Förskolan Solskenet. Verksamhetsplan. Förskolan Solskenet

Transkript

1 Förskolan Solskenet Verksamhetsplan Förskolan Solskenet 2016/2017 1

2 Innehåll Förskolan Solskenet...3 Förskolans uppdrag...4 Mål inom området Normer och värden...4 Mål inom området utveckling och lärande...5 Mål inom området Barns inflytande...6 Strävansmål i språk/tidig skriv-läsförståelse...7 Strävansmål i matematik...7 Strävansmål i naturkunskap...7 Strävansmål i teknik...7 Mål inom området föräldrars inflytande...7 Prioriterade mål 2016/ Metoder för utvärdering och utveckling

3 Förskolan Solskenet Förskolan Solskenet är en enskild förskola med en avdelning. Förskolan ligger i ett lugnt och trevligt bostadsområde nära Tyresö centrum,med skog och grönområden runt om. Förskolan erbjuder pedagogisk verksamhet för barn mellan 1-5 år. I förskolan arbetar vi utifrån Lpfö 98/2010,läroplanen för förskolan, Tyresö kommuns styrdokument för förskolan, Livsmedelverkets Bra mat i förskolan, FNs. Barnkonvention,samt förskolans egna mål-styrdokument.förskolan använder i stor utsträckning litteratur innehållande skolförberedande arbetsmetoder från Stockholms universitets lärarprogram. I vår förskola lägger vi vikt vid ett utforskande arbetssätt där reflektion,dialog, samt lärande samtal mellan barn/pedagog och mellan barnen ses som viktigt. Verksamhetens innehåll tar sig uttryck i projektarbeten där inspiration hämtas i barnens frågor och lek. I förskolan försöker vi skapa miljöer,både inom-och utomhus som är utformade att inspirera och utmana barnens nyfikenhet,förmågor och intressen. Förskolan följer Livsmedelverkets rekommendationer för bra mat i förskolan,och ser maten i förskolan som en unik möjlighet att tidigt lägga grunden för goda matvanor. Genom pedagogisk måltid, där personal alltid äter tillsammans med barnen, ges tillfälle att både påverka som vuxna förebilder, samt även en möjlighet att uppmärksamma det enskilda barnets måltid/ aptit. I förskolan lagas all mat på plats, och förskolechef ser till att maten som serveras är näringsrik och variationsrik. Eftersom flera barn i förskolan har rötter i andra kulturer,använder förskolan sig av interkulturella projekt där föräldrar ges möjlighet att inspirera/ påverka verksamhetens genom att komma med förslag och recept på mat från respektive land, samt hur livsmedlen ska hanteras och tillagas. Barnen får komma med förslag på mat de önskar ska finnas på matsedeln. Barnen ges även tillfälle att presentera maten för sina kamrater, samt har även olika ansvarsuppgifter kopplade till måltiderna i förskolan. Förskolan lägger stor vikt vid att barnen får röra sig så mycket som möjligt på utevistelse, och gruppen går varje dag till olika lekparker eller skogsområden. Förskolan hyr sporthall varje termin för att ge barnen möjlighet att testa olik utrustning/sportlek såsom innebandy, fotboll med mera. Ytorna i sporthallen inspirerar även till rörelselek och organiserade lekar som innehåller mycket rörelse. Den pedagogiska verksamheten ska utgå från barnens erfarenheter, intressen,behov och åsikter. Flödet av barnens ideér tas till vara för att skapa mångfald i verksamheten. Lpfö 98/2010 3

4 Förskolans uppdrag Läroplanen för förskolan innehåller mål och riktlinjer som alla förskolor i Sverige ska upprätthålla. Detta dokument ska implanterad och ligga till grund för hur verksamheten ska planeras. På Solskenet har vi valt följande riktlinjer i vår strävan mot målen i läroplanen. Normer och värden För att barnen ska få goda förutsättningar att kunna utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar arbetar vi i vår förskola för att: Använda en lyssnande pedagogik där vi ställer barnens frågor och funderingar i fokus. Vi strävar efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt,solidaritet och ansvar Vi värnar om olikhet,mångfald berikar! Vi framhåller vikten av att vara öppen och visa respekt för andras åsikter och ideér/förslag,samt att stå upp för sina egna åsikter och tankar. I förskolan strävar vi efter att ge barnen ett ansvar för sin egen vardag. Målet är att ge barnen en insikt om att vi befinner oss i ett sammanhang med andra människor,och att samhörighet skapas av gemensamma överenskomna regler och värdet i dem. Vi arbetar med målet genom att - Tillsammans med barnen skapa regler som visar på hur vi ska behandla varandra på förskolan. Göra reglerna tydliga genom bilder som sätts upp som väggdokumentation. - Bekräfta barnens känslor gentemot både barn och vuxna och hjälpa barnen att sätta ord på sina känslor och upplevelsen av situationer som uppstått i förskolans vardag. - Uppmuntra till att lyssna på varandra, både med, och utan pedagogs stöd. Samla barnen i småmöten där man tillsammans reflekterar och diskuterar, med utgångspunkt att gynna samhörigheten och viljan att lyssna till-och hjälpa varandra. Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att: Ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation,samt vilja hjälpa varandra. Fungera enskilt och i grupp,att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Vi önskar skapa en miljö där barnen får redskap som uppmuntrar till kommunikation,konfliktlösning samt vilja att hjälpa varandra, med,men även utan pedagogs 4

5 stöd. Vi vill ge barnen tillit till den egna förmågan och stärka gruppgemenskapen genom att skapa och uppmuntra till situationer som gynnar samhörighet och viljan att hjälpa varandra. Vi arbetar med målet genom att Erbjuda barnen redskap att lösa konflikten på egen hand. Samtala med de berörda barnen när en konflikt uppstår. Uppmuntra till kommunikation barnen emellan. Diskutera vad som hänt. Sätta fokus på agerandet istället för på person. Se barnen som kompetenta och kapabla att tillsammans med varandra och med pedagogs stöd, kunna lösa konflikter. Använda material/attribut som t ex handdockor i interagerade med barnen. Skapa dockteaterpjäser med innehåll som lyfter etiska dilemman som barnen, utan att känna sig utpekade, kan känna delaktighet i, samt som kan locka till reflektion och empati. Arbeta med litteratur som vänskapsboken och/trille med is och sol(litteratur som tar upp aktuella teman som mobbning och utanförskap.) Vara observant och upptäcka uteslutningslekar, samt se till att samtliga barn känner gemenskap i gruppen. Vara goda vuxna förebilder genom sitt sätt att handla, samt genom sitt språkbruk. Vi strävar efter att varje barn utvecklar Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Vi befinner oss i ett sammanhang där vi som enskilda individer har stor inverkan på vår miljö och omvärld. Vi prioriterar ett utforskande arbetssätt, där vi pedagoger är medforskande i barnens egna tankar och frågeställningar. Vi vill utmana barnen genom att ställa följdfrågor som leder till reflektion och eftertanke både hos barnen och oss vuxna, samt lust att vilja erövra mer kunskap och erfarenhet. Vi arbetar med målet genom att -Visa respekt för naturen. Vara varsam med djur/insekter,som vi ser både inom-och utomhus. -Ge barnen tillfällen att reflektera/samtala kring vikten att inte skräpa ner, samt hur naturen påverkas av det vi gör. - Organisera skräpplockardagar då vi städar upp i vår närmiljö- t ex plockar skräp /städar och krattar i lekparken utanför förskolan. Konkretisera genom att: Återvinna- besöka Kretsloppcentralen- sortera och samtala om hur allt hänger samman: Kretslopp,kompostering och biokemiska processer. Utveckling och lärande Vi har en gemensam barnsyn där vi inte betraktar barnet som ett tomt kärl som ska fyllas med kunskap, utan anammar barnets egna erfarenhet och kunskaper som de har med sig till förskolan. Tillsammans vill vi pedagoger utforska,uppleva och undersöka för att uppmuntra ett lustfylld lärande. Vi vill i så stor utsträckning som möjligt se till det enskilde barnets lust att lära,och även uppmuntra till kamratstödjande undervisning, där barnen lär av varandra. 5

6 Det barnet kan göra tillsammans med andra idag,kan barnet göra självständigt imorgon. Citat: Vygotskij Vi strävar efter att varje barn utvecklar Sin identitet och känner trygghet i den Vi ser barnen som multikompetenta individer som behöver både uppmuntran och utmaningar. Vi vill skapa utrymme för att ge barnen möjlighet att prova på och göra så mycket som möjligt självständigt. Vi lägger vikt vid att vara närvarande pedagoger som har god hörstyrka,dvs vi försöker lyssna till barnens egna tankar och slutsatser i varje lärandesituation. Vi önskar att ge barnen förtroende och insikt om den egna förmågan och därmed skapa lust till fortsatt lärande. Vi strävar efter att varje barn utvecklar Nyfikenhet och lust,samt förmåga att leka och lära - Vi vill i så stor utsträckning som möjligt organisera den pedagogiska miljön så att den är tillgänglig för barnen. Vi vill beakta de olika åldersgrupperna i verksamheten och se till barnens olika behov. - Vi arbetar med målen genom att: -Inbjuda till olika former av lek/aktivitet som stödjer möten mellan barnen. - Låta så mycket material/leksaker som möjligt stå i sådan höjd att barnen själv kan ta fram, samt ställa undan material/leksaker. - Vara noga med att inte tillåta åldersdiskriminerande kommentarer som exempelvis använda begrepp som småbarnen eller medvetet utesluta barn från en aktivitet på grund av deras ålder. Barns inflytande Barnen ska känna att de är delaktiga i hur deras vardag i förskolan utformas. Barnens tankar och ideér ska få utrymme,och barnen ska få tillfällen att reflektera över sitt eget inflytande och delaktighet samt kunna påverka gemensamma beslut. Delaktighet skapar samhörighet och upplevelse av eget värde. Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att: Uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Barnen ska få möjlighet att ha inflytande på både arbetssätt och verksamhetens innehåll. Vi arbetar med målen genom att -Fånga barnens frågor och tillsammans söka svar/få ny kunskap,både i vardagen och i olika projektarbeten. -Ta tillvara barnens populärkulturella intressen genom att låta barnen berätta om vilka filmer/tv-program de sätt. Vilka actionfigurer med mera som intresserar barnen. Googla tillsammans och söka information om tv program, actionfigurer med mera. Om möjligt,använda barnens populärkultur i olika projekt. 6

7 -Göra många återkopplingar i barnens egen dokumentation i t ex projektarbeten. Det för att både barn och pedagoger ska få insikt om barnens lärande och kunskaper. Strävansmål i språk/tidig skriv-läsförståelse Vi använder korrekt språkbruk och rätt benämning på det vi ser/pratar om. Samtliga barn får språkutrymme genom dialog mellan barn/pedagog samt mellan barn/barn. Språkaktiviteter genom lek,sång,rimm,ramsor, egna teaterpjäser, sagostunder. Fånga barnens intresse för bokstäver, observera fonemmedvetenhet, ordförståelse, situationsläsning, låtsasskrivande och andra tidiga tecken på skriv-läsförståelse, samt uppmuntra till skriftspråkliga aktiviteter. Strävansmål i matematik I förskolan hittar vi matematiken i vardagen genom att klassificera, jämföra,gruppera, sortera och räkna i vardagliga sammanhang och rutinsituationer, samt i aktiviteter innehållande matematiska begrepp,vikt,längd,antal,tid,storlek,rumsuppfattning,mönster med mera. Strävansmål i naturkunskap Dagliga utflykter och utevistelse i skog och mark. Projektarbeten innehållande kunskap om växter och djur. Planerade och spontana experiment innehållande kemiska processer och fysikaliska fenomen. Strävansmål i teknik Tillsammans med barnen forskar vi i enkel vardaglig teknik som omger oss i vardagen. Föräldrainflytande Förskolan ska efter bästa möjliga förutsättningar komplettera hemmet så att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Föräldrarna ska inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Vi arbetar med målen genom att: -på varje föräldramöte informeras föräldrarna om förskolans mål och innehåll -I varje projektarbete inbjuds föräldrar, utifrån de ramar och förutsättningar som finns, att vara delaktiga/ ha inflytande genom information, frågor, synpunkter med mera. -Genom förskolans öppna facebooksida synliggörs verksamheten för föräldrarna. -På höstterminens föräldramöte går vi igenom senaste föräldraenkät tillsammans med föräldrar, samt ber om synpunkter på resultatet. - Genom väggdokumentation, barnens portfolion med mera, ges föräldrarna inblick i projektarbeten och andra aktiviteter, exempelvis experiment. 7

8 Reflektion kring prioriterade mål 2015/2016 Under läsåret har vi försökt prioritera mål inom Normer och värden, framförallt utifrån begreppen solidaritet och ansvar. Vi har även prioriterat mål inom barns inflytande, framförallt utifrån begreppen egna val och utforskande av barnens egna frågor och funderingar. Förskolan ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. Lpfö 98/2010 Barnens frågor: Projekt jorden Egna val: Maskerad/ julfest /klädsel Solidaritet och ansvar: Ansvarsuppgifter I projekt jorden utgick vi initialt från en fråga som en av våra femåringar ställde:hur mycket väger jorden? När vi observerar och dokumenterar den pedagogiska praktiken och barnens läroprocesser är syftet att synliggöra dels hur barnen tänker, gör och lär, dels att synliggöra vilka förutsättningar och möjlighetsvillkor som vi pedagoger ger barnen för ett sådant lärande. När vi försökte skapa mening i förhållande till vad vi såg och hörde i barnens dokumentation, funderade vi över vilka föreställningar,ideér, kunskaper och värderingar som dominerade det som såväl barnen som vi pedagoger sagt och gjort under projektets gång. Som verktyg använde vi spaltobservation och barnens teckningar/kommentarer. Frågor som vi ställde: 1.Från vilka sammanhang och föreställningsvärldar hämtade barnen sina kunskaper om hur exempelvis valen lever, äter.sover, hur snabbt den simmar? 2.Hur påverkades projektet av våra egna föreställningar om vad barnen skulle kunna tycka var intressant att veta? 3.Hur öppnade vi utforskande aktiviteten/stunden med barnen? Hur frågade vi? 4.Vilka material fanns till hands, och hur påverkade det barnen? 5. Vad fanns i materialet, frågorna, miljön och pedagogens egen nyfikenhet som utgjorde förutsättningarna för vad som skulle hända? 6. Hur upplevde barnen sitt eget lärande? 8

9 I arbetet med barnens egna val fick barnen själv avgöra till vad de ville klä ut sig på årets julfest. Pedagoger valde att inte låta vare sig egna eller enskilda föräldrars förväntningar på ett traditionellt luciatåg, påverka, utan barnen fick, i en diskussion, själva bestämma vad de ville klä ut sig till. Efter avslutat projekt om jorden, fick barnen själva välja tillv ad de ville klä ut sig utan att pedagogers förväntningar på att de skulle välja något med anknytning till projektet, fick styra. Förskolan ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. Lpfö 98/2010 Resultat: 1. Respekterades barnens uppfattningar och åsikter, eller försökte vi pedagoger styra och leda dem? 2. Verkade vi för att flickor och pojkar fick lika stort utrymme när julfest och maskerad planerades? 3. Hur upplevde barnen det att de själva fick göra egna val? Förskolan har under läsåret arbetat med ansvarsuppgifter. I förskolans läroplan står det att barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för egna handlingar och för miljön i förskolan.syftet med ansvarsuppgifterna har varit att ge barnen möjlighet till ett större ansvar, både för miljön i förskolan, samt för planering av den pedagogiska verksamheten. 1.Hur har arbetet med ansvarsuppgifterna fungerat? Har barnens intressen och behov fått styra, eller har pedagoger bestämt vilka uppgifter barnen ska utföra? 2. Har arbetet med ansvarsuppgifter utvecklats, eller finns det potential att utveckla det,iså fall hur gör vi? 3 Har alla barn fått vara delaktiga i planering och genomförande? Mål för läsåret 2016/2017 Utvecklingsområden vi identifierat utifrån resultat i den senaste föräldraenkäten Barnens tankar och intressen tas till vara. 2. Föräldrainflytande. 3. Information till hemmet. 9

10 10