DAGHEMMET FYRKLÖVERN

Transkript

1 DAGHEMMET FYRKLÖVERN Arbetsplan för förskolan RÖRELSE I VARDAGEN UTEPEDAGOGIK FÖRMÅGA ATT TÄNKA OCH LÄRA SIG MUNTLIGT FRAMFÖRANDE, DRAMA OCH ARGUMENTATION SOCIAL OCH EMOTIONELL HÄLSA

2 Enhet: Daghemmet Fyrklövern Munkvikvägen Pargas Gruppens namn: Gruppens storlek: Personal: Trollsländorna 10 (5 pojkar och 5 flickor) Förskollärare Agneta MattssonNyberg Barnskötare Åsa af Heurlin Assistent Maria Jansson Gruppens namn: Gruppens storlek: Personal: Gräshopporna 10 (6 pojkar och 4 flickor) Förskollärare Monika Karlsson Barnskötare Maria Huusman Daglig arbetstid: 9-13 Höstterminen: Läsåret Hösttermin tis ons (89 dagar) - höstlov tors fre jullov Vårtermin mån lör (98 dagar) -sportlov mån fre Totala timantalet: 748 h

3 Arbetsplanen för förskolegruppen på daghemmet Fyrklövern baserar sig på den reviderade versionen Läroplanen för den svenskspråkiga förskoleundervisningen i Pargas stad. Under läsåret är det gemensamma tyngdpunktsområdet för alla förskolor i Pargas rörelse och motion, muntligt framförande,drama och argumentation samt utomhuspedagogik. Vårt daghem har certifierat sig som ett hälsofrämjande daghem med social och emotionell hälsa som profilering. Speciellt för Folkhälsan huset är generationsöverskridande och hälsofrämjande verksamhet samt att värna om den finlandssvenska kulturidentiteten ordnade vi ett föräldramöte där vi informerade om den nya läroplanen samt om trestegstödet. Föräldrarna skrev även ner deras egna tankar, önskemål och åsikter kring det kommande förskoleåret. Detta material har vi använt då vi gjort upp arbetsplanen och planerar den konkreta verksamheten. Förskoleundervisningens uppdrag under lärstigen, värdegrund och synen på lärande och mångsidig kompetens. Mångsidig kompetens innefattar kunskaper, färdigheter, värderingar, attityder och vilja samt en förmåga att använda sina kunskaper och erfarenheter i vardagen. Delområden inom den mångsidiga kompetensen är förmåga att tänka och lära sig, kulturell och kommunikativ kompetens, vardagskompetens, multilitteracitet,, digital kompetens och förmåga att delta och påverka. Vårt främsta mål är att barnet ska känna sig tryggt och få utvecklas och lära sig som en individ tillsammans med andra och att stärka barnets samarbetsförmåga. Varje barn har sin egen ryggsäck med sig med sina egna erfarenheter och sin egen kunskap som hen tillsammans med de övriga barnen i gruppen och oss vuxna kan dela med sig och samtidigt bygga vidare på genom att upptäcka vad de andra barnen och verksamheten i förskolan har att ge. Vi vill uppmuntra till självständighet och väcka nyfikenhet till lärande. Hur lär sig barnet? Vad har barnet lärt sig? Hur kan barnet använda det hen lärt sig i sin vardag? Förmågan att tänka och lära sig är också det delområde man i Pargas valt att lägga tyngdpunkten på. Vi vill stärka barnets positiva självkänsla genom att erbjuda en miljö med möjligheter och utmaningar på en för barnet lämplig nivå. Vi gör upp individuella mål för varje barn som utgår ifrån deras tidigare erfarenheter samt från deras samt deras vårdnadshavares tankar och åsikter. Vi har ett temainriktat arbetssätt där vi strävar till att avgränsa och lyfta fram det vi vill att barnen skall utveckla förståelse för. Utgångspunkten ligger i barnens perspektiv, alltså hur de upplever saker. Vi arbetar så att barnen i mindre grupper utforskar och funderar kring olika fenomen. Gruppsammansättningen varierar, och ger därför barnen möjlighet till flera olika infallsvinklar. Vi tror att det är i växelverkan med varandra som barnen lär sig allra mest, istället för att servera färdig kunskap vill vi utmana barnen till att själva tänka och skapa sig en uppfattning om hur saker och ting fungerar. Detta arbetssätt följer även andan in den nya

4 läroplanen för förskoleundervisningen där man poängterar att den vuxna fungerar som handledare och att tyngdpunkten bör ligga på att barnen blir medvetna om sitt eget sätt att lära. Arbetsplanen har vi försökt bygga upp med utgångspunkt i de önskemål och tankar barnen och deras föräldrar haft. Vi har bett föräldrarna kort skriva ner vad de tycker att just deras barn kunde tycka om och behöva. Vi har även intervjuat barnen kring dessa frågor. Vår viktigaste arbetsmetod är leken. Genom leken stärks språket och barnets förmåga att fungera i grupp. Dagligen erbjuder vi möjlighet till dels fri lek ute och inne men också ledda lekar av olika slag. Samarbete Vårt viktigaste samarbete sker med föräldrarna genom daglig kontakt, utvecklingssamtal, frågeformulär, föräldramöten och olika sammankomster i förskolan. Vi strävar till att regelbundet hålla öppet hus och bjuda in föräldrarna i vår verksamhet. Vårt daghem har en föräldraförening som aktiv och söker bidrag och stöd för större och mindre projekt samt ordnar lite program för familjerna. Vi samarbetar med de övriga grupperna i daghemmet samt med de äldre i Folkhälsan huset och med olika förskolor på svenska och finska. Malms skola är vår kontakt till skolvärlden. Vi får besöka någon etta under vårterminen för att bekanta oss med skolan. Förskollärarna gör även besök till ettorna för att se hur deras elever kommit igång med skolarbetet. Övriga som vi samarbetar med är: specialbarnträdgårdslärare, psykolog, talterapeut, ergoterapeut, omsorgsbyrån och elevvårdsgruppen samt övriga sakkunniga vid behov. Denna kontakt sker med föräldrarnas kännedom. I år har vi en egen ambulerande specialbarnträdgårdslärare i huset som aktivt är med i vår verksamhet. Vi samarbetar även med församlingen, biblioteket, idrottsföreningar och lokala företagare. Utvärdering Vi synliggör barnens tankar och lärande genom dokumentation. Vi intervjuar barnen, observerar, antecknar och fotograferar och filmar den pedagogiska verksamheten. Barnen utvärderar sitt eget arbete för att bli medveten om sitt lärande, det kan vara muntligt genom att diskutera det som vi arbetar med eller genom att ge tummen upp eller tummen ner för det vi gör alternativt smileys av olika karaktär. Då veckan är slut tittar vi på bilder och diskuterar vad vi gjort, hur vi gjort och ger respons. Barnen kan se och glädjas åt de stunder de varit med under veckan och på det sättet få en positiv inställning till sin egen inlärning.

5 Inom Folkhälsan har man ett system (TAK-enkät) där både föräldrar och personal har möjlighet att utvärdera verksamheten, detta sker 1 ggr/år i månadsskiftet oktober-november. Dessutom har daghemmet responslådor dit skriftlig respons kan ges under hela året. Frågorna vi ställde föräldrarna samt barnen under hösten ligger som grund för deras individuella planer och dessa utvärderar vi vid terminens slut på hösten och våren i form av utvecklingsamtal med föräldrarna. Vi diskuterar även med barnen hur de upplever att förskoleåret har gått. Under höst, vinter och vår gör vi Lukimat med barnen som ger oss en viss inblick i barnets matematiska och logiska färdigheter. Vi använder Trullematerialets språkprotokoll för att följa med barnets språkliga utveckling. Personalen har en utvärderingsdag i slutet av verksamhetsåret där vi utvärderar vår verksamhet och våra arbetsmetoder. Personalen har även regelbundna träffar där de utvärderar, planerar och utvecklar verksamheten. Vårt arbetssätt är temainriktat och följande lärområden ingår: Mina många uttrycksformer Språkets rika värld Jag och vår gemenskap Jag utforskar min omgivning Jag växer och utvecklas Lärandet sker i olika miljöer, både inomhus och utomhus. Vi besöker regelbundet den närliggande skogen där vi upptäcker och utforskar naturen och allt den har att erbjuda. Vi erbjuder även barnen många kulturella upplevelser, teaterföreställningar, besök till bibliotek, hembygdsmuseum samt kyrkan. Vi uppträder på olika evenemang tex i vårt eget hus för dem som bor på äldre sidan. Vi använder pekplattor i vardagen för att barnen skall kunna göra egen dokumentation samt skapa egna berättelser. De utnyttjas även för att använda applikationer som stöder det vi arbetar med. Detta läsår har vi val att arbeta med Trullematerialet som är ett språkstimulerande material som bygger på Bornholmsmodelllen. Tillsammmans med trollet Trulle stimuleras barnen till att leka in den språkliga medvetenheten och i lekens form tränas också barnens visuella, auditiva och motoriska förmåga.

6 Vi plockar även in material och idéer ur Mattelek ute då vi tillsammans med Trulle beger oss ut i naturen. Vi använder även delar av materialet Karlavagnen och Fikonfnatt då vi vi bygger upp den pedagogiska verksamheten. Barnet behöver språket för att kunna uttrycka sig. Vi vill att barnen skall bli aktiva talare och lyssnare och vi vill väcka deras intresse för såväl tal- som skriftspråket. Vi arbetar med språklekar av olika slag, läser varierande litteratur, vi lekskriver, dokumenterar, diskuterar, redogör och reflekterar både verbalt och i skrift samt med hjälp av bilder. Barnen övar sig på att framföra sina åsikter, förklara hur de tänker och reflektera kring sitt eget tänkande. Vi vill även erbjuda barnen andra språk som vi tar in i form av sång, lek och ramsor i vardagen. Vi använder även en del tecken som stöd i vardagen. Barnen utvecklar sin problemlösningsförmåga, språk, fantasi och kreativitet då de undersöker, laborerar, förklarar, samarbetar och konstruerar egna material. Vi arbetar även med grundläggande matematik, vi bekantar oss med siffror och antal, laborerar och forskar kring olika matematiska och naturvetenskapliga frågor. I leken och genom att bygga och konstruera olika saker i vardagen kan barnen få en inblick i olika sätt att tänka och olika sätt att lösa problem. Vi vill att barnen på ett mångsidigt sätt tar del av kulturen. Musik, drama, konst, dans och skapande verksamhet av varierande slag är en del av vår vardag på förskolan. Vi vill göra barnen bekanta med den finlandssvenska kulturen och traditioner och därför uppmärksammar vi viktiga högtider och dagar under året. Vi planerar som bäst att ansöka om bidrag från Kulturfonden för att kunna ha en dramaworkshop, där vi i personalen tillsammans med barnen får ta del av en dramaprocess med utbildade dramainstruktörer. Inom ramen för det generationsöverskridande arbetet brukar vi även bjuda in äldre sidan för att tex måla och snickra med oss, läsa sagor eller genomföra teaterpjäser ( de äldre har tex kunnat vara berättare). Vi kommer att göra några större slöjdarbeten under året, där barnen bla får planera och sy en egen liten ryggsäck. Vi har ett litet snickis där barnen har möjlighet att tillverka mindre träslöjdsarbeten. Vi använder även varierande material, vi tovar, trycker i tyg, använder lera m.m. Vårt daghem har under flera år arbetat med att certifiera sig som ett hälsofrämjande daghem. Vi har valt att profilera oss på att stärka barns sociala och emotionella hälsa. Under våren 2016 hade vi möjlighet att vara med som ett pilotdaghem när Folkhälsans förbund utvecklade ett material för att stärka barns kamratfärdigheter och nu senare i höst kommer vi att få materialet i

7 användning. Materialet bygger på forskning som Laura Repo och Vilja Laaksonen gjort kring barns kamratrelationer. Vi kommer även att ha med grupptheraplay i vår verksamhet eftersom personalen utbildat sig i detta och en av förskollärarna är certifierad Grupptheraplayledare. Målet med grupptheraplay är att stöda och förbättra gruppsamhörigheten och de social relationerna i gruppen samt att fungera i preventivt syfte. Det handlar alltså inte om vård eller terapi. Vi erbjuder barnen mångsidiga möjligheter till rörelse och fysiska aktiviteter. Vi har en egen gymnastiksal som vi använder regelbundet, alldeles i närheten finns en sandplan dit vi går och spelar och leker. Vi rör oss även regelbundet ute i den närliggande skogen samt gör utfärder till stranden. Regelbundna promenader till olika ställen i centrum ingår också i vår verksamhet. Terapibassängen, som finns i huset ger oss möjlighet att simma var tredje vecka. På vintern har vi vinteraktiviteter av olika slag. Folkhälsan har även ett mångsidigt och rikt utbud på material för att hålla barn i rörelse. Vi kan använda Mini-Röris, Chilla-materialet, Hoppa på-materialet som Folkhälsan utarbetat tillsammans med Yle Buu-klubben. Nytt för i höst är Kocka på-kampanjen som är ett samarbete med Folkhälsans förbund, Yle och Marthaförbundet. Vi kommer att använda materialet för att erbjuda barnen mångsidiga smakupplevelser och en inblick i vad som är bra kost. Vår årsklockan : Augusti: lära känna varandra och förskolans rutiner göra arbetsmaterial såsom sittunderlag, ritunderlag, penaler m.m September: bygga goda kompisrelationer Kocka på skördefest föräldramöte Oktober: Grupptheraplay öppet hus

8 Lukimat utvecklingssamtal och PSGmöte November: farsdagskaffe processdrama barnkonventionsdagen, cirkusföreställning julfestövningar December: Självständighetsdagen Julfest jul med Marika Eklund-Pelto från församlingen Lucia Julkalender Januari: vinteraktiviteter Lukimat Februari: vinteraktiviteter vändag, Runebergsdagen snickra fågelholkar sifferfest före sportlovet fastlagsfest/vinterjippo Mars: påskaktiviteter påsk med Marika Eklund-Pelto från församlingen

9 Våffeldagen 25.3 April: påsk med Marika Eklund-Pelto från församlingen, påskfest trädgårdsarbete påbörjas Lukimat Valborgsfest skolbesök Maj: morsdag vårutfärd skolbesök föräldrasamtal vårfest föräldramöte för de nya förskolebarnen Vi vill även lämna rum för förslag som kommer från föräldrarna. Aktiviteter som återkommer regelbundet under hela året: rörelsestunder, skogsutfärder, simning, skrinning, bakning, pyssel, slöjd och sångstunder m.m. Vi kommer att besöka hembygdsmuseum, biblioteket, kyrkan, teaterföreställningar, ishallen, annan förskola och skola. Vi får besök av tandhygienisten, annan förskola, föräldrar och ev. andra inbjudna gäster. Kvällsevenemang som ordnas under verksamhetsåret är föräldramöte, julfest och vårfest, talkokvällar.

10 Stöd för växande och lärande Förskolelärarna tillsammans med husets specialbarnträdgårdslärare deltar regelbundet i pedagogiska stödgruppens möten för att kunna diskutera och planera för de barn som behöver få mer stöd i sin vardag. Detta sker alltid i samarbete med vårdnadshavarnas och de informeras regelbundet om vad som händer. Föräldrarna har under höstens möte blivit informerade om trestegsstödet (se lokala läroplanen kap ). Elevvård Vi följer den lokala läroplanen. Se kapitel 22. Handlingsplan är under arbete Mobbningsförebyggande plan finns som bilaga (Bilaga 1)