Kartläggning av Linnéuniversitetets skolsamverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av Linnéuniversitetets skolsamverkan"

Transkript

1 Kartläggning av Linnéuniversitetets skolsamverkan Anna Eskilsson, utbildningsledare vid Nämndkansliet, Linnéuniversitetet Bakgrund Denna kartläggning av skolsamverkan vid Linnéuniversitetet har genomförts på uppdrag av Regionalt utvecklingscentrum (RUC). Det bakomliggande syftet med kartläggningen har varit att få en bättre nutidsbeskrivning för att RUC ska kunna utveckla sin verksamhet i linje med de önskemål som finns bland lärare/forskare vid institutionerna. Av tidsskäl ger inventeringen ingen fullständig bild av den skolsamverkan som bedrivs, utan syftet är att skapa ett diskussionsunderlag med konkreta förslag till åtgärder för att främja skolsamverkan vid Linnéuniversitetet. Ett sådant underlag blir extra viktigt när samverkansarbetet tar ny fart efter universitetets omorganisation Kartläggningen har utgått från institutionernas tolkning av samverkansuppdraget genom följande frågeställningar: Vilken samverkan äger rum mellan skolor och enskilda lärare/forskare eller forskningsmiljöer? Exempel på enstaka insatser, pågående eller avslutade projekt. Finns det särskilt goda exempel? Har institutionen någon policy för hur samverkan bör bedrivas? Vad innebär den policyn i så fall? Vilka möjligheter och hinder finns för samverkan mellan regionens skolor och Linnéuniversitetet? Hur skulle RUC kunna hjälpa till för att främja era möjligheter att samverka? Tillvägagångssätt Under cirka en månad genomfördes intervjuer per telefon eller direkta möten med representanter för institutionerna. Personerna valdes ut av utvecklingsledarna vid RUC Stefan Särnholm Ericsson och Mats Nordänger, för att spara tid. Personerna har ofta en anknytning till RUC eller ett utpekat samverkansansvar vid respektive institution. Några personer hänvisade mig vidare till andra personer. Totalt ingår tolv personer från sju institutioner i kartläggningen. Institutionerna som ingår i kartläggningen är: Institutionen för språk och litteratur (SOL) 1

2 Institutionen för kulturvetenskaper (KV) Institutionen för samhällsvetenskaper (SV) Institutionen för naturvetenskaper (NV) Institutionen för data, fysik och matematik (DFM) Institutionen för teknik (TEK) Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap (IPP) Kontakten inleddes med att intervjupersonerna fick ett mail som kort beskrev uppdraget och frågeställningarna (se bilaga 1). Frågorna var sedan utgångspunkten för vårt samtal. Alla deltagare svarade på dessa frågor. För övrigt har samtalet medvetet fått ta lite olika vägar, beroende på intervjupersonernas erfarenheter. Intervjuerna har inte spelats in eller transkriberats, utan jag har endast fört anteckningar. Intervjuerna har pågått mellan en till två timmar. Personerna kommer inte att namnges i rapporten. Rapporten inleds med en kort beskrivning av några perspektiv på vad samverkan är utifrån högskolelagen och Linnéuniversitetets strategidokument. Detta fungerar sedan som en bakgrund till diskussionerna av resultaten av kartläggningen. Svaren på frågeställningarna redovisas och rapporten avslutas med förslag till åtgärder och diskussionspunkter för att främja skolsamverkan. Det blir en blandning av åtgärder som har föreslagits av intervjupersoner, det vill säga där jag för deras röst vidare, och perspektiv som jag har fångat upp när jag har analyserat intervjumaterialet. Vad är samverkan? Enligt högskolelagen beskrivs högskolornas uppgifter i tre punkter: 1 utbildning 2 forskning och konstnärligt utvecklingsarbete Därefter beskrivs samverkansuppdraget: I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Tidigare, i linje med uppräkningen, kallades samverkansuppgiften för den tredje uppgiften och den har av tradition ofta fått komma i tredje hand i mån av tid, när de två andra uppgifterna är genomförda. Som lagen lyder kan det omgivande samhället syfta på allmänheten, grupper, organisationer etc. Ingen särskild målgrupp pekas ut. Vidare läggs en förmedlingsaspekt, att högskolorna ska sprida sina resultat, så att de kan komma till nytta. 2

3 Ser man däremot till begreppet samverkan betyder det gemensamt handlande för visst syfte enligt Nationalencyklopedin och det kräver två aktiva parter och en större ömsesidighet än vad som skrivs fram i lagtexten. Den här kartläggningen fokuserar på en variant av samverkan, nämligen skolsamverkan. Samverkan med skolor, kommunala eller fristående, är bara en del av det omgivande samhället, där till exempel allmänheten, näringslivet och andra offentliga inrättningar såsom annan kommunal verksamhet, landsting, museer etcetera, naturligtvis utgör merparten av det omgivande samhället. Även begreppet skolsamverkan har fått avgränsas i studien. Här omfattar begreppet kompetensinsatser för verksamma lärare och skolledare från enstaka föredrag och möten till poänggivande kurser. Kontakterna med skolelever har inte tagits med. Universitetet centralt och enskilda institutioner genomför en hel del riktade satsningar mot elever i olika åldrar för att öka kunskaperna om ett visst ämne och få dem intresserade av att till exempel läsa naturvetenskapliga ämnen eller språk på högskolan. Det kan vara genom att forskare deltar i undervisningen, håller workshops på skolor eller att elever bjuds in till universitetet för att ta del av verksamheten på olika sätt. Detta är olika sätt för att locka till sig nya studenter. Ett sådant exempel som flera intervjupersoner har nämnt är Forskarfredag i Kalmar och Växjö. Forskarfredag arrangeras tillsammans med Vetenskap och allmänhet en fredag varje höst med workshops och föredrag från aktiva forskare. Arrangemanget ordnas som en vetenskapsfestival över hela Europa. Dagen riktar sig främst till barn och ungdomar och en intresserad allmänhet och inte i första hand verksamma lärare. Forskarfredag är förstås ett sätt att samverka med skolor, men det är inte skolorna i sig som är av intresse för den här kartläggningen utan universitetets samverkan med lärare och skolledare för att bidra till skolutveckling. En dag på universitetet är ett liknande arrangemang som riktar sig till gymnasieungdomar. Linnéuniversitetets tolkning av samverkansuppdraget kallas samhällelig drivkraft i strategidokumentet En resa in i framtiden, Linnéuniversitetets strategi Samhällelig drivkraft är ett utpekat strategiskt område. Målet är att Linnéuniversitet ska uppvisa en mångfald av former för utbildnings- och forskningssamverkan med samhället vara en drivkraft för regionen De strategier som tas upp för att åstadkomma det, av relevans för skolsamverkan, är: Utveckla såväl etablerade som nya former för forskning- och utbildningssamverkan med samhället Verka för kompetensförsörjning och kompetensutveckling och forsknings- och utvecklingsarbete med relevans för regionen näringsliv, kultur och offentlig sektor Skapa ett väl fungerande alumnnätverk 3

4 Fördjupa en pågående dialog med regionen Premiera populärvetenskaplig forskningskommunikation Detta är universitetets mål och strategi. Kartläggningen har visat vilken skolsamverkan som faktiskt bedrivs på institutionerna och det kommer att redovisas enligt de fyra frågeställningarna. Vi fortsätter dock med retoriken och frågan om institutionerna har någon policy för samverkansuppgiften. Ovanligt med policy för samverkan I samtliga samtal har jag efterfrågat en policy för samverkan, men de flesta jag har pratat med har lite skamset erkänt att de inte känner till någon policy för samverkan och institutionen har heller ingen policy för samverkan. Samverkansuppdraget är ingenting man pratar om och arbetet sker lite vid sidan om kärnverksamheten, uttryckte en intervjuperson sig. Vid en annan institution framkommer en motsatt hållning. Där talar man inte om samverkan alls, för att samverkan är en så naturlig del av verksamheten att det inte behöver lyftas fram särskilt. Andra personer uttrycker en positiv hållning till samverkan på andra sätt och säger Policyn är: när förfrågningarna kommer från kommunerna gör vi så gott vi kan eller Nej, vi har ingen policy eller policyn är informellt att se skolorna som resurs för universitetet. Det vill säga att institutionen ska lära av verksamheten för att förbättra sina utbildningar. Endast i ett fall kände personen till att institutionen (PPI) hade en policy. PPI:s ledord för samverkan är ömsesidighet och långsiktighet. Enligt policyn vill man slå hål på det traditionella synsättet på samverkan som utgår från ett uppifrånperspektiv, där universitetet endast förmedlar kunskap till olika intressenter ute i samhället. Universitetet har ingenting att lära av det omgivande samhället, den faktiska verksamheten som de utbildar för. I PPI:s policy finns kriterier för samverkan i dess olika faser: planering, genomförande och resultat. Under arbetet med kartläggningen fick jag även veta att Institutionen för språk och litteratur (SOL) har fastställt en plan för arbetet med samhällelig drivkraft 2012, men ingen av medarbetarna jag talade med kände till den. Det ska tilläggas att den precis hade blivit klar. Förhoppningsvis kommer den implementeras på ett tydligare sätt framöver. Planen som fyller ungefär en A4-sida har ett uttalat syfte och många utpekade åtgärder som ska följas upp varje år när verksamhetsplan och verksamhetsberättelse skrivs. Forskning, utbildning och samhällelig drivkraft ska utgöra en integrerad helhet i institutionens arbete. Framförhållning, kontinuitet och långsiktighet ska prägla samverkansuppgiften. SOL:s plan skulle kunna fungera som en mall för övriga institutioner att ta efter. Den är konkret och knyter an till de insatser som förväntas enligt universitetets strategier. Om dokumentet blir ett levande dokument som följs upp kan det vara ett viktigt led i att universitetets strategi införlivas med kraft i institutionens verksamhet. Det skulle kunna ge 4

5 prefekten och övriga utpekade personer med ansvar vid institutionerna ett viktigt instrument när det gäller att prioritera, om viljan finns. Vid PPI var samverkansansvarig även biträdande prefekt under en tid. Det gjorde det möjligt att låta samverkan få en mer framträdande roll vid lönesamtal och tillsättning av tjänster. En prefekt som är aktiv inom samverkan påverkar sina medarbetare. Det skickar signaler till medarbetarna om att det är viktigt med samverkan och du som anställd får eller till och med förväntas prioritera den typen av uppdrag. Prefektens betydelse nämndes till exempelvis av flera medarbetare vid Institutionen för kulturvetenskaper, där prefekten har uppmuntrat sina medarbetare att söka nätverksmedel från RUC och själv deltar i olika skolsamverkansuppdrag. (Prefekterna har jag inte intervjuat med undantag för PPI:s tidigare biträdande prefekt, som hade ett samverkansansvar på institutionen.) Exempel på samverkan Med eller utan policy ägnar sig Linnéuniversitetets lärare/forskare mycket åt samverkan av olika slag. Bilden jag har fått är att det görs väldigt mycket, så mycket de hinner, men det är svårt att få en överblick av alla insatser. Det är ingenting som syns på hemsidor, i verksamhetsberättelser eller liknande. Samverkansansvariga har viss insyn, men den verkar vara långt ifrån fullständig. Här kommer endast några exempel på samverkan att nämnas och till det några särskilt goda exempel. Mitt intryck är att samverkan ofta ses som något extra, en marginell företeelse, som görs lite i skymundan när det finns tid och förfrågningar. Uttrycket den tredje uppgiften stämmer fortfarande till stora delar med verkligheten. Flera av dem jag har pratat med har blivit förvånade över att de har haft så mycket att säga om samverkan utifrån fyra övergripande frågor. Någon marknadsföring till skolorna för att få fler uppdrag har inte genomförts med undantag för kursutbudet inom Lärarlyftet som finns, där information läggs ut på RUC:s och Skolverkets hemsidor. Uppdragsutbildningarna inte minst via Skolverket utgör en uppskattningsvis stor del av insatserna inom kompetensutveckling för verksamma lärare. Eftersom skolorna genom lärarlegitimationens införande behöver skaffa sig behöriga lärare är det många skolor som prioriterar dessa kurser och det kan i sin tur göra att utrymmet i tid och pengar begränsas för andra fortbildningsinsatser. Intrycket är som sagt att det görs förhållandevis mycket, men skillnaderna är också stora mellan olika institutioner. Det finns flera faktorer som bidrar till det. Det krävs att det bedrivs skolrelevant forskning i forskningsmiljöer och att det finns personer som är duktiga på att bedriva undervisning för verksamma lärare. Vid flera institutioner är lärarna själva utbildade lärare med erfarenhet från skolan och utbildar studenter på lärarprogrammen och det gör dem ofta särskilt motiverade att samverka med skolan. De ser en ömsesidig nytta med samverkan. Inte sällan ger ett uppdrag nya uppdrag och det bidrar till en sned 5

6 arbetsbelastning; vissa lärare är mycket flitigt använda i skolorna. Vid PPI finns det av naturliga skäl mycket skolrelevant forskning, men det finns på alla institutioner jag har kontaktat. Här är några exempel på uppskattade kurser/moment för yrkesverksamma lärare: Betyg och bedömning i engelska (SOL) Betyg och bedömning i musik (KV) Folkmordens historia (KV i samarbete med Forum för levande historia) Retorik- och skrivkurser i svenska (SOL) Kurser i skolutveckling (PPI) Learning studies i matematik (matematik, DFM) Nisse Naturvetare (webbfrågespalt, NV) Kurser i datorstött lärande (DFM) Skogens skatter, distanskurs för förskollärare (TEK) Arbetslagsledarutbildning (SV) Rekryteringsutbildningar för rektorer (SV) En särskild insats är den omfattande uppdragsutbildningen som sker via Lärarlyftet. Flertalet institutioner är inblandade i uppdragsutbildningarna. De jag har talat med uppskattar de kurserna. Det är välbetalda kurser och kursdeltagarna är motiverade att gå. Kurslärarna får ett rikt utbyte av undervisningen. Av vikt är att deltagarna får använda sina kunskaper i sin egen praktik för att den nya kunskapen ska kunna implementeras och skapa utveckling. Oavsett om det är ett kursmoment som examineras är det lämpligt med en uppföljande träff eller liknande för att fånga upp frågeställningarna efter ytterligare reflektion, för att fördjupa lärandet. Forskning visar nämligen att enstaka föreläsningar sällan påverkar undervisningen. I samverkansinsatserna försöker institutionerna därför allt mer skapa långsiktiga satsningar där till exempel en kommun binder upp hela sina fortbildningsinsatser gentemot universitetet över institutionsgränserna (se konkreta exempel nedan). Dessa insatser är förstås kostsamma, men kan vara kostnadseffektiva och man ser till nyttan av dem. Det finns dock många rektorer och förvaltningschefer som vänder sig till universitetet med förhoppningar om snabba lösningar. Gemensamheten, som ingår i begreppet samverkan, har flera intervjupersoner också tagit fasta på. Att det ska finnas en ömsesidighet i planering, genomförande och efterarbete inom samverkansprojekten, för att på så sätt uppnå mest ömsesidig nytta av samverkan. Det blir också ett sätt att skapa rimliga förväntningar på utbildningsinsatserna och få nöjda kursdeltagare och därmed goda utvärderingar. 6

7 Mångfalden av former för samverkan som har utvecklats på institutionerna är omfattande. Jag kommer nedan nämna några goda exempel och det är egentligen inte bättre än andra samverkansinsatser, men de visar på lite olika sätt att bedriva samverkan på. Ett sätt är att skriva längre avtal med kommuner om fortbildning. En del kommunerna har också slutit mer omfattande avtal med Linnéuniversitetet. Mörbylånga kommun har låtit all fortbildning för sina lärare från förskola till grundskola under flera år. Kommunen har en processledare per skola, som har gått en kurs som anordnas av PPI. I Nybro kommun genomförs en omfattande fortbildningsinsats för kommunens lärare för att bland annat förbättra resultaten i skolan. Arbetet har utvecklats i två steg och kallas KUBEN (1 och 2) Från universitetet medverkar många olika forskare/lärare med olika inriktningar från flera institutioner under ett och ett halvt år. Andra sätt är att skapa nätverk för att knyta till sig lärare ute i verksamheten. Jag kommer här att nämna ett par exempel på aktiva nätverk. Våren 2011 startade Nätverket för forskning och skolutveckling med stöd från Skolverket. Nätverket samlar utvecklingsledare från tolv kommuner i regionen till regelbundna träffar. Under träffarna diskuteras kommunernas behov av skolutvecklingsinsatser i relation till aktuell forskning i ämnet. Det är ett sätt att nå en grupp som sedan kan få effekt över en stor grupp lärare om det faller väl ut. RUC har utlyst särskilda medel för nätverksbildning inom ett ämne och det har bildats nätverk som är mer eller mindre aktiva vid alla institutionerna som ingår i studien. Inom ramen för ett sådant nätverk har ämnet musik startat ett nätverk för musiklärare med syfte att starta en webbportal för musiklärare med möjligheter att ta del av forskning, dela med sig av lektionsplaneringar etc. Lärare inom ämnen som musik, bild, slöjd etc är ofta ett fåtal i varje kommun och då kan det vara extra viktigt att försöka nå lärare utanför regionen. Målet med portalen är att göra Linnéuniversitetet känt som universitetet för musiklärare. Inom ämnet matematik bedrivs en omfattande samverkan till följd av särskilda resurser från staten. Det skapar utrymme för många olika insatser som når ut brett. I varje kommun finns det matematikutvecklare som är knutna till ett särskilt nätverk med stöd från universitetet. Vid träffar styr matematikutvecklarna innehållet efter deras behov. Det kan vara ett föredrag om aktuell forskning inom matematikdidaktik från forskare från Linnéuniversitetet och diskussioner om aktuella frågor till exempel implementeringen av den nya läroplanen. Ibland presenteras också aktuella utvecklingsprojekt i kommunerna. Nätverket startade 2007 och nu deltar 28 kommuner i nätverket. De träffas två gånger per termin, en gång på universitetet och en gång i en av de deltagande kommunerna. Universitetet har ett uppdrag från Skolverket att stötta de skolor som har fått medel inom matematiksatsningen. Deras projekt finns också presenterade i bloggform på hemsidan matteportalen. Under vecka 44, den 31 oktober 2012, anordnar universitetet matematikbiennetten, en stor konferensdag för lärare i matematik med föredrag och workshops. Matematikämnet har en särställning som ämne inom samverkan genom de stora 7

8 satsningar som staten har gjort för fortbildning av matematiklärare. Ledaren för matematiknätverket prisades 2012 för sina insatser inom samverkan. Resurserna har skapat stora möjligheter, men det finns en oro för att verksamheten kommer att bli lidande när medlen för satsningen Läsa, skriva, räkna försvinner från systemen. Kommunerna är vana vid att fortbildning är gratis eller väldigt billig på grund av subventionerna. Flera kommuner tycker till exempel att det är för dyrt att delta i Matematikbiennetten, som är starkt subventionerad och endast kostar 250 kronor för en heldagskonferens som inkluderar alla måltider. Vid SOL finns ett särskilt språkcentrum som arbetar för att främja de moderna språken i skolan och bidra med fortbildning för verksamma språklärare. Centrat riktar sig inte bara till skolor, utan inte minst till företag. På deras hemsida och i en folder kan man läsa mer om vad de kan erbjuda. De har samarbetat med andra högskolor och universitet för att erbjuda fortbildningskurser för verksamma lärare i moderna språk. Ett annat sätt att nå ut med forskning är att lärare/forskare med forskningsområden som är relevanta för skolornas verksamhet föreläser om sin forskning och möter verksamma lärare på deras skolor eller på universitetet. På Linnéuniversitetet bedrivs mycket forskning som är relevant för skolorna och som efterfrågas. Skolorna söker föredragshållare vid till exempel olika fortbildningsdagar för sina lärare (studiedagar). Betyg och bedömning, dokumenthantering är exempel på populära teman. Med anledning av den nya läroplanen LGR 11 (för förskoleklass, fritidshem och grundskola) har efterfrågan ökat när skolorna ska implementera den nya läroplanen. I vecka 44 brukar det finnas utrymme för lärare att fortbilda sig. Flera av institutionerna brukar göra särskilda satsningar just den veckan. Exempelvis anordnas den tidigare nämnda matematikbiennetten då. NV har en frågespalt på webben som heter Nisse Naturvetare, där forskare kan gå in och svara på allmänhetens frågor. Det blir ett sätt för allmänheten att enkelt få kontakt med universitetets experter och förhoppningsvis kan det öka intresset för naturvetenskap. Frågespalten är en enkel fråga-svar kommunikation och saknar den interaktiva funktionen som portalerna för musik och matematik har, men konceptet Nisse naturvetare skulle kunna utvecklas i en liknande riktning om det finns tid och intresse. Konceptet med frågespalter, gärna med svar som hänvisar till aktuell forskning, föredrag och liknande som rör frågan, skulle kunna utvecklas inom flera ämnen. Med denna korta lista av satsningar har jag velat visa på den bredd av insatser som görs, där den ekonomiska insatsen varierar mycket. Matematikämnet sticker ut, eftersom det har funnits särskilt stora statliga resurser. Lånsiktiga satsningar är förstås att föredra, men det kräver satsningar från kommuner och friskolor och stora personalinsatser från universitetet. Det är naturligtvis bättre med en punktinsats om alternativet är att lärarna inte får ta del av någon forskning alls. De kanske kan fungera som en ingång till vidare satsningar från skolorna eller att de verksamma lärarna själva tar mer aktivt del av ny forskning. 8

9 Möjligheter för samverkan Intervjupersonerna ser stora möjligheter för ökad samverkan och vill på olika sätt bidra till att utveckla samverkansuppdraget på Linnéuniversitetet. Många av dem, särskilt de som själva har en lärarbakgrund, ser ett stort intresse för samverkan bland sina undervisande kollegor. De bildar en kärntrupp för skolsamverkan och liknar närmast eldsjälar med sitt engagemang i frågan. De ser förtjänster med att undervisa verksamma lärare; de tycker att de berikar undervisningen med sina erfarenheter och det gör det till en rolig grupp att undervisa. Vi kan göra vad som helst!, utropade en intervjuperson och syftade på den kompetens som finns vid institutionen. Det är naturligtvis en stor styrka för universitetet att det bedrivs forskning som är relevant för skolorna. Kompetenta lärare som vill delta i samverkan bidrar till ett utbud av forskning, men finns det någon efterfrågan? Ja, intervjupersonerna upplever ett stort och i viss mån ökat intresse. Skolreformerna ökar efterfrågan. Skolverket beställer kompetensutveckling exempelvis Lärarlyftet och Förskolelyftet. Nedan tar jag upp hinder för samverkan. Den listan är mycket längre, men det betyder inte att hindren överväger. Hinder för samverkan I intervjuerna har vi diskuterat vilka hinder som finns för samverkan. Jag kommer här att ta upp några av dem, utan någon inbördes rangordning. Nästan alla jag har pratat med tycker att det saknas tid till att ägna sig åt samverkan. Efterfrågan på uppdrag är stor från skolorna, men av tidsskäl får de tacka nej till en del uppdrag, för att lärarna inte har tid. De är upptagna med andra arbetsuppgifter, främst undervisning inom den ordinarie verksamheten och de får inte arbeta övertid. För många är samverkansuppgiften fortfarande den tredje uppgiften, som får komma i tredje hand. Den utgör inte kärnverksamheten som en intervjuperson uttrycker det. På en del institutioner har situationen förvärrats av kraftiga nedskärningar. Att ta ett samverkansuppdrag beroende på utformning kan vara tidskrävande och ibland innefattar det längre resor och obekväma arbetstider. Flera personer nämner att en lösning skulle vara att skapa luft i tjänsten, det vill säga att i bemanningsplanen lämna luckor för uppdrag som kan dyka upp. Vissa lärare är mycket eftertraktade som föreläsare och skulle utan problem kunna fylla ut sina tjänster. Det är ofta lättare att anlita adjunkter som inte har samma krav på sig att ägna sig åt forskning och publicering. På grund av meriteringssystemen kan det för adjunkter anses mer meriterande att ägna sig åt samverkan än för lektorer. Samverkan kan för dem bli en karriärväg. På sikt 9

10 kommer dock andelen adjunkter sannolikt att sjunka, eftersom policyn är att endast anställa disputerade lärare. Ett annat hinder för samverkan är att det är kostsamt för skolorna att anlita universitetet på grund av olika påslag. På PPI skriver de avtal där kostnaderna för lärarens insatser inte specificeras, för att inte synliggöra alla omkostnaderna. De får ett pris för hela uppdraget och då blir det inte så dyrt i jämförelse med till exempel ett konsultföretag. Konsulterna har dessutom krav på sig att gå med vinst, medan universitetet endast behöver full kostnadstäckning. Universitetet kan garantera en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ett par intervjupersoner menade att skolorna behövde samarbeta mera, dels mellan kommuner, dels mellan fristående skolor och kommuner. Om de sluter gemensamma avtal med universitetet kan de få ner kostnaderna. Samtidigt som kostnaderna är höga visar efterfrågan på olika kompetensutvecklingsinsatser att många skolor är beredda att betala för sig. En del kommuner har en ansträngd ekonomi och vill inte betala för fortbildningsinsatser. De tror att allt ska vara gratis, som en intervjuperson uttryckte det. Trots subventionerade priser på grund av anslag kan en avgift på 250 kronor inklusive måltider vara för dyrt för att en kommun ska låta sina lärare delta. Kontrasterna är stora; samtidigt bedrivs en kurs i leken som pedagogiskt redskap (7.5 högskolepoäng) på en förskola i Danderyd, där rektorn flyger dit lärarna från Linnéuniversitet. Ibland kan bristande kommunikation mellan universitetet och skolorna vara ett hinder för samverkan. Orsakerna är flera. Ibland saknas helt enkelt lämpliga sändningslistor för att nå rätt målgrupp till exempel förskollärare eller gymnasielärare i historia. För att åstadkomma pålitliga sändningslistor och utskick krävs administrativa insatser och det saknas ofta tid för det. Det är ovanligt att administratörer har avsatt tid för sådana insatser. Nätverket för svenska språket vid SOL har däremot sökt och fått pengar för ett administrativt stöd för nätverket. Kanske borde det finnas särskilda samverkanssekreterare vid institutionerna eller vid fakulteterna som det finns för utbildning och forskning? Det skulle kunna skapas mer utrymme för utbildningsadministratörerna när institutionerna krymper i samband med universitetets omorganisation För de flesta fungerar dock kontakterna med skolorna väl och de kontaktas ofta av olika skolor och bygger upp långsiktiga samarbeten med vissa lärare och skolor. Institutionerna får fler uppdrag än de kan hinna med. Skolornas framförhållning när det gäller förfrågningar skulle dock kunna förbättras. Systemet är dock inte så formaliserat vilket gör att de blir sårbart när personer byter positioner. Det riskerar också att bli väldigt ojämlikt, där vissa skolor har omfattande kontakter med universitetet och får ta del av den senaste forskningen, medan lärare på andra skolor sällan eller aldrig får göra det. Ibland har skolorna för stor respekt för universitetet för att ta kontakt. Det finns en bild av universitetet som svårt och fjärran. Ibland kan också universitetets verksamhet uppfattas 10

11 som irrelevant för den egna verksamheten. Universitetet skulle behöva bli bättre på att marknadsföra sin verksamhet, det vill säga visa upp vad som finns att erbjuda och paketera det på ett attraktivt sätt. Ett sätt att nå ut kan vara att annonsera i lärarfackförbundens tidningar, som KV gör. Alumnnätverk är också ett sätt att skapa kontaktytor, som också skrivs fram bland universitetets mål. Flera institutioner har börjat utveckla kontakterna med sina alumner. Kontakterna med skolorna bygger nu ofta på personliga kontakter. En del forskare blir kända och får många uppdrag och behöver tacka nej för att hinna med, medan andra kanske skulle kunna ta fler uppdrag. Lärarna/forskarna behöver mer kunskap om sina kollegors kompetens, så att de kan hänvisa till någon annan. Kanske kan RUC eller samverkansansvariga vid institutionerna få en samordnande roll även där. RUC:s roll och förslag till åtgärder Alla jag har talat med har ett positivt intryck av RUC. Mats, Stefan och tidigare även Ulrika, är uppskattade kontakter som har goda relationer med många personer på institutionerna. RUC:s kontakter med Skolverket uppskattas och upphandlingarna med uppdragsutbildningen inom Lärarlyftet har fungerat bra. Ett par personer föredrar dock egna kontaktytor. De tycker att vägen via RUC kan bli en omväg som krånglar till processen och riskerar att det blir fel. De som känner till satsningen på ämnesnätverk är positiva till det och tycker att det borde spridas mera. Beställ en forskare är ett annat exempel på initiativ från RUC som har uppskattats, som en typ av marknadsföring. Flera tycker att RUC borde ta flera sådana initiativ och därmed få en mer aktiv roll som en kanal mellan skolor och universitet. RUC som organisation har däremot flera personer svårt att greppa. De har en vag bild av vad RUC gör. Mer marknadsföring Flera institutioner skulle vilja få hjälp att marknadsföra sin skolrelevanta forskning. RUC skulle kunna utgöra en plattform där utbudet kan presenteras. Det finns redan en webbsida inom RUC med utrymme för goda exempel, men den är nästan tom. En samlad bild kan underlätta för skolor att ta kontakt. RUC skulle också kunna bidra mer med kontaktlistor till skolorna. Flera personer tar upp vikten av att hitta en balans mellan vilken kompetens som finns på institutionerna och vad som efterfrågas i skolorna. Frågan är varifrån initiativet ska komma. Vi ska tala om för skolorna vad de behöver!, menade en intervjuperson och syftade på vikten av att universitetet driver frågor och gör det de är bra på för att de ska bli kvalitet och 11

12 utveckling. Samtidigt lyfter flera personer upp vikten av den ömsesidighet som också ligger i begreppet samverkan. Samverkan inom samverkan Det skulle behövas en gemensam satsning vid Linnéuniversitetet så att inte samverkan blir en tredje uppgift, som lätt sätts på undantag. För det krävs att samverkansuppdraget får ta samma plats i lektors- och adjunkttjänster som utbildning och forskning. Att det är självklart att inte bara sprida forskningsresultat inom den akademiska världen, utan även sprida resultat och intressanta perspektiv i dialog med verksamma på fältet. Ett sätt att bidra till den utvecklingen är att bättre samordna alla de aktörer som finns inom samverkan, Skola och samverkan, samverkansavdelningen, språkcentrum, RUC etc. Alla dessa aktörer spelar på delvis samma arena åtminstone utifrån sett och det kan lätt skapa förvirring om inte kommunikationen är tät. Skolfrågorna som RUC företräder hamnar lätt i skymundan gentemot kontakter med näringslivet. Min bedömning är att särskilt kontakterna mellan RUC och samverkansavdelningen behöver tätas. Organisatoriskt skulle samverkan kunna vara en naturlig del av verksamheten genom att få samma status som forskning och utbildning genom att bilda samverkansråd knutna till nämnderna där RUC respektive samverkansavdelningen har ett samordningsansvar. Då skulle alla institutionerna indirekt vara representerade. Samverkansansvariga vid institutionerna fyller annars en viktig funktion, som behöver bevaras efter omorganisationen. En möjlighet för små ämnen skulle kunna vara att som vid Linköpings universitet bilda ämnesdidaktiska kluster som kan bilda nätverk och ordna aktiviteter och synliggöra ämnen inom och utanför universitetet. Exempelvis skulle drivkraften som finns inom nätverket i musik ha lättare att smitta av sig på andra estetiska ämnen på det sättet. Främja skolrelevant forskning RUC skulle också kunna underlätta finansieringen av skolrelevant forskning på flera sätt. Ett sätt är att utveckla samarbetet med Grants Office i riktning mot skolforskning. Ett större grepp skulle kunna vara att liksom Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD) starta en skolforskningsfond. Där kan forskare vid högskolan gå samman med lärare på fältet och söka medel för forskning som kan utveckla skolverksamheten. Skolforskningsfonden vid PUD är samfinansierad med medel från kommunerna i Dalarna, Högskolan Dalarna och medel från uppdragsutbildning: pengar från Skolverket för Lärarlyft, Förskolelyft och Rektorsprogrammet. Läs mer på Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD) vid Högskolan Dalarna: 12

13 Skolforskningsfonden/ Tre vägar till fördjupande studier Vidga denna inventering av samverkan till att täcka in samtliga institutioner vid Linnéuniversitetet Göra en genomgång av vilken skolrelevant forskning som bedrivs vid institutionerna och försöka främja samarbete och utveckling Undersöka vilka insatser som görs vid andra RUC i Sverige för att komma med förslag till vidareutveckling av RUC:s verksamhet 13

14 Bilaga 1 Ämne: Inventering av Linnéuniversitetets samverkan med regionens skolor Hej! Mitt namn är Anna Eskilsson. Jag har fått i uppdrag av RUC (Regionalt utvecklingscentrum) vid Linnéuniversitetet att undersöka samverkan mellan skolor och universitetets forskare/lärare. Därför kontaktar jag nu lämpliga personer vid institutionerna. Ditt namn har jag fått av Stefan Särnholm Ericsson och Mats Nordänger. Här är några av de frågor jag skulle vilja diskutera med dig: Vilken samverkan äger rum mellan regionens skolor och universitetets lärare/forskare? Exempel på enstaka insatser, pågående eller avslutade projekt vid institutionen. Finns det särskilt goda exempel? Har institutionen någon policy för samverkansuppdraget? Vad innebär den policyn i så fall? Vilka möjligheter och hinder ser du för samverkan mellan regionens skolor och Linnéuniversitetet? Hur skulle RUC kunna hjälpa till för att främja era möjligheter att samverka? Jag hoppas att du har möjlighet att ställa upp på ett samtal! Jag hör av mig per telefon inom cirka två veckor. Kom gärna med förslag på tider som skulle passa dig. Bästa hälsningar Anna Eskilsson Utbildningsledare, Nämndkansliet 14

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010, Regionalt utvecklingscentrum

Verksamhetsberättelse 2010, Regionalt utvecklingscentrum Sida 1 (9) Antagen av RUC-styrelsen 2011-02-10 Verksamhetsberättelse 2010, Regionalt utvecklingscentrum Verksamhetsberättelsen beskriver händelser och aktiviteter inom Regionalt utvecklingscentrum, RUC,

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012, Regionalt utvecklingscentrum

Verksamhetsberättelse 2012, Regionalt utvecklingscentrum Sida 1 (9) Dnr: FAK 2012/480 Beslutad genom ordförandebeslut 2012-12-17 Verksamhetsberättelse 2012, Regionalt utvecklingscentrum Verksamhetsberättelsen beskriver händelser och aktiviteter inom Regionalt

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010, Regionalt utvecklingscentrum

Verksamhetsberättelse 2010, Regionalt utvecklingscentrum Sida 1 (9) Antagen av RUC-styrelsen 2011-02-10 Verksamhetsberättelse 2010, Regionalt utvecklingscentrum Verksamhetsberättelsen beskriver händelser och aktiviteter inom Regionalt utvecklingscentrum, RUC,

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED 1(5) ( Växjö och Kalmar 2012-08-23 Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED Inledning Målet med upprättandet av kommunikationsplanen är att synliggöra kommunikationen

Läs mer

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt Syfte med RegSam Att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt Att förstärka och fördjupa samverkansarbetet mellan akademi och företag/organisationer.

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Matematiksatsningen 2010-2011

Matematiksatsningen 2010-2011 Matematiksatsningen 2010-2011 8 maj 2012 Malmö Högskola Kristianstad Högskola 1 Matematiksatsningen Regionalt stöd utifrån de lokala projektens behov Kompetensutveckling Nätverksskapande Insatser under

Läs mer

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE » Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE Upplägg: första halvan Utbildningssamverkan för jobb, innovation och

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Institutionen för samhällsvetenskaper

Institutionen för samhällsvetenskaper Institutionen för samhällsvetenskaper En institution med stark internationell profil inom utbildning, forskning och samverkan 1 Innehåll Innehåll Inledning 3 Våra ämnen 4 Grundutbildning och avancerad

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Kommunikationsplan. för Lärarhögskolan 2013-15

Kommunikationsplan. för Lärarhögskolan 2013-15 Sid 1 (12) för Lärarhögskolan 2013-15 Sid 2 (12) Innehåll Inledning... 3 Analys... 3 2.1 Nulägesanalys kommunikationsarbetet vid Lärarhögskolan... 3 2.2 LH:s delmål och dess betydelse för framtida kommunikationsarbete...

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

En resa in i framtiden Strategi 2010 2015. Kalmar Växjö

En resa in i framtiden Strategi 2010 2015. Kalmar Växjö En resa in i framtiden Strategi 2010 2015 Kalmar Växjö Rektor har ordet 5 Ett universitet i Linnés anda 6 Linnéuniversitetet en resa in i framtiden Strategi 2010 2015 En resa in i framtiden 9 Vägen mot

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Minnesanteckningar RUC:s temadag 28/11 Efter minnesanteckningarna finns en deltagarlista.

Minnesanteckningar RUC:s temadag 28/11 Efter minnesanteckningarna finns en deltagarlista. Datum: onsdagen den 28/11 2012 Tid: kl. 09.30-15.00 Plats: Emmaboda Folkets Hus Minnesanteckningar RUC:s temadag 28/11 Efter minnesanteckningarna finns en deltagarlista. Yngve Rehnström hälsar alla välkomna

Läs mer

Forskning ger bättre resultat i skolan

Forskning ger bättre resultat i skolan Forskning ger bättre resultat i skolan Programförklaring Vi Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola, förskoleklass och fritidshem

Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola, förskoleklass och fritidshem Dnr BUN-2013-365 Dpl 56 sid 1 (7) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteyttrande 2014-03-25 Anders Lundberg, 054-5403651 anders.lundberg@karlstad.se Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola,

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! Filmgruppen FUF-bladet Studentpanelen Biståndsdebatten.se NY! Projektgruppen NY! Vem kan söka

Läs mer

Verksamhetsplan Näringslivsutskottet

Verksamhetsplan Näringslivsutskottet Verksamhetsplan Näringslivsutskottet Näringslivsutskottets övergripande mål är att stärka kontakten mellan utbildningarna som tillhör PULS och arbetslivet genom det arbete som utskottets arbetsgrupper

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Antal svar Antal enkäter som skickades ut till Ma/No-lärare 500 Antal svar 390 Antal ämnesansvariga av ovanstående 49 (12,5% av 390)

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

Matematiksatsningen Stödet från RUC- Mälardalen

Matematiksatsningen Stödet från RUC- Mälardalen Matematiksatsningen Stödet från RUC- Mälardalen Avdelningen för matematik och fysik Utvärderingsakademin MEA (Tidsperiod: 20101101 20130630) Konferens för Matematikutvecklare City Conference Centre, Stockholm

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Förfrågan om att anordna den treåriga befattningsutbildningen. förskolechefer och annan person med motsvarande ledningsfunktion.

Förfrågan om att anordna den treåriga befattningsutbildningen. förskolechefer och annan person med motsvarande ledningsfunktion. Intresseförfrågan Utvecklingsavdelningen 1 (5) Dnr 2014:00448 Förfrågan om att anordna den treåriga befattningsutbildningen Rektorsprogrammet för rektorer, förskolechefer och annan person med motsvarande

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

REGIONALT UTVECKLINGSCENTRUM. RUC vill stärka samarbetet med skolsamhället, idrottsorganisationer,

REGIONALT UTVECKLINGSCENTRUM. RUC vill stärka samarbetet med skolsamhället, idrottsorganisationer, REGIONALT UTVECKLINGSCENTRUM En resurs för dig RUC vill stärka samarbetet med skolsamhället, idrottsorganisationer, kulturinstitutioner och näringsliv. Utvecklar lärandet RUC utvecklar din verksamhet

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Förskollärarprogrammet LGFOD

Förskollärarprogrammet LGFOD Förskollärarprogrammet LGFOD Lärarutbildningen Förskollärare Grundlärare Fritidshem Förskoleklass och årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Ämneslärare Årskurs 7-9 (startade ej 2013) Gymnasieskola Yrkeslärare Kompletterande

Läs mer

Personalplan. avseende perioden 2012-2014

Personalplan. avseende perioden 2012-2014 Dnr: Personalplan avseende perioden 2012-2014 Personalplan 2012-2014 Förutsättningar Barn- och ungdomsförvaltningens personalplan utgår från bedömningar utifrån elevunderlagets utveckling, ålderspensioner,

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

Lönepolicy. Beslutat av Personalchef. Gäller från 100101

Lönepolicy. Beslutat av Personalchef. Gäller från 100101 Lönepolicy Beslutat av Personalchef Gäller från 100101 Lönepolicy för Linnéuniversitetet Inledning Linnéuniversitetets lönepolicy skall skapa förutsättningar att attrahera och behålla medarbetare med rätt

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Rapport 141031 Dnr: 2014/54-1.2 Karin Lundhgren Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Så gjordes uppföljningen I februari 2014 beslutade rektor att den nya organisationen som trädde i

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionstyrelsens ansvar Sid 4 Administrativt centrum Region Öst och Mitt

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012

Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012 2013-01-22 Minnesanteckningar Diana Unander Nordle Tel: 0470-79 48 78 Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012 Dagen inleddes med en genomgång av vilka förväntningar

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Kommunikationsarbete. Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap TEKNAT 2012/217

Kommunikationsarbete. Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap TEKNAT 2012/217 TEKNAT 2012/217 Kommunikationsarbete Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2013-05-28 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Definition 3 3. Utgångspunkter

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

Regional samverkansorganisation för en skola på vetenskaplig grund

Regional samverkansorganisation för en skola på vetenskaplig grund Regional samverkansorganisation för en skola på vetenskaplig grund 32 kommuner 3-årigt inledande avtal 1 juli 2011 2014, förlängt till 1 juli 2015 1 kr per invånare och år FoU-enhet inom KFSK, en vetenskaplig

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Samrådet hälsade Thomas Svenningsson välkommen och Thomas presenterade sig kortfattat. Förra samrådsmötets protokoll gicks igenom.

Samrådet hälsade Thomas Svenningsson välkommen och Thomas presenterade sig kortfattat. Förra samrådsmötets protokoll gicks igenom. PROTOKOLL SAMRÅD 2012-03-23 RUC:S SAMRÅDSMÖTE Datum Fredagen den 23 mars Tid Kl. 09.00-15.00 Plats Regionens hus, Södra vägen 9, Halmstad Lokal: Sälen Närvarande 1. Ann-Mari Mäkikangas Halmstad kommun

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer