnet och alla dagar i veckan årets alla dagar. Eftersom avlösarservice utförs i den enskildes hem är kontinuitet och lyhördhet för familjens önskemål viktigt. Avlösar- och ledsagarserviceuppdrag ska kunna utföras på det sätt som anges i biståndsbeslutet. Det är inte möjligt för leverantören att begränsa sina insatser till vissa tider på dygnet, till exempel exkluderas uppdrag som innehåller insatser på kvällar, nätter och helger. Den enskilde ska minst ha möjlighet att avboka ledsagare/avlösare Via röstbrevlåda Samt via e-post 1.4 Ickevalsalternativ En kund har alltid rätt men ingen skyldighet, att välja och byta leverantör. För den enskilde som inte önskar välja leverantör ska kommunen tillhandahålla ett ickevalsalternativ. Ickevalsalternativet i Upplands-Bro kommun är kommunens egenregi. I Upplands-Bro kommun har den enskilde rätten att byta leverantör upp till fyra gånger per år. 1.5 Information till enskilda om godkända leverantörer Upplands-Bro kommun ansvarar för att informera den enskilde om vilka leverantörer som godkänts som utförare. Kommunen informerar om leverantörens verksamhet på kommunens hemsida samt i tryckt format. Biståndshandläggarna informera om vilka leverantörer som finns att välja bland i samband med den enskildes val. Leverantören har rätt att marknadsföra sin verksamhet. Kommunen förutsätter att leverantören utformar sin marknadsföring på ett sådant sätt att den enskilde inte uppfattar det som påträngande och som i övrigt är etiskt försvarbart. 1.6 Skyldighet att ta emot uppdrag Leverantören är skyldig att ta emot de personer, som valt leverantören. Leverantören kan inte tacka nej till en kund, till exempel på grund av den enskildes individuella behov, bostadsort eller att uppdraget understiger ett visst antal timmar. 6

49 Sidan 49 av Hemtjänst Uppdrag ska kunna påbörjas inom ett dygn efter det att leverantören mottagit beställning av biståndshandläggaren. Akuta insatser ska genomföras omgående Avlösar-/ledsagarservice LSS För avlösar-/ledsagarservice LSS gäller att leverantören bestämmer vem som ska anställas, men att den enskilde har rätt att påverka rekryteringen. Uppdrag ska initieras snarast efter det att leverantören mottagit beställning av biståndshandläggaren. Verkställighet ska ske skyndsamt och inom tre månader. 1.7 Rutiner för omval Den enskilde har rätt att byta leverantör. Vid sådant byte meddelar biståndshandläggaren berörda leverantörer skriftligt via kommunens verksamhetssystem. Den enskildes uppsägningstid vid byte är fem (5) vardagar. Under denna tid står den tidigare leverantören för tjänsten och ersättning utgår till densamma. Vid byte ska leverantören samverka med kommunen och den nya leverantören. Leverantören ansvarar för att byte till ny leverantör sker med minsta möjliga negativa påverkan för den enskilde och andra berörda. 1.8 Upphandlingsform Upphandlingen genomförs enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. Upphandling enligt LOV har ingen given sluttid och pågår så länge den annonseras på Kammarkollegiets webbplats (valfrihetswebben). Ansökan kan därmed lämnas löpande. Alla leverantörer som uppfyller kraven i detta förfrågningsunderlag får teckna kontrakt med kommunen efter beslut i socialnämnden. Socialnämnden har delegerat till tjänsteman att fatta beslut om tilldelning. Den kommunala egenregiverksamheten behöver inte ansöka om att bli godkänd, men kraven är likvärdiga (likabehandlingsprincipen). 1.9 Frågor om förfrågningsunderlaget Frågor avseende eventuella oklarheter i förfrågningsunderlaget ska ställas skriftligen i upphandlingsverktyget E-avrop, svar på frågor kommer att lämnas via E-avrop och avisering om att svar finns att hämta sker via e-post till registrerad intressent Råd till Leverantör För att säkerställa att ni som leverantörer inte missar krav i upphandlingen är det viktigt att ta del av den här informationen först: Aktuella förfrågningsunderlag kan hämtas direkt via Registrera dig som ny leverantör och följ därefter anvisningarna som systemet ger. Vid problem med registrering eller anbudsgivning kontakta E-avrops support. Kontaktknapp finns längst ner på höger sida i E-avrop. Registrering och prenumeration på upphandlingar är gratis i E-avrop. 7

50 Sidan 50 av 327 Kammarkollegiet har publicerat en bra vägledning för leverantörer inom valfrihetssystem. Vägledningen hittar du på; Ansökan ska vara skriven på svenska och följa förfrågningsunderlagets direktiv och beskrivning ska lämnas på anvisad plats. Viktigt att ansökan är komplett och innehåller samtliga begärda uppgifter redan från början. Eventuella intyg och dokumentation som ska bifogas ansökan, ska av leverantören skannas in och skickas med som en fil i E-avrop. För vissa krav ska leverantören ange hur kravet ska uppfyllas. Ett sådant krav anses som uppfyllt om leverantören trovärdigt redovisar hur kravet ska uppfyllas samt att leverantören redovisar tillvägagångssättet som bedöms leda till att kravet ska uppfyllas. Namn på bifogade bilagor ska lämnas på anvisad plats. Bilagorna ska ha tydliga namn och nummer. Ansökan ska vara undertecknad av firmatecknaren och skannas in. För att ansökan ska kunna godkännas måste samtliga krav i förfrågningsunderlaget vara uppfyllda. Ansökan ska vara bindande i sex månader räknat från den dag ansökan lämnas in. Kontrollera att ni erhållet en bekräftelse i form av e-post att ansökan är mottagen och att samtliga bilagor finns med Handläggningstid av godkännande Ansökningar för godkännande som leverantör handläggs löpande och handläggningstiden beräknas till maximalt två månader, under förutsättning att ansökan är komplett enligt förfrågningsunderlaget. Om några uppgifter saknas eller är ofullständiga delges sökande detta skriftligt och har möjlighet att begära rättelse och komplettera sin ansökan. Under sommar- och julmånader kan handläggningstiden bli längre. Om ansökan om godkännande som leverantör avslås av kommunen har leverantören rätt att på nytt ansöka om godkännande en gång per år Godkännande och kontraktsskrivning Leverantörer vars ansökan uppfyller samtliga krav kallas in till ett möte med socialkontoret för avstämning av kommunens krav på uppdraget och leverantörens förståelse för uppdraget. Deltagande på detta möte är obligatoriskt för att leverantören ska kunna bli godkänd. I samband med godkännande kommer kontraktsskrivning att ske Upphandlingssekretess Inkommen ansökan kommer att behandlas som en offentlig handling. Upplands-Bro kommun omfattas av offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten har rätt att ta del av till myndigheten inkomna handlingar. 8

51 Sidan 51 av 327 För att en uppgift i en sådan handling ska kunna sekretessbeläggas måste stöd för detta finnas i sekretesslagen. Inkommen ansökan är i huvudregel offentlig. Av 31 kap. 16 offentlighets- och sekretesslagen följer dock att sekretess gäller för uppgifter i ansökan som rör sökandens affärs- eller driftsförhållanden, om det av särskild anledning kan antas att sökanden lider skada om uppgiften röjs. Namnge den eventuella bilaga där det framgår vilka uppgifter i ansökan som ni anser omfattas av sekretess, samt ange ert skäl. Beslut kan överklagas till kammarrätten Bilagor LOV- manual och rutiner Värdighetsgarantier i Upplands-Bro kommun inom äldreomsorgen Värdighetsgarantier i Upplands-Bro kommun Riktlinjer för livsmedelshantering i Upplands-Bro kommun Ekonomisk avstämning Teknisk specifikation 2 Kontroll av Leverantörens lämplighet Leverantören ska visa att den har dels en ägarstruktur och organisation, dels en affärsidé och verksamhetsprofil som är ändamålsenlig för uppdragets genomförande. Leverantören ska visa att det inom företaget finns tillräcklig kunskap, erfarenhet och förmåga för att kunna genomföra uppdraget. Leverantörens huvudsakliga arbetsområde/verksamhetens innehåll: (Fritextsvar) Leverantörens ägarstruktur och organisation samt organisationsnummer: (Fritextsvar) Leverantörens affärsidé och verksamhetsprofil: (Fritextsvar) Antal år i branschen: (Fritextsvar) Antal anställda: (Fritextsvar) Leverantörens kontaktperson: (Fritextsvar) Telefon nummer och E-post: (Fritextsvar) 2.1 Krav på registrering Leverantören ska vara registrerad hos Bolagsverket eller motsvarande för den typ av verksamhet som upphandlingen avser. Leverantören ska även vara godkänd för F- skatt. Registreringsbevis samt registerutdrag ska lämnas som bilaga i samband med ansökan. Sökande som inte bedriver verksamhet i Sverige ska visa att företaget är registrerad i det land företaget bedriver verksamhet enligt det landets regler om aktiebolags- eller handelsregister eller liknande register. Intyget/n ska inte vara äldre än två månader räknat från datum för inlämnandet av ansökan. Namnge bilagorna för registreringsbevis från Bolagsverket samt registerutdrag från Skattemyndigheten. 9

52 Sidan 52 av Ekonomisk ställning Leverantör ska ha en stabil ekonomisk ställning och minst ha God kreditvärdighet (gäller ej nystartade företag) enligt Creditsafe eller motsvarande. I de fall lägre riskklassificering redovisas ska leverantören ändå anses uppfylla kravet om en sådan förklaring lämnas att det kan anses klarlagt att Leverantören innehar motsvarande ekonomiska stabilitet. Utförare som har ett nystartat företag ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att bifoga ett förhandsbesked på en bankgaranti eller det motsvarande att säkerhet finns, samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär, i den händelse att ett avtal tecknas med leverantören. Garanti/säkerhet ska omfatta minst 50,000 SEK och gälla så länge som företaget inte uppfyller ovanstående krav om ekonomiska ställningen. Det ska framgå av förhandsbeskedet att garantin/säkerheten kommer att vara kopplad till det avtal som tecknas mellan parterna i enlighet med detta förfrågningsunderlag och lämnad ansökan. Som alternativ till en formell bankgaranti kan företaget låta banken dokumentera att 50,000 SEK har spärrats på ett särskilt konto till förmån för detta avtal. Om ni vill styrka er ekonomiska status på annat sätt än genom God kreditvärdighet ska ni namnge den bilaga som styrker er ekonomiska status. 2.3 Åberopa andra företags kapacitet En sökande får åberopa andra företags ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitet i ansökan. Leverantören ska dock kunna visa att han eller hon kommer att förfoga över nödvändiga resurser när kontraktet ska fullgöras. Namnge bilaga om andra företags kapacitet åberopas. 2.4 Referenser Leverantören ska i ansökan lämna två referenser, som kan styrka att leverantören har erforderlig kompetens, erfarenhet, skicklighet och förmåga för det sökta uppdraget. Referenserna ska inte vara äldre än två år. Två referenser ska även lämnas avseende verksamhetschefen. Nybildat företag kan lämna personliga referenser avseende ägare och/eller verksamhetschef. Kommunen kan vid behov komma att ta egna referenser. Namnge era två referenser i bilagan: 2.5 Yrkesmässig kapacitet Leverantören ska under hela avtalsperioden ha en organisation med erforderlig yrkesmässig kompetens, erfarenhet och kapacitet för de tjänster som leverantören väljer att utföra enligt detta förfrågningsunderlag. 10

53 Sidan 53 av 327 Personalens utbildningsbehov avseende fortbildning och handledning ska tillgodoses. Leverantören ska beskriva sina rutiner för hur medarbetarnas utbildningsbehov avseende hur fortbildning och handledning tillgodoses. Namnge bilagan för efterfrågad rutin. 2.6 Krav som kan medföra uteslutning Kommunen kommer att kontrollera att Leverantören betalar föreskrivna skatter och avgifter genom att begära in blanketten SKV 4820 från Skatteverket. Genom SKV 4820 kontrolleras att: föreskrivna skatter och sociala avgifter är erlagda För utländska Leverantör ställs motsvarande krav. Dessa ska till sin ansökan bifoga intyg från behöriga myndigheter i det egna landet som visar att: omständigheter enligt 7 kap. 1 LOV inte föreligger föreskrivna skatter och sociala avgifter är erlagda Leverantören ska uppfylla lagenligt ställda krav avseende registreringsskyldighet. Leverantör som inte bedriver verksamhet i Sverige ska uppvisa lagenligt registreringsbevis från det land där leverantören bedriver verksamhet. Enligt LOV 7 kap. 1 får en leverantör uteslutas om leverantören: 1. Är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud 2. Är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, ackord eller annat liknande förfarande 3. Genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott som avser yrkesutövningen 4. Har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta 5. Inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området, eller 6. I något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av denna paragraf Leverantör som är en juridisk person får uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för brott som avses i punkt 3 eller har gjort sig skyldig till sådant fel som avses i punkt 4 i ovanstående uppräkning. Om ansökan inte godkänns kan leverantören ansöka om rättelse i förvaltningsdomstol. 11

54 Sidan 54 av Kravspecifikation 3.1 Krav på ledning Verksamhetschefen eller den som ansvarar för verksamheten, personal, ekonomi och drift inom det eller de områden ansökan avser, ska ha; lämplig högskoleutbildning samt minst två års erfarenhet och kompetens att leda, organisera och samordna hemtjänst lämplig högskoleutbildning samt minst två års erfarenhet och kompetens att leda, organisera och samordna avlösarservice Avser leverantören att byta chef för verksamheten under avtalsperioden ska anmälan göras till kommunen i samband med dennes uppsägning. Leverantören ska skicka in dokumentation som styrker att den nya verksamhetschefen uppfyller kommunens krav på ledning. Kommunen ska godkänna ny verksamhetschef. Leverantören ska säkerställa att den som ansvarar för verksamheten ska ha ingående kunskaper om tillämpliga lagar, förordningar, föreskrifter och Socialstyrelsens riktlinjer. Verksamhetschef för eller dess företrädare avseende hemtjänst ska kunna nås 07:00 22:00 alla veckans dagar. Verksamhetschef eller dess företrädare avseende avlösar- /ledsagarservice ska kunna nås dygnet runt alla veckans dagar. Vid frånvaro, semester eller liknande, ska kommunen informeras om ersättare för den tiden. Namnge bilagor som styrker kraven på verksamhetens ledning: 3.2 Krav på personal Leverantören svarar för alla kostnader för till exempel löner, sociala avgifter och andra avtalsenliga eller lagstadgade löneomkostnader. Leverantören är ensam arbetsgivare för den egna personalen. All personal ska ha personlig lämplighet. Leverantören och dennes personal ska ha så goda kunskaper i svenska när det gäller att tala, läsa och skriva att de kan ta emot instruktioner, samtala med de enskilda och dokumentera insatserna. Leverantören ska garantera att verksamheten är bemannad med sådan kompetens och personalstyrka att kunderna alltid tillförsäkras nödvändiga hjälpinsatser. Leverantören är skyldig att vidta åtgärder så att inte lag eller gällande svenska kollektivavtal för arbetet åsidosätts. Om leverantören inte tecknat svenskt kollektivavtal ska ändå motsvarande villkor gälla för leverantörens anställda. Med detta avses att försäkring ska tecknas för tjänstepension, försäkring vid sjukdom, arbetsskada, dödsfall samt omställningsavtal. Leverantören ska redovisa sina eventuella kollektivavtalsförhållanden inklusive kollektivavtalade försäkringar eller andra träffade överenskommelser. Namnge bilaga för efterfrågat krav: 12

55 Sidan 55 av 327 I det fall utföraren vidtar åtgärder eller agerar på ett sätt som uppenbart strider mot innehållet i denna paragraf utgör det grund för hävning av avtalet. Innebär hävningen en kostnad för kommunen är leverantören skyldig att hålla kommunen skadeslös fullt ut. Den enskilde har möjlighet att önska om att få ledsagning/avlösning utförd av en anhörig eller närstående, så kallad anhöriganställning. Det är leverantörens ansvar att ta ställning till om den tänkta personen har den kompetens och lämplighet som krävs för att utföra tjänsten. I de fall anhöriganställning kan vara aktuellt ska leverantören alltid rådgöra med ansvarig biståndshandläggare innan anställningen genomförs. 3.3 Kontaktman Leverantören ska utse en kontaktman för den enskilde inom fem dagar från det att uppdraget har påbörjats. Kontaktmannen ska ha ett övergripande ansvar för planeringen tillsammans med den enskilde. I den mån det är möjligt ska kontaktmannen ge stöd till den enskilde, men där behovet är stort och fler behöver ge stödet får kontaktmannen en samordnande roll. Det ska finnas möjlighet för den enskilde att byta kontaktman. Leverantören ska ha en skriftlig rutin för vad uppdraget som kontaktman innebär. Namnge bilaga för efterfrågad rutin: 3.4 Meddelarfrihet och sekretess Personal anställd hos leverantören ska ha rätt att uttala sig i enlighet med den meddelarfrihet som gäller i tryckfrihetsförordningen 1 kap. 1 samt 13 kap. i Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400). Leverantören ansvarar för att all personal iakttar den sekretess som är gällande för socialtjänstens personal enligt Offentlighet och sekretesslagen 26 kap. 1, Krav på lokaler Det finns inga krav på att leverantörerna att ha lokal i Upplands-Bro kommun. Nycklar måste dock förvaras i låsta säkerhetsskåp och ändamålsenligt så att en inställningstid för larmutryckning på trygghetslarm under 30 minuter säkerställs. Namnge den adress varifrån personalen kommer att utgå ifrån, samt där nycklar och matlådor kommer att förvaras. 3.6 Krav på IT-system Leverantören ska följa gällande lagstiftning, föreskrifter samt kommunens gällande informationssäkerhetspolicy samt riktlinjer för informationssäkerhet. För hantering av rutiner, information, IT-system och kommunikation ska leverantören i allt väsentligt efterleva de inom Kommunförbudet Stockholms Län (KSL) antagna 16 principer för samverkan. 13

56 Sidan 56 av 327 Leverantörens verksamhet ska ha tillgång till del av kommunens IT-system, avseende verkställighet av beslut. De har också möjlighet att få tillgång till kommunens tidrapporteringsverktyg mot en kostnad. Registreringen är underlag för kundens avgifter och ersättning till utföraren. De utgör vidare underlag för kvalitetssäkring av att insatser görs enligt beställning och genomförandeplan. Felaktiga registreringar ger inte rätt till ersättning Kommunen ska tillhandahålla följande: Åtkomst via webbgränssnitt för två samtidiga användare till del av kommunens IT-verksamhetssystem. Om leverantören vill ha fler samtidiga behörigheter står leverantören för kostnaden till dessa. Utbildning för två av leverantörens personal i kommunens IT-verksamhetssystem. Behörighet till IT-verksamhetssystemet efter utbildning. Support för IT- verksamhetssystemet och tidrapporteringsverktyget. Support för access till kommunens IT-nät. Utbildning för två av leverantörens personal i kommunens tidsrapporteringsverktyg, som leverantören kan välja att få tillgång till. Teknisk specifikation för lägsta nivå för att RDS, verksamhetssystemet och tidrapporteringsverktyget ska fungera, separat bilaga. Initial uppstartshjälp på plats för ny utförare Leverantören ska åta sig följande: Ett digitalt inrapporteringssystem för att registrera den utförda insatsen samt den utförda tiden hos brukaren. Leverantören erbjuds tillgång till kommunens inrapporteringssystem mot licens- och driftkostnader. Om eget digitalt inrapporteringssystem väljs ska det vara godkänt av av kommunen för integration mot IT- verksamhetssystemet. Integrations- och andra eventuella omkostnader får leverantören själv stå för. Hårdvara (PC, skrivare med mera) Förbrukningsmaterial (toner, papper, bläckpatroner, lagrings-media med mera). Installation av hårdvara, skrivare, egen programvara med mera. IT-support/service till sina användare för leverantörens egen hårdvara och egna IT-system. Switchar och brandvägg. För att åtkomsten ska fungera krävs att leverantören har en väl fungerande Internetuppkoppling för de datorer som ska använda applikationen. För tillgång till tidrapporteringsverktyget krävs en fast IP-adress 14

57 Sidan 57 av 327 Leverantören ansvarar för och bekostar all IT-utrustning som leverantören ska använda för de IT-system som kommunen ställer till förfogande. Leverantören ska ställa sin personal till förfogande för utbildning kommunens IT-verksamhetssystem och tidrapporteringssystem i samband med uppstart av verksamheten. Utbildningen omfattar en halv dag för respektive system, sammanlagt en heldag. Leverantören ansvarar för att all hantering av IT-systemen sker enligt gällande lagstiftning, offentlighet- och sekretesslag samt personuppgiftslagen. När någon med behörighet till kommunens IT-nät slutar sin anställning ska leverantören omedelbart skriftligen meddela detta till kommunen, så att behörigheten kan avslutas. Leverantören får inte kopiera uppgifter i verksamhetsystemen till något annat register eller verksamhetsprogram utan beställarens medgivande. Leverantören ska säkerställa att obehöriga inte får tillgång till eller information från verksamhetsystemen. Om avtalet mellan kommunen och leverantören upphör, avslutas samtliga behörigheter. Ingen information blir åtkomlig efter avslut. Om kommunen under avtalstiden upphandlar nytt/kompletterande IT-system för ovanstående del ska leverantören använda det/de nya systemen i den verksamhet, som avses i denna upphandling. För leverantörer av enbart avlösar-/ledsagarservice LSS finns idag inget krav på digitalt inrapporteringssystem för att registrera den utförda tiden hos brukaren. Den utförda tiden läggs i stället in manuellt i kommunens IT-verksamhetssystem. 3.7 Personuppgiftsbiträdesavtal enligt Personuppgiftslagen, PuL Socialnämnden i Upplands-Bro kommun är personuppgiftsansvarig. Leverantören är personuppgiftsbiträde. Enligt 30 i PUL ska det finnas ett skriftligt avtal mellan den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträdet. Nedan följer de krav som föreskrivs i lagen och som därmed regleras i och med att skriftligt avtal tecknas i denna upphandling. Rätten att behandla personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning följer avtalets tid. När avtalet upphör ska leverantören återlämna och/eller förstöra samtliga personuppgifter som den haft tillgång till under avtalstiden. Återlämning eller information om förstöring ska ges till beställaren i anslutning till att avtalet upphör. Leverantören åtar sig att behandla personuppgifter i enlighet med PUL och personuppgiftsansvariges instruktioner. Personuppgiftsbiträdet ska, enligt vad som framgår av 31 PuL, vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. Leverantören ska skicka en sammanställning över utförda åtgärder enligt ovanstående stycke till kommunen. Beställaren ska meddela leverantören om ytterligare tekniska och/eller organisatoriska åtgärder behövs. Leverantören ska på beställarens begäran förse beställaren med information om leverantörens behandling av personuppgifter. Parterna ska samarbeta och utbyta information så att vardera 15

58 Sidan 58 av 327 parten kan uppfylla PUL:s krav avseende information till registrerade och rättelse av personuppgifter. Leverantören ska hålla kommunen skadeslös i händelse av att den enskilde åsamkas skada som orsakats av att leverantören har behandlat personuppgifter i strid med avtal eller instruktion från kommunen. 3.8 Deltagande i kommunens utbildningar Leverantören ska ge sin personal möjlighet att delta i utbildningar som kommunen anordnar om de inte får motsvarande kunskaper från annat håll. Eventuella merkostnader i samband med utbildningar täcks av leverantören. 3.9 Pensioner och försäkringar Leverantören ska tillämpa anställningsvillkor för de anställda med kollektivavtal eller motsvarande de kollektivavtalsvillkor som gäller inom branschen, avseende pensioner och sjuk- och arbetsskadeförsäkringar. Namnge bilagan där ni beskriver era villkor och eventuellt vilket kollektivavtal det motsvarar Introduktion och kompetensutveckling Leverantören ska följa Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre. (SOSFS 2011:12). Inom hemtjänst ska minst 65 % av personalen ha fullgjort undersköterskeutbildning. Inom ledsagar- och avlösarservice ska minst 65 % av personalen ha adekvat gymnasieutbildning. Ambitionen ska vara att andelen personal med undersköterskeutbildningen/adekvat gymnasieutbildning ska öka varje år. Leverantören ska ha en plan för en kontinuerlig kompetensutveckling av personalen och som inbegriper en för uppdraget relevant vidareutbildning och handledning. Leverantören ska ha skriftliga rutiner för introduktion i samband med anställning av personal. Namnge bilagan för efterfrågad rutin Tjänstelegitimation Leverantören och dennes anställda (och underleverantörer) ska alltid bära identifikation på ett sådant sätt att den är synlig för den enskilde. Av identifikationen/legitimationen ska det framgå personalens namn och vilket företag han/hon är anställd av Miljöfrågor Leverantören ska i sitt arbete sträva efter att hjälpa till att minska miljöpåverkan och utsläpp av luftföroreningar samt minska förbrukning av naturresurser genom att i största möjliga mån välja miljöanpassade alternativ vid val av produkter, fordon samt 16

59 Sidan 59 av 327 ombesörja sitt avfall genom exempelvis återvinning. Kemikalier ska hanteras på ett för människan och naturen säkert sätt Kontaktperson i miljöfrågor Leverantören ska senast vid driftsstart ha en namngiven kontaktperson på företaget avseende miljöfrågor. Namnge företagets kontaktperson för miljöfrågor Nyanskaffning av personbil Vid nyanskaffning av personbil under avtalstiden ska fordonen uppfylla kriterierna för miljöbil enligt förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor (SFS 2009:1) Tolk Leverantören ska erbjuda brukaren hjälp av personal som talar brukarens modersmål även om det inte är svenska. Om leverantören får en beställning från en person vars modersmål inte är svenska ska leverantören bistå med tolk, om det inte finns någon av personalen som behärskar brukarens språk Ledningssystem för kvalitet Ledningssystemet för kvalitet ska uppfylla kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd avseende ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Vidare ska leverantören med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Kvalitetssystemet ska säkerställa att tjänsterna utförs på ett sådant sätt att avtalad kvalitet uppnås och upprätthålls. Kvalitetssäkringsarbetet ska bedrivas med stöd av metoder och rutiner som underlättar och möjliggör nämndens uppföljning. Namnge bilagan som beskriver företagets ledningssystem för kvalitet samt bilagan som beskriver hur personalen i praktiken arbetar utifrån ledningssystem Systematiskt förbättringsarbete Den som ansöker om att bli utförare i Upplands- Bro ska uppfylla kraven i Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem av kvalitet (SOSFS 2011:9) samt Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljö arbete (AFS 2001:1 samt AFS 2003:4). Likaså ska den som ansöker uppfylla eventuellt nya krav och förändringar i lagstiftningen Synpunkter och klagomål Leverantören ska ha skriftliga rutiner för klagomålshantering. Brukaren och dess närstående ska alltid veta till vem man vänder sig för att på ett enkelt sätt lämna 17

60 Sidan 60 av 327 synpunkter på leverantörens verksamhet. Den enskilde ska få svar senast inom 14 dagar. Leverantören ska löpande informera kommunen om inkomna synpunkter och klagomål samt vidtagna åtgärder. Leverantören ska årligen senast den 15 januari till kommunen, redovisa resultat över avvikelser, inkomna synpunkter och klagomål samt vidtagna åtgärder. Bilaga: Lex Sarah All personal ska känna till skyldigheten att medverka till god kvalitet samt rapportera missförhållanden och påtaglig risk för missförhållanden enligt Lex Sarah. Leverantören ansvarar för att all personal känner till skyldigheten att rapportera missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande enligt SoL och LSS. Leverantören ska i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:5 och SOSFS 2013:16 ha skriftliga rutiner för hur skyldigheten att rapportera, utreda, avhjälpa och undanröja missförhållanden och risker för missförhållanden ska fullgöras. Missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande Leverantören ansvarar för att beställande nämnd omedelbart informeras om inkommen rapport. Allvarligt missförhållande eller påtaglig risk för allvarligt missförhållande Leverantören ansvarar för att beställande nämnd omedelbart informeras om anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Leverantören ska till beställande nämnd skicka dels en kopia på anmälan till IVO, dels en kopia på den utredning som skickats till IVO med anledning av anmälan. Kopia på utredningen ska skickas till beställande nämnd omgående när den är slutförd, med beaktande av tystnadsplikten. Informationen ska omfatta vad som framkommit under utredningen, ställningstagandet samt vidtagna och planerade åtgärder Kvalitetsberättelse Leverantören ska årligen upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse som redovisas för socialnämnden. I kvalitetsberättelsen ska det framgå: Hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår Vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet Vilka resultat som har uppnåtts Kvalitetsberättelsen ska vara så detaljerad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Leverantören ska årligen senast den 15 januari redovisa resultatet till kommunen. 18

61 Sidan 61 av Utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret Upplands-Bro kommun kräver att utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret begärs för vårdpersonal som utför stöd- och serviceinsatser åt barn med funktionshinder. Detta gäller den som utför stöd- och serviceinsatser åt barn med funktionshinder (SFS 2010:479). Leverantörer av avlösar-/ledsagarservice LSS för barn är skyldiga enligt Lagen om registerkontroll att begära utdrag från Rikspolisstyrelsens belastningsregister. Leverantören ska själv begära och kontrollera utdrag för sin personal och eventuella underleverantörer som visar att inga brott har begåtts med relevans för servicearbetet innan vårdpersonal avdelas för uppdrag hos den enskilde kunden Samarbete och samverkan I leverantörens åtagande ingår att samarbeta med kommunen samt med övriga myndigheter, organisationer och föreningar som kan ha betydelse för den enskilde. Kommunen ansvarar för att kontinuerligt uppdatera och hålla tillgängliga de rutiner och riktlinjer som hänvisas till i avtalet. Leverantören ska samarbeta med kommunens nattpatrull så att den enskildes stödbehov kan utföras med god kvalitet. Leverantören ska arbeta i enlighet med de skriftliga samverkansavtal och överenskommelser som kommunen träffar. Leverantören ska delta i de möten som kommunen kallar till, till exempel utförarmöte och avstämningar på individnivå. Leverantören ska i förekommande fall medverka i forsknings- och utvecklingsprojektprojekt som Upplands-Bro kommun deltar i. Leverantören ska samverka med landstingets och kommunens verksamheter för hälso- och sjukvård för att den enskilde ska få god vård och omsorg. Leverantören ska vid behov delta i vårdplanering i samverkan mellan huvudmännen och den enskilde eller om detta inte är möjligt med dennes företrädare Dokumentation Leverantören ska dokumentera genomförandet i enlighet med 21 kap. a och b LSS, 11 kap. 5 och 6 SoL samt SOSFS 2006:5 (ersätts av SOSFS 2014: 5 från och med ). Leverantören ska upprätta en social akt för varje kund som minst ska innehålla: uppdrag genomförandeplan riskbedömning social journal för genomförande signeringslista (där hela namnet för personalens signatur framgår, till exempel KA-Kalle Andersson). Signeringslista behövs inte om den sociala dokumentationen sker helt digitalt. Dokumentationen ska visa vilka åtgärder som vidtagits, avvikelser samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Dokumentationen ska utformas med 19

62 Sidan 62 av 327 respekt för den enskildes integritet. Den enskilde ska hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som leverantören skriver in i journalen. Ifall den enskildes behov ändras ska leverantören dokumentera detta och omedelbart kontakta biståndshandläggaren. Leverantören är skyldig att omgående meddela biståndshandläggaren om eventuella avbrott i insatsen. All dokumentation som rör den enskilde ska förvaras skyddad mot obehörig åtkomst, brand och fukt. Leverantören ansvarar för att all dokumentation som rör den enskilde överlämnas till kommunen utan kostnad när insatsen avslutas eller när kommunen så begär. Leverantören ansvarar för att all dokumentation och gallring sker i enlighet med gällande lagar, förordningar och Socialstyrelsens föreskrifter och riktlinjer. Sekretessbelagda uppgifter får inte skickas med e-post Genomförandeplan Leverantören är skyldig att tillsammans med den enskilde och/eller dennes företrädare upprätta en genomförandeplan utifrån de biståndsbedömda insatserna. Leverantören ska följa upp planen regelbundet, vid förändrade behov samt vid nybeställning, dock minst två gånger per år. Genomförandeplanen ska skickas till beställaren inom 14 dagar (efter att uppdraget påbörjats) samt efter varje uppföljning. Se även under rubriken ersättning Hanterings av egna medel Brukaren eller närstående/god man ska sköta hanteringen av den enskildes pengar. I de fall pengar hanteras av leverantören ska det finnas rutiner för det. Bilaga: 3.21 Tillgänglighet Verksamheten ska vara tillgänglig hela året Värdegrund Socialnämnden i Upplands-Bro har fastställt lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen och omsorg för personer med funktionsnedsättning. Leverantören ska arbeta utifrån dessa garantier, se bilaga Värdighetsgarantier. Med värdegrund menas de etiska värden och normer som kan vara grunden för arbetet inom äldreomsorgen och omsorgen för personer med funktionsnedsättning. Verksamheten ska inriktas på den enskildes behov av värdighet när den enskilde får omsorgsinsatser. Värdegrunden ska överensstämma med gällande lagar och regler inom området. En värdegrund ska befästa ett synsätt om att den enskilde ska kunna leva utifrån sin identitet och personlighet vilket innebär dels ett värdigt liv och dels att känna välbefinnande. 20

63 Sidan 63 av Demensvård Det finns brukare som har demenssjukdomar eller demensliknande symtom. Leverantören ska säkerställa att personalen har den särskilda kompetens som krävs för att ge bästa möjliga vård och omsorg för dessa brukare. I detta ligger att följa och tillämpa forskning och utveckling inom området. Leverantören ska följa rekommendationerna i nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom som har utarbetats av Socialstyrelsen Arbetstekniska hjälpmedel Leverantören ska tillhandahålla arbetstekniska hjälpmedel. Landstinget svarar för individuellt förskrivna hjälpmedel och medicintekniska hjälpmedel inom ordinärt boende och i trygghetsboende Goda hygienrutiner Utföraren ska ansvara för att personalen har kunskap gällande basala hygienrutiner och smittskydd. För att förebygga smittspridning ska tillämpliga rutiner, som utarbetats av Vårdhygien Stockholms län, följas. Se I övrigt hänvisas även till Socialstyrelsens föreskrift om basal hygien inom hälso- och Sjukvården m.m (SOSFS 2007:19), som ska följas. Utföraren ska tillhandahålla och bekosta arbets- och skyddskläder, handsprit med mera som behövs. Utföraren ansvarar för att personalen får kontinuerlig hygienutbildning Egenvård Leverantören ska genomföra egenvårdsinsatser enligt biståndsbeslut. Läkare ska besluta om en medicinsk insats betraktas som egenvård Mat och måltider Matdistribution ingår i uppdraget. Kommunens produktionskök kommer att leverera mat till enskilda leverantörer inom kommunens geografiska område ifall dessa har fler än tio kunder med beviljad matdistribution. Har inte den enskilda leverantören en lokal med lämplig förvaringsmöjlighet i Upplands-Bro eller färre än tio kunder med beviljad matdistribution ska leverantören hämta maten på överenskommen plats. Leverantören ska säkerställa att mathanteringen sker enligt gällande lagstiftning och att kylkedjan inte bryts samt följa kommunens riktlinjer för livsmedelshantering. Leverantören ska skriftligen redovisa sin process och sina lokala rutiner för mathantering. Namnge bilagan för efterfrågad rutin Nyckelhantering Leverantören ska ha skriftliga rutiner för hantering av nycklar till kundernas bostäder som inkluderar rutin för utlämning och återlämning med signering. Vid förlust av 21

64 Sidan 64 av 327 nycklar ska leverantören omedelbart redovisa förlusten till den enskilde och ombesörja och bekosta byte av lås, låscylindrar och dylikt utan dröjsmål. Eventuella ytterligare kostnader som drabbar den enskilde på grund av låsbyte förorsakat av leverantörens personal bärs av leverantören. Namnge bilagan för efterfrågad rutin. Från har alla brukare i Upplands-Bro kommun, som fått beslut om hemtjänst och trygghetslarm, digitala lås. Detta innebär att hemtjänstpersonal kan öppna brukarens dörr till bostaden och eventuell soprumsdörr utan nyckel. En fördel med nyckelfrihemtjänst är bland annat att inställelsetid vid larm kan minskas. Nyckelfri hantering med digitala lås ersätter inte behovet av en fysisk nyckel och rutin för att säkerställa brukarens trygghet vid, till exempel strömavbrott. För att kunna utföra insatser med trygghetslarm och hemtjänst med digitala lås krävs att utförarens personal har tillgång till en för ändamålet godkänd telefon med egen inloggning. Telefonen bekostas av utföraren, applikationen i systemet tillhandahållas av Upplands-Bro kommun utan avgift Lokal kris- och katastroforganisation Leverantören ska delta i kommunens krisplanering för åtgärder inför och vid extraordinära händelser eller höjd beredskap. Leverantören ska därmed acceptera att planeringen kan omfatta lokaler, personal och övriga för verksamheten väsentliga förhållanden. Leverantören ska vidare vara behjälplig i krissituationer i kommunen, utifrån den situation som uppkommer och de behov som uppstår. Vid uppkommen krissituation i den egna verksamheten är leverantören skyldig att tillhandahålla krishantering och liknande insatser för personal. Leverantören ska upprätta en riskbedömning och handlingsplan över hur säkerheten ska upprätthållas vid exempelvis brand, längre tids elavbrott, översvämning, längre tids vattenavbrott eller dylikt. 22

65 Sidan 65 av Kommersiella villkor 4.1 Parter I upphandlingen upphandling enligt lag (2008:962) om valfrihet, LOV har nedanstående parter träffat följande avtal; Köparen Upplands-Bro kommun, Kungsängen, org. nr Leverantör «Lev_Namn», «Lev_Adress», «Lev_OrgNr» Leverantör av hemtjänst enligt SoL Leverantör av avlösar-/ledsagarservice enligt LSS. Leverantör av hemtjänst enligt SoL samt avlösar-/ledsagarservice enligt LSS 4.2 Handlingars inbördes ordning För avtalet gäller nedanstående handlingar. Dessa handlingar kompletterar varandra och förekommer i dessa mot varandra stridande uppgifter eller föreskrifter, gäller de om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder annat, sinsemellan i följande ordning: 1. Skriftliga ändringar och tillägg till tecknat avtal. 2. Detta avtal med tillhörande bilagor. 3. Förfrågningsunderlaget. 4. Leverantörens ansökan 4.3 Avtalstid Kontraktet gäller fyra år, från det datum då det undertecknats av båda parter (kommunen och anbudsgivaren). Därefter får ett nytt godkännande sökas. Exakt datum regleras vid kontraktstecknandet. Om anbudsgivaren inte har erhållit minst en kund inom ett år från kontraktstecknandet avslutas kontraktet och en ny ansökan får lämnas in. 4.4 Ansökans omfattning Den som ansöker om att bli godkänd som leverantör kan göra följande val av kategorier. Ange vilken kategori ansökan avser: Leverantör av hemtjänst enligt SoL Leverantör av avlösar-/ledsagarservice enligt LSS 23

66 Sidan 66 av 327 Leverantör av hemtjänst enligt SoL samt avlösar-/ledsagarservice enligt LSS 4.5 Tilläggstjänster Externa leverantörer har rätt att erbjuda tilläggstjänster. Med tilläggstjänster menas tjänster som inte ingår i biståndsbeslutet och i åtagandet enligt detta avtal. Det ska framgå för den enskilde att tilläggstjänster som erbjuds inte ingår i biståndsbeslutet. Köp av tilläggstjänster får inte vara en förutsättning för att leverantörens uppdrag ska verkställas. Kommer ni att erbjuda tilläggstjänster? Ja Nej Om Ja, vilka tilläggstjänster kommer ni att erbjuda? 4.6 Leverantörens uppsägningstid Leverantör som önskar säga upp sitt kontrakt ska göra detta skriftligt. Uppsägningstiden är 6 månader från och med tid då uppsägningen inkommit till kommunen. 4.7 Insyn Leverantören är skyldig att på begäran utan oskäligt dröjsmål lämna sådan information som avses i 3 kapitlet 19 a kommunallagen. Sådan begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur angelägenheten sköts. Allmänheten ska ha möjlighet att få insyn i entreprenörens verksamhet. För att tillgodose detta kan beställaren komma att begära uppgifter från entreprenören. Utlämnande av uppgifterna får inte kräva orimliga insatser av entreprenören eller vålla väsentlig olägenhet. Information som lämnats till kommunen enligt första stycket ska inte anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. 4.8 Underleverantör Leverantören får inte använda underleverantörer för delar av detta uppdrag om det inte skriftligt godkänts av kommunen, såvida det inte är fråga om arbetsuppgifter av rutinmässig art eller av mindre betydelse. Leverantören ansvarar för underleverantörens åtagande som sitt eget. Kommunen ska fortlöpande under hela avtalstiden underrättas om eventuella underleverantörer och leverantören ska uppge namn och organisationsnummer på underleverantörerna Namnge aktuella underleverantörer. 4.9 Försäkringar Leverantören ska teckna, och under hela kontraktstiden, inneha ansvarsförsäkring och andra nödvändiga försäkringar som innebär att kommunen hålls skadelös. Ansvarsförsäkringsbelopp och omfattning bör ha minst följande omfattning: 24

67 Sidan 67 av 327 Försäkringsbelopp för personskada om minst 20 miljoner kronor och för sakskada 20 miljoner kronor Utökat skydd vid skada på omhändertagen egendom inklusive nyckelförlust (minst 2 miljoner kronor per skada). Vid nyckelförlust minst 0,5 miljoner kronor Försäkringsbelopp för ren förmögenhetsskada 2 miljoner kronor Bevis om att ovan nämnda försäkring har tecknats ska överlämnas till kommunen senast inom fyra veckor från avtalstecknande. Bevis om att förnyad försäkring finns ska överlämnas till kommunen senast en vecka före det att försäkringen går ut. I annat fall äger kommunen rätt att teckna försäkring på leverantörens bekostnad Upphörande av LOV Upplands-Bro kommun kan besluta att ändra eller att avbryta/upphöra med valfrihetssystemet. Om parterna ingått avtal kommer kommunen att säga upp avtalet med befintlig/a utförare. Uppsägningstiden är 6 månader från att uppsägning av avtal skett. Om kommunen ännu inte godkänt sökanden kommer sökanden att få information om att systemet avbrutits Ändring och tillägg till avtalet Upplands-Bro kommun har rätt att, genom politiska beslut, ändra villkoren i de riktlinjer, policys och priser som ska tillämpas. Ändrade förhållanden kan innebära att skrivningar i förfrågningsunderlaget måste revideras. Vid sådan revidering kommer ett nytt förfrågningsunderlag att publiceras och föranleda att ett nytt avtal upprättas med leverantören. Om Utförare inte vill bli bunden av de ändrade villkoren ska leverantören inom 30 dagar från den tidpunkt ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligt meddela Upplands- Bro kommun att de ändrade villkoren inte accepteras. Om leverantören inte accepterat ändringen inom sagda tid betraktas avtalet som uppsagt och upphör att gälla med sex månaders uppsägningstid. Kommunen förbehåller sig rätten att säga upp kontraktet i de fall kommunen finner att det finns behov att göra förändringar i kontraktet eller när förutsättningarna för kontraktet förändras (till exempel ändrade lagar eller politiska beslut). Uppsägningstiden är då 6 månader Ersättning För avtalad insats utgår enligt kommunfullmäktiges årliga beslut och fastställs i november för efterkommande år och kan således förändras varje år. De utförda insatserna och omvårdnadstiden ska vara registrerade i det system som bestäms av socialnämnden. Registreringen är underlag för kundens avgifter och ersättning till utföraren. De utgör vidare underlag för kvalitetssäkring av att insatser görs enligt beställning och genomförandeplan. Felaktiga registreringar ger inte rätt till ersättning. 25

68 Sidan 68 av 327 Ersättningen ska täcka leverantörens samtliga kostnader, inklusive lokalkostnader, resor, fortbildning, administration med mera. Ersättningen gäller för antal utförda timmar inom ramen för biståndsbeslutet Hemtjänst Ersättningsnivå avseende utförd tid hemtjänst dagtid ( ) under år 2014 är kronor per timme: 359 kr Uppstartsersättning i ärenden som omfattar omvårdnadsinsatser utgår motsvarande 4 timmar efter att genomförandeplanen har inkommit till beställaren. Om brukaren avböjer ett besök senare än kl dagen före insatsen är planerad att utföras, ersätts leverantören som om uppdraget var utfört. Ersättning utgår med 50 %. Vid oplanerad frånvaro ges ersättning i 24 timmar, till exempel vid oplanerad sjukhusvistelse. Ersättning utgår med 50 % Avlösar-/ledsagarservice LSS Ersättningsnivå avseende utförd tid ledsagning och/eller avlösning under år 2014 är kronor per timme: 246 kr Om den enskilde avbokar ledsagning/avlösning senare än kl dagen före insatsen är planerad att utföras, ersätts leverantören som om uppdraget var utfört. Den sent avbokade insatsen ska för den enskilde anses förbrukad om inte något annat framgår av biståndsbeslutet. Insatser avbokade tidigare än kl dagen före insatsen, ersätts inte Rätt att innehålla betalning Om leverantören åsidosätter sina skyldigheter enligt avtalet har kommunen rätt att innehålla betalning motsvarande bristen i leverantörens prestation till dess leverantören säkerställer ett avtalsenligt uppfyllande av sådana förpliktelser. Till förtydligande anges att leverantören inte befrias från sina förpliktelser enligt avtalet för det fall kommunen innehåller betalning enligt denna bestämmelse Momskompensation En momskompensation på 1 % tillkommer för privata utförare, dock ej för momsbefriade stiftelser. Leverantören ska redovisa momskompensationen separat på fakturan Betalningsvillkor Betalning erläggs i efterskott 30 dagar efter erhållen faktura. Fakturerings- och expeditionsavgifter och liknande godtas inte. Leverantören kan inte utöka hjälpen till den enskilde och kräva ersättning för den utökade tiden utan att ett nytt avrop gjorts av biståndshandläggare. Leverantören ska följa kommunens rutin för ekonomisk avstämning. 26

69 Sidan 69 av 327 Kommunen kan bevilja nystartade företag att få ersättning utbetalad i förskott. Ersättning görs för beviljade insatser den kommande månaden till kunder som har valt leverantören som utförare. Denna övergångsmodell gäller under de första tre månaderna, därefter betalas ersättning ut i efterskott enligt ovan. Avräkning av förskotterad ersättning görs månatligen mot redovisning av utförda insatser. Eventuella differenser beaktas i ersättningen efterföljande månad. Denna ersättningsform avser att möjliggöra för mindre nystartade företag att lämna in en ansökan Dröjsmål med betalning Vid försenad betalning orsakad av kommunen betalas dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. Dröjsmålsränta under 300 SEK accepteras inte. I det fall dröjsmål med betalningen beror på att fakturan inte är komplett betalas ingen dröjsmålsränta Ansvar och villkor för samarbete mellan parterna Leverantören ansvarar för samtliga person- och sakskador som uppkommer genom fel eller försummelse hos leverantören, eller annan för vilken leverantören ansvarar, i samband med åtagande enligt detta avtal. Leverantören ska ansvara för att tjänsten behåller den avtalade kvaliteten under angiven tid. Båda parter har en skyldighet att göra motparten omedelbart uppmärksam på det man uppfattar som ett eventuellt kontraktsbrott eller en avvikelse från kontraktet Överlåtelse av rättigheter och skyldigheter Avtalet får inte överlåtas på annan fysisk eller juridisk person utan beställarens skriftliga medgivande. Om leverantören byter juridisk person ska ny ansökan lämnas och nytt godkännande prövas. Kommunen ska därefter skriftligen meddela leverantören om avtalet ska fortsätta gälla eller om det kan hävas enligt avtalet Uppföljning och utvärdering av verksamheten Kommunen kommer att följa upp hur leverantören arbetar för att uppnå de nationella och lokala kraven och målen för verksamheten. Leverantören ska biträda vid kommunens fortlöpande uppföljningar och utvärderingar av verksamhetens kvalitet. Förutsättningen för uppföljningsarbetet är att kommunen, revisionen och tillsynsmyndigheter ges oinskränkt insyn för att kunna: ta del av samtliga individuella genomförandeplaner med tillhörande journalanteckningar, arbetsmaterial och övrigt material som berör den enskilde ta del av allt övrigt material hos leverantören som kommunen, revisionen och tillsynsmyndigheter bedömer relevant för uppföljning och utvärdering av verksamheten, till exempel personallistor, tjänstgöringsscheman, statistik över arbetsskadeanmälningar, klagomål och synpunkter och liknande 27

70 Sidan 70 av 327 göra regelbunden granskning av verksamheten Leverantören ska medverka i de årsvisa brukarundersökningarna och andra uppföljningar som socialnämnden initierar. Undersökningen kan även omfatta de enskildas anhöriga. Leverantören ska lämna statistikuppgifter till respektive myndighet nedan, med kopia till kommunen: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Statistiska Centralbyrån (SCB) Underlåter leverantören att vara behjälplig vid ovan nämnda moment eller lämnar ofullständiga underlag vid framtagandet av statistik kan kommunen komma att häva kontraktet. Kommunen genomför även; brukarundersökningar uppföljning av att beställda och fakturerade tjänster utförs kontroll hos Skatteverket att leverantören fullgör sina skyldigheter när det gäller socialförsäkringsavgifter och skatt Leverantören ska senast den 15 januari varje år lämna in sin årliga kvalitetsberättelse avseende föregående verksamhetsår till socialnämnden. Kvalitetsberättelse ska uppfylla kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd avseende ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Leverantören ska på begäran lämna sitt bokslut och sin årsredovisning avseende föregående verksamhetsår till socialnämnden Force majeure, ansvarsbegränsning Med extraordinär händelse avses en händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning, eller överhängande risk för en allvarlig störning, i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen. Exempel på extraordinära händelser är långvarigt strömavbrott, storm, oväder, olycka med farligt gods, störning i dricksvattenförsörjning eller avloppssystem, pandemi, olycka med radioaktiva ämnen eller terroristhandling. Om en händelse är att anse som extraordinär fastslås av ordföranden i kommunens krisledningsnämnd. Leverantören ska ha en krisplan för sin verksamhet där man redogör för hur man ska agera till exempel vid längre tids el- eller vattenavbrott. Leverantören ska medverka i kommunens planering och hantering vid kriser. Om något extraordinärt eller annan allvarlig kris inträffar så att insatser behövs till skydd för människor eller egendom av stort värde kan kommunen använda resurserna på ett annat sätt än vad som skrivits i kontraktet. 28

71 Sidan 71 av Skadestånd och viten Om leverantören erbjuder tilläggstjänster på ett sätt, som innebär att den enskilde får uppfattningen att det ingår i biståndsbeslutet och/eller att den enskilde får uppfattningen att tilläggtjänsten är en förutsättning för att kunna välja leverantören utgår vite med SEK. Om leverantören inte tar emot den enskilde senast inom två veckor efter det att leverantören mottagit beställning av biståndshandläggaren, utgår vite med SEK per ytterligare dag som leverantören inte tar emot den enskilde Hävning Om leverantören inte fullgör sina åtaganden enligt detta kontrakt eller på annat sätt missköter sitt uppdrag äger kommunen rätt att häva kontraktet. Innan hävning görs tillskrivs leverantören om att rättelse ska vidtas inom 30 dagar. Om rättelse inte sker inom denna tid har kommunen rätt att säga upp kontraktet. Uppsägningstiden är då 2 månader. Omleverantören inte har erhållit minst en kund inom ett år från avtalstecknandet har kommunen rätt att säga upp avtalet. Uppsägningstiden är då en månad. Kommunen har rätt att med omedelbar verkan häva kontraktet om leverantören: vid kommunens uppföljning uppvisat allvarliga brister försätts i konkurs eller i övrigt bryter mot bestämmelserna i 7 kap. 1-2 LOV visar sig vara på obestånd så att leverantören inte kan förväntas fullgöra sina åtaganden har personer i ledande ställning i företaget som under avtalstiden blir dömda för olaga diskriminering enligt gällande diskrimineringslagar har personer i ledande ställning i företaget som under avtalstiden blir dömda för allvarlig brottslighet lämnar oriktiga uppgifter överlåtit sina skyldigheter enligt detta avtal utan kommunens skriftliga medgivande 4.22 Tvistlösning, tillämplig lag Tvist med anledning av avtalet ska avgöras av allmän svensk domstol med tillämpning av svensk rätt. Utföraren får inte avbryta eller uppskjuta fullgörandet av de prestationer som avtalats under åberopande av att tvisteförfarande inletts eller pågår. 29

72 Sidan 72 av 327

73 Sidan 73 av 327 Ärende 4

74 Sidan 74 av 327

75 Sidan 75 av 327 TJÄNSTESKRIVELSE Socialkontoret Marianne Iggmark Datum Vår beteckning Dnr Socialnämnden Åtgärder efter avtalsuppföljning på Hagtorps äldreboende Förslag till beslut Socialnämnden godkänner socialkontorets uppföljning av Frösundas åtgärder efter avtalsuppföljning på Hagtorps äldreboende. Sammanfattning Hagtorps äldreboende drivs på entreprenad av Frösunda Omsorg AB sedan 15 maj Med hänvisning till gällande avtal har socialkontoret genomfört avtalsuppföljning på Hagtorps äldreboende februari Uppföljning av vidtagna åtgärder har genomförts 24 mars, 12 juni samt 3 september Socialkontoret konstatera att de påtalade bristerna efter avtalsuppföljningen åtgärdas kontinuerligt och fortlöpande. Betydande förbättringar har skett avseende SoL-dokumentationen. Genomförandeplanerna håller god kvalitet och till en del kan man följa den röda tråden från brukarens önskemål och behov till genomförda aktiviteter. Trots detta kan mervärdet i anbudet om aktiviteter och utevistelse inte helt säkerställas. Socialkontoret följer nogsamt förbättringsarbetet av de identifierade bristerna. Uppföljning av åtgärder kommer följas upp löpande på samverkansmöten mellan Hagtorp och avdelning för myndighets och beställaravdelningen en gång i månaden. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse 8 september Ärendet Bakgrund Ett antal avvikelser har inkommit till kommunen och vidarekommunicerats till ansvarig verksamhetschef på Hagtorp samt till socialnämnden för kännedom tidigare under våren Kommunen genomförde avtalsuppföljning den februari Vid den uppföljningen identifierades brister avseende bl.a. mat, aktiviteter, kvalitet, bemanning och insyn.

76 2(3) Sidan 76 av 327 Åtgärder Frösunda har under perioden från avtalsuppföljningen fortlöpande genomfört åtgärder för att komma till rätta med bristerna. I mars, juni och september har socialkontoret följt upp åtgärderna liksom hur implementering till medarbetare fortgår av förbättrande arbetsmetoder. Vid besöket den 3 september har Socialkontoret granskat mervärdet aktiviteter och utevistelse samt genom observation granskat brukarnas måltidssituation samt personalen bemötande. Bemötandet mot brukarna upplevdes som mycket respektfullt och måltidssituationen var hemtrevlig och den enskildes önskemål och behov tillgodosågs. Veckoplanering av aktiviteter genomförs enligt mervärdet. Dock behöver erbjudandet och genomförande av aktiviteten säkerställas i dokumentationen. Hagtorp har knutit till sig volontärer som bidrar till att fler brukare kan få både mer utevistelse och egen tid. Det kan ännu inte helt säkerställas att mervärdet för utevistelse och aktiviteter överensstämmer med anbudet. Krav på mervärdet av utevistelse och aktiviteter beskrivs i anbudet enligt nedan. Utevistelse Utföraren ska som grundkrav enligt kravspecifikationen, erbjuda utevistelser minst en gång per dag och minst en halv timme per tillfälle om den enskilde så önskar. Mervärde; Att erbjuda ökning av omfattningen av erbjudna utevistelser till minst två gånger per dag under sommarhalvåret samt med en ledsagare och ökning av tid vid varje utevistelse från en halv timme upp till en timme per gång om den enskilde så önskar Aktiviteter Utföraren ska som grundkrav planera och genomföra aktiviteter för den enskilde brukaren och aktiviteter för alla. Aktiviteterna ska planeras och genomföras så att de boende upplever att dessa är meningsfulla. Utföraren ska erbjuda minst en gemensam aktivitet per dag och minst en timmes enskild aktivitet varannan vecka. Mervärde; Att åta sig att erbjuda flera än grundkravet av meningsfulla och gemensamma aktiviteter per vecka och ökning av tid för enskilda aktiviteter till varje brukare genom att utöver grundkravet erbjuda ytterligare minst två meningsfulla gemensamma aktiviteter per vecka till samtliga brukare samt minst två timmars enskild aktivitet varannan vecka till varje brukare. Detta ska beskrivas att det framgår typ av aktiviteter och när dessa aktiviteter ska erbjudas samt hur man tar hänsyn till brukarnas önskemål Uppföljnings resultat Uppföljningen har gjorts med stöd av uppföljningsmall från Sveriges kommuner och landsting (SKL) utifrån gällande avtal och presenteras i bilagan. Bedömningen i rapporten har gjorts med markering i färger: Grönt = resultatet överensstämmer helt med kravet

77 Sidan 77 av 327 3(3) Gult = resultatet överensstämmer delvis med kravet Rött = resultatet överensstämmer inte alls med kravet Av 124 genomgångna punkter är resultatet följande: Nu 120 gröna (13-14 februari 55 gröna) (24 mars 104 gröna) (12 juni 117 gröna) Nu 4 gula (13-14 februari 34 gula) (24 mars 18 gula) (125 juni 7 gula) Nu 0 röda (13-14 februari 35 röda) (24 mars 2 röda) De kvarvarande gula markeringarna visar på behov av ytterligare förbättringsarbete av att dokumentera, för att därmed kunna säkerställa att den enskildes behov och önskemål om aktiviteter, kan utläsas i aktivitetsplan och dokumentation. Av aktivitetsplan ska det gå att utläsa när och hur och av vem aktiviteten och utevistelsen ska genomföras. Avvikelse mot upprättad plan ska vara dokumenterad. Socialkontoret fortsätter att följa förbättringsarbetet på samverkansmöte en gång i månaden. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon påverkan utifrån ett barnperspektiv. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilaga Åtgärder av avtalsuppföljning Hagtorp 3 september 2014

78 Sidan 78 av 327 Avtalsuppföljning Hagtorp februari 2014, uppf , , NumreraKrav Värderin Gruppering Hur När Vem Resultat " 1 Eget anbud Uppföljning kontinuerligt hur nöjda kunderna är med maten kontinuerligt kv-utv Bed ömt resulta t rev Res ultat 24 mars Uppföljning görs kontinuerligt vid måltider på två avdelningar. Bild med glad/sur gubbe i svartvitt är svår att tolka. Resultatet rapporteras inte kostrådet. Syftet med uppföljningen är oklar Res ultat 12 Resultat av uppföljning juni 03-24, , Det är otydligt i processflödet, hur uppföljningen av hur nöjd kunden är med maten, dokumenteras. Enkätundersökning kommer att genomföras 2 ggr/år. Årets resultat är inlämnad till kommun Lokal rutin "Mina måltider" reviderad och inte helt implementerad. Uppföljning i 3 september Utevistelsermervärde 3. 3 Mervärde 3 Erbjuda utevistelse minst två gånger per dag/sommar och minst 1 timme, vinter 1 ggr/dag. Kvalitets uppföljning kv-utv Enligt handlingsplan från Hagtorp beskrevs att alla genomförandeplaner skulle vara uppdaterade till den 14 mars. Arbetet är påbörjat men har vid uppföljningen inte helt färdigställts Genomförandeplan finns på alla brukare-. Utevistelse erbjuds med detta har inte säkerställts i dokumentationen. Avikelser mot upprättad plan ska dokumenteras Det finns volontärer på Hagtorp som extra resurs för att kunna erbjuda utlovade utevistelser. I dokumentationen kan det inte Av 6 granskade journaler hade en brukare säkerställas att mervärdet har utevistelse vid ett tillfälle under uppfyllts.

79 Sidan 79 av " 3 Mervärde 3 Utevistelse säkerställs genom veckoplanering, avvikelse dokumentation, journal Kvalitets uppföljning kv-utv Aktivitetsplan med schema för planerade aktiviteter finns upprättad på varje avdelning med signering för att säkerställa aktiviteten. Avvikelser o aktivitetsplanen dokumenteras inte fullt ut i journalen Aktivitetsplan ska säkerställa att det går att utläsa när, hur och av vem aktiviteten ska Utevistelse säkerställs inte genom veckoplanering. Dokumentation är bristfällig genomföras. Dokumentation finns men visar inte hur mervärdet både i journal och på signeringslista. Oklart om säkerställs signeringslista eller journal ska användas. Om Uppföljningen visar att endast avvikelser ska noteras i journal så är detta inte implementerat. 3 1 mervärdet inte ännu helt säkerställts i 2 veckoplaneringen. " 3 Mervärde 4 Erbjuda varje kund en kontaktmannatimme i veckan oavsett hälsotillstånd Kvalitets uppföljning kv-utv Aktivitetsplan med schema för kontaktmanatimme finns upprättad på varje avdelning med signering för att säkerställa aktiviteten Dokumentationen visar inte hur mervärdet säkerställs. 5 kontaktpersoner uppger att det inte finns tid Uppföljning i september för individuella aktiviteter liksom kontaktmannatimme/vecka då man endast är två personal samtidigt Kontaktmannatimmen kan ännu inte utläsas och säkerställas i 2 dokumentationen " 1 Krav på tjänst Följs planen upp och revideras? Kvalitets uppföljning kv-utv I och med att ny genomförandeplan upprättas följs den gamla planen upp och revideras. Arbetet är inte slutfört Vissa planer har följs upp, medan andra planer har ersätts med en ny plan. Revidering pågår och Sporadisk uppföljning, ingen utvärdering. På kommer att följas upp i september. någon av de granskade journalerna har GP Genomförandeplaner reviderats håller god kvalitet.

80 Sidan 80 av Personalensmedverkan i kvalitetsarbetet 3 Krav på tjänst Hur säkerställs det att personalen arbetar enligt processer o rutiner? Kvalitets uppföljning kv-utv På senaste APTprotokollet har rutiner och policys presenterats. Nya rutiner tas fram i kvalitetsrådet. Implementeringsarbetet är påbörjat. I kvalitetsberättelsen uppger man att policy dokument är en stående punkt på dagordningen. Detta stämmer inte vid granskning av APT protokoll. Implementering av användandet av intranätet är inte genomfört Fortsatt implementering krävs. Uppföljning i september Policy, rutiner och processer är en stående punkt på 1 dagordningen. MEDELRESULTAT

81 Sidan 81 av 327 Ärende 5

82 Sidan 82 av 327

83 Sidan 83 av 327 TJÄNSTESKRIVELSE Socialkontoret Marianne Iggmark Datum Vår beteckning Dnr Socialnämnden Kvalitetsuppföljning vid stöd -och behandlingsenheten Förslag till beslut Socialnämnen godkänner socialkontorets uppföljning av stöd och behandlingsenheten. Sammanfattning Kvalitetsuppföljning har genomförts på Härnevimottagningen och på Solängen. Brister har identifierats som påvisar att det saknas flertalet aktuella uppdragsbeställningar från myndighets -och beställaravdelningen på de klienter som har insatser på enheten. Internrutin vid insatsbeslut remitterade av barnoch ungdomsenheten till stöd -och behandlingsenheten efterföljs inte avseende vårdplan, genomförandeplan och uppföljning. Övriga förbättringsarbeten som behöver intensifieras är egenkontroller och analysarbetet i det systematiska ledningssystemet samt implementeringen av värdighetsgarantierna. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad Ärendet Stöd -och behandlingsenheten är kommunens öppenvårdsenhet för barn, ungdomar, deras familjer och personer med beroendeproblematik. Insatser utförs på uppdrag av myndighetsavdelningen med biståndsbeslut enligt kap 4:1 socialtjänstlagen. Kvalitetsuppföljning har skett på Härnevimottagningen och på Solängen. Den genomförda kvalitetsuppföljningen har som syfte att se över hur enheten följer Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 samt de kontrollmoment som socialnämnden antagit i Internkontrollplan för socialkontoret Kvalitetsuppföljning av verksamheten har tidigare genomförts Kvalitetsuppföljning har skett genom intervjuer med enhetschef och medarbetare. Undersökande frågor har bland annat ställts om värdegrundsarbetet, förbättrande åtgärder i verksamheten, egenkontroll, kunskap och kännedom om anmälningsskyldigheter (Lex Sarah), klagomål och synpunkter.

84 2(2) Sidan 84 av 327 Värdegrundsgarantierna är framtagna tillsammans med myndighets - och beställaravdelningen under 2013 och antogs i socialnämnden i maj 2014, men implementering av dessa har därefter avstannat. Granskning av akter genomfördes i december 2013 enligt internkontrollplanen av medarbetare från avdelningen för kvalitet -och verksamhetsstöd. Granskningen påvisade allvarliga brister i akterna, bland annat gällande avsaknad av aktuella uppdrag, bristfälliga genomförandeplaner och journalanteckningar. Vid den nu aktuella uppföljningen konstaterades att inga större förbättringar skett. Det saknas ett flertal aktuella uppdragsbeställningar från myndighets -och beställaravdelningen på de klienter som enheten behandlar. Internrutin vid insatsbeslut remitterade av barn- och ungdomsenheten till stöd -och behandlingsenheten efterföljs inte avseende vårdplan, genomförandeplan och uppföljning. Uppföljningsverktyg efter klientsamtal, ORS-skattningsskalan (Outcome Rating Scale) och SRS-skattningsskalan (Session Rating Scale), används sporadiskt och saknar helt analys. Enhetens återkoppling till beställare om klients uppfattning av behandlingen lämnas inte, och efterfrågas inte heller av beställaren. Det systematiska kvalitetsarbetet har kommit igång med ett gemensamt kvalitetsråd där avvikelser och förbättrande åtgärder ska diskuteras. Analysarbete av avvikelser, öppna jämförelser och andra mätningar är idag obefintlig liksom medarbetarnas delaktighet i kvalitetsarbetet. Barnperspektiv Socialkontoret konstaterar att denna rapport påverkar verksamheten utifrån ett barnperspektiv. De förbättrande åtgärder som behöver vidtas, kommer att förbättra kvalitén på enheten i syfte att säkerställa en god vård för barn och unga. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilaga Bilaga Solängen Bilaga Härnevimottagningen

85 Sidan 85 av 327 Bilaga Solängen 1 Kvalitetsuppföljning socialkontoret Uppföljning av verksamhets kvalitet en gång per år, avseende hur verksamheten följer styrande dokument, uppsatta mål och uppdrag. Sammanställning av resultatet presenteras löpande till socialnämnden. Enhet Sola ngen Datum Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Värdegrundsgarantierna är framtagna tillsammans med myndighets och beställaravdelningen under 2013 och antogs i socialnämnden i maj Arbetet med värdighetsgarantierna upplevdes av medarbetarna som mycket bra och kreativt med många bra diskussioner. När sluprodukten presenterades kände enheten inte igen sig allt då det till stora delar var IFO:s värdighetsgarantier. Värdegrundsarbetet har inte påbörjats i enligt handlingsplan från förra uppföljningen utan implementeringsarbetet har därefter avstannat i väntan på förankring på ledningsnivå för vidare arbete på enheten. I ett kommande informationsmaterial borde värdighetsgarantierna presenteras så klinter får kännedom om dem. Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Enheten har inte analyserat av resultat från brukarundersökning (kvalitetsberometern) och öppna jämförelser. Efter beslut ska viss mätning ske av klients uppfattning om samtal/behandling, genom verktygen ORS-skattningsskalan (Outcome Rating Scale) och SRS-skattningsskalan (Session Rating Scale). I detta verktyg ska varje behandling/samtal utvärderas om hur klienten bl.a. upplevt samtalet och hur de har blivit hjälpta. Vid denna uppföljning används inte metoden kontinuerligt och systematiskt på enheten för analys och kvalitetshöjande åtgärder i klientarbetet. Flera andra mätverktyg diskuteras ständigt, vilket gör att beslutet att använda ORS/SRS har luckrats upp. Lokal rutin finns framtagen för hur uppdrag ska överlämnas från Barn- och ungdomsenheten till Stöd och behandlingsenheten (daterad ). Rutinen beskriver överlämnandet men också hur uppföljning ska ske. Behandlare uppger att rutinen inte följs, vilket leder till att många uppdrag fortgår på Stöd- och behandlingsenheten utan vare sig uppföljning eller ett nytt beslut Avd för kvalitets och verksamhetstöd

86 Sidan 86 av 327 Bilaga Solängen 2 För att säkra kvalitén på uppdraget och enheten, krävs ett utökat och förbättrat samarsbetet mellan Stöd- och behandlingsenhet och Barn- och ungdomsenheten. Varje socialsekreterare och behandlare ska agera professionellt utifrån sin profession i den enskildes behandling. För att arbeta professionellt krävs ett bra samarbete mellan beställare och utförare. Behandlare uppger att genomförandeplaner med mål finns på de flesta klienter. Granskning av akter genomfördes i december 2013 enligt internkontrollplanen av Avdelningen för kvalitet -och verksamhetsstöd. Granskningen visade att av 17 akter fanns det genomförandeplaner på 8. För att öka kvalitet på genomförandeplaner och i journalanteckningar, ska egenkontroll av akter och journaler ske 1 ggr/år enligt socialnämndens kvalitetsledningssystem och enhetens verksamhetsplan. Vid kvalitetsuppföljningen hos en behandlare, som har 17 ärenden, har 50 % av dessa inget aktuellt beslut. Ett av de pågående ärendena har inte fått ett nytt beslut på 2 år. Trots avsaknad av beslut fortsätter uppdraget hos utföraren. Nytt beslut ska i Procapita skickas av socialsekreterare till behandlare för verkställighet. Då behandlare. p.g.a. datasäkerhet, inte har läsbehörighet till klientens journal på Barn- och ungdomsenheten, räcker det inte med att handläggare reviderar vårdplanen utan en verkställighet måste skickas. Behandlare önskar en utbildning i hur man upprättare en genomförandeplan och i dokumentation för att förbättra kvalitén på dokumentationen som upplevs som ojämn. Riskbedömning för klienter finns inte upprättade. När behandlare identifierat en risk för klienten, så löser man det genom att ringa socialsekreteraren. På Stöd- och behandlingsenheten finns även en barn- och ungdomsmottagning, vilken inte granskas inte i denna uppföljning. Däremot uppmärksammades organisatoriska oklarheter om vem som ansvar för att hälso- och sjukvården på enheten. Det är även oklart vems och vilka rutiner och riktlinjer som gäller för den av kommunen anställda barnmorskan (75 %) samt en läkare på 3 timmar/vecka. Ingen uppföljning eller tillsyn har genomförts av kommunens medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) eller från apoteksinspektion. Enhetschef har lämnat in patientsäkerhetsberättelse till socialnämnden i enlighet med gällande lagstiftning och denna har inte lämnats över till socialnämnden. Enligt uppgift har landstinget krävt enheten på vite då mottagningen inte följt anvisad miljöcertifiering. Det är mycket oklart hur denna miljöcertifiering påverkar verksamheten och vem som ansvara för dess upprättande och kvalitetssäkring. Handlingsplan för avvikelsen är inte upprättad. Behandlare upplever att klienter har stor påverkan i behandlingsarabetet. Men någon undersökning eller analys av ORS/SRO ligger inte till grund för antagandet. Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Stöd och behandlingsenheter på Solängen har 6 familjebehandlare. Enhetschefen på Solängen delas med Härnevi mottagningen, Ungdomsmottagningen och LANE. Personalen är välutbildade och det råder en hög personalkontinuitet och ingen personalomsättning Avd för kvalitets och verksamhetstöd

87 Sidan 87 av 327 Bilaga Solängen 3 Alla medarbetare har haft ett medarbetarsamtal. Analys av förra medarbetarundersökningen 2012 är inte genomförd och ingen handlingsplan finns upprättad. Skyddsrond genomförd i december Undersökning av psyksocialarbetsmiljö är genomförd och enligt minnesanteckningar kommer enheten att under året arbeta med teman som Trivsel och Respekt, men handlingsplan för detta är inte upprättad. Under de senaste fyra åren har ingen brandutbildning/övning genomförts. Kommunens rekommendation är en utbildning minst vart annat år eller oftare, beroende på personalomsättningen. Vid nyanställning ska utdrag ur brottsregistret begära. Vid den senaste anställnigenen begärdes inget utdrag in. Det är oklart om begäran om utdrag ska göras på praktikanter. Endast 4 av 6 medarbetare har aktuell tjänstelegitimation. Arbetsplatsträffas genomförs 9 ggr/år. Aktuell mall för APT används inte vilket medfört att vissa punkter som systematiskt förbättringsarbete inte kommit på dagordningen. Om mallens alla rubriker inte passar in på verksamheten, kan man bara hoppa över dessa och ta de som är allmänna. Handlingsplan för Hot och våld finns. Denna är upprättad och har behov av revidering. I handlingsplanen finns inte beskrivet hur och när larmdosa ska användas. Hur riskbedömning för medarbetare ska upprättas och hållas aktuell bör också ingå i planen. Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Miljömål och källsortering enligt samma regler som gäller för övriga kommunala inrättningar. Enheten transportera själva bort sitt sorterade avfall till återvinningsanläggningen. Miljöombud finns utsedd. Enheten har tjänstebilar, bilansvarig är utsedd. Systematiskt förbättringsarbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Egenkontroll ska genomföras en gång per år enligt kvalitetsledningssystem och verksamhetsplan. Ingen egenkontroll har genomförts på enheten. Vid uppföljningen framkom det att det saknas informationsmaterial om Solängen och ungdomsmottagningen till klienterna. Klienter saknar även information om hur man lämnar klagomål och synpunkter och om värdighetsgarantier. Klienter bör också få information om möjligheten att byta behandlare om man inte anser att behandlingen ger önskad effekt. En låda för ris och ros har planerats till väntrummet. Solängen bör vara tydlig med att det gäller klagomål och synpunkter som vi tacksamt tar emot för att skapa en bättre verksamhet Avd för kvalitets och verksamhetstöd

88 Sidan 88 av 327 Bilaga Solängen 4 Enligt protokoll från kvalitetsrådet har det inkommit några klagomål. Det är tveksamt hur dessa har dokumenterats och registrerats på socialnämnden. Medarbetarena upplevs inte vara helt insatt i rutin och process för klagomålshantering. Kunskapen om hur man hanterar anmälningsskyldigheten enligt Lex Sarah (SOSFS 2011:5) är låg och det var flera år sedan man senast hade en genomgång. Enligt socialkontorets rutin ( ) ska närmaste chef informera om anmälningsskyldigheter vid anställningen samt därefter återkommande minst en gång om året. Arbete med avvikelser och förbättringsförslag har ännu inte kommit igång. Vid uppföljnigen kunde konstateras en viss osäkerhet om hur rutinen och blanketten ska användas. Medarbetare upplever att det är en risk att de ska upplevas som gnälliga när man har uppmärksammat en avvikelse i rutinen och handläggningen på en annan enhet. Kvalitetsutvecklaren uppmuntrar till att vara saklig och att med klienten/brukaren i fokus och luta sig mot lagar/föreskrifter och fastställda rutiner, i sina förbättringsförslag. De berörda medarbetarna hade ringa kännedom om hur man hittar socialkontorets styrande dokument under min arbetsplats på portalen. Övriga lokala rutiner som upprättats på enheten förmedlas på olika sätt via papperskopia, mail eller någonstans på G. Att inte ha en informationskanal och struktur på rutiner och blanketter, skapar onödigt tidspill och osäkerhet. Svar med åtgärder och/eller handlingsplan på de områden som inte är godkända, ska ha inkommit till avdelning för kvalitets och verksamhetsstöd inom 1 månad, senast För övriga punkter ska svar om åtgärder och/eller handlingsplan, inkommit Marianne Iggmark Kvalitetsutvecklare Avd för kvalitets och verksamhetstöd

89 Sidan 89 av 327 Bilaga Härnevimottagningen 1 Kvalitetsuppföljning socialkontoret Enhet Ha rnevi- mottagningen Datum Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Värdegrundsarbetet har inte påbörjats i enligt handlingsplan från förra uppföljningen. Värdegrundsgarantierna är framtagna tillsammans med myndighets och beställaravdelningen under 2013 och antogs i socialnämnden i maj Utvecklingsarbetet har därefter avstannat i väntan på förankring på ledningsnivå för vidare implementering på enheten. Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Enheten har inte analyserat av resultat från brukarundersökning (kvalitetsberometern) och öppna jämförelser. Efter beslut ska viss mätning ske av klients uppfattning om samtal/behandling, genom verktygen ORS-skattningsskalan (Outcome Rating Scale) och SRS-skattningsskalan (Session Rating Scale). I detta verktyg utvärderas varje behandling/samtal om hur klienten bl.a. upplevt samtalet och hur de har blivit hjälpta. Vid uppföljningen används inte metoden kontinuerligt. Ett förbättringsförslag är att mäta hur många utvärderingar procentuellt som utförs per behandlare och att analys av resultaten kan bidra till förbättrande åtgärder och kvalitetshöjande insatser i Härnevis klientarbete. Samverkans avtal finns med olika aktören, däribland PRIMA. Samverkan fungerar dock inte enligt avtal och efterlevnad behöver förbättras då arbetsmetoden och organisationen inte följs enligt avtal. Styrgruppen har ett inplanerat möte för revidering. Det är stora brister gällande uppdrag/beställningar från myndighets och beställarenheten. Av två tillfrågade behandlare hade en behandlare 16 aktuella klienter fanns endast 6 aktuella uppdrags beställningar. En annan behandlare hade ca 20 klienter och samtliga saknade aktuella uppdrag. På beställningen av ett uppdrag ska det tydligt framgå målet med insatsen och vad uppdraget ska bestå av. Vårdplan upprättas av socialsekreterare och denna revideras. Som förbättringsförslag vid uppföljning av vårdplanen nämns att socialsekreterare sällan efterfråga hur behandlingsarbetet fortskrider. Av de ovanstående klienterna hade endast 15 en genomförandeplan upprättad. En av anledningarna till bristen, uppges vara att det saknas uppdragsbeställningar. Granskning av akter genomfördes i december 2013 enligt internkontrollplanen av Avdelningen för kvalitet -och Avd för kvalitets och verksamhetstöd

90 Sidan 90 av 327 Bilaga Härnevimottagningen 2 verksamhetsstöd. Resultatet visade då på allvarliga brister då det saknades genomförandeplan och aktuella journalanteckningar. Ingen handlingsplan finns upprättad av Stöd- och behandlingsenheten efter den aktuella rapporten. Skriftlig riskbedömning för brukar upprättas inte men genomförs muntligt mellan behandlare på varje morgonmöte. Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Härnevi mottagningen har 6 årsarbetare. 1 Case manager 3 behandlare samt 2 ungdomsstödjare. Enhetschefen på Härnevi delas med Solängen, Ungdomsmottagningen och LANE. Personalen är välutbildade och det råder en hög personalkontinuitet och ingen personalomsättning. Analys av förra medarbetarundersökningen 2012 är genomförd. På APT har man arbetat med vissa frågeställningar såsom respekt och trivsel. Alla medarbetare har haft ett medarbetarsamtal där kompetensutvecklingsbehov diskuteras. Enheten och avdelningen har inte en övergripande och långsiktig planering för enhetens kompetensutveckling, vilket hade varit önskvärt för att kunna möta klienternas behov. Mötestrukturen på enheten är god men det är något oklart om syfte och innehåll på respektive möte. För att tydliggöra detta kan med fördel en kommunikationsplan upprättas. Skyddsrond genomförd i december Undersökning av psyksocialarbetsmiljö är genomförd och enligt minnesanteckningar kommer enheten att under året arbeta med teman som Trivsel och Respekt, men handlingsplan för detta är inte upprättad. Under de senaste fyra åren har ingen brandutbildning/övning genomförts. Kommunens rekommendation är en utbildning minst vart annat år eller oftare, beroende på personalomsättningen. Brandsläckningsutrustning har inte kontrollerats sedan Vid nyanställning ska utdrag ur brottsregistret begära. Vid den senaste anställnigenen begärdes inget utdrag in. Det är oklart om begäran om utdrag ska göras på praktikanter. Alla medarbetare har inte aktuell tjänstelegitimation. Arbetsplatsträffas genomförs 9 ggr/år. Aktuell mall för APT används inte vilket medfört att vissa punkter som systematiskt förbättringsarbete inte kommit på dagordningen. Handlingsplan för Hot och våld finns upprättad och har behov av revidering. I handlingsplanen finns inte beskrivet hur och när larmdosa ska användas. Hur riskbedömning för medarbetare ska upprättas och hållas aktuell bör också ingå i planen. Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Avd för kvalitets och verksamhetstöd

91 Sidan 91 av 327 Bilaga Härnevimottagningen 3 Miljömål och källsortering enligt samma regler som gäller för övriga kommunala inrättningar. Enheten transportera själva bort sitt sorterade avfall till återvinningsanläggningen. Miljöombud finns utsedd. Systematiskt förbättringsarbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Det vore önskvärt om det fanns någon form av omvärdsbevakning och analys av befolkningens framtida behov av stöd och behandling, beskriven i verksamhetsplanen. I planen finns det beskrivet om olika egenkontroller som genomförs, bl.a. journalgranskning. Någon egenkontroll genomförs inte på enheten. Vid uppföljningen framkom det att det saknas informationsmaterial om Härnevi mottagningen till klienter. Klienter saknar även information om hur man lämnar klagomål och synpunkter. En låda som är avsedd för ändamålet finns dock i korridoren. Ett par klagomål har inkommit till enheten och hanterats i enlighet med socialkontortes process. Arbete med avvikelser och förbättringsförslag har ännu inte kommit igång. Vid uppföljnigen kunde konstateras en viss osäkerhet om hur rutinen och blanketten ska användas. Medarbetare upplever att det är en risk att de ska upplevas som gnälliga när man har uppmärksammat en avvikelse i rutinen och handläggningen på en annan enhet. Kvalitetsutvecklaren uppmuntrar till att vara saklig och att ha klienten/brukaren i fokus och luta sig mot lagar/föreskrifter och fastställda rutiner, i sina förbättringsförslag. Svar med åtgärder och/eller handlingsplan på de områden som inte är godkända, ska ha inkommit till avdelning för kvalitets och verksamhetsstöd inom 1 månad, senast För övriga punkter ska svar om åtgärder och/eller handlingsplan, inkommit Marianne Iggmark Kvalitetsutvecklare Avd för kvalitets och verksamhetstöd

92 Sidan 92 av 327

93 Sidan 93 av 327 Ärende 6

94 Sidan 94 av 327

95 Socialkontoret Sidan 95 av 327 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Marita Lindell-Jansson Dnr Socialnämnden KSL:s rekommendation om avtal om regionalt Palliativt kunskapscentrum Förslag till beslut Socialnämnden beslutar rekommendera kommunstyrelsen 1. att avslå KSL:s rekommendation om teckna avtal om ett Palliativt kunskapscentrum 2. meddela kommunens ställningstagande till KSL senast 1 december Sammanfattning Behovet av palliativ vård ökar i takt med att fler personer insjuknar i olika sjukdomar. Allt fler med kronisk och obotbar sjukdom lever längre med hjälp av insatser och behandlingar som syftar till att vara livsförlängande. År 2012 avled ca personer i Stockholms län, varav 43 % på sjukhus, 26 % avled i särskilt boende (SÄBO), 9 % i hemmet (med hemsjukvård eller avancerad sjukvård i hemmet) medan 22 % inte var inskrivna i någon vårdform. Efter initiativ av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen beslutade Presidiegruppen KSL/HSN april 2013, att föreslå kommunerna att i samarbete med hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Regionalt cancercentrum ta fram ett förslag om ett regionalt Palliativt kunskapscentrum. Syfte och målsättning med uppdraget var att presentera ett centrum som skulle ge ökad kunskap om palliativ vård hos alla som vårdar palliativa patienter oavsett skede, ålder och diagnos. Forskningsresultat ska omsättas till praktik till nytta för personal hos berörda huvudmän. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den Ärendet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och KSL-kansliet har tagit fram ett förslag till ett palliativt kunskapscentrum. Förslaget till palliativt kunskapscentrum syftar till att vara en resurs för verksamheter som finansieras av landstinget och kommunerna, samt privat driven vård. Uppdraget för centrumet är: - Sammanställa kunskap från aktuell forskning och utvecklingsarbete - Informera, utbilda, utveckla och driva palliativa frågor, stöd och rådgivning

96 2(3) Sidan 96 av 327 Kostnaden beräknas till 8,2 miljoner kronor per år, där Stockholms läns landsting föreslås stå för 50 % av kostnaden och kommunerna för resterande 50 %. Kommunernas kostnader fördelas efter invånarantal. Socialkontorets synpunkter Palliativ vård är ej liktydig med äldrevård, utan handlar om obotlig, progressiv, ofta kronisk sjukdom oberoende av ålder, där döden är ett förväntat utfall och där sjukdomsmodifierande och livsförlängande behandling tillämpas inom ramen för palliativ vård. Ett palliativt förhållningssätt, innebär att med helhetssyn på människan stödja individen att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut. All personal inom vård och omsorg ska kunna arbeta med ett palliativt förhållningssätt och kunna ge en god och värdig vård i livets slut. Alla runt den döende ska kunna känna sig trygga i den vård som ges, såväl patienten som anhöriga. Området har under de senaste åren uppmärksammats i högre grad och nationella riktlinjer för palliativ vård samt ett flertal kunskapsstöd har tagits fram och etablerats bl a i form av Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. På några ställen i landet har därutöver vårdprogram för palliativ vård tagits fram och implementerats. För närvarande arbetas det på övergripande nationell nivå med att fram en nationell vårdplan för palliativ vård och omsorg, baserat på de nationella riktlinjerna för palliativ vård. Palliativa registret, ett nationellt kvalitetsregister som Upplands-Bro kommun registrerar i, ger struktur åt det palliativa arbetet och utifrån statistik från registret kan förbättringsområden identifieras och lokala förbättringsarbeten initieras inom palliativ vård. Palliativa registret bidrar även på nationell nivå med kunskapsstöd inom palliativ på sin hemsida. Även Kunskapsguiden, en nationell plattform som samlar evidensbaserad praktik kring bl a vård och omsorg, har som målsättning att samla bästa tillgängliga kunskap och stöd kring bl a palliativ vård. Denna drivs gemensamt av Socialstyrelsen i samarbete med SKL, Folkhälsomyndigheten, SBU, Läkemedelsverket och TLV förtydliga vad förkortningarna står för. Den nationella Vårdhandboken, en webbaserad tjänst från Sveriges landsting och regioner, säkerställer god och säker vård på lika villkor även för området palliativ vård inom vård och omsorgssektorn, genom kvalitetssäkrade metodanvisningar och arbetsmetoder. Därutöver finns NRPV (Nationella Rådet För Palliativ Vård) att tillgå via nätet, som också bidrar med ett nationellt kunskapsstöd för palliativ vård. Upplands-Bro kommun har deltagit i det projekt FOU nu drivit inom palliativ vård (PVIS), och därefter arbetat utifrån det utbildningsmaterial och den checklista som togs fram i projektet. PVIS har utvärderats av FOU nu, i samarbete med Ersta Sköndals Högskola, Enheten för forskning i palliativ vård. Materialet som togs fram i projektet uppdateras nu i form av en interaktiv webbaserad interaktiv utbildning om palliativ vård, riktad till personal verksam inom vård och omsorg, vilken beräknas vara klar för publicering under hösten Många olika former av kunskapsstöd avseende palliativ vård finns att tillgå, framför allt på nationell nivå.

97 Sidan 97 av 327 3(3) Syftet och målsättningen med ett Palliativt kunskapscentrum är gott och kan på sikt kanske öka medvetenheten kring dessa frågor på ett brett plan, främst inom landstingets olika verksamheter där samsyn inom vissa områden saknas. I vilken mån tillskapandet av ytterligare en enhet, med inte helt tydliga och preciserade mål, förbättrar den palliativa vården inom länet, är tveksamt ur socialkontorets perspektiv. De beskrivningar i ärendet från fem olika kompetenscentrum i landet, bidrar inte till övertygande argument för att skapa ytterligare ett centrum. Risken för dubbelarbete och parallella spår på nationell och regional nivå är påtaglig. I det fall ett palliativt kunskapscentrum skall skapas, bör det enligt socialkontorets mening, vara på nationell nivå, för en likvärdig palliativ vård. Högsta prioritet borde vara framtagande av ett nationellt övergripande vårdprogram. Deltagande i Palliativt kunskapscentrum innebär en årlig kostnad för kommunen, som sannolikt skulle generera bättre effekt i form av utrymme för diskussioner och dialog i tvärprofessionella team på arbetsplatserna, kring utbildningsmaterial och nationella riktlinjer avseende palliativ vård. I det fall ett Palliativt kunskapscentrum anordnas, kommer det troligtvis att finnas möjlighet att i ett senare skede ansluta sig till detta, i det fall kommunen i ett senare skede bedömer att det skulle generera ett mervärde. Sammanfattningsvis är det socialkontorets uppfattning, att deltagande i ett regionalt Palliativt centrum inte för tillfället skulle tillföra kommunen något avseende kunskap inom den palliativa vården. Barnperspektiv Socialkontoret bedömer att beslutförslaget inte står i strid med barnets bästa. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor: Rekommendation , dnr KSL/12/ Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län- ett förslag Kopia av beslut till: Kommunstyrelsen G:\Socialkontoret\3. Kvalitét och verksamhetsstöd\socialnämnden\2014\140925\06.01 Tjänsteskrivelse Palliativt kunskapscentrum.doc /

98 Sidan 98 av 327REKOMMENDATION Dnr: KSL/12/ Gunilla Hjelm-Wahlberg För kännedom: Socialnämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten eller motsvarande Kommunstyrelserna i Stockholms län Palliativt kunskapscentrum KSLs rekommendation KSLs styrelse beslutade vid sitt sammanträde den 12 juni 2014 att rekommendera länets kommuner att teckna avtal med Stockholms läns landsting om att etablera och gemensamt finansiera ett regionalt kunskapscentrum för utveckling av den palliativa vården och omsorgen i länet. Ärendebeskrivning Behovet av palliativ vård ökar i takt med att fler personer insjuknar i olika sjukdomar. Allt flera med kronisk och obotbar sjukdom lever längre med hjälp av insatser och behandlingar som syftar till att vara livsförlängande. År 2012 avled ca personer i Stockholms län, 26% av dessa avled i Särskilt boende (SÄBO), 43% på sjukhus, 9% i hemmet (hemsjukvård eller avancerad sjukvård i hemmet) medan 22% inte var inskriven i någon vårdform. Efter initiativ av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen beslutade Presidiegruppen KSL/HSN i april 2013 att föreslå kommunerna att i samarbete med hälso-och sjukvårdsförvaltningen och Regionalt cancercentrum ta fram ett förslag om ett regionalt Palliativt kunskapscentrum. Syfte och målsättning med uppdraget var att presentera ett centrum som skulle ge ökad kunskap om palliativ vård hos alla som vårdar palliativa patienter oavsett skede, ålder och diagnos. Forskningsresultat ska omsättas till praktik till nytta för personal hos alla berörda huvudmän. Genomförande Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och KSL-kansliet har med stöd av en projektgrupp tagit fram förslag till ett palliativt kunskapscentrum. I projektarbetet har ett stort antal aktörer medverkat från såväl patientorganisationer som forsknings- och vårdverksamheter och verksamhetsföreträdare från kommuner, landsting och andra specialistorgan. Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax E-post info@ksl.se Hemsida Organisationsnummer

99 Sidan 99 av 327 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/ Förslaget till palliativt kunskapscentrum innebär en resurs för verksamheter som finansieras av kommunerna och landstinget och även privat driven vård. Uppdragen för centrumet är att: Sammanställa kunskap från aktuell forskning och utvecklingsarbete samt Informera, utbilda, utveckla och driva palliativa frågor, stöd och rådgivning. Palliativt centrum ska inte bedriva egen forskning. Kostnaden för att driva ett regionalt palliativt kunskapscentrum beräknas till 8,2 miljoner kronor per år. Stockholms läns landsting föreslås stå för 50 procent av kostnaden och kommuner i länet för 50 procent. Kommunernas kostnader fördelas efter innevånarantal ( ). Dialog och förankring Förslaget diskuterades på en dialogkonferens för förtroendevalda och tjänstemän från kommunerna och landstinget den 4 april Hänsyn har tagits till de synpunkter som då lämnades. Ärendegång Rekommendationen adresseras till kommunstyrelserna enligt den rutin som gäller vid beslut i KSLs styrelse. KSL överlåter till kommunen att fatta beslut enligt gällande delegationsordning. Kommunerna ombeds meddela sina ställningstaganden genom att sända in protokollsutdrag eller annan beslutshandling. Avtal tecknas sedan mellan Stockholms läns landsting och kommunen. Svarsperiod KSL önskar få kommunens ställningstagande senast den 1 december 2014 med e-post till registrator@ksl.se. Alternativt till Kommunförbundet Stockholms Län Box STOCKHOLM 2 (3)

100 Sidan 100 av 327 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/ Frågor och information Frågor med anledning av detta, välkommen att kontakta Gunilla Hjelm- Wahlberg, telefon , e-post Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Elisabeth Gunnars Madeleine Sjöstrand 1:e vice ordförande Förbundsdirektör Bilagor: - Palliativt kunskapscenter i Stockholms län ett förslag - Kostnadsfördelning Palliativt centrum i Stockholms län - Komplettering förslag Palliativt kunskapscentrum 3 (3)

101 Sidan 101 av 327 Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Ett förslag

102 Sidan 102 av 327 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Avdelningen för Närsjukvård Enheten för Geriatrik Box 6909, Stockholm Tfn växel: E-post: Rapport Diarienummer: HSN

103 Sidan 103 av 327 Sida 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Utredningsuppdraget... 4 Förslag till palliativt kunskapscentrum... 5 Målsättningen för ett palliativt kunskapscentrum... 5 Innehållet i ett palliativt kunskapscentrum... 6 Nyttan med ett kunskapscentrum... 7 Organisation... 8 Driftsansvarets lokalisering... 8 Beräknad kostnad... 9 Fördelningsmodell... 9 Projektorganisation Styrgrupp Projektgrupp Arbetsgrupper Referensgrupper Palliativ vård Kort historik Palliativ medicin påbyggnadsspecialitet Palliativ vård i dag Helhetssyn och fyra dimensioner Fyra hörnstenar eller arbetsredskap Statistik Olika behov Avgränsningar Kvantitativt behov Kvalitativt behov Behovet av kunskaper Nationella riktlinjer och vårdprogram Projektets systematiska arbetsgång Beslutsprocess Källförteckning Bilageförteckning... 22

104 Sidan 104 av 327 Sida 3 Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Kommunförbundet Stockholms Län har med hjälp av en projektgrupp tagit fram ett förslag till ett palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. Ett stort antal aktörer har medverkat i projektet från såväl patientorganisationer som forsknings- och vårdverksamheter liksom verksamhetsföreträdare från kommun, landsting och andra specialistorgan. Det finns behov av kunskap om palliativ vård på alla nivåer inom vård och omsorg i länet, från omvårdnadspersonal till läkare. Det gäller inom landstingsdriven vård såväl som inom kommunalt och privat driven vård. Innehållet i ett palliativt kunskapscentrum Det palliativa kunskapscentrumet ska enligt förslaget bli en resurs för både verksamheter som drivs av landsting, kommunerna och av privata aktörer. Uppdragen för ett palliativt kunskapscentrum kan delas upp i följande: Sammanställa kunskap, från aktuell forskning och utvecklingsarbete. Informera, utbilda utveckla/driva palliativa frågor, stöd och rådgivning. Det palliativa kunskapscentrumet ska enligt förslaget inte driva egen forskning. Information till invånare ges via 1177 Vårdguiden och via Cancerupplysningen vid Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland. Med välutbildad personal kan patienten tillsammans med sina anhöriga leva fullt ut fram till döden. Målet bör vara att all personal som har omsorg om eller vårdar palliativa patienter ska ha kunskap om och förståelse för ett palliativt förhållningssätt. Totalt beräknas förslaget kosta 8,5 miljoner kronor årligen.

105 Sidan 105 av 327 Sida 4 Utredningsuppdraget Hälso-och sjukvårdsförvaltningen (HSF) fick ett utredningsuppdrag vid landstingsfullmäktige att tillsammans med Regionalt cancercentrum (RCC), Kommunförbundet Stockholms län (KSL) samt vårdgivare ta fram ett förslag till ett Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län beslutade Presidiegruppen KSL/HSN att kommunerna deltar i framtagandet av förslag till palliativt kunskapscentrum för kompetenshöjning och kvalitetsutveckling samt forskning kring palliativ vård och omsorg. Syftet och målsättningen med ett palliativt kunskapscentrum skulle enligt utredningsuppdraget vara: Att öka kunskapen om palliativ vård hos alla som vårdar palliativa patienter oavsett skede, ålder och diagnos. Att forskningsresultat omsätts till praktik. Utredningsuppdraget bestod av att belysa nyttan av ett palliativt kunskapscentrum och hur ett sådant bör organiseras och finansieras. Framtagande av vårdprogram ingick inte i uppdraget. För att få en optimal belysning av området samt effektivt resursutnyttjande tillsattes arbetsgrupper bestående av representanter från olika verksamheter. Dessutom gjordes de organisationer/enheter i länet som bedriver forskning inom området delaktiga. En kommunikationsplan för projektet togs fram i ett tidigt stadium.

106 Sidan 106 av 327 Sida 5 Förslag till palliativt kunskapscentrum Nedan beskrivs förslaget som projektet resulterat i. Längre fram i rapporten finns avsnitt som beskriver fakta om palliativ vård som är viktiga för att förstå området. Under projektet har det blivit tydligt för projektgruppen att behovet av kunskap om palliativ vård är stort. Det gäller inom landstingsdriven vård såväl som inom kommunalt och privat driven vård. Behovet av att tillämpa den forskning som finns har lyfts fram i samtliga kontakter som projektgruppen haft. Det saknas en neutral och samlande kraft som kan bistå vårdgivare i att praktiskt tillämpa forskningsresultat. Här kan ett palliativt kunskapscentrum göra en stor insats. En viktig framgångsfaktor för ett palliativt kunskapscentrum är att bli en resurs för verksamheter som drivs av landsting, kommunerna och av privata aktörer. I Framtidsplanen andra steget 1 beskrivs hur hälso- och sjukvården samlas runt patienten. Genom ökad samordning mellan specialistkompetenser, hemsjukvård och hemtjänst behöver patienten inte flyttas runt mellan olika vårdgivare, vården kommer dit patienten är. Patienten och de anhöriga kan med stöd från välutbildad personal bibehålla ett realistiskt hopp och leva fullt ut fram till döden. En trygg vårdare vågar också ha kvar patienten i den optimala vård- och boendeformen inför döendet. För samhället innebär detta stora vinster då återinläggning och slutenvårdskonsumtionen kan minskas avsevärt. Projektet föreslår att ett palliativt kunskapscentrum blir en permanent verksamhet som utvärderas vart tredje år. Målsättningen för ett palliativt kunskapscentrum Ett palliativt kunskapscentrum i Stockholms län ska utifrån en gemensam värdegrund och ett gemensamt förhållningssätt, ha som mål att all personal som vårdar palliativa patienter ska ha kunskap om och förståelse för ett palliativt förhållningssätt. En viktig framgångsfaktor för ett palliativt kunskapscentrum är att bli en resurs för både verksamheter som drivs av landsting, kommunerna och av privata aktörer. all personal som vårdar palliativa patienter ska ha kunskap om och förståelse för ett palliativt förhållningssätt. 1 Framtidsplanen andra steget konkretisering av det fortsatta arbetet, sid 16

107 Sidan 107 av 327 Sida 6 Med palliativ förhållningsätt avses: En helhetssyn där de fyra dimensionerna psykiskt, fysiskt, socialt och existentiellt beaktas och där arbetsredskapen är de fyra palliativa hörnstenarna: symtomkontroll i vid bemärkelse, kommunikation och relation, teamarbete och närståendestöd. Innehållet i ett palliativt kunskapscentrum Det palliativa kunskapscentrumet ska utgöra en kunskapsbank för palliativa frågor. Uppdragen kan delas upp i följande: Sammanställa kunskap, från aktuell forskning och utvecklingsarbete så att forskningsresultat omsätts till praktik. Informera, utbilda utveckla/driva palliativa frågor, stöd och rådgivning, så att kunskapen om palliativ vård ökar hos alla personalgrupper som vårdar palliativa patienter. Sammanställa kunskap, från aktuell forskning och utvecklingsarbete Aktuell forskning, forskningsresultat, pågående utvecklingsarbete, utvärderade utvecklingsarbete ska samlas i en databank och vara lättillgänglig exempelvis via webbplatsen. Det palliativa kunskapscentrumet ska stimulera bildandet av nätverk. Vidare kan det hjälpa till att hitta samtalspartners för specifika palliativa frågor mellan vårdgivare och huvudmän. Informera, utbilda utveckla/driva palliativa frågor Information sprids via webbplats, nyhetsbrev, konferenser och smarta ITlösningar används för bland annat webbutbildningar. Att utbilda utbildare och kvalitetsansvariga kan vara ett effektivt sätt att nå ut till många. Handledarutbildning och utbildning av palliativa ombud. Studiecirklar med ett strukturerat program är en tänkbar form att föra ut palliativt förhållningssätt.

108 Sidan 108 av 327 Sida 7 Samverkan Samverkan är nödvändigt för ett kunskapscentrum, men det är viktigt att ett palliativt kunskapscentrum inte tar över andra kunskapscentrums eller forsknings- och utvecklingsenheters uppdrag utan renodlar sina uppdrag. I Stockholms län pågår forskning inom palliativ vård på de fem organisationerna: Karolinska Institutet, Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndals högskola med Ersta sjukhus, Sophiahemmet, Stockholms sjukhem. Det finns behov av att samla och föra ut information om forskningsresultat och resultat från utvecklingsprojekt. Det palliativa kunskapscentrumet ska inte driva egen forskning. Information till allmänheten ges via 1177 Vårdguiden och via Cancerupplysningen vid Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland. Nyttan med ett kunskapscentrum Det palliativa kunskapscentrumet ska inte driva egen forskning. Vinsterna för den palliativa patienten och de anhöriga består i att vårdens utformning baseras på palliativ, mångdimensionell kunskap och förståelse om de speciella symtom, problem och farhågor som är kopplade till den annalkande döden. Trots all kunskap finns rädsla både hos patienten och närstående. Den allmänna vården i dag är bra på att handlägga sjukdomar, men inte lika bra på att förbereda patienten för döden och samtidigt klara av att hjälpa patienten att bibehålla ett realistiskt hopp och att leva fullt ut fram till döden. Det är här den palliativa kunskapsutvecklingen kommer in. Resultatet av en väl fungerande palliativ vård är också stora för vårdgivarna då personal som har god kunskap känner sig tryggare. De kan då stötta patienter och närstående på ett bättre sätt, samtidigt som risken för utbrändhet hos personalen minskar för det är en stor utmaning att följa patienter som närmar sig livets slut. Trygg personal vågar också ha kvar patienten i rätt vårdnivå- och boendeformer inför döendet. Behovet att skicka patienter akut till en högre vårdnivå än vad patienten behöver minskar om personal har tillräcklig kunskap om hur de vårdar den döende patienten och om personalen har redskap för hur de bemöter och stöttar närstående. Det handlar inte om allmän omvårdnadskunskap utan specifik förmåga att föra det svåra samtalet, att göra etiska avväganden, att kunna bemöta dödsångest

109 Sidan 109 av 327 Sida 8 och klara både smärtbehandling och annan symtomlindring. Avsevärda resurser kommer att kunna användas effektivare eftersom en väl fungerande palliativ vård har visat sig minska återinläggningar och minska slutenvårdskonsumtionen. Organisation Ett palliativt kunskapscentrum i Stockholms län föreslås omfatta åtta tjänster. Organisationen som föreslås arbeta med centret föreslås bestå av: Styrgrupp bestående av tjänstemän från kommun och landsting. Stab bestående av: Referensgrupper: Chef som leder, samordnar och utvecklar verksamheten tillsammans med anställda. Vetenskaplig ledare, som disputerat och som har huvudansvaret för att ny och kliniskt relevant kunskap insamlas på ett systematiskt sätt. Det kan gälla både studier och utvecklingsprojekt. Den vetenskapliga ledaren ska också processa kunskapen, särskilt om den kommer från vetenskapliga studier så att kunskapen anpassas till den verksamhet som bedrivs inom Stockholms län. Utbildningsansvariga som har vårdutbildning på högskolenivå samt kunskap i pedagogik och metodik. Kommunikatör som arbetar både strategiskt och operativt med exempelvis webbplats. Kommunikatören kan även arbeta tillsammans med externa specialister för att ta fram exempelvis webbutbildningar. Administratör som stödjer i administrativa, grundläggande ekonomiska uppgifter samt ger praktiskt stöd i arrangemang av utbildningar med mera. Representanter från intresseorganisationer som organiserar patientgrupper, barn och äldre. Yrkesverksamma som möter patienter och närstående. Driftsansvarets lokalisering Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) föreslås få driftsansvar för ett Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län.

110 Sidan 110 av 327 Sida 9 Beräknad kostnad år ett Totalt: kronor Fördelningsmodell Stockholms läns landsting föreslås stå för 50 procent av kostnaden och kommuner och stadsdelar i Stockholms län föreslås stå för 50 procent av kostnaden.

111 Sidan 111 av 327 Sida 10 Projektorganisation STYRGRUPP REFERENSGRUPP Spesak Vårdsak PROJEKTGRUPP REFERENSGRUPP Patienter Arbetsgrupp Hemsjukvård Arbetsgrupp Äldre Arbetsgrupp SPSV Arbetsgrupp Akutsjukvård Arbetsgrupp Forskning och utveckling Styrgrupp Olle Olofsson, projektägare, HSF, Avdelningen för närsjukvård Gunilla Benner-Forsberg, HSF, Enheten för styrning och ekonomi Gunilla Hjelm Wahlberg, KSL Ann-Sofie Holmertz, KSL, Vaxholms kommun Catharina Johansson, HSF, Enheten för geriatrik Katarina Lannerwall, HSF, Regionalt cancercentrum Styrgruppen har haft fem möten. Projektgrupp Lena Waller, projektledare, HSF, Enheten för geriatrik Helena Adlitzer, HSF, Regionalt cancercentrum Annica Dominius, KSL, Stockholm stad Anna Karbin Lund, HSF, Enheten för kommunikation Agneta Kling, KSL, Nacka kommun Peter Strang, Karolinska Institutet Projektgruppen har tagit fram ett förslag utifrån arbetsgruppernas rapporter, samt från material som inkommit vid studiebesök och i kontakter med andra svenska palliativa kunskapscentrum.

112 Sidan 112 av 327 Sida 11 Det har varit omkring 30 möten inklusive uppstartsseminarium, två studiebesök och avstämningsmöte med arbetsgrupperna. Arbetsgrupper Vårdgivare bjöds in via chefsläkarna på akutsjukhusen, ASiH-rådet samt via KSL för att delta i arbetsgrupper som skulle beskriva behov och innehåll av ett palliativt kunskapscentrum. Fem arbetsgrupper (se bilaga 1) bildades med representanter från både landsting, kommun/stadsdelar samt privata vårdgivare. Från akutsjukhusen kom representanter från Karolinska sjukhuset Solna och Huddinge. Övriga akutsjukhus inbjöds särskilt via chefsläkarmöte, men ingen anmälde sig. Arbetsgrupperna fick i uppgift att diskutera vad ett palliativt kunskapscentrum skulle innehålla. Arbetsgruppernas arbete dokumenterades utifrån en rapportmall och rapporten skickades in till projektgruppen. Följande förslag kom fram från arbetsgrupperna: FoUU-gruppen: Det är viktigt med en långsiktig planering. Det palliativa kunskapscentrumet ska söka, samla och sprida evidensbaserad kunskap samt underlätta för implementering av detta. Ett palliativt kunskapscentrum bör ligga på en neutral plats. Akutsjukvårdsgruppen: Det palliativa kunskapscentrumet ska ge stöd och råd, ha en hemsida, nyhetsbrev, samla och sprida aktuellt information och kunskap, patient- och närstående information samt erbjuda föreläsningar, kurser och konferenser. Specialiserad palliativ slutenvårdgruppen: Gruppens förslag är att kunskapscentrumet ska samla och sprida kunskap, analysera kompetensbehov, ge palliativ utbildning, samordna projekt och forskning, stödja personal i komplexa sociala situationer, ge tips angående palliativ sedering. Hemsjukvårdsgruppen: Det palliativa kunskapscentrumet ska ge information om palliativ vård, utbildning, forskning och utveckling, främja samverkan mellan vårdgivare och minska ojämlik palliativ vård (kunskapsmässigt) samt att vara remissinstans. Äldregruppen: Det palliativa kunskapscentrumet ska ha omvärldsbevakning både nationellt och internationellt, anordna specifika och riktade utbildningar, seminarier och konferenser, underlätta nätverksbyggande, ge handledning och konsultstöd. Referensgrupper Referensgrupper har bestått av representanter från specialsakkunniga läkare inom geriatrisk vård och allmänmedicin samt vårdsakkunnig sjuksköterska inom geriatrik. Via Hälso- och sjukvårdsförvaltningens chefläkare inbjöds akutsjukvårdsläkare att delta i referensgruppen, men ingen anmälde sig.

113 Sidan 113 av 327 Sida 12 Pensionärs- och patientorganisationerna har haft möjlighet att anmäla representanter. Dessa har fått möjlighet att ta del av samtliga arbetsgruppers förslag och lämnat synpunkter. Drygt femtio personer har varit involverade i detta utredningsarbete. Se bilaga 2.

114 Sidan 114 av 327 Sida 13 Palliativ vård Kort historik All vård av döende patienter är inte med automatik palliativ vård enligt WHO:s moderna definition från Den moderna palliativa vården uppstod i själva verket som en motreaktion mot bristfällig vård av cancerpatienter, som varken fick adekvat smärtbehandling, symtomlindring eller psykologiskt stöd. Palliativ medicin blev en egen specialitet i Storbritannien 1987 och år 1990 skrev WHO sin första definition, som då framför allt handlade om den allra sista tiden. Redan under 1990-talet insåg WHO att begreppet palliativ vård måste breddas för att bättre motsvara behovet. Palliativ medicin påbyggnadsspecialitet 2014 Alla inom vård och omsorg skall kunna arbeta med ett palliativt förhållningssätt och kunna ge en god och värdig vård i livets slut. I vissa fall är emellertid symtombilden och behovet mycket komplext och förutsätter expertkunnande. Enligt en grov uppskattning är cirka 1/3 av dödsfallen av sådan art (SOU 2001:6), därför behövs specialister inom palliativ medicin av flera skäl: För att vårda de patienter som har komplicerad, kraftigt symptomgivande bild. För att verka som konsulter för andra verksamheter. För att utveckla området. För att forska inom området. Av dessa skäl har Socialstyrelsen bestämt att palliativ medicin skall bli en påbyggnadsspecialitet, vilket innebär att läkare som redan är specialister till exempel inom onkologi eller geriatrik kan vidareutbilda sig under två till tre års tid för att även få specialistkompetens inom palliativ medicin. Utredning om hur denna specialistutbildning skall se ut pågår. Palliativ vård i dag Enligt WHO:s nuvarande definition från 2002 handlar vården om patienter med obotlig, progressiv sjukdom där döden är det förväntade utfallet, men där den palliativa vården med fördel tillämpas redan i ett tidigt palliativt skede, tillsammans med annan sjukdomsmodifierande och livsförlängande behandling. Vidare poängteras att palliativ vård inte enbart skall handla om patienter med spridd cancer, utan omfatta patienter i alla åldrar med obotlig, progressiv sjukdom, till exempel sena stadier av KOL, hjärtsvikt, ALS eller demens.

115 Sidan 115 av 327 Sida 14 Helhetssyn och fyra dimensioner För att enligt WHO:s definition kunna kalla den vård man erbjuder för palliativ vård, måste man utgå från en helhetssyn där följande fyra dimensioner beaktas: Fysisk dimension (smärta, illamående, andnöd och så vidare). Psykisk dimension (till exempel oro, nedstämdhet, sömnproblem). Social dimension (bland annat boendet, närståendestöd och så vidare). Existentiell/andlig dimension (till exempel dödsångest, meningslöshet). Med helhetssyn avses att samtliga fyra dimensioner påverkar varandra. Som exempel vet vi från den moderna hjärnforskningen att akut obearbetad dödsångest ökar upplevelsen av fysisk smärta. I komplicerade fall räcker det därför inte med smärtstillande läkemedel såsom morfin för att uppnå smärtfrihet, ibland behövs existentiella stödsamtal för att patienten skall kunna slappna av och därmed uppleva smärtlindring. Fyra hörnstenar eller arbetsredskap För att uppnå högsta möjliga resultat, arbetar man med fyra så kallade hörnstenar inom den palliativa vården: Symtomkontroll i vid bemärkelse (det vill säga både fysiska och psykiska symtom samt sociala och existentiella problem). Kommunikation och relation: En trygg patient och familj mår bättre och följsamheten till ordinationer ökar. Teamarbete: Eftersom patienten har komplexa behov behövs både olika personalgruppers samlade och koordinerade insatser. Närståendestöd: Enligt WHO är närståendestöd en självklar del av vården eftersom ett hotande dödsfall drabbar hela familjen.

116 Sidan 116 av 327 Sida 15 Statistik Statistiken är hämtad ur Stockholms läns landstings databas för vårdkonsumtion/produktion, kallad Val-databas. År 2012 avled personer i Stockholms län enligt följande åldersfördelning: 40% 35% 30% 35% 25% 20% 15% 19% 20% 21% 10% 5% 0% 1% 4% w Fördelning av totalt avlidna 2012: Fördelning av totalt antal avlidna 2012 Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) 5% Basal hemsjukvård 4% Särskilt boende (SÄBO) 26% Ej inskriven i någon vårdform 22% Slutenvård 43%

117 Sidan 117 av 327 Sida 16 Fördelning av totalt antal avlidna i slutenvården 2012, personer: Försäljning Specialicerad palliativ vård 25% Övrig sjukhusvård 59% Geriatrik 16% Fördelning av totalt antal avlidna i övrig sjukhusvård 2012, personer: Urologi, gyn, öron, näsa, hals 2% Försäljning Onkologi/akutsjukhus 5% Kirurgi 37% Medicin 55% Barn 1%

118 Sidan 118 av 327 Sida 17 Olika behov Avgränsningar Som framgår av statistiken ovan är majoriteten av patienterna över 65 år. Det innebär inte att palliativ vård är liktydig med äldrevård, eftersom palliativ vård förekommer i alla åldrar, från spädbarnet och den unge vuxne, till åldringen. Palliativ vård är inte heller liktydig med kronisk sjukdom, även om den tidiga fasen kan vara under lång tid, spridd cancer är ett sådant exempel. Medan vissa patienter dör redan inom veckor eller månader efter att cancern spritt sig, kan till exempel patienter med skelettmetastaserande bröstcancer eller prostatacancer leva i flera år och undantagsvis till och med mer än 10 år. Till skillnad från kronisk sjukdom är att en palliativ diagnos (till exempel spridd cancer) är den förväntade dödsdiagnosen, oavsett om döden inträffar efter månader eller först efter flera år. I motsats till detta kan en kronisk sjukdom vara livslång (till exempel en reumatisk sjukdom eller diabetes), utan att patienten förväntas dö av den sjukdomen. Kvantitativt behov Sjukvården har omorganiserats i hög grad under de senaste 20 åren. Sjukhusplatserna har reducerats avsevärt, vårdtiderna har förkortats och många verksamheter har öppenvårdsmottagningar. Så är till exempel fallet med palliativa cytostatikabehandlingar som tidigare gavs inneliggande, men i dag väsentligen ges på sjukhusmottagningar, eftersom den palliativa avancerade sjukvården i hemmet (ASIH) tar hand om eftervården (behandling av illamående, lunginflammationer och andra infektioner, buktappningar och så vidare). Det innebär att den specialkunskap som tidigare fanns på sjukhuset nu behöver finnas i hela vårdkedjan, både inom landstingets hälso- och sjukvård som inom kommunens vård- och omsorgs verksamheter. Kvalitativt behov I dag skall den palliativa vården omfatta alla patienter, både cancer och ickecancerdiagnoser. Eftersom den palliativa vården har utvecklats utgående från den svårt sjuke cancerpatientens behov, behövs både kunskapsspridning och kunskapsutveckling när det gäller andra diagnoser såsom palliativ vård för patienter med svår KOL, hjärtsvikt eller demens. Sådan kunskap finns i dag, men den är inte allmänt känd och behöver därför föras ut både inom landstingets och kommunens verksamheter. Demens är exempel på en sådan diagnos, där det palliativa behovet är underskattat, möjligen beroende på att sjukdomen förlöper i typfallet under en tioårsperiod med tilltagande symtom och problem. KOL är definitivt underskattad som palliativ diagnos, trots att svenskar dör i KOL årligen (medan dödsfallen i till exempel bröstcancer är per år). Vid de svåra formerna av KOL handlar inte problemet bara om andningen, utan i många fall även om

119 Sidan 119 av 327 Sida 18 andra fysiska symtom såsom aptitlöshet, kakexi (undernäring), benskörhet med skelettsmärtor, sekundär hjärtsvikt och njursvikt, ångest, oro, förvirring och depression, för att nämna några problem. Behovet av kunskaper I samband med remissvaret avseende det nationella kunskapsstödet under hösten 2012 gjordes en genomgång av 17 kommunala budgetar både övergripande och på socialnämnds nivå. I 13 av dessa nämndes ingenting om palliativ vård (eller vård i livets slutskede) Det innebär att resurser saknas i form av pengar och tid för att utbilda alla personalgrupper i palliativ vård. Samtidigt bjöds länets medicinskt ansvariga sjuksköterskor och verksamhetschefer till en hearing där det framkom att: Utbildningsbehovet som medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna framförde var att det finns ett stort behov av utbildningssatsningar i det svåra samtalet, etik, bemötande, praktisk omvårdnadshandledning, utbildning i symptomlindring/smärtbehandling. Utbildningsbehovet ligger på alla nivåer från omvårdnadspersonal till läkare. Behov finns av massiva utbildningsinsatser, gärna lokalt och tvärprofessionellt så att orden och vården får samma innebörd för alla. Det framkommer att avsaknaden av utbildning i palliativ vård innebär att det bör läggas in större block om palliativ vård, både i läkar-, sjuksköterske- och paramedicinska utbildningarna. I omvårdnadsprogrammet bör innehållet i utbildningen ses över och palliativ vård bör läggas in som en obligatorisk kurs. Ökad kunskap om palliativ vård behövs hos de företag som bedriver hemtjänst, både privata och kommunala. Det brister också i kunskap hos biståndshandläggare och behov finns av riktad utbildning för denna grupp. Många tar upp att det saknas tillgång till handledning och utbildade handledare ute i kommunerna, viss handledning finns på en del äldreboenden, men saknas oftast helt i hemtjänsten. De verksamheter i länet exempelvis Solna kommun som har satsat på att utbilda palliativa ombud har sett detta som en framgångsfaktor att ha specialistutbildad personal i palliativ vård. Även om breddutbildning av de stora grupper som vårdar döende patienter till exempel inom kommunens vård och omsorg är av högsta prioritet, behövs även spetsutbildning och fortbildning inom den specialiserade palliativa vården. I dag är vården relativt bra på behandling av fysiska symtom liksom på att ge psykosocialt stöd, även om det finns förbättringsutrymme, medan det fortfarande finns brister i det konkreta existentiella stödet, till exempel till patienter med akut dödsångest.

120 Sidan 120 av 327 Sida 19 Nationella riktlinjer, vårdprogram och kunskapsstöd I Socialstyrelsens beskrivning av god vård ingår det att vården ska vara: kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i god tid. För att uppnå dessa målsättningar baseras vården på Hälso- och sjukvårdslagen samt olika dokument som ger underlag till hur vården ska bedrivas, som nationella riktlinjer/nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede och Nationellt vårdprogram för palliativ vård Nationellt vårdprogram för palliativ vård Vårdprogrammet 2 innehåller tre olika delar; 1. Palliativ vård 2. Vårdkvalitet 3. Symtomlindring Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Socialstyrelsens kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede innehåller vägledning, rekommendationer, termer och definitioner samt indikatorer. Kunskapsstödet ger beslutsfattare i kommuner och landsting en tydlig vägvisare för vilka satsningar som behöver göras och ger personalen ett stöd i det dagliga arbetet. 2 Nationellt vårdprogram för palliativ vård på Regionalt Cancercentrums webbplats:

121 Sidan 121 av 327 Sida 20 Projektets systematiska arbetsgång Se bilaga 2. Beslutsprocess Avstämningsmöte mellan de fem arbetsgrupperna och projektgruppen, den 29 november Förankring av projektförslaget, den 9 december Projektägaren Olle Olofsson och enhetschef Catharina Johansson träffar hälso- och sjukvårdsdirektör Catarina Andersson Forsman för förankring av projektförslaget samt diskussion om finansiering och det palliativa kunskapscentrumets organisatoriska tillhörighet. Förslaget presenteras, den 4 februari Förslaget om ett palliativt kunskapscentrum presenteras i sin helhet för Catarina Andersson Forsman, hälso- och sjukvårdsdirektör i Stockholms läns landsting. Inbjudan till dialogkonferens sänds ut under februari 2014 till förtroendevalda och berörda tjänstemän inom kommuner och landstinget. Bland annat via KSL:s Sociala välfärdsberedning och till presidiet för KSL/HSN. Dialogkonferens om förslag till ett palliativt kunskapscentrum, den 4 april 2014, förslaget presenteras för förtroendevalda från kommuner och landsting samt berörda tjänstemän, frågor kan ställas och förslaget diskuteras. Sociala välfärdsberedningen vid KSL, den 24 april Där kan beslutas om kommunernas representanter vill satsa på förslaget och i så fall tas frågan upp i presidiet för KSL/HSF. Pensionärs- och funktionsnedsättningsorganisationer informeras vid ordinarie möte med HSF. April/maj Presidiet för KSL/HSN sammanträder, den 8 maj Om presidiet ställer sig bakom förslaget kan frågan gå vidare till kommuners respektive landstingets beslutande organ enligt gängse ordning. Äldreberedning vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, den 8 maj 2014 kan behandla förslaget. Beslut kan fattas för landstinget vid Hälso- och sjukvårdsnämndens sammansträde, den 20 maj KSL:s styrelse kan fatta beslut om att rekommendera sina medlemmar (kommuner i Stockholms län) att ansluta sig till förslaget den 12 juni 2014.

122 Sidan 122 av 327 Sida 21 Källförteckning 1. Framtidsplanen andra steget konkretisering av det fortsatta arbetet. Rapport framtagen av Programkontoret för Framtidens hälsooch sjukvård inom Stockholms läns landsting. Dokumentet beslutades av landstingsfullmäktige i juni Diarienummer: LS Statens Offentliga Utredningar: Döden angår oss alla - värdig vård vid livets slut. Delbetänkande från Kommittén om vård i livets slut. SOU 2000:6, Socialdepartementet. 3. Statens Offentliga Utredningar: Döden angår oss alla - värdig vård vid livets slut. Slutbetänkande från Kommittén om vård i livets slut. SOU 2001:6, Socialdepartementet. 4. Strang P: Ett palliativt förhållningssätt - enligt WHO. Ur: Strang P, Beck-Friis B (red): Palliativ medicin och vård. 4:e omarbetade upplagan. Liber förlag sid Regionalt Cancercentrum: Nationellt vårdprogram för palliativ vård Socialstyrelsen: Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede 2013.

123 Sidan 123 av 327 Sida 22 Bilageförteckning 1 Deltagarförteckning 2 Projektets systematiska arbetsgång

124 Sidan 124 av 327 Bilaga 1 Deltagare i projekt Palliativt kompetenscentrum Styrgrupp Olle Olofsson, projektägare, HSF, Avdelningen för närsjukvård Gunilla Benner-Forsberg, HSF, Enheten för styrning och ekonomi Gunilla Hjelm Wahlberg, KSL Ann-Sofie Holmertz, KSL, Vaxholms kommun Catharina Johansson, HSF, Enheten för geriatrik Katarina Lannerwall, HSF, Regionalt cancercentrum Projektgrupp Lena Waller, projektledare, HSF, Enheten för geriatrik Helena Adlitzer, HSF, Regionalt cancercentrum Annica Dominius, KSL, Stockholms stad Anna Karbin Lund, HSF, Enheten för kommunikation Agneta Kling, KSL, Nacka kommun Peter Strang, Karolinska institutet Referensgrupper Specialsakkunniga Ingegerd Nydevik Thomas Wohlin Vårdsakkunnig Anette Holmkvist 1(3)

125 Sidan 125 av 327 Bilaga 1 Patient- och pensionärsorganisationer Karin Rask, HSO (Handikappförbunden) Berit Magaard, Epilepsiföreningen Pia Kerstin Silverdal, Stockholms dövas förening Ewa Ekstrand, Blodcancerföreningen Olle Johansson, DHR (Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder) Karin Wilborg, SPF (Sveriges Pensionärsförbund) Käte Diederichsen, PRO (Pensionärernas Riksorganisation) Arbetsgrupper Hemsjukvård Basal hemsjukvård Basal hemsjukvård Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Pia Skog Fogelberg, läkare Boo vårdcentral Sofie Ursäter, sjuksköterska PR VÅRD OCH OMSORG Marianne Eriksson, sjuksköterska Rehabhotellet Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Gunilla Ridderström, sjukgymnast Ersta Hospiceklinik Anna Ehn, enhetschef, sjuksköterska Stockholms sjukhem Maria Enberg, arbetsterapeut ASiH Sabbatsberg Fredrik Sandlund, verksamhetschef ASiH Nacka Långbro park Elisabeth Norén, läkare Praktikertjänst Löwet ASiH 2(3)

126 Sidan 126 av 327 Äldre Särskilt boende (SÄBO) Geriatrik Geriatrik Nacka kommun Stockholms kommun Solna kommun Anders Sundberg, läkare Legevisitten Linda Holmgren, sjuksköterska Capio geriatrik Nacka Therese Lindberg, sjuksköterska, Stockholms sjukhem Brommageriatriken Agneta Kling, medicinskt ansvarig sjuksköterska, Nacka kommun Agneta Blomkvist, medicinskt ansvarig sjuksköterska Hägersten- Liljeholmen- Älvsjö Skärholmen stadsdelsförvaltning Kristina Landelius, biståndshandläggare Solna kommun Specialiserad palliativ slutenvård (SPSV) Specialiserad palliativ slutenvård, Barn Specialiserad palliativ slutenvård, Barn Specialiserad palliativ slutenvård Specialiserad palliativ slutenvård Specialiserad palliativ slutenvård Specialiserad palliativ slutenvård Akutsjukvård Karolinska Universitetssjukhus Pernilla Lucander, barnsjuksköterska Lilla Erstagårdens barn- och ungdomshospice Christina Lindström, Bitr. chefssjuksköterska, Lilla Erstagårdens barn- och ungdomshospice Monica Nilsson, enhetschef, Bylegård Mats Linderholm, verksamhetschef, Palliativa sektionen Stockholms sjukhem Lisa Sand, kurator ASiH Nacka Långbro park Conny Hagman, chefssjuksköterska, Hospiceavdelning, Ersta sjukhus Marie-Louise Lagheim, sjuksköterska Hematologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhus Bilaga 1 3(3)

127 Sidan 127 av 327 Karolinska Universitetssjukhus Karolinska Universitetssjukhus Karolinska Universitetssjukhus Karolinska Universitetssjukhus FoUU Palliativt forskningscenter Ersta FoU nu FoU Äldrecentrum FoU Seniorium Nestor FoU-center FoUU Stockholms sjukhem CeFam Michael Melin, läkare Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhus Margareta Skog, handläggare Staben Karolinska Universitetssjukhus Margareta Tegman, sjuksköterska Staben för kvalitet och patientsäkerhet Karolinska Universitetssjukhus Kerstin Åkerlund Neurologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhus Anette Henriksson, leg. specialist sjuksköterska, med dr, lektor i palliativ vård Palliativt forskningscenter, Ersta Sköndal högskola, Ersta sjukhus, institutionen för neurobiologi, vård och samhälle Elisabeth Bergdahl, leg sjuksköterska, med.dr, projektledare, FoUnu/SLSO, Universitet Nordland, Norge Christina Riddebäck, leg. Specialistsjuksköterska, utvecklingsledare EBP Regional utvecklingsledare för evidensbaserad praktik i socialtjänst och för hörande hälso- och sjukvård, Stockholms län, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Ingbritt Rydeman, leg specialistsjuksköterska, med.dr, verksamhetschef FoU Seniorium Eva Karlsson, fil.dr Etnologi, projektledare Nestor FoU-center Marie-Louise Ekeström, leg sjuksköterska, magister, diplomerad i palliativ omvårdnad, nationell LCPsamordnare, fältarbetare Svenska palliativregistret, FoUU, Stockholms sjukhem Erika Berggren, distriktssköterska, doktorand, vårdutvecklingsledare VUL, palliativ vård- nutrition Bilaga 1 4(3)

128 Sidan 128 av 327 Bilaga 2 Projektets systematiska arbetsgång Förstudie Projektet startades med en kartläggning om vilka behov som finns av ett Palliativt kunskapscentrum. Enskilda möten genomfördes med företrädare för Palliativt forskningscenter vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus, Stockholms sjukhems forskningscentrum, CeFam, Nestor FoU-center, FOUnu, Stiftelsen Äldrecentrum samt Karolinska Institutet. Samtliga företrädare påtalade ett behov av ett Palliativt kunskapscentrum. Det finns svårigheter av att föra ut forskningsresultat och utvecklingsarbeten till personalen uti vård- och omsorgsverksamheterna. En del av forskningsresultaten är akademiskt skrivna och behov finns därför att anpassa dessa för att kunna användas i praktiskt arbete. Arbetsgrupper Ett uppstartsmöte Den 24 maj 2013 genomfördes det ett uppstartsmöte med representanter från styrgrupp, projektgrupp och arbetsgrupperna. Efter korta föredrag under förmiddagen fick arbetsgrupperna i uppdrag utifrån sina professioner diskutera om det fanns behov av ett palliativt kunskapscentrum. Energin var hög hela dagen och många synpunkter diskuterades. Arbetsgrupper Arbetsgrupperna fick i uppgift att diskutera vad ett palliativt kunskapscentrum skulle innehålla. Arbetsgruppernas arbete dokumenterades utifrån en rapportmall och rapporten skickades in till projektgruppen. Möte med arbetsgrupperna den 29 november Projektgruppen informerar arbetsgrupperna om projektgruppens förslag till Palliativt kunskapscentrum samt den fortsatta processen. Fem palliativa kompetenscentrum i landet Palliativt centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg Palliativt centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som funnits sedan 2010, kontaktades via e-post. Centrumets personalbemanning är 1 sjuksköterska på heltid, 0,5 läkare, 0,5 socionom/kurator och 0,5 forskningsassistent. 1(3)

129 Sidan 129 av 327 Bilaga 2 Palliativa kunskapscentrumet ger allmän rådgivning avseende symtombehandling, rådgivning i specifika patientärenden, rådgivning i psykosociala frågor samt driver utbildnings- och informationsaktiviteter. Verksamheten får utbildningsuppdrag av enheter på Sahlgrenska universitetssjukhus, primärvården och kommunen. De genomför egna utbildningar bland annat grundkurs i palliativ vård för all personal (två dagar). Fördjupningskurser erbjuds i olika ämnen såsom; palliativ vård i praktiken, närståendestöd, existentiella frågor med mera. De skräddarsyr även utbildningar och föreläsningar. Under 2014 arrangerar Palliativa kunskapscentrumet tillsammans med Nationella rådet för palliativ vård, NRPV, den tredje nationella konferensen i palliativ vård den 4-5 mars Verksamheten är anslagsfinansierad. Kompetenscentrum i Uppsala Kompetenscentrum i Uppsala intervjuades via telefon. Detta centrum har bedrivits i projektform under fem år. Någon fortsättning är ännu inte beslutad. Uppdragsgivare är landstinget, universitetet och åtta kommuner. Uppdraget består av utbildning, fortbildning, vårdutveckling, kvalitetssäkring, forskning och implementering av forskningsresultat i vården. Kompetenscentrumet består av 30 % FOU ledare. Representanten betonade vikten av ett tydligt uppdrag och svårigheter om flera har samma uppdrag exempelvis rådgivning. Finansieringen är kr/år. Palliativt kunskapscentrum i Lund Representanter från projektgruppen har haft möte med chefen för palliativt kunskapscentrum i Lund. Uppdragsgivarna är Lunds Universitet och Region Skåne. Uppdragen är utbildning, utveckling, bedriva forskning och utbildning för både allmän och specialiserad palliativ vård. Ett annat uppdrag till det palliativa kompetenscentrumet är att undervisa på läkarutbildningen. Detta kompetenscentrum invigdes i början av år 2013 och nu rekryteras personal såsom en omvårdnadsforskare och en forskare för palliativ medicin. Finansiering delas mellan Craafords stiftelse, region Skåne samt Lunds universitet totalt 22,5 Mkr (7,5 Mkr från respektive organisation) samt forskningsmedel som söks utifrån. Universitet finansierar professor i omvårdnad, vilket kommer att leda till nätverk med högskolan, lektorat och doktorand. Palliativt kompetenscentrum i Östergötland Studiebesök gjordes vid palliativt kompetenscentrum i Östergötland. Uppdragsgivare är landstinget och kommunen. Centrumet består av en verksamhetschef samt deltidsanställda verksamhetsföreträdare. Arbetsgruppen träffas för att dra upp riktlinjer hur och vad kompetenscentrumet ska arbeta med. Kompetenscentrumet har i uppdrag att utbilda all personal i Östergötland i palliativ vård. Det palliativa kompetenscentrumet har utbildat personer. De har även i uppdrag att arbeta med palliativa frågor nationellt. 2(3)

130 Sidan 130 av 327 Palliativt centrum i Kronobergs län Bilaga 2 Studiebesök gjordes vid Palliativt centrum för samskapad som bildades 1 januari Centrumet är en samverkan mellan Linnéuniversitetet, Landstinget Kronoberg och de åtta kommunerna i Kronobergs län. Visionen är att alla patienter ska uppleva en god palliativ vård, ett gott döende och en god död, samt att närstående upplever att de får tillräckligt stöd i sorgeprocessen före och efter dödstillfället. Den övergripande målbilden är att all personal är väl utbildad i palliativ vård för att skapa en välfungerande, hållbar och samskapad palliativ vård för alla personer i Småland. Den palliativa vården inom landsting och kommun ska utvecklas, så att patienter, närstående och personal, tillsammans med forskare, implementerar evidensbaserad vård i ett kontinuerligt integrativt lärande. Detta stärker patienters och närståendes inflytande och delaktighet i vården och ökar vårdkvaliteten. Uppdraget är utbildning, klinisk utveckling, forskning. Det första året har mycket tid gått åt till förankring och planering. De har påbörjat översyn av utbildningar vid Linnéuniversitetet och startat upp utbildning i studiecirkelform för personal i Lessebo och Markaryds kommuner samt på hjärtsviktmottagningar på lasaretten i Växjö och Ljungby. Finansiering 2013: Familjen Kamprads stiftelse 5,7 miljoner, Linnéuniversitetet 1,7 miljoner, Landstinget Kronoberg 0,8 miljoner samt kommuner som bidrar med viss personals arbetstid. Familjen Kamprad stiftelsen kommer att stödja projektet under åren Referensgrupper Referensgrupp patient Denna grupp bestod av representanter från regionala pensionärs- och patientorganisationer. Representanter från projektgruppen träffade gruppen för att presentera arbetsgruppernas rapporter. Tre deltagare lämnade skriftligt önskemål om hur de önskade att bli vårdade. Referensgrupp specialsakkunniga läkare och vårdsakkunnig sjuksköterska Denna grupp bestående av representanter från allmänmedicin (husläkarverksamhet) och geriatrik har fått ta del av arbetsgruppernas rapporter och därefter lämnat synpunkter. Trots inbjudan till akutsjukhusen har det inte kommit in några synpunkter. 3(3)

131 Sidan 131 av 327 Kostnadsfördelning Palliativt centrum i Stockholms Län Total budget SLLs andel Att fördela på kommunerna Genomsnittsavgift i kr per invånare 1, Fast del i kronor, lika per kommun 0 Antal invånare Totalt per år därav fast belopp, kr därav rörligt belopp kr (kr per inv) ,000 Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Summa

132 Sidan 132 av (5) PALIATIVT KUNSKAPSCENTRUM Bilaga 3 Komplettering förslag Palliativt kunskapscentrum Syftet och målsättningen med ett palliativt kunskapscentrum skulle enligt utredningsuppdraget vara: oavsett skede, ålder och diagnos. ktik. Uppdragen för ett palliativt kunskapscentrum kan delas upp i följande: Sammanställa kunskap, från aktuell forskning och utvecklingsarbete Aktuell forskning, forskningsresultat, pågående utvecklingsarbete, utvärderade utvecklingsarbete ska samlas i en databank och vara lättillgänglig exempelvis via webbplatsen. Det palliativa kunskapscentrumet ska stimulera bildandet av nätverk. Vidare kan det hjälpa till att hitta samtalspartners för specifika palliativa frågor mellan vårdgivare och huvudmän. Informera, utbilda utveckla/driva palliativa frågor Information sprids via webbplats, nyhetsbrev, konferenser och smarta ITlösningar används för bland annat webbutbildningar. Att utbilda utbildare och kvalitetsansvariga kan vara ett effektivt sätt att nå ut till många. Handledarutbildning och utbildning av palliativa ombud. Studiecirklar med ett strukturerat program är en tänkbar form att föra ut palliativt förhållningssätt. Med välutbildad personal kan patienten tillsammans med sina anhöriga leva fullt ut fram till döden. Målet bör vara att all personal som har omsorg om eller vårdar palliativa patienter ska ha kunskap om och förståelse för ett palliativt förhållningssätt.

133 Sidan 133 av (5) PALIATIVT KUNSKAPSCENTRUM Bilaga 3 Budget Kategori Personal Lokal Kommunikation Totalt Kostnad SEK kr kr kr kr

134 Sidan 134 av (5) PALIATIVT KUNSKAPSCENTRUM Bilaga 3 Budget år 1 Inklusive sociala avgifter Personal Antal Pris Årskostnad Chef Vetenskaplig ledare Vetenskaplig ledare, som disputerat och som har huvudansvaret för att ny och kliniskt relevant kunskap insamlas på ett systematiskt sätt. Det kan gälla både studier och utvecklingsprojekt. Den vetenskapliga ledaren ska också processa kunskapen, särskilt om den kommer från vetenskapliga studier så att kunskapen anpassas till den verksamhet som bedrivs inom Stockholms län. Utbildningsansvariga Vårdutbildning på högskolenivå samt kunskap i pedagogik och metodik. Att utbilda utbildare och kvalitetsansvariga kan vara ett effektivt sätt att nå ut till många. Handledarutbildning och utbildning av palliativa ombud. Kommunikatör Kommunikatör som arbetar både strategiskt och operativt med exempelvis webbplats. Kommunikatören kan även arbeta tillsammans med externa specialister för att ta fram exempelvis webbutbildningar Administratören Administratör som stödjer i administrativa, grundläggande ekonomiska uppgifter, praktiskt stöd samt ger praktiskt stöd i arrangemang av utbildningar

135 Sidan 135 av (5) PALIATIVT KUNSKAPSCENTRUM Bilaga 3 Kostnader lokaler år 1 LOKALKOSTNAD Arbetsrum för 8 personer (75 kvm) Tot kvm Sjukhus Kr/kvm Årshyra kr 100 Extern fastighetsägare 3400 ( för fastighetsskatt, värme, sophämtning och el) Kök (20kvm) Toaletter (5 kvm, 1 st RWC) Konferensrum för < 10 personer Konferensrum för upp till 20 personer För fasta möten inom enheten samt för arbetsgrupper, nätverk, styrgrupp och referensgrupp Overhead Inredning såsom möbler, telefon, kontorsmaterial, datorer, whiteboard m m kr Rörliga kostnader Kostnader kan tillkomma för större lokaler om inte lokaler kan tillhandahållas av kommun/stadsdel och landsting för utbildning där fler än 20 personer deltar. Exempel på en sådan kostnad: Utbildning/möte med deltagare över 20 personer Konferensrum som rymmer 160 personer Paket lokal som rymmer 160 personer med kaffe/lunch kr kr Kostnader föreläsare: Beroende av användande av centrumets egna utbildare (= ingen extra kostnad) eller om man använder externa föreläsare (stor spridning i kostnad, beroende på kompetens).

136 Sidan 136 av (5) PALIATIVT KUNSKAPSCENTRUM Bilaga 3 Kommunikationsbudget Utöver lönekostnad behöver en kommunikatör ett antal grafiska program som kostar ca kr/år. Första året kommer en stor del av kommunikationsbudgeten att gå till att bygga långsiktiga och robusta lösningar för centrumets webblösningar. Även om centrumet använder tekniska grundlösningar som finns inom landstinget måste dessa anpassas. Följande år kommer antagligen mindre del att läggas på själva webbplatsen och mer av kommunikationsbudgeten att behöva läggas på underhåll och utveckling av utbildningar samt marknadsföring. För att kommunicera effektivt och nå bästa möjliga resultat per satsad kommunikationskrona är det nödvändigt att ha ett systematiskt analys- och utvärderingsarbete av kommunikationsinsatser, därför finns en särskild post för detta. Kommunikationsbudget Webbplats Målgruppsanalyser och utvärderingar av kommunikationsinsatser Varumärkesuppbyggnad: marknadsföring, grafisk profil, malldokument, mässdeltagande m.m. Webbutbildning Utbildningsmaterial Grafiska program år ett kr kr kr kr kr kr kr

137 Sidan 137 av 327 Ärende 7

138 Sidan 138 av 327

139 Socialkontoret Sidan 139 av 327 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Marita Lindell-Jansson Dnr Socialnämnden KSL:s rekommendation om samverkansavtal mellan länets kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå i Stockholms län om den verksamhets - förlagda utbildningen Förslag till beslut Socialnämnden beslutar rekommendera kommunstyrelsen att 1. avslå KSL:s rekommendation om anta samverkansavtal om verksamhetsförlagd utbildning inom vårdområdet 2. meddela kommunens ställningstagande till KSL senast 1 december Sammanfattning Behovet av personal med högskoleutbildning ökar inom kommunal vård och omsorg, då de boende vid särskilda boendeformer kräver mera hälso- och sjukvårdsinsatser. Sociala välfärdsberedningen beslutade den 2 februari 2013 att uppdra åt KSLkansliet, att tillsammans med Centrum för klinisk utbildning (CKU) ta fram förslag på ett länsövergripande avtal om verksamhetsförlagd utbildning (VFU). CKU har ett länsövergripande samordningsansvar för VFU avseende högskoleutbildningar inom vård och omsorg. CKU ser att behovet av kliniska utbildningsplatser ökar och önskar avtal med kommunerna om praktikplatser. Syftet med avtalet är att stärka den verksamhetsförlagda utbildningens kvalitet, bidra till vårdgivarnas kompetensutveckling och stimulera till gemensamma forsknings- och utvecklingsarbeten. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den Ärendet Ett förslag på ett länsövergripande avtal om verksamhetsförlagd utbildning har arbetats fram mellan projektledare från KSL och CKU. Förslaget gick ut till länet som tjänstemannaremiss 25 juni- 31 september 2013 och 19 av länets kommuner besvarade remissen. Förslaget innebär att avtal tecknas mellan Stockholms läns kommuner och Karolinska Institutet, Ersta Sköndal Högskola, Röda Korsets Högskola samt Sophiahemmets Högskola. Kommunerna förbinder sig därmed att säkerställa att varje vårdstuderande får en plats inom rätt verksamhetsområde samt att kommunen tillhandahåller kompetent

140 2(3) Sidan 140 av 327 handledning. Kommunerna åtar sig att ansvara för att de kliniska utbildningsplatserna håller den kvalitet och inriktning som följer examenskraven för respektive högskoleutbildning. Vidare åtar sig kommunen att säkerställa att alla vårdstuderande ska handledas huvudsakligen av vårdpersonal med högskoleexamen med rätt inriktning och ämne. Målsättningen är att alla VFU handledare i kommunen inom två år ska ha genomgått handledarutbildning samt att den huvudansvarige handledaren ska ha genomgått 7,5 hp högskolepedagogik för lärare och handledare i verksamhetsförlagd utbildning. Kommunen ska vara beredd att ta emot en vårdstuderande under minst 6 veckors VFU per heltidsbefattning och år. Målsättningen är att kommunen även ska svara för VFU-platser hos privata utförare enl LOU och LOV. Kommunerna ska inrätta övergripande VFUsamordnare som ansvarar för att ordna med VFU-placeringar samt i datasystemet KliPP kontinuerligt rapporterar in uppgifter om tillgängliga VFUplatser, vårdhögskolestuderandes närvaro/frånvaro mm. En klinisk adjunkt och/eller lektor samt en adjungerad klinisk adjunkt som ska ha sin huvudsakliga placering inom kommunens omsorgsverksamhet, ska etablera en överbryggande pedagogisk struktur mellan lärosäte och kommun. Lärosätena ersätter kommunen i förhållande till studenternas närvaro. Kommunerna ansvarar för att fakturera lärosätena. Socialkontorets synpunkter Det är viktigt att vårdhögskolestuderande ges möjlighet till nödvändig verksamhetsförlagd praktik. Ofta bidrar de samtidigt till en utveckling i den verksamhet de praktiserar med sina aktuella teoretiska kunskaper. Upplands- Bro kommun har under många år tagit emot studerande från vårdhögskoleutbildningar, framförallt sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut. Kommunens hälso- och sjukvårdsenhet har tagit emot vårdhögskolestudenter i den grad man mäktat med, för att kunna erbjuda eleverna en handledning av god kvalitet, samtidigt som det ordinarie hälso- och sjukvårdsarbetet bedrivits parallellt. Förslaget till samverkansavtal ställer många krav på kommunens åtagande kring hanteringen av studerande och praktikplatser. Ett undertecknande av samverkansavtalet ställer krav på en administrativ organisation som innebär krav på att en VFU-samordnare måste inrättas. En huvudhandledare måste därutöver utses, vilken måste ges möjlighet att avsätta tid från sitt ordinarie arbete inom hälso- och sjukvård för att fullgöra sitt uppdrag som huvudhandledare. Den ersättning kommunen skulle erhålla täcker inte dessa kostnader. Otydlighet råder vidare i förslaget huruvida vem som ska avlöna den adjungerade kliniske adjunkten med huvudsaklig placering i omsorgsverksamheten. (Den kliniske adjunkten och/eller lektorn får förutsättas avlönas av respektive lärosäte, beroende på vid vilken högskola studenten studerar.) Sammanfattningsvis är det socialkontorets uppfattning att åtagandet från respektive högskola inte står i paritet med vad Upplands-Bro kommun skulle behöva ställa upp med. Socialkontoret anser därför att ett samverkansavtal inte skulle vara gynnande gentemot kommunen, utan istället skapa merkostnader och en ökad administration.

141 Sidan 141 av 327 3(3) Socialkontoret ställer sig dock positivt till att fortsätta ta emot elever från vårdhögskolor, och anser att detta kan ske utan ett bindande avtal. Barnperspektiv Socialkontoret bedömer att beslutförslaget inte står i strid med barnets bästa. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor: Rekommendation , dnr KSL/13/ Samverkansavtal mellan länets kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå i Stockholms län om den verksamhetsförlagda utbildningen. Kopia av beslut till: Kommunstyrelsen

142 Socialkontoret Marita Lindell-Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Sidan 142 av 327 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Vår beteckning Dnr Socialkontoret Svar på remiss Förslag till Samverkansavtal om den verksamhetsförlagda utbildningen på vårdutbildningar, dnr KSL/13/ Sammanfattning Socialkontoret ställer sig positiv till ett samverkansavtal i syfte att stärka den ömsesidiga samverkan mellan Stockholms läns lärosäten och kommunen avseende verksamhetsförlagd högskolepraktik för framförallt sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Det är viktigt att vårdstuderande ges möjlighet till nödvändig verksamhetsförlagd praktik, vilket samtidigt innebär att de bidrar till en utveckling av den verksamhet de praktiserar i, då de bidrar med aktuella teoretiska kunskaper. Socialkontorets bedömning är dock att det inte är möjligt för Upplands-Bro kommun att i enlighet med förslaget avsätta personella resurser för uppdrag som inte täcks av ersättning för dessa. Detta innebär att det inte är möjligt för kommunen att avsätta personella resurser för uppdrag i form av övergripande VFU-samordnare eller klinisk adjunkt och/eller lektor. Kommunen bifogar därför ingen namnuppgift avseende ansvarig VFU-kontakt. Ett antal förtydliganden behöver därutöver göras i överenskommelsen. Synpunkter på förslag till samverkansavtal Avsnitt 3 Organisation Socialkontoret ställer sig positiv till att alla huvudhandledare kostnadsfritt erbjuds att genomgå kursen Högskolepraktik för lärare och handledare i verksamhetsförlagd utbildning 7,5 hp anordnad av CKU, för att bidra till en kompetensutveckling i pedagogik hos huvudhandledare. Kompetenshöjning hos handledare är till fördel för både den praktiserande högskolestuderande samt för handledaren, för att den verksamhetsförlagda praktiken ska hålla hög kvalitet. Ett förtydligande behövs avseende hos vilken part den kliniske adjunkten och/eller lektorn med huvudsaklig placering i omsorgsverksamhet ska vara anställd hos och avlönas av. Socialkontorets utgångspunkt är att det inte är möjligt att anställa och avlöna sådan funktion utan att sådant åtagande täcks av ersättning för detta.

143 2(3) Sidan 143 av 327 I förslaget nämns vidare att kommunen ska utse en övergripande VFUsamordnare som är ansvarig för VFU-placeringarna inom kommunen, vilket även uppges inkludera ett ansvar för praktikplatser hos privata utförare enligt LoU samt LOV. Socialkontorets utgångspunkt är även här att det inte är möjligt för Upplands- Bro kommun att avsätta personella resurser för uppdrag som inte täcks av ersättning för dessa. Vad gäller praktikplatser hos privata utförare oberoende av LoU eller LOV, så är Upplands-Bro kommun bunden till de avtal som pågår, och kan under löpande avtalstid inte ålägga dessa utförare att ta emot elever eller handleda dessa. Detta är ett krav som kommunen endast kan ställa vid nytecknande av avtal. Avsnitt 4 Lärosätenas åtaganden Socialkontoret ser positivt på att lärosätena inom ramen för överenskommelsen ska erbjuda fortbildning till kommunal vård- och omsorgspersonal med högskoleutbildning eller motsvarande. Det anges att fortbildningen i möjligaste mån ska rymmas inom CKU:s eller lärosätenas befintliga utbildningsuppdrag. Ett förtydligande behövs huruvida sådan fortbildning kommer att vara kostnadsfri för kommunen eller är tänkt att ges som kostnadsbelagd uppdragsutbildning. Avsnitt 5 Kommunernas åtaganden Det anges att kommunen förväntas ställa det antal platser till förfogande som tillsammans med länets övriga avtalsskrivande kommuners platser motsvarar lärosätenas behov av VFU-platser inom äldreomsorgen. Samtidigt uppges det att kommunen ska vara beredd att ta emot en vårdstuderande under minst 6 veckors VFU per heltidsbefattning och termin. Socialkontoret anser att den senare formuleringen är mer tydlig och bättre visar hur fördelningen av praktikplatser för högskoleelever kommer att ske, vilket är viktigt för personalplaneringen inom den verksamhet som tar emot elever. Kommunen åtar sig enligt förslaget att utse VFU-samordnare och skapa förutsättningar för genomförande av utbildningsuppdraget, och deltagande i handledarutbildning. VFU-samordnarens uppdrag beskrivs som att svara för alla kontakter kring VFU-platser inom kommunens egenregi såväl som hos kommunens entreprenörer och via dataprogrammet KliPP rapportera in uppgifter om tillgängliga platser vid angivna datum. VFU-samordnaren ska även rapportera in större förändringar av praktikplatser samt vid behov ordna ny praktikplacering. VFU-samordnaren ska även terminsvis fakturera lärosätena genom att lämna faktureringsunderlag med betalningsvillkor på 30 dagar. Socialkontoret utgångspunkt är att det inte är möjligt att avsätta personella resurser för uppdrag som inte täcks av ersättning. Avsnitt 6 Ekonomisk ersättning Enligt förslaget ersätts kommunen för dess åtagande avseende VFU av lärosätena med 1468 kr per student och vecka med undantag för veckor som omfattar mindre än 3 dagars praktik då dagersättning istället utges.

144 Sidan 144 av 327 3(3) Socialkontoret bedömer att ersättningen inte täcker de åtaganden i form av personella resurser förslaget medför utifrån ovan lämnade synpunkter. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Chef Avdelning kvalitet och verksamhetstöd

145 Sidan 145 av 327REKOMMENDATION Dnr: KSL/13/ Gunilla Hjelm-Wahlberg För kännedom: Socialnämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten eller motsvarande Kommunstyrelserna i Stockholms län Samverkansavtal mellan länets kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå i Stockholms län om den verksamhetsförlagda utbildningen KSLs rekommendation KSLs styrelse beslutade vid sitt sammanträde den 12 juni 2014 att rekommendera länets kommuner att anta samverkansavtal om verksamhetsförlagd utbildning inom vårdområdet. Ärendebeskrivning Behov av personal med högskoleutbildning ökar inom kommunal vård och omsorg. Boende på särskilda boendeformer kräver mera hälso- och sjukvårdsinsatser. Sociala välfärdsberedningen beslutade den 2 februari 2013 att uppdra åt KSLkansliet att tillsammans med Centrum för klinisk utbildning (CKU) ta fram förslag på ett länsövergripande avtal om verksamhetsförlagd utbildning (VFU). CKU har ett länsövergripande samordningsansvar för VFU avseende högskoleutbildningar inom vård och omsorg. CKU ser att behovet av kliniska utbildningsplatser ökar och önskar avtal med kommunerna om praktikplatser. Syftet med avtalet är att stärka den verksamhetsförlagda utbildningens kvalitet, bidra till vårdgivarnas kompetensutveckling och stimulera till gemensamma forsknings- och utvecklingsarbeten. Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax E-post info@ksl.se Hemsida Organisationsnummer

146 Sidan 146 av 327 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/13/ Genomförande Ett förslag till avtal har arbetats fram mellan projektledare från KSL och CKU. Som förlaga har KSLs länsövergripande samverkansavtalet om den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen använts. Projektet startade med en samverkanskonferens med företrädare från högskolorna, kommunerna och privata aktörer i november Projektledaren träffade därefter 10 kommuner, alla stadsdelar och samtliga FoU-enheter för en nulägesbeskrivning och för att efterfråga behovsbilden. En tjänstemannaremiss gick ut till hela länet mellan 25 juni-31 september av länets kommuner svarade. De flesta kommuner var övervägande positiva men hade synpunkter på att: antalet VFU-platser per tillsvidareanställd sjuksköterska är för högt. det innebär en ny kostnad att ha en VFU-samordnare i varje kommun. hur ska en AKA (adjungerad klinisk adjunkt) finansieras? hur hanteras de privata aktörerna när man inte skrivit in detta i förfrågningsunderlagen/avtalen? hur sjuksköterskorna kunskapsmässigt ska klara av att hantera ett ökat antal studenter? hur används FoUU (Forskning utbildning utveckling) enheterna? Dialog och förankring Förslaget har tagit hänsyn till de synpunkter som kom in och ytterligare samverkanskonferens genomfördes den 15 november 2013 med företrädare från kommuner, högskolorna och FoU-enheterna för att förankra det föreslagna avtalet. Ärendegång Rekommendationen adresseras till kommunstyrelserna enligt den rutin som gäller vid beslut i KSLs styrelse. KSL överlåter till kommunen att fatta beslut enligt gällande delegationsordning. Kommunerna ombeds meddela sina ställningstaganden genom att sända in protokollsutdrag eller annan beslutshandling. Beslut om antagande är att likställas med undertecknande. 2 (3)

147 Sidan 147 av 327 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/13/ Svarsperiod KSL önskar få kommunens ställningstagande senast den 1 december 2014 med e-post till registrator@ksl.se. Alternativt till Kommunförbundet Stockholms Län Box STOCKHOLM Hantering av originalavtal 1. KSL tar fram originalavtal som först undertecknas av högskolorna. 2. Kommunernas protokollsutdrag läggs som bilagor till originalavtalet. 3. När samtliga parter antagit avtalet skickas kopia på avtalet i sin helhet till samtliga parter. 4. Originalavtalet diarieförs och förvaras av KSL. Frågor och information Frågor med anledning av detta, välkommen att kontakta Gunilla Hjelm- Wahlberg, telefon , e-post gunilla.hjelm-wahlberg@ksl.se. Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Elisabeth Gunnars Madeleine Sjöstrand 1:e vice ordförande Förbundsdirektör Bilaga Förslag till Samverkansavtal 3 (3)

148 Sidan 148 av 327

149 Sidan 149 av 327

150 Sidan 150 av 327

151 Sidan 151 av 327

152 Sidan 152 av 327

153 Sidan 153 av 327

154 Sidan 154 av 327 Bilaga 1 ERSTA SKÖNDAL HÖGSKOLA Sjuksköterskeprogrammet Specialistsjuksköterskeutbildning vård av äldre Magister-/Masterexamen i vårdvetenskap palliativ vård KAROLINSKA INSTITUTET Audionomprogrammet Arbetsterapeutprogrammet Kompletterande utbildning för sjuksköterskor (m examen från land utanför EU/EES/Schweiz) Logopedprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Sjukgymnastprogrammet Specialistsjuksköterskeprogrammet, Distriktsköterska Specialistsjuksköterskeprogrammet, Onkologisk vård Specialistsjuksköterskeprogrammet, Operation Specialistsjuksköterskeprogrammet, Vård av äldre RÖDA KORSETS HÖGSKOLA Sjuksköterskeprogrammet Samverkansavtal Verksamhetsförlagd utbildning vårdutbildningar, KSL/13/0045 Version

155 Sidan 155 av 327 SOPHIAHEMMET HÖGSKOLA Sjuksköterskeprogrammet Magisterprogrammet i omvårdnadsvetenskap - inriktning demensvård Magisterprogrammet i omvårdnadsvetenskap - inriktning diabetesvård Magisterprogrammet i omvårdnadsvetenskap - inriktning palliativ vård Omvårdnadsvetenskap med inriktning mot demensvård Specialistsjuksköterskeprogrammet - inriktning vård av äldre Samverkansavtal Verksamhetsförlagd utbildning vårdutbildningar, KSL/13/0045 Version

156 Sidan 156 av 327 Bilaga 2

157 Sidan 157 av 327 KliPP 2.0 Dokumentation Lärosäte/Verksamhet Användarhandledning Stockholms läns landsting Eva Foureaux Version 1.0 ( )

158 Sidan 158 av Innehåll INLEDNING INLOGGNING OCH LÖSENORD (L)(V)(S) Inloggning... 4 Byte av lösenord... 4 BESTÄLLNING (L) (V)... 4 Lägga beställning från utbildningsanordnare (L)... 4 Ta fram en beställning (V)... 8 RESERVERING AV PLATSER (V) Lägga upp rader Ta bort rad Reservering av platser Ta bort en reservering Titta på reservation (L) PLACERING AV STUDENTER (L) Placera Bortag av placerad student (L) Placera grupper (L) Borttag av Placerad Grupp (L) PUBLICERING (L) Publicering via Placeringar Placering Borttag av publicering via Placeringar Placering Publicering via Placeringar Publicering ÅTERLÄMNING AV PLATSER (L) (V) Stänga veckor (V) Återöppna stängda veckor (V) Återlämna platser (L) (V) STUDERANDE (L) Import av studenter Uppdatering av studenter Upplägg av student manuellt Redigera en student KONTAKTPERSON (L) (V)... 35

159 Sidan 159 av Kontaktperson för lärosäte (L) Kontaktperson verksamhet (V) Söka ut kontaktperson E-post till Kontaktperson ANVÄNDARE (L) (V) (S) Lägga upp ny användare Söka användare STUDERANDEKATEGORI (L) (S) ARBETSPLATS (V) (S) Utsökning av arbetsplats Hjälptabeller (S) Arbetsplatsinriktning Befattning Huvudman Huvudmannatyp Kurstyp LÄN Organisationsnivåer Placeringsinriktning Systemadministration Utbildningsanordnare Verksamhetsträd INLEDNING Nuvarande funktion i KliPP 2.0 kommer nedan att beskrivas utifrån tre funktioner som använder applikationen. Dessa funktioner är: Lärosätesadministratör (L), Verksamhetsadministratör (V) samt Systemadministratör (S). Dokumentationen är uppbyggd utifrån det flöden som VFU-processen använder Beställning Reservation Placering Publicering Rapporter. Dokumentationen avslutas med Hjälptabeller och Behörighetshantering som hanteras av Systemadministratör. Vid varje moment finns ett rött textavsnitt som visar vilka kända och nyupptäckta fel som finns i version 2.0. Dokumentet avslutas med ett avsnitt med blå text över generella designproblem som skulle förenkla för användarna.

160 Sidan 160 av INLOGGNING OCH LÖSENORD (L)(V)(S) 1Inloggning I Klipp loggar användaren in med Användarnamn och lösenord. Det finns ingen regel för hur lösenord skall vara uppbyggt. Det finns ingen tidsgräns på hur länge ett lösenord är giltigt. Användaren tvingas inte att byta sitt första lösenord som genereras av KliPP och är bytut. Byte av lösenord Sker genom att användaren klickar på Byt lösenord i vänstermarginalen. En ny bild kommer upp. I den nya bilden skrivs lösenordet två gånger och sedan klickar användaren på knappen Byt lösenord. Lösenordsbyte kan även ske av administratör. Detta behandlas under rubriken administration. BESTÄLLNING (L) (V) Lägga beställning från utbildningsanordnare (L) För att hantera beställning av utbildningsplatser används beställningsformuläret. Förutsättningen för att detta ska kunna ske är att det finns en mottagare upplagd för den organisation som beställningen gäller. Vem som är mottagare styrs av användarens access i behörigheten(behandlas under användare).

161 Sidan 161 av För att lägga en beställning klickar man på knappen Skapa ny. Ny bild kommer upp. Beställare blir den 1. Välj utbildningsanordnare/program rullningslisten. Beställarens tillgång till lärosäten/utbildningsprogram styrs av användarbehörigheten 2. Välj den organisation som beställningen ska skickas till genom att klicka på knappen Välj mottagarorganisation och därefter vilken organisation beställningen gäller för. Observera att här måste man markera långt ner i organisationsträdet för att rätt beställningsmottagare ska kunna hämta upp beställningsformuläret. Klicka på knappen Välj markerad plats

162 Sidan 162 av Välj mottagare av beställning i rullningslisten 4. Välj år 5. Välj termin 6. Välj den startvecka som kommer upp i systemet. Observera undvik att ändra startvecka 7. Välj slutvecka. Här går det att välja vecka på andra sidan årsskiftet då HT ofta sträcker sig över årsskiftet. 8. Antalet rader som beställningen skall gälla Avsluta genom att klicka på Skapa beställning

163 Sidan 163 av Ny beställningssida kommer upp. Den visar uppgifter om vem som beställer. Till vilken organisation och mottagare beställningen kommer att skickas. Dessutom finns beställningsnummer, uppgift om terminsperiod och när perioden är skapad. För att lägga en beställning klickar man på Visa/ändra. Raden ändrar utseende och visar samtliga studerandekategorier som är kopplade till den utbildningsanordnare/utbildningsprogram som lägger beställningen. 1. Välj den kategori som beställningen gäller 2. Markera hur många platser som önskas och vilka veckor. För att för att förflytta sig mellan veckorna används TAB eller mus. 3. Klicka på Spara 4. Det går att skriva kommentarer i fältet. Se ex. Önskar man lägga upp en ny beställningsrad klickar man på Skapa ny beställningsrad och följa punkterna 1-4. Har man lagt för många rader tas den bort dem genom att klicka på Ta bort.

164 Sidan 164 av Nu finns flera möjligheter att hantera sin beställning: Spara beställning Skicka beställning till verksamhet beställningen sparas och man kan ta fram den och arbeta vidare vid ett senare tillfälle. Verksamheten har inte tillgång till beställningen. Det är lärosätets arbetsmaterial. Beställningen skickas via KliPP:s E-postfunktion till den person som angivits som mottagare. Mottagaren får ett mail och beställaren får en kopia i E-post med följande uppgifter: Återställ Radera Visa utskriftsläge Tar bort texten i kommentarsrutan som inte är sparad Tar bort beställningen. Detta kan endast Lärosätesadmin göra Möjlighet att få beställningen utskriven Ta fram en beställning (V) För att ta fram en beställning använder man sökfunktionen under Beställning. Vill man se en specifik beställning fyller man i beställningsid, år och termin. Klickar sedan på Sök

165 Sidan 165 av För att öppna beställningen klickar man på gulmarkerat beställningsid. Det går att skriva ut sidan eller exportera den till Excel. Detta ger en lista på sökta beställningar.

166 Sidan 166 av När verksamheten tar upp sin beställning har den utökats med en ruta för kommentarer. Här kan verksamheten kommentera beställningen och klickar sedan på Skicka beställningssvar till lärosäte. Lärosätets beställare får då en E-post om att beställningen är besvarad. Återställ Makulera Här kan man ta bort det som är skrivet i kommentarsrutan för verksamheten om det inte är sparat. Verksamhetsadministratör kan makulera beställningen RESERVERING AV PLATSER (V) Gå in i menyn och klicka på Placeringsmöjlighet. Ett nytt sökfält kommer upp. Notera att det finns en filterknapp till höger som ger en utökad sökfunktion. Det krävs behörighet som Verksamhetsadministratör för att hantera Reserveringar i KliPP. Observera Lärosätesadministratörer kan inte lägga upp ny rad.

167 Sidan 167 av Lägga upp rader Välj arbetsplats alternativt organisationsnivåer och vilken termin och år där man önskar lägga reservering av platser. Det finns möjlighet att söka ut arbetsplatsen med hjälp av Arbetsplatsinriktning om sådan finns kopplad till arbetsplatsen. Klicka på Sök. Ny bild kommer upp. Alla arbetsplatser som har sökbegreppet i sig kommer upp i nedanstående bild. Leta fram den aktuella arbetsplatsen och klicka på länken till aktuell enhet.

168 Sidan 168 av Ny bild kommer upp med ett tomt bokningsfält. För att få bokningsrader klickar man på knappen Ny rad. I nästa meny kan man söka/välja den studerandekategori som reserveringarna ska gälla för. Välj antal rader. År och termin är redan valda så dessa är gråmarkerade. Observera att man också kan välja annan start och slutvecka. Om man väljer att starta eller sluta terminen utanför de datum som anges kommer detta att markeras med gröna pilar på raden. När man är klar klickar man på Spara.

169 Sidan 169 av Nu har 3 nya rader med den studentkategori som är vald lagts upp. Vill man lägga upp olika studentkategorier görs momentet om för varje kategori. Ta bort rad Markera den rad som ska tas bort genom att man markerar den rad som ska tas bort och sedan klickar på knappen Ta bort rad. Raden kommer nu att tas bort. OBSERVERA Det går inte i dagsläget att ta bort flera rader samtidig Reservering av platser

170 Sidan 170 av För att reservera platser går man in under Placeringsmöjlighet och klickar på Reservationsknappen ovanför rutsystemet. Knappen gråas och en ny knapp för Reservation öppnas i undre delen av fönstret. Klicka på länken (BH BmT1) på den rad där reservering ska ske. Ny bild kommer upp 1. Markera antalet veckor som ska reserveras. För att markera fler veckor håller man knappen CTRL nere samtidigt som man klickar på de datum man vill reservera. Här kan man även välja halva arbetsveckor och dagar. 2. Det finns möjlighet att skriva en kommentar i rutan Ny anmärkning 3. Välj handledare för verksamheten. Finns det fler handledare håller man ner knappen CTRL och klicka på de handledare som studenter och lärosäte skall se. 1) 4. Välj Spara och stanna om du vill göra ytterligare reserveringar på raden. 5. Välj Spara om du är klar. Reservationen är klar. När reservationen är klar syns ett rutnät med gröna fält för den reserverade tiden. Det är endast studerande från den kategorin som sedan kan placeras och publiceras.

171 Sidan 171 av Reserva samma veckor på flera rader Markera de rader som ska ha samma reservering genom att bocka i rutorna. Klicka på knappen reservation. Ny bild kommer.

172 Sidan 172 av Markera de datum där reservering ska ske och klicka sedan på Spara. Nu kommer alla rader att få samma veckor reserverade. Observera. Då terminen förlängdes i båda ändar kommer rutnätet att bli större och de reserveringsrader som har normaltermin kommer att gråmarkeras på de veckor som ligger utanför terminen om dessa. Detta kan ge ett oöverskådligt intryck så undvik att förändra terminernas längd om det går. Ett alternativ är att göra rader för varje termin och därefter reservera. Under reservering finns det en loggfunktion som man får fram om man klickar på Historik-knappen. Den beskriver alla händelser och vilken användare som varit inloggad. Ta bort en reservering Reservering kan endast tas bort av verksamhetsadministratör eller systemadministratör görs genom att man går in under Reservationer i vänstermarginalen.

173 Sidan 173 av Gå in under placeringsmöjlighet reservation. Markera den rad eller bocka i de rutor som ska stängas. Klicka på Reservation. Titta på reservation (L) För att hämta upp en eller flera reserveringar klickar man på Placeringar Placering i huvudmenyn. Fäll ut filternappen så blir det möjligt att i sökfältet välja specifika sökområden för lärosäten. Detta sätt att söka rekommenderas för Lärosätesadministratör. Administratör från lärosäte är även behörig att ta fram Reserveringar via placeringsmöjlighet och Reserveringar men då ges det ingen möjlighet att söka ett specifikt lärosäte, kursprogram eller studerandekod.

174 Sidan 174 av PLACERING AV STUDENTER (L) Placera Det är endast användare som är behöriga som Lärosätesadministratörer som kan placera studenter på reserverade platser. För att placera klickar man på Placeringar och sedan på underrubriken Placering. Sökfält kommer upp och om man filtrerar så finns det möjlighet att söka ut en hel kurs/kategori för att lättare se var rader med den studerandekategorin finns. Ny sida kommer upp med resultatet av utsökningen. Välj den arbetsplats där placering ska ske genom att klicka på den blå länken.

175 Sidan 175 av Här kommer man att se alla reserveringar men kan bara placera/publicera på de som man är behörig till. Klicka på länken på den rad där placeringen ska göras. En ny sida öppnas.

176 Sidan 176 av Markera vilket datum placering ska ske, markera student samt ev anmärkning. Det finns också möjlighet att lägga till den handledare som studenten ska följa. Klicka på Spara Placeringen markeras nu med rosa färg. Klickar man på den rosa rutan visar den vilken student som är placerad. För att se studenter klickar man på OBSERVERA I detta läge kan verksamhet och student inte se placeringen i KliPP. Placeringen måste vara publicerad för att synas. (se Programfel) Bortag av placerad student (L) För att ta bort en placerad student måste man gå in under Placeringar Placering.

177 Sidan 177 av Markera den rad som studenten ska tas bort ifrån genom att klicka på länken. Markera Radioknappen Ta bort placering och de veckor där placeringen ska tas bort. Klicka på spara.

178 Sidan 178 av Raden visas återigen som reserverad. Placera grupper (L) Det går att placera personer i grupp. Exempelvis vid studiebesök. OBSERVERA om man vill ta bort en person ur en grupp som är placerad måste hela gruppen lösas upp. Klicka på länken på den rad där gruppen ska placeras.

179 Sidan 179 av Markera i rutan för studerandegrupp. Välj datum och vilka studenter som ska ingå i gruppen. Klicka på Spara. Rutan blir markerad Rosa men OBSERVERA att man inte kan se att det är en grupp förrän man lägger musen överrutan och klickar.

180 Sidan 180 av Borttag av Placerad Grupp (L) För att ta bort en grupps placering klickar man på länken på den rad där gruppen finns. Markera Radioknappen Ta bort Placering. Markera datum och klicka på Spara. OBSERVERA att hela gruppen nu tas bort PUBLICERING (L) För att studenter och handledare ska kunna se placeringarna måste de publiceras. Detta kan lärosätesadministratören göra på två sätt. Publicering via Placeringar Placering

181 Sidan 181 av Gå in under Placeringar Placeringar. Klicka på knappen Publicera studerande. Ny sida kommer upp. Markera den/de personer som ska publiceras genom att sätta kryss i rutan. Klicka på Spara. Placeringsrutan blir nu ljusblå och placeringen är fullt synlig i KliPP.

182 Sidan 182 av Borttag av publicering via Placeringar Placering Klicka på Publicera studerande. Markera rutan för den person som ska avpubliceras. Klicka på Spara. Nu är studenten fortfarande placerad men syns inte i KliPP Publicering via Placeringar Publicering Här kan lärosätet placera många studenter samtidigt och samtidigt skicka E-post.

183 Sidan 183 av För att skicka E-post ska rutan för e-post markeras. Rubrik ska skrivas samt meddelande. OBSERVERA om inget skrivs och man klickar i rutan skickas den förifyllda texten ut. Publicering sker genom att man markerar de studenter som ska publiceras och sedan klickar på Knappen Publicera. ÅTERLÄMNING AV PLATSER (L) (V) Stänga veckor (V) Om verksamheten inte kan ta emot studenter under utlovad period kan Verksamhetsadministratören markera detta genom att stänga dessa veckor. Ex. att en vårdavdelning eller att verksamheten av någon annan anledning inte kan ta emot studenter under en viss period. Den stängda arbetsplatsen kan återöppnas om förutsättningarna förändras.

184 Sidan 184 av Klicka på studentkategorin på den rad som ska stängas. Ny bild kommer upp. Markera radioknappen Stäng och vilka veckor det gäller. Ange eventuellt orsak i anteckning. Klicka sedan på Spara. Veckorna gråmarkeras och kan endast öppnas av Verksamhetsadministratör. Återöppna stängda veckor (V) Det går att öppna en stängd plats genom att gå in under Placeringsmöjlighet och markera länken på den rad som veckor skall öppnas.

185 Sidan 185 av Ny bild kommer upp där radioknappen öppna är förifylld. Markera de veckor som ska öppnas och klicka på spara.

186 Sidan 186 av Veckorna är nu åter öppna för reservering. Återlämna platser (L) (V) Om lärosätet har beställt fler platser än de har behov för kan dessa återlämnas. Om återlämning sker <14 dagar innan studenten skall vara på plats så debiteras läroätet för detta och den återlämnade platsen visas som röd i rutnätet. Återlämning kan även göras av verksamhet där finns ingen tidsgräns för återlämning utan den kan ske samma dag. För att skilja på de återlämnade platserna så visas de i rutnätet med olika färg gul för verksamhet och ljusgrön för lärosäte. När lärosäte skall återlämna går man in under Placeringar placering och väljer den arbetsplats där platsen skall återlämnas. OBSERVERA Om en student redan är placerad på platsen måste den tas bort innan återlämning kan ske Verksamhet återlämnar platser genom att gå in under Reservationer och söka arbetsplatsen. Sökbild för lärosäte

187 Sidan 187 av För att kunna återlämna klickar man på knappen Återlämning och sedan på länken till den rad som ska återlämnas. Ny bild kommer upp. Markera om det är utbildning eller verksamhet som utför återlämningen. Klicka på spara Lärosätet som återlämnat 2 veckor försent och 2 veckor i tid.

188 Sidan 188 av Verksamheten har återlämnat vecka 41 och 42 som markeras med gulgrön färg. STUDERANDE (L) Studerande kan gruppvis importeras via excelfil till KliPP eller läggas in manuellt. För att lägga in den studerande så ska den ha ett svenskt personnummer. Personer som i LADOK (akademiska betygssystemet) har fingerade uppgifter med anledning av sekretess kan inte läggas in KliPP, detsamma gäller utbytesstudenter. Studerande som läggs in Klipp och placeras på sin VFU kan själva logga in applikationen för att se sina kommande placeringar. Behörighetshanteringen till KliPP sker via importen till Ladok eller Lärosätets kursadministratör. Import av studenter Lärosätet kan importera studenterna genom att gå in under Administration importera studenter. Administratören har enbart tillgång till de Utbildningsprogram som finns upplagda i personens behörighet. Underlag till importen tas fram genom att fylla i blanketten under Hämta excelmall.

189 Sidan 189 av Fyll i obligatoriska uppgifter personnummer (utan bindestreck), efternamn och förnamn. Det är en fördel att även fylla i E-postadressen eftersom den då kommer att bli studentens inloggnings-id. Lösenordet blir i detta läge automatiskt bytut som studenten sedan får gå in och byta. Spara ner filen för att kunna hämta upp den vid import. OBSERVERA att det måste vara XLS-format för att importen ska fungera. Fyll sedan i nedanstående formulär och hämta upp den nedsparade excelfilen. Klicka på verkställ. Det tar någon minut beroende på hur många som importeras. När allt är klart visas en text i övre kanten på sidan att importen har lyckats. Om en student redan finns i systemet så kommer inte importen att gå igenom utan det kommer upp en rutan med namn på de personer som inte går att importera. Åtgärd: ta bort dessa personer från excelfilen och spara om den på nytt. Gör om importen. De personer som kom upp på fellistan söker man upp under studerande eller/och användare. OBSERVERA att använda sökbegreppet alla eftersom det kan vara personer som är avslutade på annan utbildning. Startermin Kursändelse Den terminen börjar sin utbildning Blir tillägg till Startermin för att man lätt ska hitta sin egen studengrupp. Ex. H12SSK V13LÄK Uppdatering av studenter OBSERVERA för att uppdatering ska ske måste startterminen var den samma som den studenten fick vid importen.

190 Sidan 190 av Upplägg av student manuellt För att lägga upp en student manuellt går man in under Administration Studerande. Klicka på Skapa Ny. OBSERVERA Det är viktigt att göra det i denna ordning för att användar ID och lösenord ska kunna styras. Går man in under användare och lägger upp student så blir det fel. Fyll i obligatoriska uppgifter. Använd gärna rutan för E-post som då kommer att bli studentens Användar-ID. OBSERVERA om man inte fyller i detta kommer KliPP att slumpmässigt välja ett användar-id. Klicka sedan på Spara. Studenten läggs nu upp och efter det kan man söka personen under Administration Användare. Startermin Kursändelse Status Den terminen studenten börjar sin utbildning Blir tillägg till Startermin för att man lätt ska hitta sin egen studengrupp. Ex. H12SSK V13LÄK Aktiv = pågående utbildning Examen = avslutad utbildning Studieavbrott = slutat innan genomförd utbildning Studieuppehåll = uppehåll för att komma tillbaka

191 Sidan 191 av Personlig notis Här kan man skriva kommentar. Det är bara den som skrivit som kommer åt texten (exklusive systemadmin). Var försiktig med vad som skrivs i rutan inga personliga kommentarer Redigera en student Studenten finns upplagd både under användare och som student. Redigering sker enligt förljande: Förnamn Efternam E-postadress Utbildningsanordanre Användar-ID Lösenord Ändras manuellt både under Student och Användare Ändras manuellt både under Student och Användare Ändras manuellt både under Student och Användare Ändras manuellt både under Student och Användare Ändras under användare och slår automatiskt igenom under student Ändras under användare och slår automatiskt igenom under student OSERVERA när statusraden ändras under Studerande till: examen, studieavrott eller studieuppehåll så måste man gå in och sätta tom datum under användare. Gör man inte detta är studenten fortfarande behörig att gå in i KliPP. KONTAKTPERSON (L) (V) Både lärosäte och verksamhet har möjlighet att lägga upp kontaktpersoner och handledare på arbetsplatser. Dessa visas under länkar i rutnätet och i studenternas placeringslistor mm Detta görs under Administration Kontaktperson. Behörigheten styr vad man kan lägga upp. Kontaktperson för lärosäte (L) Gå in under Administration Kontaktperson. Klicka på skapa ny.

192 Sidan 192 av Obligatoriska uppgifter är märkta med *. Användaren kan bara lägga upp personer som finns inom det egna behörighetsområdet. OBSERVERA det är viktigt att välja vilken befattning kontaktpersonen har så studenterna kan kontakta rätt handledare/kontaktperson. Väljer jag att inte fylla arbetsplatser och utbildningsprogram kommer personen inte att synas i KliPP.

193 Sidan 193 av Under Kontaktperson kan man välja att skapa ett användarkonto till kontaktpersonen. Klickar man i rutan för Skapa användarkonto skapas samtidigt ett konto under menyn Användare Använadarnamn Lösenord Användargrup Tilläggsrättigheter Nivåaccess Ifylls är med automatik bytut ger behörighet till KliPP som adminstratör för lärosäte, läsare för lärosäte eller student går att komplettera med ytterligare behörighetsroll här styrs vilka utbildnings-program användaren har rätt att titta/administrera VIKTIGT! Om Kontakptersonen är användare måste nivåaccessen uppdateras på sidan för kontaktperson. Alla övriga uppgifter slår igenom från båda sidor

194 Sidan 194 av Kontaktperson verksamhet (V) Upplägg av kontaktperson i verksamhet fungerar på samma sätt som för Lärosäte. Enda skillnaden är att här väljer man organisation från KliPP:s verksamhetsträd. Gå in under Administration Kontaktperson. Klicka på skapa ny. Söka ut kontaktperson För att ta fram kontaktpersoner går man in under Administration Kontaktperson För att begränsa sökningen till ett specifikt lärosäte väljer man Utbildning i fältet Typ då öppnas ytterligare sökfält till utbildningsanordnare. Detsamma gäller för verksamhet. Välj Verksamhet som Typ och ytterligare sökalternativ öppnas.

195 Sidan 195 av Om man vill skriva ut en excelfil så bör man klicka i Samtliga i fältet Rader i listan. E-post till Kontaktperson Sök ut den organisation som ska få utskick. Markera sedan de personer som E-posten ska skickas till. Klicka på knappen E-post.

196 Sidan 196 av Överst syns en lista på vilka som utskicket går till. Fyll i ärendetext samt meddelande. Den användare som är inloggad får automatiskt en kopia av mailet. Det finns möjlighet att bifoga dokument genom knappen Bläddra. Klicka på skicka E-post ANVÄNDARE (L) (V) (S) Hanteras under Administration användare. Vilken behörighet man lägga beror på den behörighetsnivå man själv befinner sig. Ingen kan lägga högre behörighet än vad man själv har.

197 Sidan 197 av Lägga upp ny användare Beroende på vilken Användargrupp som väljs öppnas ytterligare fält som är specifika för just den användarrollen Alla stjärnmarkerade fält är obligatoriska. Nedan beskrivs de områden som behörigheten kan innefatta: A. Vilken verksamhet användaren tillhör B. Vilken access användare ska ha, vilka personer ska man få se och arbeta med C. Utbildningsanordnare användaren tillhör D. Vilka utbildningsanordnare/program man ska få se och arbeta med E. Systemförvaltare har full access F. Systemadministratör har full access Söka användare Användare kan sökas både i organisation och genom lärosäte. När man väljer typ i rullningslisten kommer ytterliggare sökfunktioner upp i bilden.

198 Sidan 198 av STUDERANDEKATEGORI (L) (S) För att kunna lägga upp rader i rutsystemet finns det Studerandekategorier som är kopplade till Lärosäte och ett utbildningsprogram. Alla lärosätesadministratörer kan lägga upp sådan kod och skall då följa en bestämd standard. Användaren kommer åt att göra ny kod för sitt lärosäte För att lägga upp den går man in under Administration Studerandekategori Skapa ny Studerandekategori* Utbildningsanord/program* Kurstyp* KI_SSK_T5soma Väljs ur rullningslisten Reguljär utbildning är förvald men det går även att välja uppdragsutbildning Terminsinformation Antal veckor

199 Sidan 199 av Placeringsinrikning* Väljs ur rullningslisten ARBETSPLATS (V) (S) Verksamhetsadministratör har möjlighet att lägga upp nya arbetsplatser inom det verksamhetsområde som behörigheten gäller. Ny arbetsplats läggs upp under Administration Arbetsplats Klicka på skapa ny

200 Sidan 200 av Enda uppgiften som är obligatorisk är Arbetsplatsens namn Utsökning av arbetsplats Sökning kan ske direkt på arbetsplatsens namn eller via organisation. Organisationssökning kan ske på tre nivåer. Hjälptabeller (S) Hanteras endast av system förvaltningen. Beskriver kort tabellernas funktion Arbetsplatsinriktning Kopplas till arbetsplatsen för att beskriva vilken specialitet som bedrivs. Det är enkelt att ta bort en inriktning även om den är kopplad till en arbetsplats

201 Sidan 201 av Befattning Befattning ska anges på handledare, chefer och studentansvariga. Det är enkelt att lägga upp men mer komplicerat att redigera eftersom den är kopplad till kontaktperson eller användare. Huvudman Här läggs den en övre gren som trädets organisationsnivåer sedan kopplas mot. SLL har valt att lägga begreppen SLL, Privata Vårdgivare. Alternativ är att lägga de Privata Vårdbolagen som Huvudman och sedan koppla underliggande organisationer. Nuvarande träd är migrerat från gamla Klipp och det är svårt att ändra.

202 Sidan 202 av Huvudmannatyp Sorteringsbegrepp Kurstyp Används för att markera vilken sorts utbildning som ges.

203 Sidan 203 av LÄN Används ej Organisationsnivåer Placeringsinriktning Används av lärosäte för att markera vilken inriktning kursen har. Motsvarighet till arbetsplatsinriktning för verksamheten

204 Sidan 204 av Systemadministration Oklart vad denna sida har för funktion? Utbildningsanordnare Innan man kan lägga upp en utbildningsanordnare måste det utbildningsprogram som ska vara kopplat vara upplagt.

205 Sidan 205 av Utbildningsprogram Verksamhetsträd Här läggs grunden för organisationsstrukturen i KliPP.

206 Sidan 206 av 327

207 Sidan 207 av 327 Ärende 8

208 Sidan 208 av 327

209 Socialkontoret Sidan 209 av 327 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Desirée S Lundberg Socialnämnden Översyn av POSOM Förslag till beslut 1. Socialnämnden har tagit del av förändringar avseende POSOM:s organisation, ansvar och bereskap med ikraftträdande Socialnämnden antar reviderad handlingsplan POSOM Sammanfattning Handlingsplan för POSOM i Upplands-Bro kommun, antogs av socialnämnden 23 april 2009 och reviderades 22 juni En utredning gällande Posoms organisation och ansvar initierades på uppdrag av socialchefen våren Syftet med utredningen var att klargöra vilket krisstöd som kommunen är skyldig att tillhandahålla, vilken kompetens som behövs inom Posom och vilken gränsdragning som kan/bör gälla gentemot andra aktörer både inom och utom den kommunala organisationen. Utredningen resulterade i att Posomorganisation, ansvar, handlingsplan m.m. har setts över och omarbetats. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse avseende Posom organisation och ansvar Reviderad handlingsplan Posom Ärendet Den lag som ytterst reglerar kommunernas krishantering är lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Syftet med lagen är att kommunen ska minska sårbarheten i sina verksamheter och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Begreppet extraordinär händelse definieras i lagtexten som en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Genom krisberedskap ska kommunernas verksamheter fungera tillfredsställande oavsett krisens karaktär och omfattning. Ansvarsprincipen innebär att den som i normala fall är ansvarig för verksamheten har samma ansvar under kris. Likhetsprincipen innebär att krisen skall hanteras så normalt som möjligt. Således är det den normala verksamheten som ska vara utgångspunkten för hantering av kriser (SKL 2012 s. 38). Närhetsprincipen innebär att en kris skall hanteras så nära den ordinarie verksamheten som möjligt. Kriser ska så långt det är möjligt hanteras på lägsta möjliga nivå, av

210 2(4) Sidan 210 av 327 den som normalt har ansvar för verksamheten. Det innebär att en kris på en skola ska hanteras av rektor, en kris som rör hela skolverksamheten hanteras av utbildningschefen o.s.v. (SKL 2012 s. 40). Att en kris inträffar innebär alltså inte att ansvaret för verksamheten eskalerar eller att verksamheten kan bedrivas på annat vis. Enligt socialtjänstlagen (2001:453) är det kommunen som har det yttersta ansvaret för att hjälpa de människor som vistas där, något som gäller även i krissituationer. SoL innehåller inga specialbestämmelser som reglerar kommunens ansvar vid en kris men den innehåller inte heller några undantagsbestämmelser för krissituationer (Socialstyrelsen 2009 s. 23). Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för att alla som vistas i en kommun får det stöd och den hjälp de behöver vid en allvarlig händelse. Det är också där som samordningen av krisberedskapen ska ske. Men kommunsstyrelsen delegerar normalt ansvaret för olika delar av kommunens verksamhet till de olika nämnderna, vilket innebär att det är socialnämnden som ska se till att socialtjänsten är väl förberedd för de olika typer av allvarliga händelser som kan drabba en kommun (Socialstyrelsen 2009 (b) s. 2). Posoms uppgift är att: Vid större olycka, katastrof eller extraordinär händelse ge krisstöd till direkt drabbade personer. Syftet med krisstödet är att förebygga fysiska och psykiska besvär efter svåra upplevelser. Med direkt drabbade personer avses exempelvis överlevande och närstående, till skillnad från indirekt drabbade som sjukvårdspersonal och annan insatspersonal. Posoms uppgift är inte att stötta enskilda personers kriser eller olyckor, där finns andra instanser som har att hantera detta, som t.ex. sjukvård, psykiatri, räddningstjänst, polis m.fl. Posom ersätter inte normal stödjande verksamhet för människor i kris eller arbetsgivares arbetsmiljöansvar utan är en organisation för särskilda tillfällen. Posom ska kallas in när det behövs krisstöd i sådan omfattning som den ordinarie verksamheten inte förmår att ge, eller när det inte finns någon ordinarie verksamhet som har ansvaret. Det är viktigt att ordinarie verksamhet har beredskap, träning och utbildning i att hantera kriser, om kommunen ska kunna leva upp till lagstiftarens krav avseende LXO (Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap). Posom bör finnas med i kommunens övergripande plan för hantering av extraordinära åtgärder (eller om annan plan för trygghets- och säkerhetsarbete tas fram) så att inte Posom blir en isolerad företeelse utan förankring i det övriga krisarbetet. Posom ska aktiveras: När den ordinarie verksamheten avseende psykiskt och socialt omhändertagande eller socialjoursverksamheten inte har resurser att lösa uppkommen händelse eller kris med befintliga resurser. Detta gäller såväl dag-, kvälls- som helgtid. Vid omfattande kris/extraordinär händelse som kräver samordnade resurser gällande krisstöd inom kommunen t.ex. i samband med omfattande våldssituationer/övergrepp, explosioner, bränder, smittspridning, långvarigt strömavbrott etc.

211 Sidan 211 av 327 3(4) Vid de första akuta åtgärderna inom krishantering för drabbade och anhöriga, för att senare kunna slussa hjälpbehövande till annan ordinarie stödverksamhet. Organisation och ansvar En utredning gällande Posoms organisation och ansvar initierades på uppdrag av socialchef, våren Syftet med utredningen var att klargöra vilket krisstöd som kommunen är skyldig att tillhandahålla, vilken kompetens som behövs inom Posom och vilken gränsdragning som kan/bör gälla gentemot andra aktörer både inom och utom den kommunala organisationen. Utredningen resulterade i att Posomorganisation, ansvar, handlingsplan m.m. har setts över och omarbetats. Posom i Upplands-Bro kommun består idag av en ledningsgrupp om elva personer och en stödgrupp om sju personer. Av dessa 18 personer så har 6 personer beredskap (fem från ledningsgruppen och en från stödgruppen). Personerna kommer från socialkontoret, utbildningskontoret och Svenska kyrkan. Ekonomisk ersättning utgår idag till tjänsteman i Posom beredskap. Ersättning till personer i ledningsgrupp och stödgrupp regleras enligt gällande övertidsersättning vid aktiv tjänstgöring. Enligt liggande förslag kommer den beredskap som tidigare fördelats på 6 personer i ledningsgrupp och stödgrupp att upphöra. Från och med den 1 oktober 2014 är det Posomchef som skall kontaktas vid extraordinär händelse där det bedöms att Posom skall aktiveras. Därefter stf Posomchef och därefter kontaktas medlem ur ledningsgrupp i fallande ordning enligt inringningslista. Under våren 2014 har en ny verksamhet skapats; för Posom i syfte att kunna särskilja kostnader som härrör till Posom. Ett särskilt avtal om Posommedverkan har tagits fram som bl.a. reglerar Posomresurs åtaganden. En lista, s.k. Inringningslista över personer i ledningsgrupp och stödgrupp upprättas, och kommer att finnas tillgänglig för TIB, Räddningstjänst m.fl. Ersättning för ansvar och beredskap regleras i särskilt avtal. Ersättning till personer i ledningsgrupp och stödgrupp regleras enligt gällande övertidsersättning vid aktiv tjänstgöring. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Bilagor: Desirée S Lundberg Avdelningschef Handlingsplan Posom Fastställd av socialnämnden den 23 april 2009, 39 Rev Organisation och ansvar Avtal om Posom-medverkan G:\Socialkontoret\3. Kvalitét och verksamhetsstöd\socialnämnden\2014\140924\08.01 Tjänsteskrivelse POSOM DL 15 sep..doc.doc /

212 4(4) Sidan 212 av 327 Kopia av beslut till: Utbildningskontoret Säkerhetsstrateg

213 Sidan 213 av 327 POSOM Psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer Handlingsplan Fastställd av Socialnämnden den 23 april 2009, 39 Rev

214 Sidan 214 av 327 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle... 3 Ansvarsprincipen... 3 Likhetsprincipen... 3 Närhetsprincipen... 3 POSOM... 4 Mål och syfte... 4 POSOM ska aktiveras:... 4 Turordning vid aktivering av POSOM... 5 Beredskap... 5 Organisationsschema/Larmkedja Ny bedömning på varje nivå... 5 Organisation och Ansvar... 6 Posomchef... 6 Ställföreträdande Posomchef... 6 Ledningsgrupp... 6 Stödgrupp... 6 Administration... 6 Stöd till stödpersoner och ledning... 6 Posomgruppens sammankallande... 7 Lokal för POSOM ledningsgrupp... 7 Lokal för stödcentrum... 7 Behov av insatser... 7 Personalbehov... 7 POSOM- väska... 7 Lokala krisgrupper... 7 Lagar och förordningar... 8 Lag om kommuners och landstingsåtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, LXO... 8 Socialtjänstlagen, SoL... 8 Arbetsmiljölagen, AML... 9 Checklista Bedömning A. Tag emot informationen, anteckna informationen B. Bedöm om händelsen kan föranleda en insats av POSOM Larm och samling av POSOM ledningsgrupp Initiala arbetsuppgifter för POSOM ledningsgrupp Uppskattning av krisens omfattning POSOM ledningsgrupp under krisen Inringning av stödgrupp Samling av stödgruppen- inledande arbetsuppgifter Stödgruppen under krisen Avveckling, dokumentation Åtgärder vid ej kris... 19

215 Sidan 215 av 327 Bakgrund Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för att alla som vistas i en kommun får det stöd och den hjälp de behöver vid en allvarlig händelse. Det är också där som samordningen av krisberedskapen ska ske. Men kommunsstyrelsen delegerar normalt ansvaret för olika delar av kommunens verksamhet till de olika nämnderna, vilket innebär att det är socialnämnden som ska se till att socialtjänsten är väl förberedd för de olika typer av allvarliga händelser som kan drabba en kommun. Enligt socialtjänstlagen (2001:453) är det kommunen som har det yttersta ansvaret för att hjälpa de människor som vistas där, något som gäller även i krissituationer. SoL innehåller inga specialbestämmelser som reglerar kommunens ansvar vid en kris men den innehåller inte heller några undantagsbestämmelser för krissituationer. Den lag som ytterst reglerar kommunernas krishantering är lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LXO). Syftet med lagen är att kommunen ska minska sårbarheten i sina verksamheter och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Begreppet extraordinär händelse definieras i lagtexten som en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Genom krisberedskap ska kommunernas verksamheter fungera tillfredsställande oavsett krisens karaktär och omfattning. Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle Av propositionen 2005/06:133 framgår att det svenska krishanteringssystemet bygger på tre grundprinciper: ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Ansvarsprincipen Ansvarsprincipen innebär att den som i normala fall är ansvarig för verksamheten har samma ansvar under en krissituation kris. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris och att kommunerna sköter skola och äldreomsorg och så vidare. Likhetsprincipen Likhetsprincipen innebär att krisen skall hanteras så normalt som möjligt. Således är det den normala verksamheten som ska vara utgångspunkten för hantering av kriser dvs. verksamheten ska så långt det är möjligt fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden. Närhetsprincipen Med närhetsprincipen menas att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Närhetsprincipen innebär att en kris skall hanteras så nära den ordinarie verksamheten som möjligt och av den som normalt har ansvar för verksamheten. Det innebär att en kris på en skola ska hanteras av rektor, en kris som rör hela skolverksamheten hanteras av utbildningschefen o.s.v.

216 Sidan 216 av 327 POSOM I varje kommun ska det finnas en beredskapsgrupp för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer (POSOM). POSOM är en ledningsfunktion för ledning och samordning av insatser för psykiskt och socialt omhändertagande av människor i kris- och katastrofsituationer. POSOM bygger på kunskap och erfarenhet från olika områden. POSOM består av representanter från olika kommunala förvaltningar samt externa myndigheter och organisationer. Mål och syfte POSOMs uppgift är att: Vid större olycka, katastrof eller extraordinär händelse ge krisstöd till direkt drabbade personer. Syftet med krisstödet är att förebygga fysiska och psykiska besvär efter svåra upplevelser. Med direkt drabbade personer avses exempelvis överlevande och närstående, till skillnad från indirekt drabbade som sjukvårdspersonal och annan insatspersonal. Syftet är att ge psykosocialt stöd i en kris- eller katastrofsituation och därmed, på längre sikt, förebygga psykisk ohälsa. Posom ska kallas in och när det behövs krisstöd i sådan omfattning som den ordinarie verksamheten inte förmår att ge, eller när det inte finns någon ordinarie verksamhet som har ansvaret. Det är viktigt att ordinarie verksamhet har beredskap, träning och utbildning i att hantera kriser, om kommunen ska kunna leva upp till lagstiftarens krav avseende LXO (Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap). Posoms uppgift är inte att stötta enskilda personers kriser eller olyckor, där finns andra instanser som har att hantera detta, som t.ex. sjukvård, psykiatri, räddningstjänst, polis m.fl. Posom ersätter inte normal stödjande verksamhet för människor i kris eller arbetsgivares arbetsmiljöansvar utan är en organisation för särskilda tillfällen. POSOM ska aktiveras: När den ordinarie verksamheten avseende psykiskt och socialt omhändertagande eller socialjoursverksamheten inte har resurser att lösa uppkommen händelse eller kris med befintliga resurser. Detta gäller såväl dag-, kvälls- som helgtid. Vid omfattande kris/extraordinär händelse som kräver samordnade resurser gällande krisstöd inom kommunen t.ex. i samband med omfattande våldssituationer/övergrepp, explosioner, bränder, smittspridning, långvarigt strömavbrott etc. Vid de första akuta åtgärderna inom krishantering för drabbade och anhöriga, för att senare kunna slussa hjälpbehövande till annan ordinarie stödverksamhet.

217 Sidan 217 av 327 Turordning vid aktivering av POSOM Ingången till Posom är TiB. Polis/räddningstjänst och SoS alarm kontaktar TiB i händelse av krissituation. Vid extraordinär händelse där TiB bedömer att Posom skall aktiveras kontaktas Posomchef och därefter ställföreträdande Posomchef och därefter ledningsgrupp i fallande ordning enligt inringningslista. Posomchef, Stf. Posomchef, alternativt medlem ur ledningsgrupp tillser att stödpersoner inkallas för operativt arbete (se checklista). Posomgruppens deltagare ska med kort varsel kunna agera och vid behov frikopplas från respektive ordinarie arbetsuppgifter. Beredskap Under icke-kontorstid och helger är det en av medlemmarna ur ledningsgruppen som har beredskap. Parallellt med detta har kommunen även en tjänsteman i beredskap (TiB). Under kontorstid är det säkerhetsstrateg som är TiB och utanför kontorstid är det en medlem ur kommunledningsgruppen. Syftet med TiB är att kommunen ska ha en god krisberedskap genom att det alltid finns en tjänsteman tillgänglig för räddningstjänst, polis m.fl. genom att alltid vara nåbar när kris eller olyckor uppstår efter kontorstid. Organisationsschema/Larmkedja Ny bedömning på varje nivå När en situation som är eller kan komma att utvecklas till en krissituation upptäcks ska den rapporteras till någon medlem i krisledningsgruppen. Den person som tar emot larmet gör en bedömning tillsammans med en annan medlem i krisledningsgruppen, vilket antingen kan resultera i att larmkedjan stannar och situationen hanteras på lokal nivå eller så görs bedömningen att situationen är så allvarlig att larmet ska gå vidare i larmkedjan för att slutligen leda till att sammankalla den centrala krisledningsgrupen. Den som får information om kris larmar någon ur kommunens krisledningsgrupp eller Tjänsteman i beredskap (TiB). Samtliga personer i kommunens krisledningsgrupp samt Tjänsteman i beredskap (TiB) är larmansvariga. Med larmansvarig menas att man har uppgiften att ta emot krislarm och tillsammans med kommundirektören eller någon annan ur krisledningsgruppen fatta beslut om hur händelsen ska hanteras.

218 Sidan 218 av 327 Organisation och Ansvar Posomchef Ansvarig för POSOM är Myndighet- och beställarchef på socialkontoret. Posomchef leder och fördelar arbetet och ser till att säkerställa behovet av hjälp- stödinsatser. Posomchef ansvarar för att ledningsgruppen har kunskap om arbetsledning under extraordinära förhållanden och den egna organisationens uppgifter, villkor och ansvarsområden. Vidare ansvarar Posomchef för att stödgruppen, som arbetar i direkt anslutning till extraordinära händelser har goda kunskaper om kriser och krisstöd, kunskap om riskfaktorer för utvecklanda av psykisk ohälsa hos drabbade personer, kännedom om akut stressyndrom och posttraumatiskt stressyndrom, god kännedom om egen och andras funktion, uppgift och ansvarsområden, kunskap om egenreaktioner hos stödpersoner. Ställföreträdande Posomchef Ställföreträdande Posomchef, träder in vid Posomchefs frånvaro. Ställföreträdande Posomchef ansvarar för det operativt ledarskap vid extraordinära händelser när stödgruppen är aktiverad. Ledningsgrupp Ledningsgruppen består av chefer/ansvariga från socialkontor, utbildningskontor samt de samverkande organisationerna Svenska kyrkan, Räddningstjänst, Landstingets barn-ungdomoch vuxenpsykiatri. Ledningsgrupp deltar inte i de direkta insatserna utan leder arbetet i samråd med räddningsledningen och den katastroforganisation som finns vid Karolinska sjukhuset, PKL (psykologisk/psykiatrisk katastrofledning). Ledningsgruppen ser till att stödgruppens arbete görs möjligt genom att stå för att kalla in personal inom respektives enhets ansvarsområde, se till att personal blir avlöst, se till att det vid behov finns en lokal, ansvara för att sammanhållen information når ut till respektive enheter. Stödgrupp Stödgruppen består av personer med lämplig kompetens t.ex. socionomer, psykologer, lärare, diakoner, sjuksköterskor m.fl., anställda inom kommunens egna verksamheter samt Svenska kyrkan. Stödpersonerna arbetar i direkt närhet till den extraordinära händelsen med människor som befinner sig i kris och som är i behov av psykosociala stödinsatser. Administration Administrationen utförs av särskilt utsedda personer, anställda på socialkontorets kvalitet- och utvecklingsavdelning. Den administrativt ansvarige och dennes ersättare, ansvarar för administration i det inre ledningsarbetet (kommunhuset). Vidare svarar den inre administrationen för att tillse att Posomväskorna är intakta, att skicka kallelse till Posommöten, skriva protokoll samt i övrigt ansvara för att Posompärmar och Posommaterial är uppdaterade. Yttre administrationen svarar för att föra logga/journal på plats när Posom är aktiverad, dvs. vid extraordinära händelser/kriser. Stöd till stödpersoner och ledning Personer som varit involverade i krisarbete kan behöva stöd för egen del. Rutin ska finnas där stödgruppssamtal erbjuds för stödpersoner som varit involverade i krisarbete (de indirekt drabbade). Vid svårare krissituationer som kräver mer långtgående stödinsatser så är det rimligt att det är kommunens företagshälsovård som svarar för stödinsatser.

219 Sidan 219 av 327 Posomgruppens sammankallande Sammankallande i ledningsgruppen är i första hand Posomchef eller den, som först nås av larmet från TiB, Kommunens krisledningsgrupp SSRC (Stor Stockholms Räddningscentral). Larmning av POSOM ledningsgrupp genom Posomchef, ställföreträdande Posomchef och därefter i fallande ordning det första namnet på listan över ledningsgruppen. Socialchefen informeras. Lokal för POSOM ledningsgrupp Lokal för POSOM ledningsgrupp är sammanträdesrummet Dalkarlen, plan 4, i Furuhällshuset. Lokal för stödcentrum Plats för omhändertagande, s.k. stödcentrum bestäms av POSOM ledningsgrupp i samråd med räddningsledaren. Valet av lokal styrs i första hand av vad som hänt, hur många som drabbats samt var i kommunen olyckan inträffat. Vid val av lokal skall vägas in: Förhållanden beroende av olyckans karaktär, t ex miljöpåverkande händelser, riskområden för skadliga utsläpp, behov av skyddsrum etc. Närhet till viktiga funktioner, t.ex. allmänna kommunikationer Behov av insatser Så snart två medlemmar ur ledningsgruppen samlats, görs en bedömning av vilka insatser som kan bli aktuella, och i vilken ordning de behöver utföras samt förväntat personalbehov. Ledningsgruppens inkallade medlemmar fördelar de uppgifter som kan behöva utföras: Kontaktperson/ för stödgrupper Information och kommunikation OBS! Internt Kontaktperson gentemot räddningstjänst och polis. Kontaktperson gentemot PKL Dokumentation- förbereda bredduppgifter Personalbehov Behovet av såväl lednings- som stödpersonal styrs av olyckans karaktär, hur många som är drabbade samt hur många som behöver omhändertas för psykosocialt stöd. Beräkning av personalbehov görs av Posomchef i samråd med räddningsledning och polis. POSOM- väska POSOM- väska finns i Furuhällshuset, plan 4 (sammanträdesrummet Dalkarlen). Väskan innehåller bl.a. POSOM handlingsplan, kommunens larmlistor, kommunkartor, block, pennor och annat som kan vara till nytta vid en olycka. En särskild POSOM- väska finns för stödgruppen på samma plats, Dalkarlen plan 4, Furuhällshuset. Lokala krisgrupper På flertalet av kommunens enheter (t ex skolor och förskolor) finns det en lokal organisation för hantering av kriser. Organisationen hanterar själv händelser som enbart berör en enskild enhet.

220 Sidan 220 av 327 Lagar och förordningar Lag om kommuners och landstingsåtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, LXO Den lag som ytterst reglerar kommunernas krishantering är lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Syftet med lagen är att kommunen ska minska sårbarheten i sina verksamheter och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Begreppet extraordinär händelse definieras i lagtexten som en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Lagen innehåller bestämmelser om kommunens skyldigheter när det gäller risk- och sårbarhetsanalyser, planer för extraordinära händelser, krisledningsnämnd, geografiskt områdesansvar, utbildningar, övningar m.m. Den innehåller inga skrivelser om Posom eller annan stödgrupp. Genom krisberedskap ska kommunernas verksamheter fungera tillfredsställande oavsett krisens karaktär och omfattning. Således är det den normala verksamheten som ska vara utgångspunkten för hantering av kriser (SKL 2012 s. 38). Kriser ska så långt det är möjligt hanteras på lägsta möjliga nivå, av den som normalt har ansvar för verksamheten. Det innebär att en kris på en skola ska hanteras av rektor, en kris som rör hela skolverksamheten hanteras av utbildningschefen o.s.v. (SKL 2012 s. 40). Att en kris inträffar innebär alltså inte att ansvaret för verksamheten eskalerar eller att verksamheten kan bedrivas på annat vis. I lagen fastslås att kommunerna har det geografiska områdesansvaret, vilket innebär att man har ett ansvar för att samverka med olika aktörer inom det egna geografiska området såväl i det förberedande skedet som under och efter en kris (Socialstyrelsen 2009 s. 16). Man ska alltså vara pådrivare för att skapa nätverk och samverkan i krisberedskap (SKL 2012 s. 40). Vidare har kommunen ett ansvar att samordna krishanteringsåtgärder och att samordna information till allmänheten och media (Socialstyrelsen 2009 s. 16). Socialtjänstlagen, SoL Enligt socialtjänstlagen (2001:453) är det kommunen som har det yttersta ansvaret för att hjälpa de människor som vistas där, något som gäller även i krissituationer. SoL innehåller inga specialbestämmelser som reglerar kommunens ansvar vid en kris men den innehåller inte heller några undantagsbestämmelser för krissituationer (Socialstyrelsen 2009 s. 23). Socialtjänstens ansvar beskrivs målande genom titeln på den korta skrift om krisberedskap i socialtjänsten som getts ut av Socialstyrelsen: Ingen force majeur för socialtjänsten. I den konstateras att det är kommunstyrelsen som har det yttersta ansvaret för att alla som vistas i en kommun får det stöd och den hjälp de behöver vid en allvarlig händelse. Det är också där som samordningen av krisberedskapen ska ske. Men kommunsstyrelsen delegerar normalt ansvaret för olika delar av kommunens verksamhet till de olika nämnderna, vilket innebär att det är socialnämnden som ska se till att socialtjänsten är väl förberedd för de olika typer av allvarliga händelser som kan drabba en kommun (Socialstyrelsen 2009 (b) s. 2).

221 Sidan 221 av 327 Arbetsmiljölagen, AML Arbetsmiljölagens (1977:1160) syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att skapa en god arbetsmiljö, både fysisk och psykosocial. Lagen gäller i samtliga verksamheter där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om första hjälpen och krisstöd Föreskrifter om första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7) har getts ut av Arbetsmiljöverket. Enligt 5 ska varje arbetsplats ha beredskap och rutiner för första hjälpen och krisstöd, anpassade till verksamhetens art, omfattning och risker. Medarbetarna ska känna till hur första hjälpen och krisstödet är organiserade. Företagshälsovårdens roll i planering och genomförande av krisstöd tas upp på flera ställen i föreskrifterna.

222 Sidan 222 av 327 Checklista 1. Bedömning Situation: En händelse som kan utvecklas till en kris har upptäckts. Posomchef, Stf Posomchef, en person i ledningsgruppen har tagit emot informationen. A. Tag emot informationen, anteckna informationen. Tag emot och anteckna informationen/händelsen nedan. Informationsgivare: Tid: Informationsmottagare: Beskrivning av händelse (vad när, hur, vilka?): B. Bedöm om händelsen kan föranleda en insats av POSOM Finns det risk för att händelsen utvecklar sig till en kris som innebär att inblandade personer behöver psykisk och/eller social omvårdnad. Finns det risk för avsevärda personskador, miljöskador eller materiella skador? Finns det risk för att kommunens lokala krisorganisation (krisgrupper på enheterna) inte klarar händelsen eller behöver stöd? Om svaret är JA på en eller flera punkter är det ett krislarm. Larma annan medlem ur POSOM ledningsgrupp (i fallande ordning) för att tillsammans avgöra om ledningsgruppen ska sammankallas för hantering av situationen. Om JA, gå vidare till kapitel 2. Om svaret är NEJ på punkterna ovan, gå till kapitel 7.

223 Sidan 223 av Larm och samling av POSOM ledningsgrupp Situation: Ett krislarm har tagits emot. Larma POSOM ledningsgrupp, se bilaga 1: larmlista. Bege dig så snabbt som möjligt till nedanstående adress: Adress: Kungsängens Centrum, Furuhällsplan 1, Sammanträdesrummet Dalkarlen, plan 4. Furuhällsplan 1

224 Sidan 224 av Initiala arbetsuppgifter för POSOM ledningsgrupp Situation: POSOM ledningsgrupp är larmad och befinner sig i sammanträdesrummet Dalkarlen i Furuhällshuset. Först på plats sätter upp handlingsplanens checklistor överskådligt på sammanträdesrummets väggar. Arbetet påbörjas omedelbart. Vid stor katastrof kallas informationsansvariga in. Posomchef, eller den som är i dennes ställe ansvarar för att gå igenom nedanstående checklista: Sekreterare i ledningsgruppen för loggbok över de åtgärder som vidtas. Informationsansvariga håller kontakter både externt och internt, t ex POSOMS kontaktperson på olycksplatsen och kommunledningsgruppen. Utse kontaktperson gentemot räddningstjänsten. Kontaktpersonen beger sig omedelbart till olycks- katastrofplatsen. Ta med sambandstelefon och Posomväst.. Posomvästarna ska vara i sammanträdesrummet! Utse analysansvarig. Den analysansvariges uppgift är att vid varje tillfälle analysera situationen och bedöma möjlig händelseutveckling och lämna förslag på lämpliga insatser. Utse lägesansvarig. Den lägesansvariges uppgift är vid varje tillfälle hålla en aktuell sammanfattande bild av krissituationen (tex detta har hänt / vet vi ). Använd whiteboard eller motsvarande. Utse administrativt ansvarig. Den administrativt ansvariges uppgifter är att hålla kontakt med stödgrupperna samt att personalförsörjningen säkras i både ledningsgruppen och stödgruppen. Den administrativt ansvarige är ledningsgruppens kontakt med externa experter och samverkande organisationer. Gå snabbt igenom checklistan nedan (uppskattning av krisens omfattning).

225 Sidan 225 av 327 Uppskattning av krisens omfattning Händelseförloppet vad har hänt? När hände det? Var hände det? Vilka/vad har drabbats? I vilken omfattning har de/det drabbats? Vilka är källan/källorna till informationen? - tillförlitlighet? - sakriktighet? Varje representant i ledningsgruppen gör en kortfattad uppskattning hur händelsen kan påverka deras ansvarsområde på kort och längre sikt? Vilka behov av resurser och samverkan bedöms det finnas? Behövs stödgruppen i det fortsatta arbetet? Om svaret är JA på att stödgruppen behövs i det fortsatta krishanterandet se kapitel 4.

226 Sidan 226 av POSOM ledningsgrupp under krisen Situation: POSOM ledningsgrupp är larmad och befinner sig i sammanträdesrummet Dalkarlen, Furuhällsplan 1. Posomchef leder arbetet. Posomchef eller den som är i dennes ställe ansvarar för att gruppens medlemmar kontinuerligt avrapporterar kortfattat. Genomgång av nedanstående punkter: Nulägesbeskrivning. Varje person/funktion lämnar kort rapport. Vilka åtgärder är vidtagna? Vilka åtgärder är planerade? Vilka behov av samverkan/resurser finns? Dokumentera översiktsbild på whiteboard eller motsvarande. Säkerställ att åtgärderna loggas i loggbok. Organisera för att ta hand om stressreaktioner hos POSOM ledningsgrupp.

227 Sidan 227 av Inringning av stödgrupp Situation: POSOM ledningsgrupp har bedömt att stödgrupper behövs i det fortsatta krisarbetet. Posomchef i samråd med stf Posomchef och ledningsgrupp ansvarar för att gå igenom nedanstående checklista: En analys görs av vilken typ av stöd som behövs Lokal för stödgruppen rekvireras. Vid val av lokal skall vägas in: Förhållanden beroende av olyckans karaktär, t ex miljöpåverkande händelser, riskområden för skadliga utsläpp, behov av skyddsrum etc. Närhet till viktiga funktioner, tex allmänna kommunikationer Ledningsgruppen utser en stödgruppledare Stf Posom chef tillsammans med Administrativt ansvarig i ledningsgruppen ringer in stödpersonerna. Se larmlista i bilaga 1. - stödpersonerna informeras om händelseutvecklingen. - stödpersonerna informeras om vilken typ av stöd som kan förväntas. - en stödperson uppmanas att hämta stödgruppsväskan i sammanträdesrummet Dalkarlen på plan 4, Furuhällshuset, och snarast bege sig till utsedd lokal.

228 Sidan 228 av Samling av stödgruppen- inledande arbetsuppgifter Situation: POSOM stödgrupp är aktiverad och samlas i lokalen Stf Posomchef ansvarar för att gå igenom nedanstående punkter: Stödgruppspersonerna informeras om vad som hänt, hur många människor som drabbats och eventuellt kan komma att beröras av stödgruppens arbete. Fördela funktioner i stödgruppen. - svara i telefon - dokumentation - registrering av hjälpsökande (namn, personnummer, relation till drabbad, telefonnummer etc. - ansvar för mat och dryck - ansvariga för stödsamtal - kontaktperson gentemot POSOM ledningsgrupp En första bedömning görs av vad som kommer att behövas för att upprätta ett fungerande stödcentra, t ex: - varm dryck - lättare mat - möjligheter till vila - filtar - telefon Gör en snabb inventering av materialet i stödgruppsväskan. Meddela POSOM ledningsgrupp vilka behov stödgruppen har i arbetet. Förbered hanteringen av registrering av de som kommer till stödcentrat. Möblera om lokalen efter behovet av t ex: - avskildhet - samband/kommunikation med bl a POSOM ledningsgrupp - möjlighet till vila - samtal i mindre rum - ringa anhörig Sätt upp skylten: STÖDCENTRA. Stödgruppen sätter på sig namnbrickor och västar. Organisera för information/avrapportering mellan personal i stödgruppen och för att ta hand om personalens stressreaktioner (t.ex. avlastande samtal).

229 Sidan 229 av Stödgruppen under krisen Situation: POSOM stödgrupp är aktiverad och befinner sig i stödcentrat. Drabbade och andra besökande kommer nu till lokalen. Fokusera på att visa empati för inblandade/anhöriga/anställda/kommuninvånare. Tänk också på ditt eget välbefinnande: drick, ät, vila, rör på dig och ta inte för långa arbetspass Se till att de drabbade inte lämnas ensam. Ge praktisk hjälp att kontakta anhöriga och nära vänner per telefon. Acceptera förtvivlan och ovanligt uppträdande. Låt den drabbade tala fritt och avbryt ej. Var förstående, lyssna och var beredd på fysisk kontakt. Ge saklig och odramatiserad information Peka inte ut syndabockar och försök inte förklara olyckan. Ge råd om möjliga reaktioner, t ex sömnsvårigheter, retlighet och ängslan se material till stödpersoner i stödgruppsväskan. Information om vidare medicinskt och psykologiskt omhändertagande lämnas till de drabbade innan de lämnar stödcentret. Hjälp den drabbade att planera den närmaste framtiden, t ex transport hem, till förläggning, släkt osv. Hjälp den drabbade att fylla i viktiga telefonnummer på baksidan av foldern Hur man hanterar traumatisk stress och ge den till den drabbade inför hemresan.

230 Sidan 230 av Avveckling, dokumentation Situation: POSOM ledningsgrupp och stödgrupp har avslutat sitt arbete. Verksamheten har återgått till det normala. Ledningsgrupp och stödgrupp går igenom nedanstående punkter. OBS! Sekreterare sammanställer resultatet av genomgången. Posomchef ansvarar för genomgången av nedanstående punkter: Utse en sekreterare för dokumentation av genomgången. Stäng stödcentrat. Följ upp och ta lärdom av det som har hänt. Vad fungerade bra? Kunde något ha gjorts bättre? Skall någon/några särskilt uppmärksammas för insatserna under händelsen? Utifrån det som inte fungerade har vi beslutat om följande åtgärder: Besluta om ev. ändringar uppdateringar i checklistan. Följ upp stressreaktioner 1 hos egen personal genom t ex avlastande samtal, inom en vecka, efter avvecklingen av POSOM- insatsen. Diarieför dokumentationen. 1 Se bilaga 3 Hur man hanterar traumatisk stress

231 Sidan 231 av Åtgärder vid ej kris Situation: En person i ledningsgruppen har tagit emot ett larm som kan utvecklas till kris. Efter samråd med ytterligare 1 person i ledningsgruppen bedömes situationen inte kräva en POSOM- insats A. Dokumentera Anteckna beslut att inte aktivera POSOM. Beslut/Tid: Beslutsgrunder: B. Informera Stäm av med larmgivare vilket eventuellt stöd som kan komma bli aktuellt. Säkerställ att kommunledningen och andra berörda verksamhetsutövare är kontaktade, om det är aktuellt. Utvärdering: Skriv ned en kortfattad utvärdering av krislarmet:

232 Sidan 232 av 327 POSOM Bilaga 3 Organisation och Ansvar Posomchef Ansvarig för Posom är Myndighet- och beställarchef på socialkontoret. Posomchef leder och fördelar arbetet och ser till att säkerställa behovet av hjälp- stödinsatser. Posomchef ansvarar för att ledningsgruppen har kunskap om arbetsledning under extraordinära förhållanden och den egna organisationens uppgifter, villkor och ansvarsområden. Vidare ansvarar Posomchef för att stödgruppen, som arbetar i direkt anslutning till extraordinära händelser har goda kunskaper om kriser och krisstöd, kunskap om riskfaktorer för utvecklanda av psykisk ohälsa hos drabbade personer, kännedom om akut stressyndrom och posttraumatiskt stressyndrom, god kännedom om egen och andras funktion, uppgift och ansvarsområden, kunskap om egenreaktioner hos stödpersoner. Ställföreträdande Posomchef Ställföreträdande Posomchef, träder in vid Posomchefs frånvaro. Ställföreträdande Posomchef ansvarar för det operativt ledarskap vid extraordinära händelser när stödgruppen är aktiverad. Ledningsgrupp Ledningsgruppen skall bestå av chefer/ansvariga från socialkontor, utbildningskontor, Svenska kyrkan, Räddningstjänst, BUP, Vuxenpsykiatrin. Ledningsgruppen ser till att stödgruppens arbete görs möjligt genom att stå för att kalla in personal inom respektives enhets ansvarsområde, se till att personal blir avlöst, se till att det vid behov finns en lokal, ansvara för att sammanhållen information når ut till respektive enheter. Stödgrupp Stödgruppen består av personer med lämplig kompetens t.ex. socionomer, psykologer, lärare, diakoner, sjuksköterskor, anställda inom kommunens egna verksamheter samt Svenska kyrkan. Stödpersonerna arbetar i direkt närhet till den extraordinära händelsen med människor som befinner sig i kris och som är i behov av psykosociala stödinsatser. Administration Administrationen utförs av särskilt utsedda personer, anställd på socialkontorets kvalitet och utvecklingsavdelning. Den administrativt ansvarige och dennes ersättare, ansvarar för administration i det inre ledningsarbetet (kommunhuset). Vidare svarar den inre administrationen för att tillse att Posomväskorna är intakta, att skicka kallelse till Posommöten, skriva protokoll samt i övrigt ansvara för att Posompärmar och Posommaterial är uppdaterade. Yttre administrationen svarar för att föra logga/journal på plats när Posom är aktiverad, dvs. vid extraordinära händelser/kriser. Stöd till stödpersoner och ledning Personer som varit involverade i krisarbete kan behöva stöd för egen del. I dialog med Räddningstjänsten så ska rutin upparbetas där särskilt utbildad personal från räddningstjänsten, vid behov, erbjuder stödgruppssamtal för stödpersoner som varit involverade i krisarbete (de indirekt drabbade). Vid svårare krissituationer som kräver mer långtgående stödinsatser så är det rimligt att det är kommunens företagshälsovård som svarar för stödinsatser.

233 Sidan 233 av 327 Beredskap Under icke-kontorstid och helger är det en av medlemmarna ur ledningsgruppen som har beredskap Parallellt med detta har kommunen även en tjänsteman i beredskap (TiB). Under kontorstid är det säkerhetsstrateg som är TiB och utanför kontorstid är det en medlem ur kommunledningsgruppen. Syftet med TiB är att kommunen ska ha en god krisberedskap genom att det alltid finns en tjänsteman tillgänglig för räddningstjänst, polis m.fl. genom att alltid vara nåbar när kris eller olyckor uppstår efter kontorstid. Socialjouren Nordväst, drivs i samverkan mellan Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Upplands-Bro och Upplands Väsby. Sigtuna kommun är huvudman och har ansvar för socialjouren. Syftet med socialjouren är att invånarna i de samverkande kommunerna skall tillhandahållas det stöd de behöver inom ramen för individ- och familjeomsorgens verksamhetsområde på tid då socialnämndernas förvaltningskontor inte har öppet. Ärenden som rör barn och unga ska prioriteras. Socialjouren ersätter inte kommunernas POSOM-grupper. Socialjouren finns i polishusets lokaler i Sollentuna. Den är öppen kl och då är två socialsekreterare i tjänst. Efter kl. 02 nås socialjouren via Norrortspolisen. Rutinen för aktivering av Posom sker enligt följande: Ingången till Posom är TiB. Polis/räddningstjänst och SoS alarm kontaktar TiB i händelse av krissituation. Vid extraordinär händelse där TiB bedömer att Posom skall aktiveras, kontaktas i första hand Posomchef och därefter ställföreträdande Posomchef och därefter ledningsgrupp enligt inringningslista. Posomchef, Stf. Posomchef alternativt medlem ur ledningsgrupp tillser att stödpersoner inkallas för operativt arbete. Organisationsschema/Larmkedja Ny bedömning på varje nivå När en situation som är eller kan komma att utvecklas till en krissituation upptäcks ska den rapporteras till någon medlem i krisledningsgruppen. Den person som tar emot larmet gör en bedömning tillsammans med en annan medlem i krisledningsgruppen, vilket antingen kan resultera i att larmkedjan stannar och situationen hanteras på lokal nivå eller så görs bedömningen att situationen är så allvarlig att larmet ska gå vidare i larmkedjan för att slutligen leda till att sammankalla den centrala krisledningsgrupen. Den som får information om kris larmar någon ur kommunens krisledningsgrupp eller Tjänsteman i beredskap (TiB). Samtliga personer i kommunens krisledningsgrupp samt Tjänsteman i beredskap (TiB) är larmansvariga. Med larmansvarig menas att man har uppgiften att ta emot krislarm och tillsammans med kommundirektören eller någon annan ur krisledningsgruppen fatta beslut om hur händelsen ska hanteras. Posom aktiveras av någon i krisledningsgruppen eller tjänsteman i beredskap (TiB).

234 Sidan 234 av 327 AVTAL Avtal om POSOM-medverkan 1 Ingress Detta avtal är upprättat mellan UPPLANDS-BRO KOMMUN nedan kallad myndigheten och nedan kallad POSOM-resurs Syftet med avtalet är att garantera avtalsslutande myndigheten tillgång till frivilliga personella resurser inom POSOM-verksamheten 2 POSOM-resurs åtaganden POSOM-resurs åtar sig att för myndighetens räkning i samband med fredstida kriser tjänstgöra som POSOM-resurs under högst två dygn om inte hinder enligt 4 föreligger. Efter ett dygns sammanhållen ledighet kan tjänstgöringen återupptas. Under pågående tjänstgöringsperiod föreligger rätt till erforderliga raster och vila i en sådan omfattning som situationen medger och som krävs för att upprätthålla en betryggande säkerhet i verksamheten. POSOM-resurs åtar sig att inom 90 min minuter från det att kallelse erhålles infinna sig på i kallelsen angiven plats. Kallelse kan ske via telefon, e-post eller på annat lämpligt sätt. POSOM-resurs är medveten om vikten av att korrekt kontaktinformation finns tillgänglig hos myndigheten. Det ankommer därför på POSOM-resurs att alltid se till att lämna uppgift om adress, telefonnummer, e-postadress och liknande som är av vikt för att myndigheten snabbt skall kunna komma i kontakt med den frivillige. 3 Övning och utbildning POSOM-resurs åtar sig att minst en gång per år delta i av myndigheten anordnad övning och utbildning om inte hinder enligt 4 föreligger. Åtagandet gäller emellertid endast sådan övning och utbildning som kan anses vara relevant för POSOM-resurs tjänstgöringsuppgifter.

235 Sidan 235 av Förhinder att delta Såsom förhinder att delta räknas egen eller anhörigs sjukdom, krav från arbetsgivare, att möjligheter till barnpassning saknas och andra likvärdiga omständigheter. Även den situation att den enskilde själv är drabbad av den föreliggande krisen kan anses vara ett godtagbart förhinder. 5 Medlemskap i organisation Under avtalsperioden skall POSOM-resurs vara anställd hos: Om denne upphör att vara anställd i nämnda organisation upphör detta avtal omedelbart utan särskild uppsägning (se även 13 ). 6 Ändrade förhållanden Om förhållanden som är av betydelse för detta avtal inträder hos POSOM-resurs skall denne utan anmodan snarast möjligt underrätta myndigheten om detta. Med förhållande som är av betydelse för detta avtal avses sådana situationer och händelser som kan påverka POSOM-resurs möjligheter till tjänstgöring enligt detta avtal t.ex. flytt till annan ort, sjukdom, eventuellt byte av arbetsgivare, längre utlandsvistelse. För att POSOM-resurs skall kunna uppfylla sina åtaganden enligt denna paragraf och 2 i detta avtal är myndigheten skyldig att hålla POSOM-resurs informerad om vart denne skall vända sig med den aktuella informationen. 7 Information till arbetsgivaren POSOM-resurs åtar sig att hålla sin arbetsgivare informerad om innehållet i detta avtal samt om vikten av att delta i insatser, övningar och utbildning enligt detta avtal. 8 Sekretessförbindelse Den enskilde omfattas av sekretess i enlighet med den sekretessförbindelse som är intagen som bilaga till detta avtal (bilaga 1). 9 Kostnader Kostnader för POSOM-resurs insatser bekostas av POSOM-resurs arbetsgivare. 10 Arbetsledning Myndigheten svarar för erforderlig arbetsledning av POSOM-resurs. Inom ramen för arbetsledningsansvaret svarar myndigheten för att POSOM-resurs endast beordras att utföra sådana arbetsuppgifter som denne har erforderlig utbildning och kompetens för. Det yttersta ansvaret för POSOM-resurs enligt detta avtal kvarligget alltid på myndigheten.

236 Sidan 236 av Arbetsmiljö Myndigheten svarar för att den enskilde alltid erhåller lämpligt skydd och lämplig utrustning för det arbete som POSOM-resurs skall utföra. Det ankommer också på myndigheten att se till att POSOM-resurs har tillräcklig utbildning och kompetens för att hantera den utrustning denne behöver för att kunna utföra det anmodade arbetet. 12 Ansvar för skada Det ankommer på myndigheten att svara för person- och sakskada som drabbar den enskilde. Myndigheten svarar också för skada som POSOM-resurs orsakar myndigheten eller tredje man under utförandet av sitt uppdrag både i samband med tjänstgöring enligt 2 och vid övning och utbildning enligt 3 såvida POSOM-resurs inte uppsåtligen eller på grund av grov oaktsamhet orsakat skadan. 13 Avtalstid Detta avtal gäller under en tid av 2 år från det att det undertecknats av båda parter. Avtalet kan sägas upp av båda parter med en ömsesidig uppsägningstid om 3 månader. Om avtalet inte sagts upp senast tre månader före avtalstidens utgång sker en automatisk förlängning av avtalet med år. Undertecknanden av parterna Ort Datum Myndigheten POSOM-resurs Adress Adress Telefon: Telefon: e-post: e-post:

237 Sidan 237 av 327 Sekretessförbindelse Denna handling utgör en sekretessförbindelse för nedan kallad POSOM-resurs, i dennes tjänstgöring hos myndighet/kommun. Genom undertecknande av denna handling förbinder sig POSOM-resurs att följa gällande regler i sekretesslagen (1980:100) samt att iaktta tystnadsplikt och inte obehörigen röja något angående förhållanden som kommer till dennes kännedom under dennes tjänstgöring som POSOM-resurs. POSOM-resurs är medveten om att sekretessen och tystnadsplikten för sådan information som han eller hon fått del av under sin tjänstgöring består även efter det att tjänstgöringsavtalet mellan parterna upphört. Undertecknanden av parterna Ort Datum Myndigheten POSOM-resurs

238 Sidan 238 av 327

239 Sidan 239 av 327 Ärende 9

240 Sidan 240 av 327

241 Socialkontoret Sidan 241 av 327 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Stina Forsberg Socialnämnden Redovisning av Öppna jämförelser av missbruk -och beroendevården 2014 Förslag till beslut Socialnämnden lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning På regeringens uppdrag undersöker Socialstyrelsen årligen missbruk- och beroendevården genom Öppna jämförelser. Årets undersökning är den sjätte i ordningen. Resultatet i Öppna jämförelser grundar sig på svaren ifrån en enkätundersökning som skickats ut till kommuner, landsting och beroendemottagningar. Uppgifter har även samlats in ifrån läkemedelsregistret, patientregistret samt dödsorsaksregistret ifrån Socialstyrelsen samt kommunernas räkenskapssammandrag (RS) och befolkningsstatistik ifrån SCB. Årets positiva resultat i Upplands-Bro kommun hittas bland annat inom det utbredda sammarbetet mellan kommunen och de resterande nordvästkommunerna med FoU-verksamhet, universitet och högskola. Det har även skett en satsning på handläggarna som arbetar inom missbruk- och beroende vilket ses som positivt. Förbättringsområden som socialkontoret bör arbeta mer med är inrättadet av skriftliga rutiner inom bland annat den interna samordningen samt att det bör ske en översyn om befintliga rutiner är aktuella. Det bör även ske en översyn av kommunens hemsida så att individer tydligare hittar information. Avseende Öppna jämförelser för beroendemottagningar så är det PRIMA Beroende som är ansvarig för beroendevården för individer över 18 år som är boende i Järfälla kommun eller Upplands-Bro kommun. Verksamheten är integrerad med kommunernas beroendevård och arbetet sker i samverkan med psykiatrin och primärvården. Mottagningen har uppföljningsbara uppdrag ifrån både landsting och kommun och det finns skriftliga rutiner inom flertalet områden. Det saknas en kartläggning av vilken typ av klienter som besöker mottagningen. Rutinerna att erbjuda stödinsats till vuxna respektive barn har försvunnit ifrån PRIMA ifrån 2013 till 2014 och mottagningen är ej tillgänglig utöver kontorstid.

242 2(6) Sidan 242 av 327 Beslutsunderlag Socialnämndens tjänsteskrivelse den 28 juli 2014 Bakgrund På regeringens uppdrag så undersöker Socialstyrelsen årligen missbruk- och beroendevården genom Öppna jämförelser. Årets undersökning är den sjätte i ordningen. Det övergripande målet med Öppna jämförelser är att stödja nationella aktörer, ansvariga huvudmän samt utförare i arbetet med att främja en god vård och omsorg för den enskilde. Öppna jämförelser kan användas som ett verktyg av kommuner för att följa, analysera och utveckla sin socialtjänst men även för att utveckla hälso- och sjukvårdens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Jämförelsen ger kommunen tillfälle att analysera sin verksamhet över tid men även möjligheten att jämföra sig med andra kommuner. Det är av vikt att tänka på att uppgifterna som presenteras i de Öppna jämförelserna inte ger en heltäckande blid av vad som är god kvalitet inom socialtjänsten och det är därför viktigt att resultaten analyseras vidare samt kompletteras med andra underlag. Resultaten kan dock ligga till underlag för att förbättra kvaliteten i verksamheterna. Fokus i socialkontorets redovisning kommer att ligga på Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården i Upplands-Bro kommun. Redovisningen av Öppna jämförelser för PRIMA Beroende är mer av en allmän sammanställning. Missbruk och beroendevården Resultatet i Öppna jämförelser grundar sig på svaren ifrån en enkätundersökning som skickats ut till kommuner, landsting och beroendemottagningar. Uppgifter har även samlats in ifrån läkemedelsregistret, patientregistret samt dödsorsaksregistret ifrån Socialstyrelsen samt kommunernas räkenskapssammandrag (RS) och befolkningsstatistik ifrån SCB. Den sammanfattning som Socialstyrelsen redovisar i sin rapport visar bland annat på att flertalet av landstingen och beroendemottagningarna har skriftliga rutiner avseende arbetet med individer med samsjuklighet, det vill säga med individer som både har psykisk ohälsa och missbruk eller beroende. Socialstyrelsen för även fram att det systematiska uppföljningsarbetet bör utvecklas i både kommuner och landsting samt på beroendemottagningar och att kommuner bör bli bättre på att erbjuda en första besökstid hos socialtjänsten när individen har tagit kontakt. Upplands-Bro kommuns resultat i undersökningen kommer att jämföras med övriga nordvästkommuner i länet (Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg och Upplands-Väsby). Även resultatet för Stockholms län och riket är inkluderade i analysen. Bilaga 1 är en sammanställning av Upplands-Bro kommuns resultat i Öppna jämförelser avseende missbruks- och beroendevården tillsammans med resterande Nordvästkommuner, Stockholms län samt riket.

243 Sidan 243 av 327 3(6) Sammanfattning av resultaten i Öppna jämförelser för Upplands-Bro kommun jämte Nordvästkommunerna, Stockholms län samt riket Att kommunen har en fungerande samordning inom socialtjänstens verksamheter är av vikt för att möta individers olika behov och för att kunna erbjuda dem rätt stöd och hjälp. Individer med beroendeproblem har dessutom en ökad risk att drabbas av psykiska sjukdomar och vice versa. Detta kallas för samsjuklighet och det finns ett gemensamt ansvar inom socialtjänsten att ge denna grupp samordnat stöd och insatser. Samordningen kan ske internt inom den egna verksamheten eller externt genom samverkan med andra aktörer. Enligt Socialstyrelsen så uppger en större andel av kommunerna att de har rutiner för intern samordning 2014 jämfört med Upplands-Bro kommun är utan aktuella rutiner för intern samordning inom samtliga områden förutom ekonomiskt bistånd och våld mot närstående där de är integrerade. För att en rutin ska ses som aktuell så ska den blivit upprättad eller uppföljd under det senaste året. Att Upplands-Bro saknar så många aktuella rutiner i Öppna jämförelser beror ej på att det inte finns inom verksamheten utan att de rutiner som finns ej är skriftliga eller tagna på ledningsnivå, något som krävs för att kommunen ska få svara ja. Inrättandet av sådana aktuella rutiner är ett utvecklingsarbete inom missbruks- och beroendevården inom Upplands-Bro. Kommunen har antagit den nya överenskommelsen avseende samarabete med landstinget som gäller ifrån den 31 december Överenskommelsen innehåller gemensamma mål, hur resursfördelningen sker mellan kommun och landsting samt rutiner för hur samarbetet ska ske mellan socialtjänsten och landstingets personal kring enskilda som missbrukar beroendeframkallande medel. Det saknas dock en skriftlig rutin för att erbjuda enskilda möjligheten att ta med en stödperson på sina möten. En stödperson kan vara en närstående eller en kontaktperson. Kommunen har dock som praxis att informera muntligt om möjligheten att kunna ta med en stödperson. Det är endast Sollentuna och Solna som ger enskilda denna möjlighet genom skriftligt skrivna rutiner. Det saknas även skriftliga rutiner i Upplands-Bro kommun för att dokumentera på vilket sätt den enskilde varit delaktig i att definiera sina egna behov och vilka mål denne har under utredningens gång. Noterbart är att alla nordvästkommuner har svarat att samtliga eller vissa genomförandeplaner som upprättats mellan den 1 juni och den 1 december 2013 har skrivits på av den enskilde vars insats i planen gäller. Det ger individen en större insyn gällande sin utredning. Andelen för Stockholms län respektive riket är väldigt låg på 31 procent och 25 procent. Gällande självbestämmande och integritet så är Sollentuna den enda av jämförelsekommunerna som erbjuder sina brukare Bostad först. Bostad först är en modell som har tagits fram för att hitta boendelösningar till individer som lever i hemlöshet och går ut på möjligheten att erhålla en bostad som ej har villkoras av någon motprestation. Bostaden ses i modellen som en mänsklig rättighet och individen kan till exempel erbjudas frivilligt stöd i den egna bostaden istället för medverkan i en behandling. Socialkontoret har dock i uppdrag att se över modellen för lågtröskelboende och hur den eventuellt kan implementeras i kommunen. Samtliga nordvästkommuner saknar en brukarstyrd brukarrevision och även Stockholms län samt riket har ett lågt intresse för denna revision med 15 respektive 10 procent. Vidare så har Upplands-Bro inhämtat brukarnas synpunkter på den överenskommelse som kommunen har ingått med landstinget men har ej tagit del av anhörigas synpunkter gällande samma överenskommelse. Det är endast Sollentuna och Sundbyberg som har tagit hänsyn till vad de anhöriga har att säga.

244 4(6) Sidan 244 av 327 Alla nordvästkommuner erbjuder sina handläggare inom missbruk- och beroende en kontinuerlig ärendehandledning från extern handledare under perioden 1 december 2012 och 1 december 2013 vilket ses som mycket positivt. Även Stockholms län och riket visar på en mycket hög andel som erbjuder sina anställda denna handledning. Upplands-Bro har sedan 2013 inrättat en aktuell plan för kompetensutveckling hos sina anställda inom missbruks- och beroendeenheten. Inrättandet av en sådan plan innebär att den anställde har en samlad plan för sin kompetensutveckling samt att den nyligen har upprättats eller blivit reviderad. Det är ett stort bortfall inom den systematiska uppföljningen som innefattar bland annat sammanställning av klienter på gruppnivå för Ekerö, Järfälla, Solna samt Sundbyberg i årets Öppna jämförelse. Detta gör det svårt att göra en jämförelse mellan nordvästkommunerna inom detta område. Upplands-Bro har en sammanställning på gruppnivå som består av klienter som bor med barn och är unga vuxna men saknar uppgifter på de som är 65 år eller äldre samt de brukare som har kontakt med landstingets beroendevård eller har en SIP. Sammanställningarna i kommunen baseras på vilka klientgrupper som är prioriterade av enheten. Sollentuna visar här på en noterbart ansenlig uppföljning av verksamheten och har svarat ja på alla områden. Det finns ett välfungerande samarbete mellan Nordvästkommunera och FoUverksamhet, universitet eller högskola och samtliga kommuner har ett genomsnittligt tidsintervall från kontakt med socialkontor till första personliga besök på 4-7 dagar. Vidare så saknar Upplands-Bro både en strategi för unga vuxna, som innebär att det finns ett fokus på målgruppen unga vuxna mellan år som har en missbruks- och beroendeproblematik, samt en strukturerad öppenvård. Stockholms län inklusive nordvästkommunerna visar på en hög tillgänglighet för sin socialjoursverksamhet utanför kontorstid. Med tid så avses det att det finns bemanning dygnet runt vardagar, lördagar, söndagar samt helgdagar. Jourverksamheten kan ske i egen regi eller genom avtal med annan kommun. Kommunen tillhandahåller ej information på hemsidan om hur individer kan överklaga sina beslut. Individer som erhåller ett avslagsbeslut får tillsammans med beslutet en besvärshänvisning hur de ska överklaga, inom vilken tid och till vem. Individen får även muntlig information om att socialsekreteraren är behjälplig vid överklagningsförfarandet med praktisk hjälp. Upplands-Bro länkar till frivillig- och anhörigorganisationer på sin hemsida men det saknas skriftliga rutiner för att delge den enskilde information om hur de kan få en samordnad individuell plan SIP) eller hur de kan få ut sin journal.

245 Sidan 245 av 327 5(6) Positiva resultat inom missbruk- och beroendevården Resultat i årets Öppna jämförelse att samtliga handläggare inom missbruk- och beroendevård erbjuds en kontinuerlig ärendehandledning samt samlad plan för sin kompetensutveckling ses positivt. Vidare ser socialkontoret positivt på det utbredda sammarbetet mellan sordvästkommunera och FoU-verksamhet, universitet eller högskola. Detta samarbete bör tas tillvara på samt utvecklas. Förbättringsområden inom missbruk- och beroendevården Ett förbättringsområde inom Upplands-Bro kommun är att inrätta fler skritliga rutiner samt se över att rutiner är aktuella och revidera dem som inte är det. Skriftliga rutiner ser till att kvalitetssäkra verksamheten och leder till att varje individ erbjuds samma information. Utvecklingsarbetet av rutiner sker kontinuerligt inom Socialkontoret. Socialkontoret bör även se över den information som finns på Upplands-Bro kommuns hemsida och erbjuda individer en större inblick i vilka rättigheter och skyldigheter denne har. Informationen bör även tillgänglighetsanpassas i en större utsträckning så att fler individer kan ta del av denna. Sammanfattning av resultaten i Öppna jämförelser för PRIMA Beroende i Bro jämte beroendemottagningar i Nordvästkommunerna De beroendemottagningar som ingår i Öppna jämförelser inom nordvästkommunerna är Ekerö beroendemottagning i Ekerö kommun, PRIMA Beroende Bro i Upplands-Bro kommun, PRIMA Beroende Jakobsberg i Järfälla kommun, Sigtuna Beroendemottagning i Sigtuna kommun, Sollentuna beroendemottagning, Solna-Sundbyberg beroendemottagning som ligger i Solna samt Upplands-Väsby beroendemottagning. PRIMA Beroende är ansvarig för beroendevården för individer över 18 år som är boende i Järfälla kommun eller Upplands-Bro kommun. Verksamheten är integrerad med kommunernas beroendevård och arbetet sker i samverkan med psykiatrin och primärvården. Mottagningen har uppföljningsbara uppdrag ifrån både landstingets -och kommunens beställarfunktion men saknar enligt enkätsvaret i Öppna jämförelser aktuella rutiner för samverkan inom samtliga områden. Upplands- Bro kommun ingick dock en lokal överenskommelse om samverkan avseende vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning och/eller missbruk/beroende med Stockholms läns sjukvårdsområde, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Frivården vilket gör detta svar missvissande. Målet med samverkan är att den enskilde ska erhålla en vård och insatser som är samordnade mellan Upplands Bro kommuns socialkontor, vårdcentralerna Capio vårdcentral i Bro och Kungsängens vårdcentral samt Beroendecentrum och Prima vuxen Kungsängen Psykos. Det finns skriftliga rutiner inom PRIMA avseende insatser till personer med samsjuklighet samt att dessa följs upp men även att mottagningen har rutiner att erbjuda enskilda en stödperson att ta med på möten samt rutin för att gemensamt utforma vårdplaner. Det saknas en brukarstyrd brukarrevision och således att denna använts för verksamhetsutveckling. Mottagningen har även rutiner för att uppmärksamma barns behov genom information, råd och stöd när de har föräldrar med missbruks- och beroendeproblem. Det saknas en kartläggning av vilken typ av klienter som besöker mottagningen men det finns en systematisk uppföljning på resultaten av insatser utifrån mål på individnivå. Sammanställningens resultat ligger dock ej till grund för en

246 6(6) Sidan 246 av 327 granskning om insatserna tillgodoser behoven. Individer får sin första tid på mottagningen inom 4-7 dagar. Ekerö har här längst tidsintervall med 8-14 dagar medan Sollentuna erbjuder en tid inom tre dagar. Rutinerna att erbjuda stödinsats till vuxna respektive barn har försvunnit ifrån PRIMA ifrån 2013 till Samtliga nordvästkommuner har svarat nej på området avseende tillgänglighet utanför kontorstid och att det finns möjlighet till kontakt med mottagningens personal efter kontorstid på vardagskvällar, helger eller storhelger. Det finns nya aktuella rutiner för informationsutbyte mellan PRIMA Beroende och andra landstingsenheter samt andra externa aktörer men det saknas rutin för utbyte med övrig socialtjänst. Slutligen så finns det även en muntlig rutin för att informera den enskilde om dess rättigheter och dennes rätt att få ta del av sin journal. Barnperspektiv Ur ett barnperspektiv är det positivt att det finns en fungerande missbruk- och beroendevård i Upplands-Bro kommun som barn och ungdomar kan vända sig till men även vuxna som har missbruk- och beroendeproblematik och som befinner sig i barns närhet. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor: Upplands-Bro kommuns resultat i Öppna jämförelser avseende missbruks- och beroendevården tillsammans med resterande Nordvästkommuner, Stockholms län samt riket.

247 [Skriv text] Sidan 247 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Bilaga Öppna jämförelser missbruks och beroendevården i Nordvästkommunerna, Stockholms län samt riket 2014 Kommun/stadsdel Aktuell rutin för intern samordning - ekonomiskt bistånd Aktuell rutin för intern samordning - Barn och unga Aktuell rutin för intern samordning - LSS Aktuell rutin för intern samordning - Hemlöshet Ekerö JA JA JA JA Järfälla NEJ NEJ NEJ NEJ Sigtuna JA JA NEJ INTEGRERAT Sollentuna NEJ JA JA INTEGRERAT Solna NEJ NEJ NEJ INTEGRERAT Sundbyberg JA JA INTEGRERAT JA Upplands-Väsby NEJ NY RUTIN NEJ JA Upplands-Bro INTEGRERAT NEJ NEJ NEJ Stockholms län 67 % 59 % 41 % 62 % Riket 67 % 60 % 37 % 62 %

248 [Skriv text] Sidan 248 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Aktuell rutin för intern samordning - Socialpsykiatri Aktuell rutin för intern samordning - Äldreomsorgen Kommun/stadsdel Aktuell rutin för intern samordning - Våld mot närstående Aktuell överenskommelse med landsting Ekerö JA JA JA JA Järfälla NEJ NEJ NEJ NEJ Sigtuna NEJ INTEGRERAT NEJ NEJ Sollentuna INTEGRERAT NEJ JA JA Solna INTEGRERAT NY RUTIN NEJ NEJ Sundbyberg INTEGRERAT JA JA JA Upplands-Väsby NEJ NEJ NEJ NY ÖVERENSKOMMELSE Upplands-Bro NEJ INTEGRERAT NEJ NY ÖVERENSKOMMELSE Stockholms län 53 % 74 % 44 % 62 % Riket 62 % 75 % 28 % 40 %

249 [Skriv text] Sidan 249 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Rutin för att erbjuda enskilda att ha stödperson på möten Rutin för att dokumentera enskildas delaktighet Undertecknade genomförenadeplaner Bostad först Kommun/stadsdel Ekerö NEJ JA JA VISSA NEJ Järfälla NEJ NEJ JA VISSA NEJ Sigtuna NEJ JA JA SAMTLIGA NEJ Sollentuna JA JA JA VISSA JA Solna JA JA JA VISSA NEJ Sundbyberg NEJ JA JA SAMTLIGA NEJ Upplands-Väsby NEJ JA JA SAMTLIGA NEJ Upplands-Bro NEJ NEJ JA VISSA NEJ Stockholms län 15 % 72 % 31 % 25 % Riket 12 % 57 % 25 % 31 %

250 [Skriv text] Sidan 250 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Brukarstyrd brukarrevision Använt brukarrevision för verksamhetsutveckling Kommun/stadsdel Inhämtat brukares synpunkter till överenskommelse med landsting Inhämtat anhörigas synpunkter till överenskommelse med landsting Ekerö NEJ - JA NEJ Järfälla NEJ - NEJ NEJ Sigtuna NEJ BESLUTAT - NEJ NEJ Sollentuna NEJ BESLUTAT - JA JA Solna NEJ - NEJ NEJ Sundbyberg NEJ - JA JA Upplands-Väsby NEJ - NEJ BESLUTAT NEJ Upplands-Bro NEJ - JA NEJ Stockholms län 15 % 50 % 31 % 15 % Riket 10 % 50 % 34 % 21 %

251 [Skriv text] Sidan 251 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Kontinuerlig handledning Aktuell plan för personals kompetensutveckling Kompetensutveckling om stärkt föräldraroll Standardiserade bedömningsmetoder som underlag för behov av insats Kommun/stadsdel Ekerö JA JA NEJ JA Järfälla JA NEJ NEJ JA Sigtuna JA JA JA JA Sollentuna JA JA JA JA Solna JA JA NEJ JA Sundbyberg JA NEJ JA JA Upplands-Väsby JA JA JA JA Upplands-Bro JA JA JA JA Stockholms län 97 % 56 % 67 % 97 % Riket 89 % 49 % 54 % 89 %

252 [Skriv text] Sidan 252 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Dokumenterar antal där standardiserad bedömningsmetod inte är underlag för behov av insats Följt upp resultat av insatser utifrån mål - individnivå Sammanställning på gruppnivå Sammanställt klienter som bor med barn Kommun/stadsdel Ekerö NEJ JA VISSA NEJ - Järfälla JA JA VISSA NEJ - Sigtuna JA JA SAMTLIGA JA JA Sollentuna JA JA SAMTLIGA JA JA Solna JA JA VISSA NEJ - Sundbyberg JA JA VISSA NEJ - Upplands-Väsby JA JA VISSA JA RESULTAT NEJ Upplands-Bro JA JA VISSA JA BEHOV JA Stockholms län 89 % 31 % 33 % 81 % Riket 75 % 38 % 15 % 73 %

253 [Skriv text] Sidan 253 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Sammanställt antal unga vuxna Sammanställt antal klienter 65 år och äldre Kommun/stadsdel Sammanställt klienter med individuell plan och kontakt med hälso- och sjukvård Insatserna tillgodoser klientgruppernas behov Ekerö Järfälla Sigtuna JA NEJ JA JA Sollentuna JA JA JA JA Solna Sundbyberg Upplands-Väsby NEJ NEJ NEJ JA Upplands-Bro JA NEJ NEJ NEJ Stockholms län 76 % 67 % 33 % 67 % Riket 85 % 74 % 34 % 56 %

254 [Skriv text] Sidan 254 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Verksamhetsutveckling utifrån resultat av systematisk uppföljning Samarbete med FoUverksamhet/universitet/högskola Strategi för unga vuxna Strukturerad öppenvård Kommun/stadsdel Ekerö - JA NEJ JA Järfälla - NEJ NEJ NEJ Sigtuna JA JA JA JA Sollentuna JA JA NEJ JA Solna - JA NEJ JA Sundbyberg - JA NEJ JA Upplands-Väsby JA JA JA JA Upplands-Bro NEJ JA NEJ NEJ Stockholms län 67 % 72 % 41 % 79 % Riket 59 % 49 % 28 % 71 %

255 [Skriv text] Sidan 255 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Tid till första besök Rutin för stödinsatser till närstående vuxna Rutin för stödinsatser till närstående barn Social jourverksamhet Kommun/stadsdel Ekerö INOM 4-7 DAGAR JA JA DELVIS Järfälla INOM 4-7 DAGAR NEJ NEJ JA Sigtuna INOM 4-7 DAGAR JA JA JA Sollentuna INOM 4-7 DAGAR JA JA JA Solna INOM 4-7 DAGAR JA JA JA Sundbyberg INOM 8-14 DAGAR NEJ JA JA Upplands-Väsby INOM 4-7 DAGAR JA JA JA Upplands-Bro INOM 4-7 DAGAR JA NEJ JA Stockholms län - 74 % 62 % 97 % Riket - 70 % 67 % 69 %

256 [Skriv text] Sidan 256 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Information på kommunens webbplats om hur beslut överklagas Länk på kommunens webbplats till anhörigorganisation Kommun/stadsdel Länk på kommunens webbplats till frivilligorganisation och brukarorganisation Uppföljningssystem för insatser utan biståndsbeslut Ekerö JA JA BÅDA JA ENDAST BISTÅNDSBESLUT Järfälla JA FRIVILLIGORGANISATION NEJ NEJ Sigtuna JA NEJ NEJ JA Sollentuna NEJ JA BÅDA JA JA Solna JA NEJ NEJ JA Sundbyberg NEJ JA BÅDA JA ENDAST BISTÅNDSBESLUT Upplands-Väsby NEJ JA BÅDA JA NEJ Upplands-Bro NEJ FRIVILLIGORGANISATION JA JA Stockholms län 56 % 67 % 54 % 79 % Riket 46 % 54 % 45 % 71 %

257 [Skriv text] Sidan 257 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Rutiner för att delge information om samordnad individuell plan Rutiner för att delge information om att ta ut journal Rutiner för att delge information om överklagan Information om överklagan lämnas vid beslut Kommun/stadsdel Ekerö NEJ NEJ NEJ JA Järfälla NEJ NEJ JA MUNTLIGT OCH SKRIFTLIGT JA Sigtuna JA MUNTLIGT JA MUNTLIGT JA MUNTLIGT OCH SKRIFTLIGT JA Sollentuna JA MUNTLIGT JA MUNTLIGT JA MUNTLIGT OCH SKRIFTLIGT JA Solna NEJ JA MUNTLIGT JA MUNTLIGT OCH SKRIFTLIGT JA Sundbyberg NEJ NEJ JA SKRIFTLIGT JA Upplands-Väsby NEJ NEJ JA MUNTLIGT OCH SKRIFTLIGT JA Upplands-Bro NEJ NEJ JA SKRIFTLIGT JA Stockholms län 36 % 49 % 92 % 100 % Riket 34 % 32 % 79 % 99%

258 Sidan 258 av 327

259 Sidan 259 av 327 Ärende 10

260 Sidan 260 av 327

261 Socialkontoret Sidan 261 av 327 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Stina Forsberg Socialnämnden Redovisning av öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Förslag till beslut Socialnämnden lägger informationen till handlingarna Sammanfattning På regeringens uppdrag så undersöker Socialstyrelsen årligen stödet till personer med funktionsnedsättning enligt LSS och stödet till personer med psykisk funktionsnedsättning genom Öppna jämförelser. Årets undersökning är den femte till ordningen och resultatet grundar sig på ett antal enkäter som Socialstyrelsen sänt ut. Socialkontoret har jämfört kommunens resultat i undersökningen med övriga nordvästkommuner i länet (Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg och Upplands-Väsby). Även resultatet för Stockholms län och riket är inkluderade i analysen. Upplands-Bro kommuns positiva resultat i 2014 års undersökning hittas bland annat inom den interna samordningen av verksamheterna där det finns väldokumenterade skriftliga rutiner för hur arbetet ska bedrivas och hur kvaliteten för brukarna ska öka. Det ses även positivt av Socialkontoret att det har införts samt genomförts brukarundersökningar inom LSS- enheten. Brukarundersökningar ger brukarna tillfälle att kunna påverka sin situation och förbättra den verksamhet som kommunen bedriver. Resultatet visar även på att det finns en mycket hög kompetens ibland handläggarna inom LSS- enheten samt att omsättningen ibland personalen har minskat. Förbättringsområden är att utveckla tillgängligheten på kommunens hemsida och erbjuda individer med funktionsnedsättning fler möjligheter att ta del av sina rättigheter och skyldigheter. Det bör även ske en översyn av den samverkan och det samarbete som bedrivs mellan arbetet med stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS och externa aktörer i dagsläget då dessa nästintill är obefintligt. Beslutsunderlag Socialnämndens tjänsteskrivelse den 28 juli Ärendet Bakgrund På regeringens uppdrag så undersöker Socialstyrelsen årligen stödet till personer med funktionsnedsättning enligt LSS och stödet till personer med psykisk funktionsnedsättning genom Öppna jämförelser. Årets undersökning är den femte till ordningen. Det övergripande målet med Öppna jämförelser är att stödja nationella aktörer, ansvariga huvudmän samt utförare i arbetet med att främja en god vård och omsorg för den enskilde.

262 2(5) Sidan 262 av 327 Öppna jämförelser kan användas som ett verktyg av kommuner för att följa, analysera och utveckla sin socialtjänst men även för att utveckla hälso- och sjukvårdens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Jämförelsen ger kommunen tillfälle att analysera sin verksamhet över tid men även möjligheten att jämföra sig med andra kommuner. Det är av vikt att tänka på att uppgifterna som presenteras i de Öppna jämförelserna inte ger en heltäckande blid av vad som är god kvalitet inom socialtjänsten och det är därför viktigt att resultaten analyseras vidare samt kompletteras med annat underlag. Resultaten kan dock ligga till underlag för att förbättra kvaliteten i verksamheterna. Socialstyrelsen redovisar både jämförelsen avseende av stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS och jämförelsen om stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i samma rapport. Socialkontoret har dock valt att dela upp dessa två områden för att kunna ge en bättre analys av respektive område samt en bättre överblick av resultaten. Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Resultatet i Öppna jämförelser grundar sig på ett antal enkäter som Socialstyrelsen sänt ut. Svarsfrekvensen var hög ibland de svarande kommunerna samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Den sammanfattning som Socialstyrelsen redovisar i sin rapport visar bland annat på att det endast är 12 procent av kommunerna i riket som följer upp samtliga av sina beslut om bostad med särskild service inom ett år. För daglig verksamhet är siffran 14 procent. Vidare så visar enskilda utförare överlag på ett bättre resultat än kommunala utförare. De enskilda utförarna var till exempel bättre på 21 av 26 indikatorer inom insatserna bostad med särskild service och daglig verksamhet. Socialkontoret har jämfört kommunens resultat i undersökningen med övriga nordvästkommuner i länet (Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg och Upplands-Väsby). Även resultatet för Stockholms län och riket är inkluderade i analysen. Bilaga 1 är en sammanställning av Upplands-Bro kommuns resultat i Öppna jämförelser avseende stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS tillsammans med resterande Nordvästkommuner, Stockholms län samt riket. Sammanfattning av resultaten i Öppna jämförelser för Upplands-Bro kommun jämte nordvästkommunerna, Stockholms län samt riket Upplands-Bro har en välfungerande intern samordning med tillhörande rutiner. Det är noterbart att de andra nordvästkommunerna inte har en lika hög samordning. Den interna samordningen beskriver rutiner som har ett definitivt tillvägagångssätt på hur de ska genomföras. Rutinen ska vara beslutad skriftligt på ledningsnivå samt ha en uppföljning för hur samordningen ska ske mellan LSS-området och andra områden inom socialtjänsten. Upplands-Bro har även svarat att områdena socialpsykiatri samt äldreomsorg är integrerade vilket innebär att samverkansrutinen mellan dessa områden inte är relevant eftersom verksamheterna bedrivs av samma chef och personal. Förbättringsområdet inom den interna samordningen finns inom området hemlöshet men ingen av nordvästkommunerna bedriver en sådan samordning i dagsläget. Även Stockholms län samt riket visar på en låg samordning inom hemlöshet på 16 procent respektive 35 procent.

263 Sidan 263 av 327 3(5) Inom den externa samordningen så har Upplands-Bro en samordning inom hälften av de områden som anges. Med extern samverkan avses att det bedrivs ett övergripande gemensamt handlande på ett organisatorsikt plan mellan till exempel kommunen och arbetsförmedlingen eller landstingens olika habiliteringsavdelningar. Sollentuna är den kommun som utmärker sig inom denna kategori genom att ha en samordning inom samtliga områden. Kommunen bedrev en samverkan med Landstingets vuxenhabilitering under 2013, en samverkan som har försvunnit till Att denna samverkan har försvunnit beror på omstruktureringar inom lanstinget. Det finns alltså stora möjligheter att återuppta en samverkan med landstingets vuxenhabilitering när deras nya organisation har lagt sig. En individuell plan är en vård- och omsorgsplan för beslutande insatser/åtgärder som upprättas på begäran av och tagits fram i samråd med den enskilde som beviljats insats enligt LSS. Flertalet av nordvästkommunerna saknar i dagsläget en aktuell rutin för att erbjuda en individuell plan och detta gäller även således Upplands-Bro kommun i Socialstyrelsens Öppna jämförelser. Även snittet för Stockholms län och riket är lågt på 26 procent respektive 37 procent. Upplands-Bro arbetar dock inte med individuella planer utan med genomförandeplaner som är ett krav på utföraren samt med uppföljning av insatser som är ett krav på myndigheten. Dessa kan likaställas med en individuell plan och visar på att enkätsvaren i Öppna jämförelser kan ge ett missvisande svar. Biståndsenheten kommer att upprätta individuella planer inom LSS under 2015 samt införa dokumenterade rutiner avseende information. Upplands-Bro kommun saknar för näravande precis som flertalet av de andra jämförelsekommunerna information som antingen är på lättläst svenska eller inspelat på teckenspråk på sin hemsida. Genom att erbjuda dessa alternativa format så ökar tillgängligheten för att den enskilde att kunna ta del på om information om insatser enligt LSS. Upplands-Bro erbjuder dock denna information på tal eller textfil. Upplands-Bro kommun saknade under 2013 skriftliga rutiner att följa upp beslut avseende bostad med särskild service inom ett år. Socialkontoret inrättade dock skriftliga rutiner kring uppföljning av bostad LSS under 2013 och visar på en uppföljning av 27 procent av besluten till 2014 års enkät. Detta är en siffra som går att förbättra avsevärt till framtida jämförelser då det endast är Järfälla som har en sämre uppföljning på 24 procent av besluten avseende bostad med särskild service inom ett år. I topp ligger Solna på 88 procent men Stockholm län har en låg siffra på en uppföljning av 21 procent och riket är ännu lägre på 12 procent. Gällande andel beslut om daglig verksamhet som följs upp inom ett år ligger Upplands-Bro på 70 procent samt andel beslut om ledsagarservice som följs upp inom ett år på 94 procent. Detta är långt över snittet i både Stockholms län och riket och ligger i linje med Nordvästkommunernas resultat. Solna har dock bäst resultat i denna kategori med mycket höga siffror. Det finns stora förbättringsmöjligheter avseende samarbetet mellan LSSenheten och arbetsmarknadsenheten. Det finns inga individer i som gått ifrån daglig verksamhet till skyddat arbete och det finns heller inga individer som fått möjligheten till att prova på arbete. Nordvästkommunerna svarar överlag nej på områdena inom arbetsmarknad där området individer som gått ifrån daglig verksamhet till skyddat arbete är det som utmärker sig med mest positiva svar.

264 4(5) Sidan 264 av 327 Brukarundersökningar är en undersökning som avser att ge den enskilde individen en möjlighet att framföra sin uppfattning om den verksamhet som den brukar. Undersökningen kan genomföras till exempel genom enkäter eller strukturerade intervjuer. Upplands-Bro införde brukarundersökningar inom sin verksamhet under föregående år och har här ett område där kommunen har stora förbättringsmöjligheter, inte bara i inrapporteringen till Socialstyrelsen utan även inom den egna verksamheten. Upplands-Bro kommun visar höga resultat inom området kunskapsbaserad verksamhet precis som de andra jämförelsekommunerna samt Stockholms län och hela riket. Att kommunen tillhör den tredjedel av jämförelsekommunerna som erbjuder sina LSS- handläggare en aktuell och samlad plan för sin egen utveckling ses som mycket positivt. Positiva resultat inom stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Den interna samordningen inom Upplands-Bro kommun gällande stöd till personer med funktionsnedsättning fungerar väldigt bra och Socialkontoret ser mycket positivt på detta. Inom detta område så finns det väl dokumenterade rutiner och som hjälper till att höja kvaliteten för den verksamhet som bedrivs. Flertalet brukarundersökningar har genomförts inom Socialkontorets olika enheter varav LSS- enheten är en av dessa. Inom brukarundersökningen låg fokus på hur vuxna med LSS-insatser upplevade omsorgen i bostäder med särskild service samt inom daglig verksamhet. Frågeställningen är relevant då Socialkontoret ständigt bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete inom sin verksamhet och ger brukarna tillfälle att kunna yttra sig och således en möjlighet att kunna påverka. Förbättringsområden inom stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Upplands-Bro kommun kan bli bättre på att öka tillgängligheten på sin hemsida och framförallt erbjuda individer med funktionsnedsättning enligt LSS information om sina rättigheter och skyldigheter på lättläst svenska. Kommunen borde här se över möjligheten att samarbeta med någon eller några andra Nordvästkommuner. De stora förbättringsmöjligheterna finns dock inom samverkan och samarbete. En samverkan som specifikt bör ses över är den mellan biståndsenheten och arbetsmarknadsenheten, en samverkan som för tillfället enligt inrapporterade uppgifter till Socialstyrelsen inte existerar.

265 Sidan 265 av 327 5(5) Barnperspektiv Ur ett barnperspektiv är det positivt att det finns en välfungerande intern samordning inom Upplands-Bro kommun som erbjuder stöd till barn och unga med funktionsnedsättning enligt LSS. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor: Upplands-Bro kommuns resultat i Öppna jämförelser avseende stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS tillsammans med resterande Nordvästkommuner, Stockholms län samt riket

266 Sidan 266 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Bilaga Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS i Nordvästkommunerna, Stockholms län samt riket 2014 Kommun/stadsdel Aktuell rutin för samordning med området barn och unga Aktuell rutin för samordning med området ekonomiskt bistånd Aktuell rutin för samordning med området hemlöshet Aktuell rutin för samordning med området missbruk Ekerö NEJ NEJ NEJ NEJ Järfälla NEJ NEJ NEJ NEJ Sigtuna NEJ NEJ NEJ NEJ Sollentuna JA NEJ NEJ NEJ Solna NEJ NEJ NEJ NEJ Sundbyberg NEJ NEJ NEJ INTEGRERAT Upplands-Väsby NEJ NEJ NEJ NEJ Upplands-Bro JA JA NEJ JA Stockholms län 37 % 24 % 16 % 34 % Riket 47 % 34 % 35 % 43 %

267 Sidan 267 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Aktuell rutin för samordning med socialpsykiatri Aktuell rutin för samordning med äldreomsorg Kommun/stadsdel Aktuell rutin för samordning med området våld i nära relationer Aktuell överenskommelse om samverkan med Arbetsförmedlingen Ekerö NEJ NEJ NEJ NEJ Järfälla INTEGRERAT JA JA NEJ Sigtuna INTEGRERAT NEJ INTEGRERAT NEJ Sollentuna NEJ JA JA JA Solna NEJ NEJ JA JA Sundbyberg INTEGRERAT NEJ NEJ NEJ Upplands-Väsby INTEGRERAT NEJ INTEGRERAT NEJ Upplands-Bro INTEGRERAT JA INTEGRERAT NEJ Stockholms län 63 % 45 % 58 % 8 % Riket 61 % 47 % 45 % 16 %

268 Sidan 268 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Aktuell överenskommelse om samverkan med Försäkringskassan Aktuell överenskommelse om samverkan med landstingets barnhabilitering Aktuell överenskommelse om samverkan med landstingets vuxenhabilitering Aktuell överenskommelse om samverkan med landstingets barnpsykiatri Kommun/stadsdel Ekerö NEJ NEJ NEJ JA Järfälla NEJ JA NEJ JA Sigtuna NEJ NEJ NEJ JA Sollentuna JA JA JA JA Solna JA NEJ NEJ NEJ Sundbyberg NEJ NEJ NEJ NEJ Upplands-Väsby NEJ NEJ NEJ NEJ Upplands-Bro NEJ JA NEJ JA Stockholms län 11 % 45 % 29 % 47 % Riket 17 % 38 % 30 % 50 %

269 Sidan 269 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Aktuell överenskommelse om samverkan med landstingets vuxenpsykiatri Aktuell rutin erbjudande om individuell plan Information om LSS på lättläst svenska Information om LSS på teckenspråk Kommun/stadsdel Ekerö JA NEJ JA NEJ Järfälla JA JA NEJ NEJ Sigtuna JA NEJ NEJ NEJ Sollentuna JA JA NEJ NEJ Solna NEJ JA JA NEJ Sundbyberg NEJ NEJ NEJ NEJ Upplands-Väsby JA NEJ NEJ NEJ Upplands-Bro JA NEJ NEJ NEJ Stockholms län 55 % 26 % 45 % 21 % Riket 56 % 37 % 42 % 9 %

270 Sidan 270 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Information om LSS som talad information Information om LSS i textfil Samtliga beslut om bostad med särskild service följs upp Samtliga beslut om daglig verksamhet följs upp Kommun/stadsdel Ekerö JA JA 32 % 23 % Järfälla NEJ JA 24 % 38 % Sigtuna NEJ NEJ 48 % 47 % Sollentuna JA NEJ 80 % 90 % Solna ja NEJ 88 % 97 % Sundbyberg NEJ NEJ 58 % 62 % Upplands-Väsby NEJ NEJ 0 % 0 % Upplands-Bro JA JA 27 % 70 % Stockholms län 50 % 53 % 21 % 26 % Riket 46 % 59 % 12 % 14 %

271 Sidan 271 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Samtliga beslut om ledsagarservice följs upp Kommunen betalar för ledsagarens omkostnader Den enskilde kan påverka vem som ska ledsaga Enskildas uppfattning används för att utveckla verksamheten Kommun/stadsdel Ekerö DELVIS JA JA JA Järfälla 63 % JA JA JA Sigtuna 50 % JA JA NEJ Sollentuna 75 % JA JA JA Solna 100 % JA JA JA Sundbyberg ALLA JA JA JA Upplands-Väsby 0 % JA JA JA Upplands-Bro 94 % JA JA JA Stockholms län 43 % 92 % 97 % 76 % Riket 31 % 82 % 94 % 51 %

272 Sidan 272 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Habiliteringsersättning utgår till deltagare i daglig verksamhet Övergång till förvärvsarbete Övergång till skyddat arbete eller praktikplats Rutin för att pröva möjligheten till arbete eller praktik Kommun/stadsdel Ekerö JA NEJ JA JA Järfälla JA JA NEJ JA Sigtuna JA NEJ JA NEJ Sollentuna JA NEJ JA NEJ Solna JA JA JA NEJ Sundbyberg JA NEJ JA NEJ Upplands-Väsby JA NEJ NEJ NEJ Upplands-Bro JA NEJ NEJ NEJ Stockholms län 100 % 24 % 39 % 13 % Riket 87 % 16 % 32 % 13 %

273 Sidan 273 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Strukturerad inskolningsperiod för samtliga LSS-handläggare Arbetat längre än ett år Socionomexamen Individuell kompetensutvecklingsplan Kommun/stadsdel Ekerö JA 58 % 100 % 100 % Järfälla JA 66 % 92 % 100 % Sigtuna NEJ 100 % 100 % 0 % Sollentuna JA 100 % 100 % 100 % Solna JA 100 % 100 % 100 % Sundbyberg JA 100 % 100 % 0 % Upplands-Väsby JA 98 % 100 % 100 % Upplands-Bro JA 80 % 100 % 67 % Stockholms län 86 % 80 % 96 % 76 % Riket REDOVISAS EJ 80 % 95 % 69 %

274 Sidan 274 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Kontinuerlig ärendehandledning Samlad plan för kompetensutveckling Kommun/stadsdel Ekerö 100 % JA Järfälla 100 % NEJ Sigtuna 100 % NEJ Sollentuna 100 % JA Solna 100 % NEJ Sundbyberg 100 % NEJ Upplands-Väsby 100 % NEJ Upplands-Bro 100 % JA Stockholms län 95 % 26 % Riket 81 % 42 %

275 Sidan 275 av 327 Ärende 11

276 Sidan 276 av 327

277 Socialkontoret Sidan 277 av 327 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Stina Forsberg Socialnämnden Redovisning av Öppna Jämförelser av stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning 2014 Förslag till beslut Socialnämnden lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning På regeringens uppdrag så undersöker Socialstyrelsen årligen stödet till personer med funktionsnedsättning enligt LSS och stödet till personer med psykisk funktionsnedsättning genom Öppna jämförelser. Årets undersökning är den femte till ordningen. Resultatet i Öppna jämförelser grundar sig på ett antal enkäter som Socialstyrelsen sänt ut. Socialkontoret har jämfört kommunens resultat i undersökningen med övriga nordvästkommuner i länet (Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg och Upplands-Väsby). Även resultatet för Stockholms län och riket är inkluderade i analysen. Upplands-Bro kommuns positiva resultat i 2014 års undersökning hittas bland annat inom den interna samordningen där det finns aktuella rutiner inom samtliga områden som beskriver hur arbetet ska bedrivas samt hur kvaliteten för brukarna ska öka. Det är även positivt att Upplands-Bro kommun har ett utbrett sammarbete med externa aktörer såsom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och landstinget samt införandet av brukarundersökningar. Ett förbättringsområde inom stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning är att det bör ske en översyn av det interna samarbetet med arbetsmarknadsenheten. Beslutsunderlag Socialnämndens tjänsteskrivelse den 28 juli 2014 Ärendet Bakgrund På regeringens uppdrag så undersöker Socialstyrelsen årligen stödet till personer med funktionsnedsättning enligt LSS och stödet till personer med psykisk funktionsnedsättning genom Öppna jämförelser. Årets undersökning är den femte till ordningen. Det övergripande målet med Öppna jämförelser är att stödja nationella aktörer, ansvariga huvudmän samt utförare i arbetet med att främja en god vård och omsorg för den enskilde. Öppna jämförelser kan användas som ett verktyg av kommuner för att följa, analysera och utveckla sin socialtjänst men även för att utveckla hälso- och

278 2(5) Sidan 278 av 327 sjukvårdens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Jämförelsen ger kommunen tillfälle att analysera sin verksamhet över tid men även möjligheten att jämföra sig med andra kommuner. Det är av vikt att tänka på att uppgifterna som presenteras i de Öppna jämförelserna inte ger en heltäckande blid av vad som är god kvalitet inom socialtjänsten och det är därför viktigt att resultaten analyseras vidare samt kompletteras med annat underlag. Resultaten kan dock ligga till underlag för att förbättra kvaliteten i verksamheterna. Socialstyrelsen redovisar både jämförelsen avseende av stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS och jämförelsen om stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i samma rapport. Socialkontoret har dock valt att dela upp dessa två områden för att kunna ge en bättre analys av respektive område samt en bättre överblick av resultaten. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Resultatet i Öppna jämförelser grundar sig på ett antal enkäter som Socialstyrelsen sänt ut. Svarsfrekvensen var hög ibland de svarande kommunerna samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Den sammanfattning som Socialstyrelsen redovisar i sin rapport visar bland annat på att andelen kommuner som bedriver uppsökande verksamhet för individer med psykisk funktionsnedsättning år 2014 har minskat till 40 procent ifrån 51 procent år Noterbart är att samtliga indikatorer som visar på att det finns en samverkan mellan landsting och kommuner innefattar stora variationer på svar och visar även på en stor regional skillnad. Till exempel så varierar antalet kommuner som har en överenskommelse om samarbete kring psykisk funktionsnedsättning med 29 procent till 100 procent mellan olika län i riket. Socialkontoret har jämfört kommunens resultat i undersökningen med övriga nordvästkommuner i länet (Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg och Upplands-Väsby). Även resultatet för Stockholms län och riket är inkluderade i analysen. Bilaga 1 är en sammanställning av Upplands-Bro kommuns resultat i Öppna jämförelser avseende stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning tillsammans med resterande Nordvästkommuner, Stockholms län samt riket. Sammanfattning av resultaten i Öppna jämförelser för Upplands-Bro kommun jämte Nordvästkommunerna, Stockholms län samt riket Upplands-Bro kommun har en fungerande intern samordning. Områdena hemlöshet, LSS samt äldreomsorg är dock integrerade i sin samordning vilket innebär att rutinen för samverkan mellan dessa områden inte är relevant eftersom verksamheterna bedrivs av samma chef och personal. Enligt Socialstyrelsen så har Upplands-Bro kommun rapporterat in att vi saknar en intern samordning gällande området våld i nära relationer. Denna information är dock felaktig. Kommunen har samordning inom detta område precis som det rapporterades in under Inom Stockholms län samt i riket så har ungefär häften av kommunerna en fungerande intern samordning vilket visar på att det finns stora förbättringsmöjligheter i landet som helhet. En extern samordning innebär i sin tur att kommunen har en överenskommelse med landstinget avseende samarbete som ska underlätta då den enskilde är i behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter och professioner. Syftet med

279 Sidan 279 av 327 3(5) överenskommelserna är att tydliggöra huvudmännens ansvar inom området, resursfördelning men även att reglera gemensamt satta mål och rutiner för samverkan i enskilda ärenden. Socialstyrelsen kräver även att överenskommelsen ska vara aktuell vilket innebär att den upprättas eller följts upp mellan 21 november 2012 och 21 november 2013 I Öppna Jämförelser för stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning år 2014 så framkommer det i tabellen att Upplands-Bro kommun har svarat nej på om kommunen har aktuella överenskommelser med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt landstinget. Även denna information är felaktig då Upplands-Bro kommun ingick en överenskommelse avseende vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning och/eller missbruk/beroende med dessa aktörer under Kommunen har även samverkan med andra externa aktörer såsom vårdcentralerna i Kungsängen och Bro, beroendevården, psykosmottagningen samt frivården. Överlag i landet så är denna samverkan inte utbred och det är som högt 20 procent av kommunerna som har en fungerande samverkan med dessa aktörer. Det ser dock bättre ut inom området överenskommelse med landstinget inom riket och 70 procent av kommunerna har denna samordning. En individuell plan är en vård- och omsorgsplan som beskriver insatser eller årgärder som den enskilde har behov av. Behoven gäller inom både hälso- och sjukvård samt inom socialtjänsten och planen har tagits fram genom en samordnad vård- och omsorgsplanering. Individuella planer regleras i 12 kap 7 SoL och 3 f HSL. Upplands-Bro kommun är en av tre nordvästkommuner som saknar aktuell rutin för upprättande av individuell plan avseende individer med psykisk funktionsnedsättning. Denna information blir dock missvisande då Upplands-Bro inte använder sig av termen individuell plan utan utav genomförandeplaner, som är ett krav på utföraren, samt av uppföljning av insatser som är ett krav på myndigheten. Dessa kan likaställas med en individuell plan och visar på att enkätsvaren i Öppna jämförelser kan ge ett missvisande svar om verksamheten ej analyserar svaren vidare. Det saknas i dagsläget en funktion för uppsökande verksamhet i Upplands-Bro kommun. Med uppsökande verksamhet avses att det finns en tydlig funktion som har till uppgift att bedriva ett utåtriktat och aktivt arbete för att identifiera, för kommunen okända personer, med psykisk funktionsnedsättning som är i behov av socialtjänstens insatser och erbjuda dem stöd. Det är endast tre av Nordvästkommunerna som erbjuder denna funktion och det verkar således inte vara en så vanligt förekommande verksamhet i den kommunala verksamheten. Socialstyrelsen jämför vidare hur väl kommunerna ger riktade informationsinsatser till personer med psykisk funktionsnedsättning eller till deras anhöriga. Informationen ska vara tillgänglig på kommunens hemsida och omfatta individens skyldigheter och rättigheter men även vilket utbud av verksamheter och insatser som kommunen erbjuder. Samtliga nordvästkommuner visar på en hög tillgänglighet via sina hemsidor där Sigtuna är den enda som erbjuder sina medborgare information även via annonser i massmedia. Samtliga jämförelsekommuner förutom Upplands-Väsby använder sig av ITsystem som kan hantera handläggningsprocessen inom myndighetsutövning och som är anpassat för att kunna registrera relevanta uppgifter som tas ut såsom statistik. Andelen kommuner i Stockholms län samt i riket som har likvärdiga system är mycket hög på 94 procent respektive 86 procent.

280 4(5) Sidan 280 av 327 Vidare så har brukarorganisationer ej givits möjlighet att lämna synpunkter på framtagandet av överenskommelse med landstinget inom Upplands-Bro kommun och det finns heller ingen brukarinflytesamordnare inom kommunen. Upplands- Bro kommun har dock som alla andra nordvästkommuner ett råd för funktionshinderfrågor och är den enda kommunen som har en brukarrevision. En brukarrevision är en systematisk granskning av en enhet eller verksamhet som ger vård, stöd eller service till individer och som utförs av brukare eller närstående. Kommunen har genomfört brukarundersökningar inom både äldreomsorgen samt LSS. Till hösten 2014 ska det genomföras en undersökning inom myndighet- och beställaravdelningen. Upplands-Bro kommun är den enda av nordvästkommunerna som inte erbjuder individer ett personligt ombud i de Öppna jämförelserna. Denna information är dock vilseledande då kommunen har valt att använda sig av termen personligt stöd istället för personligt ombud. Det personliga stödet finns med i Riktlinjer för biståndsenhetens handläggning enligt lagen om stöd och service (LSS) som antagits på Socialnämnden. Samtliga nordvästkommuner erbjuder sina invånare en strukturerad sysselsättning med individuell målsättning samt uppföljning. Andelen som har socialt kooperativ är dock lägre och endast tre av åtta kommuner erbjuder detta. Avseende arbetsmarknad så har kommunen svarat nej på alla tre områden och erbjuder ej individer arbetslivsinriktad rehabilitering, sysselsättningsinsats till förvärvsarbete eller möjligheten att för individer att gå ifrån sysselsättning till skyddat arbete. Samtliga särskilda boenden enligt SoL är fullvärdiga inom kommunen vilket är mycket bra, endast tre stycken av nordvästkommunerna kan erbjuda fullvärdiga boenden. En behovsutredning är en kartläggning av hur en individs livssituation ser ut samt en kartläggning av vilket behov av insatser som individen med psykisk funktionsnedsättning kan behöva. Upplands-Bro är en av två nordvästkommuner som gör behovsanalyser. Med detta så innebär det att kommunen har genomfört en eller flera behovsinventeringar i samverkan med Landstinget under perioden 1 januari 2010 till 21 november Positiva resultat inom stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Precis som inom den Öppna jämförelsen av stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS så finns det aktuella rutiner inom den interna samordningen inom psykisk funktionsnedsättning i samtliga områden. Det ses som väldigt positivt av Socialkontoret att de aktuella rutinerna är skriftliga för att kvalitetsäkra verksamheterna. Det systematiska förbättringsarbetet kan dock alltid förbättras och Socialkontoret bedriver konstant ett sådant arbete. Det är även positivt att Upplands-Bro kommun har ett utbrett sammarbete med externa aktörer såsom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och landstinget Genomförande av brukarundersökningar inom verksamheten är ett sätt att ge brukarna möjlighet att påverka sin situation. De kvalitetsaspekter som kan undersökas i en undersökning brukar oftast anknyta till mål som finns angivna i lagstiftning. Mål som handlar om brukarens möjligheter till just inflytande och delaktighet, självbestämmande och integritet, kontinuitet i hjälpinsatserna och tillgänglighet. Upplands-Bro har hittills genomfört brukarundersökningar inom både äldreomsorgen och LSS. Socialkontoret kommer att genomföra flera brukarundersökningar i verksamheten inom en snar framtid.

281 Sidan 281 av 327 5(5) Förbättringsområden inom stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Ett förbättringsområde inom stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning är att det interna samarbetet med Arbetsmarknadsenheten bör ses över då det enligt resultatet i Öppna jämförelser i dagsläget är obefintligt. Upplands-Bro kommun kan även som i ett led i sitt kvalitetsarbete ge brukarorganisationer möjlighet att lämna synpunkter på framtagande av framtida överenskommelser. Barnperspektiv Ur ett barnperspektiv är det positivt att det finns en välfungerande intern samordning inom Upplands-Bro kommun som erbjuder stöd till barn och unga med psykisk funktionsnedsättning eller till vuxna med psykisk funktionsnedsättning som finns i barns närhet. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Bilagor: Jesper Kyrk Avdelningschef Upplands-Bro kommuns resultat i Öppna jämförelser avseende stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning tillsammans med resterande Nordvästkommuner, Stockholms län samt riket.

282 Sidan 282 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Bilaga Öppna Jämförelser stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Nordvästkommunerna, Stockholms län samt riket 2014 Kommun/stadsdel Aktuell rutin för samordning med området barn och unga Aktuell rutin för samordning med området ekonomiskt bistånd Aktuell rutin för samordning med området hemlöshet Aktuell rutin för samordning med området missbruk Ekerö JA INTEGRERAT INTEGRERAT INTEGRERAT Järfälla NEJ NEJ NEJ NEJ Sigtuna NEJ NEJ NEJ NEJ Sollentuna JA JA INTEGRERAT INTEGRERAT Solna JA NEJ INTEGRERAT INTEGRERAT Sundbyberg NEJ NEJ NEJ INTEGRERAT Upplands-Väsby NEJ NEJ NEJ NEJ Upplands-Bro JA JA INTEGRERAT JA Stockholms län 42 % 50 % 47 % 58 % Riket 51 % 43 % 44 % 54 %

283 Sidan 283 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Kommun/stadsdel Aktuell rutin för samordning med LSS-området Aktuell rutin för samordning med området våld i nära relationer Aktuell rutin för samordning med äldreomsorg Aktuell överenskommelse om samverkan med Arbetsförmedlingen Ekerö JA INTEGRERAT JA NEJ Järfälla INTEGRERAT JA JA NEJ Sigtuna INTEGRERAT NEJ INTEGRERAT NEJ Sollentuna JA JA JA JA Solna NEJ JA NEJ JA Sundbyberg INTEGRERAT NEJ NEJ JA Upplands-Väsby INTEGRERAT NEJ INTEGRERAT NEJ Upplands-Bro INTEGRERAT NEJ INTEGRERAT NEJ Stockholms län 72 % 61 % 54 % 17 % Riket 55 % 55 % 38 % 20 %

284 Sidan 284 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Kommun/stadsdel Aktuell överenskommelse om samverkan med Försäkringskassan Aktuell överenskommelse om samarbete med landstinget Aktuell rutin för upprättande av samordnad individuell plan Uppsökande verksamhet Ekerö NEJ JA JA JA Järfälla NEJ JA JA JA Sigtuna NEJ JA JA NEJ Sollentuna JA JA JA NEJ Solna JA NEJ JA JA Sundbyberg JA JA NEJ NEJ Upplands-Väsby NEJ NEJ NEJ NEJ Upplands-Bro NEJ NEJ NEJ NEJ Stockholms län 19 % 75 % 64 % 44 % Riket 19 % 70 % 71 % 40 %

285 Sidan 285 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Kommun/stadsdel Information via annonser i massmedia Information på webbplats Information via informationsblad Information via informationsguide Ekerö NEJ JA JA JA Järfälla NEJ NEJ JA NEJ Sigtuna JA JA JA JA Sollentuna NEJ JA JA JA Solna NEJ JA JA JA Sundbyberg NEJ JA JA JA Upplands-Väsby NEJ JA NEJ NEJ Upplands-Bro NEJ JA JA JA Stockholms län 14 % 83 % 61 % 53 % Riket 16 % 80 % 58 % 37 %

286 Sidan 286 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Kommun/stadsdel IT-system som stödjer verksamhetsuppföljning Brukarorganisationer har haft möjlighet att lämna synpunkter på överenskommelse med Brukarinflytandessamordnare Råd för funktionshinderfrågor Ekerö JA JA NEJ JA Järfälla JA JA NEJ JA Sigtuna JA JA NEJ JA Sollentuna JA JA NEJ JA Solna JA JA NEJ JA Sundbyberg JA JA NEJ JA Upplands-Väsby NEJ INGEN ÖVERENSKOMMELSE NEJ JA Upplands-Bro JA NEJ NEJ JA Stockholms län 94 % 64 % 6 % 97 % Riket 86 % 75 % 8 % 90 %

287 Sidan 287 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Brukarrevision Brukarundersökningar Personligt ombud Strukturerad sysselsättning Kommun/stadsdel Ekerö NEJ JA JA JA Järfälla NEJ JA JA JA Sigtuna NEJ NEJ JA JA Sollentuna NEJ JA JA JA Solna NEJ JA JA JA Sundbyberg NEJ JA JA JA Upplands-Väsby NEJ NEJ JA JA Upplands-Bro JA JA NEJ JA Stockholms län 8 % 78 % 89 % 100 % Riket 12 % 66 % 83 % 85 %

288 Sidan 288 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Kommun/stadsdel Socialt kooperativ eller fontänhus Öppen verksamhet Arbetslivsinriktad rehabilitering Övergång till förvärvsarbete Ekerö NEJ JA NEJ NEJ Järfälla NEJ JA JA JA Sigtuna NEJ JA JA NEJ Sollentuna JA JA NEJ JA Solna JA JA JA JA Sundbyberg JA JA NEJ JA Upplands-Väsby NEJ NEJ NEJ NEJ Upplands-Bro NEJ JA NEJ NEJ Stockholms län 64 % 86 % 72 % 58 % Riket 33 % 76 % 35 % 30 %

289 Sidan 289 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Kommun/stadsdel Övergång till skyddat arbete eller praktikplats Bostad först Fullvärdiga särskilda boenden enligt socialtjänstlagen Social färdighetsträning Ekerö JA NEJ JA JA Järfälla JA NEJ NEJ JA Sigtuna JA NEJ NEJ JA Sollentuna JA JA NEJ JA Solna JA NEJ JA JA Sundbyberg JA NEJ NEJ NEJ Upplands-Väsby NEJ NEJ NEJ NEJ Upplands-Bro NEJ NEJ JA JA Stockholms län 53 % 25 % 32 % 69 % Riket 43 % 31 % 50 % 47 %

290 Sidan 290 av 327 Socialkontoret Dnr: Stina Forsberg Kommun/stadsdel Stöd i föräldraskap Behovsinventering Samlad plan för kompetensutveckling Kontinuerlig ärendehandledning Ekerö JA NEJ JA JA Järfälla JA NEJ NEJ JA Sigtuna JA JA NEJ JA Sollentuna JA NEJ JA JA Solna NEJ NEJ JA JA Sundbyberg NEJ NEJ NEJ JA Upplands-Väsby NEJ NEJ NEJ JA Upplands-Bro JA JA JA JA Stockholms län 69 % 44 % 56 % 94 % Riket 83 % 57 % 36 % 74 %

291 Sidan 291 av 327 Ärende 12

292 Sidan 292 av 327

293 Socialkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Lena Bergström Dnr Sidan 293 av Socialnämnden Länsgemensamma riktlinjer för handläggning av ärenden vid socialtjänsten kring ensamkommande barn Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att rekommendera kommunstyrelsen att inte godta de länsgemensamma riktlinjerna. Sammanfattning Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) tog 2012 fram länsgemensamma riktlinjer för handläggning av ensamkommande barn. Upplands-Bro kommun valde att inte anta de länsgemensamma riktlinjerna utan antog egna lokala riktlinjer för ensamkommande barn i november Upplands-Bro kommuns skäl för att inte anta de länsgemensamma riktlinjerna är att kommunen önskar ha egna riktlinjer som är lokala och som beskriver kommunens arbete och ambitioner med mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. I de gemensamma riktlinjer som KSL tagit fram finns det en lagmässig felaktighet. I samband med att arbetsförmedlingen 1 december 2010 övertog ansvar för etablering ändrades lagstiftningen om anmälningsskyldighet av asylsökande till polismyndigheten. I de länsgemensamma riktlinjerna är denna ändring inte gjord. I de länsgemensamma riktlinjerna framgår att det ska utgå arvode och omkostnadsersättning för både familjehemsplaceringar och släktingplaceringar. Enligt Upplands-Bro kommuns nuvarande riktlinjer utgår inte motsvarande ersättning regelmässigt utan avgörs i det enskilda ärendet. Om vi godtar de länsgemensamma riktlinjerna måste kommunen, utifrån likställighetsprincipen, ersätta samtliga släktningplaceringar med arvode och omkostnadsersättning. Beslutsunderlag Revidering av de länsgemensamma riktlinjerna för handläggning av ärenden vid socialtjänsten kring ensamkommande barn Socialkontorets tjänsteskrivelse den Ärendet Kommunförbundet Stockholm län (KSL) har 2012 tagit fram länsgemensamma riktlinjer för ensamkommande barn. KSL har nu gjort en revidering av riktlinjerna. År 2012 beslutade socialnämnden att inte ansluta sig till de länsgemensamma riktlinjerna utan man tog fram egna riktlinjer som är anpassade till Upplands-Bro kommun. Dessa riktlinjer antogs av socialnämnden i november 2012 och är de nu gällande skickade KSL ut en rekommendation om revidering av de länsgemensamma riktlinjerna. KSL ska innan 31 oktober ha erhållit svar från länets kommuner om de ska anta de gemensamma riktlinjerna eller ej.

294 2(2) Sidan 294 av 327 Anledningen till att kommunen 2012 inte godtog de gemensamma riktlinjerna var att ha en lokal riktning för Upplands-Bro kommun. Bedömningen var att de gemensamma hade en alltför generell karaktär. Denna bedömning står fast. Samverkan och samsyn i länet är bra, liksom samverkansöverenskommelser kring ensamkommande barn. När det gäller riktlinjer är det vår hållning att de ska vara av mer lokal karaktär. Det finns en felaktighet när det gäller lagstiftning i de länsgemensamma riktlinjerna. I samband med att arbetsförmedlingen, 1 december 2010, övertog ansvar för etablering ändrades lagstiftningen om anmälningsskyldighet av asylsökande till polismyndigheten. I de länsgemensamma riktlinjerna är denna ändring inte gjord. När det gäller placeringar av barn och ungdomar hänvisas till att ersättning ska betalas ut enligt SKL:s rekommendationer. Barn kan placeras i olika typer av hem. Det kan vara ett familjehem eller det kan vara ett s k släktinghem. I ett familjehem utgår ersättning med arvode och omkostnader. I ett släktinghem görs en bedömning om arvode och omkostnader ska utgå. Enligt kommunallagen ska likställdhetsprincipen gälla. Om det för ensamkommande alltid utbetalas arvode och omkostnader ska, enligt likställdhetsprincipen, utbetalas arvode och omkostnader i alla släktinghem. Barnperspektiv Med lokala riktlinjer kring ensamkommande barn och ungdomar kan anpassning till verksamhet och mål göras till lokala förhållanden vilket gynnar ensamkommande barn och ungdomar i kommunem. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Desireé Sjölin Lundberg Avdelningschef

295 Sidan 295 av 327REKOMMENDATION Dnr: KSL/12/ För kännedom: Socialchef Socialnämnd eller motsvarande Kommunstyrelserna i Stockholms län Revidering av de Länsgemensamma riktlinjerna för handläggning av ärenden vid socialtjänsten kring ensamkommande barn KSLs rekommendation Styrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 12 juni 2014 att rekommendera kommunerna att anta de reviderade länsgemensamma riktlinjerna för handläggning av ärenden om ensamkommande barn. Bakgrund Riktlinjerna är framtagna i det länsövergripande arbete med kvalitetsförbättringar i mottagandet av ensamkommande barn. Arbetet bedrevs i projektform under två år till följd av avsiktsförklaringen som träffats mellan länets kommuner och dåvarande landshövding, om utökat antal platser med bibehållen eller förbättrad kvalitet. Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra socialtjänstens ansvar i förhållande till andra aktörer samt att utgöra en samlad vägledning för handläggningen av ärenden. Ett annat syfte är att de gemensamma riktlinjerna underlättar en likvärdig behandling då dessa barn och unga är mycket rörliga mellan länets kommuner i olika placeringar och olika myndighetsansvar. Riktlinjerna omfattar socialtjänstens ansvar för det ensamkommande barnet, även förhållande till skola, gode man och boende berörs. De behandlar såväl asyltid som hantering vid ett avvisningsbeslut och vid beviljat uppehållstillstånd. Migrationsverkets ansvar och uppgifter finns också med. Revidering av rriktlinjerna för handläggning av ärenden vid socialtjänsten - ensamkommande barn Behov av revidering av riktlinjerna har uppkommit som en följd både av omvärldsförändringar och av önskemål om tydlighet i förhållandet mellan kommunerna i ett par frågor. Förändringar i omvärlden handlar huvudsakligen om ny lagstiftning om utökat mottagande av ensamkommande barn (d v s lagändringen som gjorde det möjligt för Migrationsverket att anvisa barn till kommun utan Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel E-post info@ksl.se Hemsida Organisationsnummer

296 KOMMUNFÖRBUNDET REKOMMENDATION STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/ överenskommelse) och en vägledning inom området som Socialstyrelsen publicerat. Revideringarna i form av förtydliganden mellan kommunerna handlar framförallt om vem som gör vad kring den särskilt förordnade vårdnadshavaren, om ansvarsfördelning vid familjeåterförening och om vem som ska informera vem om att ett barn har placerats i en kommun. I de bifogade riktlinjerna är de justerade delarna rödmarkerade. Dialog och förankring Riktlinjerna är framtagna av arbetsgruppen socialtjänst och boende i projektet Ensamkommande barn som drevs under tiden höst 2010 t o m höst Alla kommuner utom en (Upplands-Bro) har antagit riktlinjerna under 2012 efter rekommendation från KSLs styrelse. Revideringen har genomförts i den organisation som skapades i länet efter projektet. En mindre beredningsgrupp som har kontakt med samtliga kommuner har förberett ändringarna. Stockholm stad och Haninge kommun har genomfört själva revideringen. Styrgruppen Nyanlända har beslutat om dem. Revideringarna av riktlinjerna har också behandlats vid ett socialchefsmöte i april Ärendegång Rekommendationen adresseras till kommunstyrelserna enligt den rutin som gäller vid beslut i KSLs styrelse. KSL överlåter till kommunen att fatta beslut enligt gällande delegationsordning. Kommunerna ombeds meddela sina ställningstaganden genom att sända in protokollsutdrag från kommunstyrelse eller behörig nämnd. Svarsperiod KSL önskar få kommunernas ställningstaganden senast den 31 oktober 2014 med e-post till registrator@ksl.se. alternativt till Kommunförbundet Stockholms Län Box STOCKHOLM. Sidan 296 av 327 Frågor och information Frågor med anledning av detta besvaras av: Christina Hassel, telefon , e-post christina.hassel@ksl.se. Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Elisabeth Gunnars Madeleine Sjöstrand 1:e vice ordförande Förbundsdirektör Bilaga: Ensamkommande barn och ungdomar. Riktlinjer för handläggning av ärenden vid socialtjänsten. 2

297 Sidan 297 av 327 Reviderats Ensamkommande barn och ungdomar Riktlinjer för handläggning av ärenden vid socialtjänsten Dokumentinformation Riktlinjer för handläggning av ensamkommande barn/ungdomar avser främst frågor rörande ren verkställighet och kan betraktas som en handbok som ska säkerställa god kvalitet och en rättssäker handläggning av ärenden. Riktlinjerna bygger på gällande lagstiftning, socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och handböcker samt externa avtal.

298 Sidan 298 av 327 Ensamkommande barn/ungdomar - Riktlinjer för handläggning av ärenden Innehållsförteckning INLEDNING... 4 DEFINITIONER AV BEGREPP... 4 ALLMÄNT OM ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGDOMAR... 4 ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN... 4 Människohandel... 5 Ensamkommande asylsökande barn som avviker från sitt boende... 5 Nationella kontaktpunkter... 5 MIGRATIONSVERKETS ANSVAR FÖR ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGDOMAR.. 6 MIGRATIONSVERKETS RUTINER NÄR BARNET ANLÄNT... 6 MIGRATIONSVERKETS RIKTLINJER FÖR ATT FASTSTÄLLA ÅLDER... 6 EFTERFORSKNING AV BARNETS VÅRDNADSHAVARE... 6 OFFENTLIGT BITRÄDE... 6 ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN... 7 ANMÄLAN OM BEHOV AV GOD MAN... 7 HÄLSOUNDERSÖKNING... 7 KOMMUNENS ANSVAR FÖR ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGDOMAR... 7 MOTTAGANDET I KOMMUNERNA... 7 ANKOMST- RESPEKTIVE ANVISNINGSKOMMUN... 7 RUTINER FÖR ANVISNING... 8 Vid placering i ett anvisningsboende... 8 Vid placering i ett nätverkshem... 8 Spontan ankomst... 9 UTREDNING AV BARNETS SITUATION... 9 Förhållningssätt under utredningen Utredning av familjehemmet UTREDNING AV SLÄKTINGAR ELLER ANDRA NÄRSTÅENDE SOM VILL BLI FAMILJEHEM ENSAMKOMMANDE ASYLSÖKANDE BARNS RÄTT TILL SKOLA, FÖRSKOLA OCH SKOLBARNOMSORG 11 ENSAMKOMMANDE ASYLSÖKANDE BARNS RÄTT TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD GOD MAN FÖR ASYLSÖKANDE ENSAMKOMMANDE BARN Förordnande av god man Upphörande av godmanskap DEN GODE MANNENS UPPDRAG MIGRATIONSVERKETS OCH KOMMUNENS ANSVAR VID ETT AVVISNINGSBESLUT. 13 KOMMUNENS ANSVAR EFTER BEVILJAT UPPEHÅLLSTILLSTÅND DEN FORTSATTA INTEGRATIONSPROCESSEN Fickpengar Myndighetens ansvar är att Efterforskning av barnets vårdnadshavare Särskilda boendeplatser för ensamkommande barn och unga med uppehållstillstånd * detta avsnitt måste skrivas utifrån den aktuella kommunens förhållanden då avtalen kan skilja sig åt Fortsatt boende i familjehem Boendekedja SÄRSKILT FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE Den särskilt förordnade vårdnadshavarens ansvar Upphörande BARNS RÄTT ATT ÅTERFÖRENAS MED SINA FÖRÄLDRAR Uppehållstillstånd vid familjeanknytning SEKRETESS BARN OCH UNGDOMAR SOM VISTAS TILLFÄLLIGT I SVERIGE OCH BEGÅR BROTT. 17 Människohandel

299 Sidan 299 av 327 Ensamkommande barn/ungdomar - Riktlinjer för handläggning av ärenden Brottsutredning angående misstänkt människohandel Barn under 15 år Unga mellan år Tillämpning av LVU Vårdplanering Samverkan HANDLÄGGNING INOM RÄTTSVÄSENDET Brottsutredning angående det brott som barnet/ den unge är misstänkt för BILAGA 1: STATLIGA ERSÄTTNINGAR Återsökning Statlig ersättning för utredning och övriga boende-/omvårdnadskostnader Rutiner för återsökning Dagersättning från Migrationsverket för asylsökande ensamkommande barn och unga Generella statliga ersättningar Statlig ersättning för vård- och behandlingskostnader Rutiner för återsökning BILAGA 2: AKTUELLA LAGAR OCH FÖRORDNINGAR * Aktuella föreskrifter/allmänna råd, meddelandeblad, handböcker m.m Bilaga 1: Statliga ersättningar Bilaga 2: Aktuella lagar och förordningar 3

300 Sidan 300 av 327 Ensamkommande barn/ungdomar - Riktlinjer för handläggning av ärenden Riktlinjer för handläggning av ärenden om ensamkommande barn vid socialtjänsten är framtagen av arbetsgruppen socialtjänst och boende i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län Kommunerna i Stockholms län har antagit riktlinjerna via politiskt beslut. Till riktlinjerna fogas bilagor till stöd för handläggningen. Uppföljning av riktlinjerna i förhållande till förändringar i omvärlden m.m. sker i det länsgemensamma samarbetet kring ensamkommande barn. Inledning Dessa riktlinjer bygger på ett antal lagar och förordningar som reglerar och påverkar kommunens mottagande av barn och ungdomar från annat land som kommer till Sverige utan medföljande legal vårdnadshavare s.k. ensamkommande barn. Definitioner av begrepp I texten används, för att undvika upprepning, begrepp såsom ensamkommande barn och unga, ensamkommande asylsökande barn eller enbart ungdomar. Alla dessa begrepp avser dock ensamkommande barn enligt FN:s flyktingkommissaries definition. I vissa textavsnitt gäller riktlinjerna även för de ungdomar som fyllt 18 år men inte 21, efter erhållet uppehållstillstånd. Där använder vi konsekvent begreppet ungdomar. Nätverkshem är ett hem som barnet har anknytning till, t ex genom släktingar eller andra närstående. Minderåriga bor inte i eget boende, s.k. "ebo" och därför bör inte begreppet användas i samband med ensamkommande barn. Familjehem är ett hem som är utrett och godkänt av socialnämnden. Ett nätverkshem kan bli familjehem efter utredning och beslut om placering. Allmänt om ensamkommande barn och ungdomar Ensamkommande barn är enligt FN:s flyktingkommissarie person under 18 år som är åtskild från båda sina föräldrar, eller från en person som enligt lag eller sedvana har det primära ansvaret för barnet. Inom EU har ensamkommande barn definierats som medborgare i tredje land, som är yngre än 18 år och som anländer till medlemsstaternas territorium utan att vara i sällskap med en vuxen som enligt denna lag eller sedvana ansvarar för dem och så länge de inte faktiskt tas om hand av sådan person. Som ensamkommande barn räknas också underårig medborgare i tredje land som lämnas utan medföljande vuxen efter att ha rest in i en medlemsstats territorium. Ensamkommande flyktingbarn De flesta barn och ungdomar som kommer ensamma till Sverige söker asyl för att undkomma förföljelse. En del skickas hit för att komma ifrån usla levnadsförhållanden. Det förekommer också att barn och ungdomar skickas hit för att om möjligt få behandling mot någon sjukdom som inte kan behandlas i barnets eller den unges hemland. Övervägande delen har föräldrar och syskon kvar i hemlandet eller något grannland, men många har förlorat en eller båda föräldrar. En del lämnar sitt hemland tillsammans med en anhörig. Ett stort antal underåriga reser dock helt ensamma. Av de som reser ensamma möts många upp av anhörig som redan bor i ankomstlandet. Artikel 22 i FN:s konvention om barnets rättigheter handlar om barn som är flyktingar. Länderna som har skrivit under konventionen lovar att ge ensamma barn som kommer till landet skydd och hjälp. Det gäller både barn som kommer ensamma och barn som kommer med sina föräldrar. Ett ensamt barn ska få hjälp att hitta sina föräldrar. Om man inte kan 4

301 Sidan 301 av 327 Ensamkommande barn/ungdomar - Riktlinjer för handläggning av ärenden hitta föräldrarna eller andra släktingar ska barnet få samma skydd och hjälp som andra barn får när de inte kan bo hos sina föräldrar. Den 1 juli 2006 ändrades bestämmelserna i svensk lagstiftning kring mottagandet av ensamkommande barn som söker asyl. Syftet var att förbättra mottagandet ur barnets perspektiv. Genom lagändringarna har ansvarsfördelningen mellan stat och kommun renodlats. Kommunen har numera ansvaret för att tillhandahålla boende och begreppet vistelsekommun har tydliggjorts för att barnet ska få det stöd och den hjälp som föreskrivs i socialtjänstlagen. Människohandel Sannolikheten är stor för att det inom ovanstående grupper av ensamkommande barn och ungdomar, som officiellt befinner sig på flykt och söker asyl eller grips för något misstänkt brott, döljer sig offer för människohandel. Många av de barn som faller offer för människohandel har föräldrar som är avlidna eller är försvunna eller har omfattande egen social problematik. I vissa fall har familjens ekonomiska situation lett till att föräldrarna sålt eller hyrt ut sina barn. För att överhuvudtaget kunna ta sig till Sverige har med stor sannolikhet merparten av de asylsökande barnen och ungdomarna varit i kontakt med människosmugglare och tvingats utstå omfattande traumatiska upplevelser. I 4 kapitlet 1 a. brottsbalken (BrB) finns bestämmelserna om brottet människohandel. För att en företeelse ska benämnas som människohandel ska den innefatta huvudsakligen tre element en handelsåtgärd som begås genom användning av otillbörliga medel i syfte att utnyttja en annan människa. Det första elementet är åtgärder för genomförandet av själva handeln (t.ex. rekrytera, transportera, inhysa) Det andra elementet är de s.k. otillbörliga medlen som används för att få offret att underkasta sig (t.ex. utnyttja offrets sårbarhet, fattigdom, vilseledande information). Det tredje elementet är syftet med handeln (prostitution, tvångsarbete, organ- donation t.ex.). För att ett brott ska rubriceras som människohandel av barn, krävs inte att otillbörliga medel i form av t.ex. hot eller våld har använts. I övrigt hänvisas till den skrift som gemensamt har utarbetats av Socialstyrelsen och UNICEF angående människohandel och barn. Skriften tar bl.a. upp viktiga faktorer att uppmärksamma som kan vara tecken på att barnet är utsatt för människohandel och hur inblandade myndigheter bör agera. Vid misstankar om att ett barn eller ungdom är utsatt för människohandel ska alltid en polisanmälan göras. Ensamkommande asylsökande barn som avviker från sitt boende I Sverige och andra länder finns problem med ensamkommande ungdomar som avviker kort tid efter att de ansökt om asyl. Ibland fungerar Sverige som transitland för vidare resa till andra s.k. Schengenstater. Människosmuggling, men också människohandel, kan vara aktuella brott i samband med att ensamkommande asylsökande barn och ungdomar avviker (se vidare under rubriken Människohandel s 5 och 21). Rekommendationen är att boendet informerar ansvarig socialtjänst om vad som hänt. Socialtjänsten tar ansvar för att en anmälan sker till polisen angående försvunnen person. Se bilaga: Checklista med syfte att förebygga försvinnanden. Nationella kontaktpunkter Inom ramen för CBSS (Council of the Baltic Sea States) har ett samarbete byggts upp mellan bl.a. länderna runt Östersjön. Länderna som deltar har en tjänsteman som utgör en s.k. nationella kontaktpunkter för internationella samarbetsfrågor kring ensamkommande barn och barn utsatta för människohandel. Om det finns behov av att kontakta aktörer i barnets hemland och det är svårt att veta vart man ska vända sig eller hur man ska gå till väga, kan man kontakta den nationella kontaktpunkten som finns på justitiedepartementet. Kontaktpunkten kan hjälpa till att förmedla kontakter i Östersjöområdet. Det kan t.ex. gälla frågor kring vilket mottagande som kan förväntas möta ett barn som återsänds till ett visst 5

302 Sidan 302 av 327 Ensamkommande barn/ungdomar - Riktlinjer för handläggning av ärenden land och vilka möjligheter som finns till integrering för barnet. Mer information finns på Migrationsverkets ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Migrationsverkets rutiner när barnet anlänt Sverige är ansluten till Dublinförordningen. Detta innebär att Sverige har ingått ett avtal med länder i Europa om vilket land som ska vara ansvarig för att pröva en asylansökan. En kontroll görs ( Dublinkontrollen ) för att se om den sökande tidigare har sökt, eller fått, asyl i ett annat EU- eller Schengenland. Denna utredning görs främst genom att man tar fingeravtryck på alla asylsökande som är över 14 år och kontrollerar detta i det för EU gemensamma fingeravtrycksregistret EURODAC. Migrationsverket ansvarar för myndighetsutövning inom ramen för lagen om mottagande av asylsökande (SFS 1994:137). Det innebär att verket tar emot och svarar för prövningen av barnens asylärenden och för frågor som rör bistånd och återvändande. Migrationsverket utfärdar ett s.k. LMA-kort (LMA = lagen om mottagande av asylsökande), som är ett bevis på att den asylsökande är inskriven i Migrationsverkets mottagningssystem och har rätt att vistas i Sverige under tiden ansökan om asyl prövas. Kortet är en personhandling försedd med fotografi. Som regel får alla sitt kort inom en vecka från det att ansökan om asyl lämnades in. Migrationsverkets personal frågar även barnet/den unge om hans eller hennes hälsa, sociala situation och var hans eller hennes föräldrar befinner sig. Migrationsverkets riktlinjer för att fastställa ålder Migrationsverket har ansvaret för att i förekommande fall göra åldersbedömning. I asylärenden är praxis att individen själv har bevisbördan för sin identitet. Migrationsverkets identitetskort (LMA-kortet) kan därför helt baseras på barnets/ den unges egna uppgifter. Det finns för närvarande ingen säker vetenskaplig metod för att fastställa barnets/den unges ålder. Socialstyrelsen fattade i juni 2012 ( ) beslut om nya rekommendationer om medicinsk åldersbedömning för barn i övre tonåren. Rekommendationerna har utarbetats tillsammans med Migrationsverket och innebär att Migrationsverkets bedömning kan kompletteras med medicinska undersökningar. Efterforskning av barnets vårdnadshavare Migrationsverket har ansvaret för efterforskning av barnets vårdnadshavare när ansökan om asyl har lämnats in av barnet. Denna efterforskning måste göras med stor försiktighet för att inte barnets anhöriga ska utsättas för fara. Socialtjänsten har också ett ansvar för att göra en efterforskning av barnets vårdnadshavare i samband med den utredning som genomförs kring barnets sociala situation. Offentligt biträde För ensamkommande asylsökande barn och ungdomar gäller att ett offentligt biträde snarast utses för att företräda barnet eller den unge vid den rättsliga prövningen av asylfrågan. Migrationsverket ansvarar för att omgående se till att detta sker. 6

303 Sidan 303 av 327 Ensamkommande barn/ungdomar - Riktlinjer för handläggning av ärenden Anmälan till socialtjänsten Migrationsverkets anvisning av ett ensamkommande asylsökande barn är att betrakta som en anmälan enligt 14 kap. 1 2 st SoL. Anmälan samt anvisning av kommunplats ska ske både skriftligen och per telefon till Socialtjänsten. Anmälan om behov av god man Migrationsverkets ansökningsenhet (i Solna eller Märsta) anmäler rutinmässigt behov av god man till kommunens överförmyndare. Om det står klart att barnet/ungdomen inom kort ska flytta till annan kommun, är det lämpligt att Migrationsverkets anmälan om behov av god man ställs till överförmyndaren i anvisningskommunen. Hälsoundersökning Landstingens skyldigheter att erbjuda hälso- och sjukvård samt tandvård åt asylsökande regleras i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. samt i förordningen (2008:347) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Skyldigheterna omfattar både asylsökande samt de som fått uppehållstillstånd (t.ex. anhöriga som beviljats uppehållstillstånd). Staten lämnar genom Migrationsverket ersättning till landstingen för deras skyldigheter. Både allmän hälso- undersökning, inklusive hälsosamtal och mer kostnadskrävande vård, innefattas i skyldigheterna. Information om vilka vårdcentraler som har ovanstående uppdrag finns på landstingets vårdguide ( Kommunens ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mottagandet i kommunerna Det är kommunens ansvar att utreda barnets eller den unges behov och fatta beslut om insatser och placering i lämpligt boende, utse god man och se till att barnet/den unge får tillgång till skolundervisning. Även asylsökande barn som övergivits av sina föräldrar efter att familjen kommit till Sverige, är kommunens ansvar. Kommunen bör ha/utse en ansvarig person/enhet för att bevaka mottagandet. Mottagande/placerande kommun ansvarar för att underrätta socialtjänsten och skolan om placering sker i annan kommun än i den egna. Ankomst- respektive anvisningskommun I direkt anslutning till när ett ensamkommande barn/ungdom anländer till Sverige och söker asyl ska ett tillfälligt boende ordnas till dess att Migrationsverket kan anvisa en kommun för barnet. Ansvaret ligger på den kommun där barnet eller den unge ger sig till känna för svensk myndighet. Flertalet av de ensamkommande barnen/ungdomarna i Stockholms län söker asyl vid Migrationsverkets ansökningsenhet för asylsökande i Solna, Märsta eller kommer via Arlanda flygplats i Sigtuna. Migrationsverket har därför tecknat avtal med Solna stad och Sigtuna kommun om att de utgör s.k. ankomstkommuner. Så snart som möjligt efter ankomsten ska Migrationsverket anvisa barnet/den unge till en kommun som svarar för boende och omsorg under den tid ansökan om asyl prövas och även tiden därefter för de barn och unga som beviljas uppehållstillstånd. I Stockholms län har ett flertal kommuner tecknat en överenskommelse med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande barn och ungdomar som sökt asyl och utgör en s.k. anvisningskommun. Sedan kan Migrationsverket anvisa ensamkommande barn till kommuner som saknar överenskommelse om mottagande. 7

304 Sidan 304 av 327 Ensamkommande barn/ungdomar - Riktlinjer för handläggning av ärenden Rutiner för anvisning Detta gäller vid en anvisning: Migrationsverket ska göra en anmälan enligt 14 kap. 1 2 st SoL för varje enskilt ensamkommande barn/ungdom som anvisas till kommunen. Anmälan görs till socialtjänsten skriftligen via fax och per telefon. Migrationsverket anmäler behov av god man hos överförmyndarnämnden. Om Migrationsverket befarar att barnet/ungdomen riskerar att fara illa ska detta noteras särskilt i anmälan. Anvisning från Migrationsverket kan vara ett barn/ungdom som själv placerat sig hos anhörig eller barn/ungdom som finns på ankomstboende. Vid placering i ett anvisningsboende Vid placering i ett anvisningsboende ska utan dröjsmål beslut fattas om placering enligt 4 kap. 1 SoL. Placering sker i boenden som kommunen tecknat ramavtal med. Barnet/den unge aktualiseras i socialtjänstens verksamhetssystem. Personuppgifter registreras med tillfälligt personnummer. Socialsekreteraren ska utan dröjsmål inleda utredning på barnet/unge kring barnets/den unges sociala situation och behov enligt 11 kap. 1 och 2 SoL. Barnets/den unges primära skyddsbehov ska beaktas. Ansvarig socialsekreterare ska kontrollera att behovet av god man har anmälts. Den gode mannen ska höras som part och hans/ hennes åsikter ska beaktas i utredningen. Den gode mannens samtycke krävs vid beslut om insatser enligt SoL. Socialsekreteraren kontrollerar att en hälsoundersökning har erbjudits barnet/den unge, ser till att barnet eller den unge börjar i förskolan, grundskolan eller gymnasieskolan samt planera insatser utgående från den unges behov på kortsikt, d.v.s. eventuella initiala extra behov av skydd och stöd. Vid placering i ett nätverkshem Vid en anvisning till kommunen där barnet har en anknytning till ett nätverkshem ansvarar socialtjänsten för att utreda barnet/den unge enligt 11 kap. 1 och 2 SoL. Om barnet har hunnit komma till familjen ska snarast ett hembesök göras av socialtjänsten för bedömning av barnets/den unges primära skyddsbehov och eventuellt behov av omedelbar tillfällig placering i annat boende. Efter den initiala bedömningen vid en anvisning till nätverkshem ska beslut fattas om en tillfällig placering enligt 4 kap.1 SoL. För att möjliggöra en utredning av det tilltänkta familjehemmet innan barnet/den unge placeras där, ska i största möjliga utsträckning en tillfällig placering göras vid någon av socialtjänstens boenden enligt ramavtal, om sådant finns. Om barnet/den unge önskar stanna i nätverkshemmet och de primära skyddsbehoven bedöms vara tillgodosedda, bör barnet/den unge kunna stanna där under den tid familjen utreds. Socialtjänsten ska i dessa fall ha en tät kontakt med familjen och barnet/den unge för att öka säkerheten. Det är viktigt att ha enskilda samtal med den unge och gode man. När utredningen av nätverkshemmet är avslutad och familjen är godkänd ska nytt beslut fattas om en stadigvarande placering enligt 4 kap. 1 SoL. Om en placering i nätverkshem visar sig vara olämplig ska barnet/den unge efter bedömning kunna placeras i annat godkänt boende. Vid en omplacering ska Migrationsverkets anvisningssamordnare informeras om detta. Inför det att beslut om en stadigvarande placering fattats ska, med utgångspunkt från vad som framkommer i utredningen, en vårdplan upprättas avseende barnets/den unges speciella vårdbehov och behov av stödinsatser. Vidare så ska en genomförandeplan 8

305 Sidan 305 av 327 Ensamkommande barn/ungdomar - Riktlinjer för handläggning av ärenden upprättas som konkretiserar insatserna och tydliggör vem som har ansvaret för genomförande och uppföljning. Både vårdplan och genomförandeplan ska följas upp under tiden för asylprocessen. Spontan ankomst När ett ensamkommande barn eller ungdom under 18 år själv ger sig till känna där han/hon vistas ligger ansvaret på vistelsekommunen. Detta kan t.ex. vara fallet om barnet/den unge har sökt upp polisstation för att söka asyl och i detta sammanhang blivit hänvisad till socialtjänsten. Socialtjänsten ska snarast kontakta Migrationsverkets anvisningssamordnare. För dessa barn och ungdomar utgör vistelsekommunen en ankomstkommun. Detta innebär att kommunen ska se till att ett boende ordnas för barnet. Är barnet under 15 år bör barnet placeras i ett jourhem. Barnet/den unge kommer så småningom att anvisas av Migrationsverket till en kommun som får ansvaret för den fortsatta handläggningen. Observera att om barnet har någon anknytning i kommunen så sker handläggningen enligt ovan, enligt s.k. anvisning till nätverkshem. Utredningen skall ske utan dröjsmål och enligt rutin för anvisning. Utredning av barnets situation När socialtjänsten får kännedom om att ett ensamkommande barn har anvisats till kommunen av Migrationsverket ska anmälan från Migrationsverket registreras i verksamhetssystemet och utredning inledas enligt 11 kap. 1 och 2 SoL. Barnet ska besökas utan dröjsmål. Om barnet bor hos en nätverksfamilj rekommenderas att handläggningen avseende utredning av barnets sociala situation respektive utredning av familjens lämplighet som familjehem utförs var för sig och av olika handläggare. Utsedd god man ska hanteras som part i förälders ställe. Journaler begärs in från eventuell annan ankomstkommun och kontakt tas med godemannen i ankomstkommunen för kompletterande upplysningar. Initialt ska frågor ställas kring vad barnet har varit med om innan ankomst till Sverige barnets skol- och familjebakgrund, var vårdnadshavarna befinner sig, om det går att få kontakt med dem och om eventuellt någon annan släkting eller närstående person finns i Sverige. Socialtjänsten ska i sin utredning kring barnet respektera barnets rätt till kontakt och/eller återförening med sina föräldrar i enlighet med barnkonventionens artikel 9, punkt 3. Utredningen ska inkludera information om den unges fysiska och psykiska hälsostatus. Journalanteckningar från genomförd hälsoundersökning ska därför begäras in rutinmässigt från ansvarig hälso- och sjukvårdsenhet. Det utredningssystem som ska användas heter BBIC Barns Behov I Centrum. BBIC ger en grundstruktur för att utreda, planera och följa upp insatser. 9