Workshop: Varför och hur samverkar Lnu?

Transkript

1 Minnesanteckningar Workshop: Varför och hur samverkar Lnu? Steg 1. Självvärdering och implementering av samverkansstrategi Närvarande: Peter Aronsson, Richard Bucksch, Torbjörn Håkansson, Jan Novak, Ann-Charlotte Larsson, Karin Lundhgren, Katarina Julin Nyqvist, Emma Hermansson, Anita Hall, Anna Herbert, Roger Andersson, Hans-Göran Nygren, Per-Olof Johansson, Fredrik Lundh, Anna Lund, Maude Johansson, David Stigson Vid tangenterna: David Stigson ( obs! anteckningar ej justerade ) Dagordning Kort inledning av Peter Aronsson. 1. Sammanfattning av Vinnovas utlysning pilot 1; strategi för samverkan samt implementering, Karin Lundhgren - Redogörelse för ansökans tidplan. - Vad bedöms? - Samverkansstrategi med utgångspunkt i visionsdokument/strategi - Implementering av strategi - Tidplan - Visionsdokument, En resa in i framtiden och dess övergripande mål - Detta innebär att vi startar en inre process på Lnu 2. Fem minuters sammanfattande slutsatser av vardera: - uppföljning av utbetalda strategiska medel ( är utskickat ) - ofta redovisas samverkan i form av aktiviteter, svårt att se vilka värden det skapat - kan vi tala i termer av leverans ( konferens, workshop, resor ) och effekt ( då bör vi ställas oss frågan vilka effekter vi vill uppnå ) - Vinnovas utlysning handlar om effekter Rapportredovisning Man blir glad när man ser all kretivitet (FKH) Anita Hall

2 - Man tittade på uppdragsutbildning, artiklar som inte fanns med i DIVA, tittade på hur man har fått kontakter, tittade på vilka värden som projekten tillfört i form av kvalité i utbildning och kommersialisering etcetera - På vissa inst finns stor potential att öka uppdragsutbildning - Värden som skapas är bland annat ökande kulturell och livskvalité - Vad hindrar samverkan? Man uppfattar att det inte prioriteras, premieras, värderas och planeras för samverkan - Även resulterat i drömprojekt som man skulle vilja genomföra Om samverkan vid Ekonomihögskolan, Per-Olof Johansson - började med att titta på hur samverkan är organiserat och konstaterade att det finns brister - tex finns inte samverkan representerat i lednings- samordningsnivå - ser att Samverkansnätverket har utvecklats och Samverkanskoordinatorer börjar nu komma i fler delar i organisationen (Lnu) - konstaterar att det saknas motiv för att medarbetare för samverkan - man talar om samverkan med det finns inga medel för samverkan, finns en diskrepans mellan mål och vardagliga arbetet - finns uppdragsutbildning som är självfinansierande - partnerföretag för förstaårsstudenter har försvunnit - vi har skalat ner samverkan på FEH - samverkan lever till stor del på eldsjälarna - slutsats är att det måste/bör finnas minst en heltidstjänst på FEH - har haft svårigheter att definiera samverkan och även hur den förhåller sig till Alumnin, internationalisering - vi behöver bestämma oss för samverkan och organisera oss Översyn och sammanställning av RUC:s satsningar för samhällelig drivkraft, Hans-Göran Nygren - NLU har valt att satsa på ämnesnätverk för yrkesverksamma - Finns 18 st olika nätverk ( i olika storlek och arbetssätt ) - Ca 70 st utbildare och forskare mer eller mindre aktiva i nätverket - Ca 2000 st yrkesverksamma - Syfte, hållbara nätverk för ömsesidig kompetensutveckling - Mål, ökad kvalité i utbildning och forskning samt yrkesverksammas ämnen och undervisning - Utmaning är att få kontinuitet i finansiering - fakultet kommer äska medel för sina respektive nätverk - NLU finansierar detta med dubbla beloppet och man välkomnar nya nätverk - Krav/belägg på effekt av nätverk är 1. Kompetensutveckling av utbildare i lärarutb (internt). 2. Kvalite i utbildning och forskning (internt) och 3. Kvaliteer som nätverk inneburit för yrkesverksamma (extern part) 3. Presentationer av två best-practice FSV, Roger Andersson och Hans-Göran Nygren - två stycken uppdragsutbildningar

3 - 1. Ledarskapets betydelse för evidens och kunskapsbaserad verksamhet, riktad till Region Kronoberg ( tidigare regionförbund och landsting ) utbildningstillfällen med koppling till praktik genom utvecklingsområden och utveckling av projektplan - 2. Rekryteringsutbildning för blivande förskolechefer och rektorer, riktar sig till Skolhuvudmän - 7,5 hp, nio kursdagar med föreläsningar, seminarier och utvecklingsarbete (två internat) - Långsiktighet, ömsesidighet, samägande, samproduktion Design och hållbar utveckling, Anita Hall och Anna Lund, FKH - 1. Hur Design kan lösa utmaningar - Integration, äldreboenden, Alvesta? - Studentprojekt fokuserade på integration och hållbarhet studenter tittade på bostadsområden i Torpsbruk och Alvesta fokuserade man på äldreboenden. Vilka utmaningar fanns och hur kan de lösas genom design fokus på hemmiljöer hos äldre har man tittat på - 2. Samverkan i pedagogiska utvecklingsprojekt, Bokhunden - syfte att få barn att utveckla sitt läsande genom att de läser för en bokhund - har fått uppmärksamhet och spridits i landet - finns på facebook, Bokhunden Två exempel från Kristina Julin Nyqvist och Fredrik FHL - 1. Utveckling av palliativ vård (medel från Kampradstiftelsen) - fokus på samskapande mellan regionens yrkesverksamma och utbildning/forskning hos Lnu - börjat med studiecirklar där Lnu-personal, vårdpersonal och anhöriga deltar - 2. Uppdragsutbildning för farmaceuter/apoteksbolagen - skapar mervärden för oss genom kunskap utifrån, behålla/anställa personal, även utrustning - målgruppen är anställda inom apotek som inte ännu är farmaceuter Två olika verksamheter med flera projekt inom vardera, Ann-Charlotte Larsson FTK - 1. Samverkansnätverk - IEC och LTC - Temat är mötesplatser - Strukturfondsmedel och regioner, näringsliv bidrar med erfarenhet och praktik - Resulterar i stora branschnätverk - Kopplar ihop utbildning, forskning och näringsliv - Generera nytta för inblandade och även resultera i nya projkt, samarbeten etcetera - 2. Expertkompetensprogram - stärka kompetens i näringslivet - stärka kompetens inom utbildning och forskning - finns inom innovation och även hållbart trähusbyggande - genererat flertal kurser som bedrivs idag

4 Bestpractice, Per-Olof Johansson FEH - 1. ett program där man försöker utveckla partnerföretag igen - har startat med företaget Electra - viktigt för att flertalet av studenterna har inte varit ute i arbetslivet/verklighetskontakt - Electra tar fram projektbeskrivning och studenterna - 2. Uppdragsutbildning, traineeutbildning riktad mot kommande chefer inom Landstinget i Kalmar län - ledarskap och vad studenter förväntar sig i utbildning ( ett lärkontrakt) - teoriavsnitt kring ledarskap - del 3 skriver man ett paper och avslutningsseminarium 4. K-3 matrisen, Emma Hermansson från avd Externa Relationer (ER) - Vinnovautlysning - Samarbete inom Fyrklövern - Kategorisering av samverkansuppdraget - Samverkansområden: forskningskommunikation, forskningssamverkan, nyttiggörande - Syften, insatsen ska leda till - Insatser för att stödja samverkansuppdraget - Utbildningsprocessen - Behov av stöd, bland annat synlighet i media, uppmuntran att komma ut, bättre stöd för projektledning i ansökninar/projekt - Utbildning: bättre VFU och praktik samt anknytning i projekt och examensarbeten - Stöd att ta fram nya utbildningsprogram - Stöd i att utveckla, bevara strategiska relationer (alumn, näringsliv, offentlig verksamhet, politik på ledningsnivå) - Fundraising 5. Diskussion om hur det vidare arbetet bäst förs vidare, ledd av Peter Aronsson - hur får vi med oss energin som finns och hur kommer vi vidare med samverkan - hur hanterar/definierar vi bisyssla? Vi behöver göra en scanning av vad som pågår för att få en fullständig bild av samverkan - vad har vi missat? Torbjörn Håkansson, vi missar vilka effekter samverkan ger hos externa parter. - Ann-charlotte Larsson, svårt att få fram men om vi löpande i samverkan med extern part försöker få fram effekter av samverkan bör det vara görbart - Jan Novak, kanske är det inte så svårt, genom kvalitativa omdömen och se hur samverkan utvecklas kan vi bedöma utveckling av samverkan och även effekter - Finns möjligheter i konkreta samarbeten men hur ser vi det till exempel när det gäller genusperspektiv utveckling över längre tid i tex en organisation - P-O Johansson, vi får akta oss för att jämföra fakulteter. Vi har olika verksamhet och innehåll och samverkansparter. - Peter Aronsson, men vi bör försöka utvärdera samverkan för att vi ska kunna utvärdera och prioritera vad vi ska göra

5 - Ann-Charlotte L, viktigt att framhålla relationerna och låta många verksamheter prova på men också våga plocka och lyfta guldkornen - Peter A, synliggöra samverkan för att lära av varandra, kommunikation, en drivande fråga och process, - Anita hall, fundera över vilka begrepp som används - Jan Novak, vi är duktiga på uppdragsutbildning och samverkan i utbildning men vi är dåliga på att organisera oss. Hur blev vi duktiga och hur kan vi organisera oss? - Kristina J N, vi behöver dela med oss av våra kontakter, har tex designstudenter nytta av apoteksbolagen - Stöd från ER, tex hur sprider vi kunskap om finansiering och grunder för prioriteringar - Maude?, vi behöver samverka internt och fundera över hur vi kan bidra till varandra? - Karin L, vill gärna skicka ut frågor som kortfattat besvaras som bidrar till Vinnovaansökan - P-O J, behöver definiera samverkan, hur är det med Sommaruniversitetet, the Bridge - Peter A, definition syftar även till vad och hur vi prioriterar - Ann-Charlotte, vi ska vara ett modernt universitet och kan vi lämna stuprören bakom oss utveckla det som växer underifrån. Där kan vi utveckla befintligt och låta många goda exempel utvecklas. Hur stöttar vi eldsjälen? Vi behöver utveckla strukturer och stöd. - Peter A, styrkan kan vara vår bredd och vi behöver göra tydligt för våra medarbetare att samverkan idag räknas, värderas mycket tyngre idag. Detta måste vi hjälpa till med att kommunicera - Emma H, finns en tvärvetenskaplig kurs inom fyrklövern kring nyttiggörande, finansiering och karriärplanering -