Agenda, Kommittén för samhällelig drivkraft på Korrö

Transkript

1 Korrö Kommittén för samhällelig drivkraft Agenda, Kommittén för samhällelig drivkraft på Korrö Vi träffas onsdagen 3 juni för avresa till Korrö. kl i Kalmar ( restid ca 1 tim 15 min ) kl i Växjö ( parkeringen vid M-huset, restid ca 45 min ) Gemensam ankomst Närvarande: Peter Aronsson, Verner Denvall, Rickard Bucksch, Ann-Charlotte Larsson, David Stigson, Hans Lundberg, Emma Hermansson, Hans-Göran Nygren, Anna Lund, Maude Johansson, Karin Lundhgren, Christina Dahlgren, Ingrid Persson Anteckningar ej justerade. 3 juni Lunch på Korrö Kommittén för samhällelig drivkraft, Peter Aronsson Vårt uppdrag och kommunikationsbehov samt träff på Korrö En kort inramning av Peter av vårt uppdrag och hur vi kan hitta ut i de olika delarna. En god hjälp är Vinnova-ansökan och kommunikationsplan som vi ska arbeta med under dagarna. HSS-konferensen under förra veckan i Kalmar gav oss möjlighet att se en del av all den samverkan och samproduktion som sker. Till exempel hur samverkans-säkrar vi våra utbildningar, gör vi det idag, hur och i så fall vilka gör det? Vinnova-ansökan, Karin Lundgren Presentation av nuläge och inspel från ledamöter Kort genomgång av ansökan (utkast). Rubriker i avsnittet Strategi. - redogörelse vision och strategi betonar samverkan - redogörelse strategiska medel och ny kommitté skapar goda förutsättningar - samarbete i Fyrklövern - en strategi i bred förankring - satsning för ökad extern finansiering - strategiska samarbeten med andra regionala aktörer

2 Sida 2 (11) Karin ser som möjligt för Kommittén att snäva in strategi och vision i mer konkreta ordalag. Diskussion/återkoppling: strategi och vår regionala kontext (bakgrund), vår erfarenhet och hur vi tar den framåt i strategi och aktiviteter. Vilka utmaningar och möjligheter ger kontext? En modell för strategisk anlays (hur vi hittar oss själva och kommer vidare): vi behöver titta på oss själva med ögonen utifrån, och vilket är vårt utifrån? Region, nation, internationell? Kan/ska vi göra en swot-analys för Lnu när det gäller samhällelig drivkraft. Vi kan kanske inte göra en inventera allt nu men vi kan peka i riktningar mot möjligheter, tex Luc, Human Brain-project. Vi kan även använda OECD-rapporten i bakgrund. Vi behöver få med de strategier vi har med omvärlden i ansökan ( region Kronoberg, Kalmar läns regionförbund, innovationsstrategier, Smart Housing och så vidare. Och kanske även hur vi kan förhålla oss till grannlän, Blekinge, Jönköping. Även tala om hur vi hjälper att öppna administrativa gränser när vi till exempel talar om Linnéregion. Vi börjar i ansökan tala om våra styrkor idag och fortsätter med inom vilka områden vi kan arbeta vidare/där det finns potential. Vi bidrar till att visa på möjligheter. Vi behöver få in i ansökan att vi har en regional förankring/täthet och hur det tar oss ut i världen. Vilka begrepp använder vi för att beskriva det (en global nod, glokalt). Vi behöver utveckla vårt arbete med att ta ner världen till det regionala/lokala och nyttan med det. Diskussion om hur vår organisation i detta perspektiv är en svaghet/utmaning. Och hur detta strategiska område genomsyrar alla delar av organisation, styrdokument etcetera. Hur kan vi utvecklas? Hur tar vi starka forskningsmiljöer till starka utbildningsmiljöer/professionsutbildningar och vice versa? Omvärld, hot och möjligheter. Möjligheter, Vår kontext, litenhet och regionala förankring är en styrka som borde kunna utvecklas, allt från utbildning, uppdragsutbildning till uppdragsforskning/forskning. Finns många goda exempel och eldsjälar, hur kan vi stötta dem och höja kvalité? Kampradstiftelsen The bridge Horizon 2020 Förväntningar och behov. Omvärldens förväntningar. Utveckla våra n-ord, är det våra kärnvärden och hur genomsyrar det vårt dagliga arbete? Vårt holding-bolag Internationell samverkan.

3 Sida 3 (11) En entreprenöriell omvärld. Globaliseringen Nätverkssamhället Hot. Rekryteringsfrågor, hitta kompetenser, forskare Att kunna ta betalt. Bristande incitamentsstrukturer för samverkan/samhällelig drivkraft Vilka är våra kärnvärden? Hur vi ser på oss själva och hur andra ser på oss? Olika tidsuppfattning. Regionens litenhet. Omvärlden samverkar med andra lärosäten. De stora lärosätena. Generationsskiften i näringsliv. Studentrekrytering. Inte så många stora internationella aktörer Nya lösningar kring kompetensutveckling, konsulter, mooc etc En skepsis mot akademi/intellektuella Saknas mötesplatser för mindre aktörer, design, kultur, Alla är världsmästare på sitt. Protektionism Implementering strategi Återkoppla till Karin Lundhgren Samverkansstrategi Återkoppla till Karin Lundhgren Kommunikation, Ingrid Persson och Christina Dahlgren Workshop, ta fram kommunikationsplan med utgångspunkt i kommitténs uppdrag En workshop uppdelad i tre delar. Utgångspunkter Kommunikation = göra gemensamt Bilden av dig = det andra ser och uppfattar och vad du själv berättar (varumärke) Kärnvärden. Attityd. Beteende. Handling. Strategiskt, strukturellt, mänskligt. Workshop 1

4 Sida 4 (11) Fishbowl - vem ska vi kommunicera med? Vems behov? Omgivande samhälle Oss själva Studenter Forskare Lärare - Vilka ambitioner har vi? Konkretisera nyttoeffekt forskning - Vad finns det för utmaningar och möjligheter att nå fram OBS! Exempel som kan behöva kompletteras efter arbete med verksamhetsplan. Ömsesidigt både interna och externa behov. Workshop 2 Stegvis förändring i dialog i vardagen växa fram Planerad förändring ofta uppifrån Vi:et är Kommittén Bryta ner målgrupper på olika nivåer/delar. Vilka ska vi prata med/vill vi nå? - rektor - student/alumner - lärare - forskare (budskap, whats in it for me?) - samhället - beslutsfattare, för att incitamentsstrukturer - samverkansnätverket - externa relationer Vilka är effektmålen? Vilka är budskapen? (och hur förmedlar vi dem?) Redovisning av gruppernas arbete. Workshop 3 5 min för att ta fram exempel på ambassadörer för samverkan, och budskap. Visar på hur mycket som faktiskt görs och hur många goda krafter som finns. Både internt och externt.

5 Sida 5 (11) Prioritering av exempel Nyckel till respektive rum Badtunna är bokad och tillgänglig under kvällen Middag 4 juni Närvarande: Peter Aronsson, Verner Denvall, Ann-Charlotte Larsson, David Stigson, Hans-Göran Nygren, Rickard Bucksch, Maude Johansson, Anna Lund, Hans Lundberg 8.30 Kommitténs handlingsplan, Peter Aronsson Hur vi vill arbeta med den strategiska uppgiften? Handlingsplan och verksamhetsplan för vårt arbete. Arbetsform och hur vi förhåller oss till Samverkansnätverket och ER ER/Rickard, David kommer snickra på verksamhetsplan. Varje del i policy måste mötas upp med en punkt i verksamhetsplan. Dagens uppgift är att hitta vägen framåt och låta det vara inspel till kommande budget. Reflektion: Vad är de fem viktigaste aspekterna som behöver komma med i vårt arbete. ( både innehåll och form ) Anna Lund Kort sikt Synliggöra samverkan och KSDs arbete. Synliggöra forskningsplattformar. Omvärldsanalys, hur gör andra och hur kan vi använda det. Utforma policy, se hur vi arbetar med andra, samverkansnätverk, samverkanskoordinatorer på fakultet och institution. Vända på frågan och låta utifrånperspektiv påverka samverkan. Vi måste komma ihåg att samverkan är samproduktion och en ömsesidig process. Strategiska medel.

6 Sida 6 (11) Lång sikt Studenter. Internationalisera samverkan. Se över hur vi använder styrdokument och dylikt som bra stöd i arbetet med samverkan/samhällelig drivkraft. Maude Johansson Se det som ett träd. Skapa ett övergripande ramverk för samverkan, tänka i nivåer av regionalt, nationellt, internationellt. Skapa rekommendationer för samverkan och vad vi arbetar med. Rickard Behöver fundera över vilken roll ER har och vad KSD har för roll ER arbetar med stöd för uppdragsutbildning. Stöd för alumni. Outreach, kontakt med privat näringsliv och offentliga organisationer/institutioner. Projektstöd. Utgöra stöd för kommittén. Kort sikt Få ett bra fokus på hur vi arbetar med strategiska medel. Göra ett statement kring samverkan. Policy och övergripande uppdrag måste bli klart ( prioriteringar ). Skapa översikt och få en bild av vad vi gör och utvärdera. Incitament kopplat till samverkan. ( K3 är påbörjat ) Hur kommer det in i kommitténs arbete? Kommunikation och samverkansformer samt hur vi förhåller oss till andra parter, the Bridge, Samverkansnätverket ( på Lnu ), kvalitetsråd, CiL ( Centrum för Informationslogistik i Ljungby ) och så vidare. Reflektion: Vi behöver fundera över vem som gör vad? Hur ser organisationsschema ut?

7 Sida 7 (11) Hans-Göran Nygren Formulera oss i policy, verksamhets- och handlingsplan. Vi måste gå från ord till handling, såväl KSD som våra forskare/personal. ( morot och piska/incitament) Kan KSD verka för ett utveckling i väntan på nationella krav. Låta det visa på goda krafter och låta det börja rulla. Intern samverkan. Intern kompetens kring samverkan, kan UPE vara en resurs i detta? Lära av varandra. Kommunikation. Hans Lundberg Det goda egenintresset. Individer har frihet att utvecklas och vi ska stötta dem. Incitamentsstrukturer och karriärmöjligheter. Synliggöra det som redan finns och görs och premiera det. Kommunikationsfrågan. Ur många olika perspektiv. Relationer mellan aktörer, ER, Samverkansnätverk, enskilda forskare och så vidare. Sätta individen i centrum och stödjande funktioner runt om. Samverkan ska finnas systematiskt med i beslutande organ. ( ständigt närvarande ) David Lyfta goda exempel och visa på möjligheter och vinster med samarbeten ( kommunikation ) I linje med det utveckla incitamentsstruktur och karriärmöjligheter kopplat till samverkan ( behov av kommunikation ) Fortsatt uppmuntran till fakultetsöverskridande samarbeten + extern part med kommande strategiska medel.

8 Sida 8 (11) Utveckla mötesplatser/nätverk (idéworkshop, tvärvetenskapliga) där vi och externa parter kan mötas för att tillsammans lösa gemensamma/samhälleliga utmaningar/behov ( Och göra det med akademisk höjd, kvalité och stor kreativitet och frihet i tanke. Tex ta idéer till genomförande, finansiering, användare ) Skapa interna processer för att stödja goda idéer, initiativ, eldsjälar i syfte att göra Linnéuniversitetet till en självklar part i olika samverkanssammanhang. Och göra det med akademisk höjd, kvalité och stor kreativitet och frihet i tanke. ( tex ta idéer till genomförande, finansiering, projektstöd, ekonomistöd, administrationsstöd ) Ann-charlotte Larsson Förankring i organisation är viktig och avgörande. Samfinansiering. En tuff utmaning vi måste lösa, fakultet klarar inte detta. Vi behöver lösa det. Kunskapsnav, vi behöver hitta former för det och göra det tvärvetenskapligt tillsammans med externa parter. Hur vi gör det behöver vi utveckla, innovationsdag, samverkansdag. Hur definierar vi kunskapsnav? Vinnova-ansökan, viktig för det kan vi kommunicera både utåt och inåt. Fyrklövern, hur vi kan använda oss av det vi gemensamt arbetar med/erfarenheter. Verner Denvall Samhällsvetenskap, hitta nya vinklar på gamla surdegar Skapa arenor där vi möts kring gemensamma utmaningar. Policy måste peka på att samverkan är en del av vårt arbetssätt. Ett processdrivet stöd för samverkan. Samverkan växer organiskt och i processer. Ökad analyskompetens. Bättre förstå vår omvärld och förstå värdet av samhällelig drivkraft. Stödstrukturer och incitamentsstrukturer, vi har mängder med avtal och utan större transparens, vi har inte koll på vad som görs på olika nivåer. Fundera på OH-påslag, vi har olika förutsättningar och det sätter käppar i hjul. Hitta några hävstänger, en skulle kunna vara att kommittén, och ER, är en plats för möten/samtal med fakultet, institution där vi tillsammans kan nå ut till omvärld.

9 Sida 9 (11) En mötesplats skulle kunna var tex frågan kring ensamkommande flyktingbarn, invandring. Peter Aronsson Vinna erkännande, förståelse och entusiasm. Samtidigt hitta väg ut. Koppla på det som redan finns, internationalisering, DEU, ER etc Koppla på forskning. VI har för lite intresse för att få kunskap och vår egen roll. Lyfta fram och få form för nya samverkan, kulturområde tex. Gynna tvärvetenskaplig samverkan. Hjälpa till att hitta finansieringsformer. Hur räknar man på det och vad får vi tillbaka. Vi behöver bli bättre på att utvärdera och prioritera vad vi ska satsa på, både på individ och organisationsnivå. Reflektion H-G, samverkan skulle bli en integrerad del i vårt arbete. Men fortfarande lider vi av att se det som en tredje uppgift. Detta är en stor utmaning att vara en del av utbildning och forskning. Verner, ett sätt att lösa det är att be medarbetare att precisera mervärdet med samverkan. Kunskapsdriven och mervärdesskapande organisation men vi har inte riktigt ord för det. Peter, hur avsätter vi medel för samverkan, varför lägger vi mer i grundutbildning än forskning. A-C, vi måste leva som vi lär. Maude, har vi någon koll på vad som pågår? Hur kan vi göra det/få det? Peter om förslag till vision och policy för samhällelig drivkraft Genomgång av dokument. Verksamhetsplan, Hur fördelar vi strategiska medel? 75% ut och 25% för kommitténs arbete (9 miljoner)?

10 Sida 10 (11) Vilken typ av samverkan leder till ansökningar/samarbeten som leder till större extern finanisering. Vi fick 14 milj av 100 från kamprad. Vi är nästan sämst när det gäller KK-stifelsen. I policy ska samverkan i utbildning ligga kvar. Liksom arbetet med uppdragsutbildning. Rickard har bra reflektioner kring hur vi använder de 9 miljonerna. Ann-Charlotte, vi behöver fundera över att vi stödjer det vi vill prioritera. Och hur får vi veta om det leder till det som sägs. Peter, TASK-Force grupper; vi behöver skapa processer för ansökningar inom varje ämnesområde. Kräver en processledare och en grupp med människor som bidrar till att föra vidare idéer och stärka dem och ev sammanföra idéer/människor. Tankar från Rickard om KSD plats i organisationen. Kolla mindnode Ansökningar strategiska medel, David Stigson Ansökningar finns på Box tillgängliga för ledamöter att läsa samt komma med inspel. Bra arbetssätt. Fundera över hur vi kan stärka en process från idé finansiering genomförande utvärdering utveckling Sätt samman granskningsgrupp män kvinnor Ställ samman statistik över ansökningar kvinnor män. Mejla ut resultat till Kommitté Fundera över utveckling Avslutning, Peter Aronsson/alla Knyta ihop dagarna med arbetet framåt. Eventuellt fortsatt dialog kring ansökningar strategiska medel. Planera hösten. Mötesdagar, 21 september kl fysiskt möte i Växjö 4 november kl fysiskt möte i Växjö Att göra!!

11 Sida 11 (11) Arbeta fram förslag till policy ( hållbar till 2020), till första möte i höst, diskussion (ej beslut) Arbeta fram verksamhetsplan ( 1-årig ), ha med tydliga och konkreta mål/målkriterier ( diskussion på höstmöte). Ger bra underlag för kommunikation. Kommunikation är en del av det. KOM tar fram kommunikationsplan. Omvärldsanalys, något ER kan ställa samman. Nätverk, mål hos fakultet, andra universitet, vinnova-projekt. Under hösten bjuda in till ett seminarium, utveckling av samhällelig drivkraft - målgrupp, samverkansnätverket, kommittén, prefekter, - vad är det vi vill/behöver utveckla, betydelse/effekter av samverkan - David fundera över hur vi kan göra detta och vilka som ska med Hur förankrar vi policy, ut på remiss till dekan och prefekt, samverkansansvariga/koordinatorer. ( kommunikation ) Ann-Charlotte, Rickard, Peter är med 15 september på chefsdag och kan flagga för att remissrundan kommer. Önskar feedback från samverkansnätverk vad som är viktigt/behov/prio i arbetet med samverkan. 5 punkter som vi körde på Korrö. Bjuda in Vinnova, ER, info bjuda in kring Horizon strukturfonder för forskare/personal att ta del av. Vinnova-ansökan, vad kan vi lära om samverkan. Vad kan vi lära av Vinnova, fyrklövern ( även innovationskontor ), Linköping Vad kan vi lära av chalmers, kth och hur de tjänar pengar? Lunch