Rapport 2014:106, Version 1.1. Utvärdering av Pendla med cykel 2.0

Transkript

1 Rapport 2014:106, Version 1.1 Utvärdering av Pendla med cykel 2.0

2 Dokumentinformation Titel: Utvärdering av Pendla med cykel 2.0 Serie nr: 2014:106 Projektnr: Författare: Caroline Ljungberg Pernilla Hyllenius Mattisson Kvalitetsgranskning: Pernilla Hyllenius Mattisson Beställare: Lunds kommun Kontaktperson: Anders Söderberg, tel Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Beställare Beställare Åldermansgatan 13 SE Lund / Sweden Telefon +46 (0) info@trivector.se

3 Förord Hösten 2013 beviljades Lunds kommun medel till projektet Pendla med cykel 2.0 inom ramen för Klimatmiljon Skåne inom Länsstyrelsen i Skåne län. Projektet samfinansieras av i huvudsak Länsstyrelsen, Lunds kommun och Malmö Stad. Ytterligare ett antal aktörer medverkar i projektet genom bidrag i form av arbetstid. En del i arbetet med Pendla med cykel 2.0 är att utvärdera dess resultat och att dra lärdom av detta inför kommande liknande satsningar. Trivector Traffic har ansvarat för utvärderingen av Pendla med cykel 2.0. Caroline Ljungberg har varit projektledare för arbetet och Karin Neergaard och Pernilla Hyllenius Mattisson har varit affärsansvariga. Lund februari 2015

4 i

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Ett kommunövergripande samarbete Syfte och mål med Pendla med cykel Syfte och metod vid utvärderingen av Pendla med cykel Aktiviteter inom Pendla med cykel Sammanfattning av genomförda aktiviteter Beskrivning av aktiviteter under kampanjen 5 3. Analys och utvärdering av resultatet Enkät till 2000 hushåll Beskrivning av de som svarat på enkäten Kännedom och åsikt Förändrad syn på cykelpendling Förändrat cyklande Övriga kommentarer Cykelmätningar i stråken Sammanfattande analys av kampanjens effekt och klimatbesparing Måluppfyllelse Avslutning och rekommendationer för Pendla med cykel Projektstyrning Innehåll Utvärdering Arbetsgruppens förslag på förbättringar 21 Bilaga 1: SUMO: Interna projektmål och resultat

6

7 1 1. Inledning 1.1 Bakgrund Lunds kommun och Malmö stad har under mer än tio år framgångsrikt arbetat för ökad cykling inom sina respektive kommuner. Samtidigt är båda orterna stora in- och utpendlingsorter som påverkar trafiken både i de egna kommunerna och i grannkommunerna. För att flytta över bilresor till mer hållbara färdsätt såsom gång, cykel och kollektivtrafik krävs att även resorna över kommungränserna kommer i fokus. Ett steg i denna riktning togs inom ramen för EU-projektet Öresund som cykelregion (InterReg IV Öresund Kattegatt Skagerak), där en cykelkampanj benämnd Pendla med cykel - för att främja cykling mellan Malmö och Lund genomfördes. Kampanjen syftade till uppmärksamma allmänheten om cykelvägen mellan Malmö och Lund och att få fler att använda cykeln för pendling till arbete och studier utmed denna sträcka och delar av sträckan. Kampanjen bedrevs huvudsakligen under en vecka i maj Kampanjen innehöll en mängd aktiviteter före kampanjveckan, t ex förbättrad uppskyltning av cykelvägen, utskick av kartbroschyr, annonser på stortavlor och i tidningar, och en mängd aktiviteter under kampanjveckan såsom snitslad bana utmed stråket, informationstält, uppmuntringsgåvor och cyklande eventpersonal. En utvärdering efter kampanjen visar att kampanjen uppmärksammats av mer än hälften av de boende som fick kampanjmaterial hemskickat till sig, att 17 % fått en mer positiv syn på cykelpendling och att kampanjen bidragit till att 5-8 % har ökat sitt cyklande under halvåret efter kampanjen. Kampanjen bedrevs som ett samarbetsprojekt mellan Malmö stad och Lunds kommun, men involverade även delaktighet från Burlövs och Staffanstorps kommun då delar av cykelvägen går genom dessa kommuner. Samarbetsprojektet upplevdes som mycket positivt och bedömdes ha en ännu större potential om det kunde bli en återkommande aktivitet och om det involverade fler kommunöverskridande cykelvägar och därmed även fler kommuner, vilket ledde till idén om Pendla med cykel Ett kommunövergripande samarbete Pendla med cykel 2.0 är ett kommunövergripande samarbete mellan följande kommuner: Malmö Lund

8 2 Burlöv Lomma Staffanstorp Vellinge Utöver kommunerna har HM Skåne medverkat i projektet, bland annat med att integrera sitt projekt Skånetrampar som en del av Pendla med cykel 2.0. Målgruppen för projektet är primärt boende i orterna nedan: Arlöv Bjärred Bunkeflostrand Furulund Hjärup Klagshamn Lomma Lund (södra och västra delarna) Malmö (Oxie) Staffanstorp Tygelsjö Vellinge Åkarp 1.3 Syfte och mål med Pendla med cykel 2.0 Det övergripande syftet med Pendla med cykel 2.0 är: Att överföra pendlingsresor med bil till cykel på ett antal stråk mellan orterna i kommunerna Malmö, Lund, Burlöv, Lomma, Staffanstorp och Vellinge 1 och att därigenom minska klimatpåverkan. Målen med projektet är även: Att uppmärksamma allmänheten på cykelmöjligheterna mellan orterna. Att främja fysisk aktivitet och därmed uppnå ökad folkhälsa. Att tillvarata den erfarenhet som byggts upp inom Pendla med cykel i Malmö stad och Lunds kommun och sprida den till fler kommuner. Att uppmuntra och stödja mindre kommuner att arbeta med hållbara transporter. Att bygga upp en projektorganisation som gör att Pendla med cykel kan bli en årlig återkommande aktivitet i kommunerna. Att sprida erfarenheterna av Pendla med cykel till andra kommuner utöver de som ingår i projektet. 1 Vellinge kommun var inte med i den initiala ansökan utan tillkom under projektets gång

9 3 1.4 Syfte och metod vid utvärderingen av Pendla med cykel 2.0 Utvärderingen av Pendla med cykel 2.0 syftar till att följa upp hur väl kampanjen uppmärksammats och effekterna av den. Syftet är också att dra lärdomar inför en eventuell ny upplaga av kampanjen. Utvärderingen bygger på metodiken i SUMO System för planering, uppföljning och utvärdering av mobilitetsprojekt. Redan vid den tidiga projektplaneringen togs en utvärderingsplan enligt SUMO fram i samråd med medverkande kommuner. I utvärderingsplanen definierades mål, målgrupper, tjänster och vilka effekter man önskade uppnå. I utvärderingsplanen definierades vilka nivåer i SUMO som skulle mätas, samt hur och när de skulle mätas. I bilaga 1 redovisas interna målsättningar inom projektet och utfallet på de olika SUMO-nivåerna.

10 4 2. Aktiviteter inom Pendla med cykel Sammanfattning av genomförda aktiviteter Kampanjen genomfördes under våren och hösten 2014, med viss koncentration runt en kampanjvecka i maj 2014 med vissa före- och efterliggande aktiviteter. Målgruppen möttes av olika typer av material och aktiviteter under kampanjperioden. Under kampanjperioden våren till hösten 2014: Kartfolder med tips och råd utskickad till hushåll Annonser på stortavlor i Lund och Malmö och i lokaltidningar (bilaga till Sydsvenskan) Information på kommunernas hemsidor Skyltning till och utmed cykelstråken mellan orterna, inkl ortspecifika skyltar med information om projektet och cykeltider mellan olika orter Tävling i samarbete med Skånetrampar 2 Under kampanjveckan i maj 2014: Snitslad bana, i form av skyltar i plast som visar vägen för nya cyklister och gör förbipasserande uppmärksamma på stråken Beachflaggor, informationspunkter och eventpersonal utmed stråken Eventpersonal för utdelning av material och samtal med förbipasserande Utdelning av kartor Utdelning av cykelflaskor i Lund och Burlöv Enhetligt form- och färgspråk utmed stråk, eventpersonalens klädsel etc, i enlighet med Pendla med cykel för ökad möjlighet till igenkänning Information i lokal media om kampanjen Utöver detta planerades även prova-på-period med elcykel samt prova-på-period inom kollektivtrafiken, men av olika skäl gick dessa aktiviteter inte att genomföra. 2 Se

11 5 2.2 Beskrivning av aktiviteter under kampanjen Utskick av kartfolder En kartfolder från Pendla med cykel skickades ut till hushåll i samtliga sex deltagande kommuner. Foldern innehöll förutom en cykelpendlingskarta information om projektet och även tips för cykelpendlaren. Totalt skickades kartfoldrar ut, till motsvarande cirka invånare över 18 år. Utskicket i respektive kommun uppgick till: Malmö 9346 st (Oxie) Lund 7201 st (Södra och västra delarna) Burlöv 7543 st Vellinge 4161 st Lomma 9342 st Staffanstorp 8530 st Figur 1 Kartfoldern som skickades ut. Kartfoldern skickades ut till hushållen i: Arlöv Bjärred Bunkeflostrand Furulund Hjärup Klagshamn Lomma Lund (södra och västra delarna) Malmö (Oxie) Staffanstorp Tygelsjö Vellinge Åkarp Eventpersonal Under kampanjveckan i maj fanns eventpersonal på ett antal utvalda platser i kommunerna för att informera och diskutera cykelpendling med förbipasserande. För att synas fanns orangea beachflaggor med Pendla med cykel-loggan vid eventplatserna. Här fanns även möjlighet att få prova cykla på elcykel. De platser där man hade eventpersonal under kampanjperioden var: Lomma (Hemköp) Oxie Bunkeflostrand Staffanstorp (ICA) Burlöv Center

12 6 Figur 2 Eventpersonal under kampanjperioden. Hemsidan I samband med kampanjen öppnades hemsidan På hemsidan finns ytterligare information om projektet samt personporträtt på cykelpendlare som delar sina upplevelser om att pendla med cykel. Information om tävlingen och utmaningen Skånetrampar fanns också tillgänglig på hemsidan. 91 personer anmälde sig till Skånetrampar via Pendla med cykel-hemsidan. Figur 3 Hemsidan.

13 7 Annonser och storbildstavlor Under kampanjen gjordes flera annonseringar i dagspressar samt på storbildstavlor i Malmö och Lund. Storbildstavlorna varierade mellan att innehålla personporträtt (8 olika varianter) på cykelpendlare och en karta över samtliga pendlingsmöjligheter inom projektets kommuner samt tider det tar att cykla mellan dessa. I Malmö fanns storbildstavlorna uppsatta på ca 100 JC-Decaux-tavlor. Figur 4 Annons i Sydsvenskan i december Figur 5 Storbildstavlor under kampanjperioden. Skyltning längs cykelstråken Under kampanjperioden fanns skyltar uppsatta längs samtliga stråk med tidsangivelser för hur lång tid det tar att cykla mellan olika orter. 260 skyltar beställdes, men det är osäkert hur många som sattes upp. Under kampanjperioden fanns också digitala infartsskyltar i Staffanstorp och i Malmö som visade information om Pendla med cykel.

14 8 Figur 6 Skyltning med tidsangivelse längs cykelstråken under kampanjperioden. Tävling Under kampanjperioden pågick en tävling som gick ut på att beskriva hur man på bästa sätt skulle ha nytta av en elcykel. Vinsten gick till Katarina Jeglertz i Vellinge som beskrev sin situation såhär: Media Som sjukgymnast borde jag leva som jag lär. "Inte bilen under milen" hette en kampanj sjukgymnaster var involverade i för några år sedan. Är något jag fortfarande gärna säger. Och sedan tar jag bilen till jobb. Med en elcykel skulle jag ta steget att byta ut bilen för pendling mellan Vellinge och Malmö. Dessutom är det riktigt roligt att cykla elcykel. Vi har en på min arbetsplats och jag blev förälskad i den redan första provturen! :) I Galore Weekend Lomma skrevs det om Pendla med cykel. Förutom detta representerades inte kampanjen i ytterligare media. Figur 7 Artikel om Pendla med cykel i Galore Weekend Lomma.

15 9 3. Analys och utvärdering av resultatet För att utvärdera om kampanjen Pendla med cykel uppmärksammats och gett effekt på resandet har enkäter skickats ut till ett antal av de hushåll som fått kartfoldern hemskickad till sig. Dessutom har cykelmätningar gjorts i samtliga kommuner. 3.1 Enkät till 2000 hushåll Under oktober 2014 skickades en enkät ut till 2000 slumpmässigt utvalda hushåll som tidigare fått kartfoldern från Pendla med cykel hemskickad till sig (se aktuella orter i kapitel 2.2). I varje kuvert fanns två enkäter, vilket gjorde det möjligt för två vuxna i varje hushåll att svara på enkäten. Sammanlagt svarade 245 hushåll på enkäten, vilket motsvarar 12 % av hushållen som fick enkäten, och 334 enkäter besvarades. Räknar man med att det finns 1,91 vuxna per hushåll (från Resvanor Syd 2007) innebär detta en svarsfrekvens på 9 %, vilket är mycket lågt. Baserat på tidigare erfarenhet gör vi dock bedömningen att erhållna svar relativt väl avspeglar den totala undersökningsgruppen. Exempel på sådana undersökningar är bl a LundaMaTs-utvärderingen från år och år där bortfallsundersökningar gjordes genom att ringa upp ett urval av de som inte svarat på den skriftliga enkäten. I båda fallen var skillnaden mellan de som svarat på enkäten, och de som inte svarat, så liten att det inte bedömdes påverka resultaten i någon avgörande grad. Detsamma gällde vid en liknande bortfallsundersökning i Jönköping 5. Något som ytterligare stärker att erhållna svar relativt väl bör avspegla den totala bilden är att den utvärdering 6 som gjordes efter den första Pendla med cykelkampanjen 2012 visar på ungefär motsvarande resultat som undersökningen efter 2014 års kampanj. 3.2 Beskrivning av de som svarat på enkäten Kön och ålder Bland det som svarat på enkäten är 49 % män och 51 % kvinnor, vilket bedöms stämma väl överens med könsfördelningen bland alla som fått enkäten och i den totala målgruppen 7. 3 Trivector rapport 2004:80 LundaMaTs Uppmärksamheter och effekter Trivector rapport 2008:81, LundaMaTs Uppmärksamhet och effekter, Trivector rapport 2008:34 Resande och attityder i Jönköping en undersökning bland invånare och politiker, Sifo, Kampanjmätning Pendla med cykel, Resvanor Syd 2007 visar på 50 % och 50 % kvinnor i hela populationen år i Skåne.

16 10 Över hälften av de svarande är mellan år, dvs i yrkesverksam ålder, se Figur 8. De svarande är generellt sett äldre än den genomsnittliga åldersfördelningen i Skåne år 1% >64 år 30% år 14% år 55% Figur 8 Ålder hos de svarande i enkäten. N=333 resp. De svarande är relativt jämnt fördelade över de sex kommuner som medverkat i projektet. Fördelningen stämmer bra med utskicket av enkäten (som visas inom parentes i Figur 9). Vellinge 14% (14%) Lund 7% (8%) Malmö 22% (21%) Lomma 26% (24%) Burlöv 13% (13%) Staffanstorp 18% (20%) Figur 9 Boendekommun för de svarande i enkäten. N=333. (Inom parentes visas andel av enkäterna som skickats till hushåll inom den aktuella kommunen). 8 Resvanor Syd 2007 visar på en åldersfördelning i Skåne på 10 % år, 23 % år, 41 % år och 19 % år

17 11 Den största andelen av de svarande har Malmö eller Lund som arbetskommun, se Figur 10. I kategorin annat, se figur, ingår bl a Köpenhamn, Kalmar, Sturup, Eslöv, Kristianstad, Helsingborg, Sjöbo och Landskrona. Bland de som angett att de inte arbetar/studerar eller inte har fast arbetsplats/studieplats finns flertalet pensionärer som svarat på enkäten. De svarande har i genomsnitt 21 km till arbetet. Arbetar/studerar inte - har ingen fast arbetsplats/studieplats 27% Annat 15% Lund 17% Malmö 33% Lomma 3% Staffanstorp 1% Burlöv 1% Vellinge 3% Figur 10 Arbetskommun för de svarande i enkäten. N=325. Cykelvanor Merparten av de som svarat på enkäten cyklar mer eller mindre ofta, medan drygt 20 % sällan eller aldrig cyklar, se Figur % 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Cyklar dagligen eller nästan dagligen, för ett eller flera ärenden Cykelpendlar till arbete/studier minst 2 gånger i veckan Cyklar ofta långa sträckor på fritiden (mer än 10 km) Cyklar ibland Cyklar sällan eller (korta eller långa aldrig sträckor) Figur 11 Cykelvanor hos de svarande i enkäten. Flera svarsalternativ möjliga. N=334.

18 12 Vilja till mer hållbar arbetspendling Färdmedelsval och förändringsbenägenhet beror både på möjligheten att resa med olika färdmedel och olika individers vilja att förändra sitt beteende. I EUprojektet MAX utvecklades en modell, MaxSem, som syftar till att beskriva de stadier som en beteendeförändring består av. Genom analys av svaren på en fråga (se svarsalternativ i Tabell 1) där den tillfrågade får ange sin nuvarande bilanvändning och eventuella planer på att försöka minska bilanvändningen, kan personerna i en grupp, i detta fall svarande på enkäten i kommuner deltagande i Pendla med cykel, klassas till ett av följande fyra stadier: 1. Icke-begrundande stadie: Personer som kör bil och är nöjda med det eller helt saknar andra alternativ. 2. Begrundande stadie: Personer som funderar på att minska sin bilanvändning men är osäkra på hur och när. 3. Förberedande stadie: Personer som har som mål att minska sin bilanvändning eller som redan provat ett annat färdmedel än bil men det har ännu inte blivit en vana. 4. Bevarandestadie: Personer som reser på ett hållbart sätt vid majoriteten av sina resor. Lite över 35 % av de svarande befinner sig i stadie 4 och har därmed ett hållbart resesätt för merparten av sina resor. Merparten i gruppen har tillgång till bil men använder andra färdsätt så mycket det går. Ungefär 45 % av de svarande befinner sig i det så kallade icke-begrundande stadiet och detta är den grupp som är svårast att påverka till en minskad bilanvändning. 17 % befinner sig i de två mellersta stadierna där det finns störst potential till förändring, se Figur % 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1. Ickebegrundande 2. Begrundande 3. Förberedande 4. Bevarande Figur 12 Vilja till mer hållbar arbetspendling, MaxSem. N=327.

19 13 Tabell 1 Svarsalternativ för frågan om viljan till mer hållbar arbetspendling. Svar 6 Svar 5 Svar 4 Svar 3 Svar 2 Svar 1 Jag använder bil för de flesta av mina arbetspendling. Jag är nöjd med detta och ser inget skäl att minska bilresandet. Jag använder bil för de flesta av mina arbetspendling men jag skulle vilja minska min bilanvändning. Just nu är det dock inte möjligt för mig. Jag använder bil för de flesta av mina arbetspendling men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det kan ske. Jag använder bil för de flesta av mina arbetspendling men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har tankar om hur jag ska göra det. Jag har tillgång till bil men jag använder andra färdsätt så mycket det går. Jag kommer att bibehålla eller minska min redan låga bilanvändning de närmaste månaderna. Jag varken äger eller har tillgång till bil så en minskad bilanvändning är inte aktuellt för mig. Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Stadie Kännedom och åsikt 52 % av de svarande har uppmärksammat någon del av Pendla med cykel-kampanjen. Uppräknat till den totala målgruppen motsvarar detta att cirka personer uppskattas ha uppmärksammat kampanjen. Den del som är mest uppmärksammad är kartfoldern, vilket inte är så konstigt då utskicket av enkäten riktades till de som fått kartfoldern skickad hem till sig, se Figur 13. Kartfoldern Pendla med cykels egna skyltar längs stråken med tidsangivelser Möjligheten att vinna en elcykel Personal längs stråket som delade ut cykelkartor Hemsidan ( Storbildstavlor med personporträtt och kartor Möjligheten att prova elcykel 0% 10% 20% 30% 40% 50% Bra Varken eller Dåligt Vet ej Figur 13 Kännedom och åsikter om kartfoldern och andra delar i kampanjen. N=334.

20 14 De flesta som minns kartfoldern tycker att den är bra. 66 % anser att den är bra, och 97 % att den är bra eller varken bra eller dålig, medan enbart 3 % anser att kartfoldern är dålig. De som tycker att kartfoldern är bra nämner att den är inspirerande och hjälper till att få upp ögonen för cykelpendling. Bland de som tycker varken eller/ingen åsikt, finns åsikter om t ex cykelvägar som saknas, avsaknad av belysning m.m. De negativa kommentarerna avser främst att den är oanvändbar för dem som upplever det helt omöjligt att cykla i dessa relationer. Andelen som uppmärksammat någon del i kampanjen stämmer väl överens med den andel som uppmärksammade kampanjen år 2012, som då visade att mer än hälften hade uppmärksammat någon av kampanjens olika delar. 3.4 Förändrad syn på cykelpendling Pendla med cykel-kampanjen år 2014 har medfört att drygt 20 % av de som har uppmärksammat kampanjen har fått en mer positiv syn på cykling, och denna andel har ökat sedan utvärdering av 2012 års kampanj, se Figur 14. Detta är ett mycket positivt resultat då en mer positiv syn på cykling på sikt även kan förväntas leda till att fler cyklar. 25% 20% 15% 10% 5% 0% Ja, till det postitiva Ja, till det negativa Figur 14 Förändring av syn på cykelpendling förändrats samband med Pendla med cykel-kampanjen. Jämförelse mellan kampanjen år 2012 och För 2012, Urval: De som har uppmärksammat kampanjen, N=149. För 2014,Urval: De som minns att de fått kartfoldern, N= Förändrat cyklande 4,5 % av de som svarat på enkäten uppger att kampanjen har bidragit till att de cyklar mer. Om denna andel gäller för samtliga som fått kartfoldern har kampanjen bidragit till att cirka 4000 personer börjat cykla mer. Bland de som cyklar mer har merparten uppmärksammat kartfoldern, se Figur 15.

21 ggr mer i veckan 1 dag mer i veckan 1 gång mer i månaden Mindre ökning än så Ja, har sett kartfoldern Ja, har uppmärksammat annat i kampanjen Figur 15 Antal personer som cyklar mer och där kampanjen bidragit till det ökade cyklandet. N=14. Bland de som inte cyklat mer under de senaste sex månaderna cykelpendlar redan drygt en tredjedel, och en femtedel har funderat på att börja, se Figur 16. Ja, jag har funderat på att börja 19% Nej, inte intresserad 54% Inte aktuellt, cykelpendlar redan ofta 27% Figur 16 Anledning till att inte ha cyklat mer under de senaste sex månaderna. N= Övriga kommentarer Enkäten gav också utrymme till att kommentera om det var några ytterligare funderingar som kommit upp i samband med Pendla med cykel.

22 16 Bland de positiva kommentarerna finns flera gånger uttryckt att kartan ger inspiration och att det är kul att kunna se tiden det tar att cykla mellan olika orter. Nedan återges ett antal sådana kommentarer: Bra initiativ med markerade cykelleder! Bra med beräknad tidsåtgång, som bör kompletteras med avstånd Lätt att få inspiration! Kul med tidsangivelser på olika sträckor! Himla bra initiativ! Trevlig att titta på Borde finnas i App för både Android och iphone som är röststyrda och man kan använda hörlurar medan man cyklar och slipper stirra i mobil Bland de svarande finns även ett antal med mer negativa kommentarer. De negativa kommentarerna handlade om att kampanjen var provocerande, att det var orimligt eller svårt att cykla dessa sträckor. Några av kommentarerna återges nedan: Orealistisk! Vänligen förklara hur jag ska hinna pendla Malmö-Bjärred på cykel och hämta/lämna två barn och hinna 8h arbetsdag. Bisarrt! Provocerande Ej intressant då belysning saknas på vägar. Cyklar enbart maj-sept då det fortfarande är ljust ute, ska till arbete Tiden från Staffanstorp till Malmö på 65 min kan verka avskräckande Det har blivit farligare att cykla. Budskapet från kommunen verkar vara att bara du cyklar kan du göra det hur du vill. Eleverna får t ex inte lära sig trafikreglerna praktiskt. Har de bara hjälm så är det ok med vänstertrafik, trottoarkörning osv Jag tyckte det var ett jättebra sätt att uppmärksamma cykelpendling men när jag väl tog mig för att cykla Lund-Hjärup så var skyltningen så usel att jag cyklade fel hela tiden och fick förlita mig på mobilens gps. Detta avskräckte mig från att cykla till Malmö 3.7 Cykelmätningar i stråken Det har även gjorts cykelräkningar på 13 platser utmed de cykelstråk som förbinder de medverkande kommunerna. Dessa gjordes i september 2013 och i september Cykelräkningar visar på att cyklandet har ökat med 18 % från 2013 till 2014 på de aktuella sträckorna. Detta är ett väderkorrigerat 9 värde eftersom det i slutet av 9 Väderkorrigering i enlighet med korrigeringsfaktorer i Ljungberg mfl, 1987, Cykeltrafik en kunskapsöversikt

23 17 september 2013, då mätningarna gjordes, kom kall luft från norr i samband med en kallfront. Detta gav en betydligt lägre dygnstemperatur, och innebar en hel del skurar. September 2014 var betydligt torrare än normalt och dessutom generellt 1-2 o C varmare än normalt, där de största temperaturöverskotten var nere i Skåne. Se Tabell 2 för genomsnittliga mätvärden och mätvärden för respektive sträcka. Tabell 2 Cykelmätningar, medelvärdet för fyra dygn. Mätplats Sept 2013 Sept 2014 Lomma Bjärred Kävlinge Stångby Odarslöv Södra Sandby Dalby Hjärup/Malmö Staffanstorp Åkarp - Hjärup Staffanstorp- Särslöv Alnarp, söder om parken Lomma, Malmövägen Medel Medel, väderkorrigerat (+18 %) Anledningarna till det ökade cyklandet kan vara många. Kampanjen kan vara en bidragande orsak, men också att intresset för cykling på längre sträckor verkar ha ökat, t ex att fler väljer att köpa racer/hybrid-cyklar, som gör det enklare och snabbare att pendla med cykel. Poängteras bör dock att mätningen enbart avser två år. För att följa utvecklingen över tid rekommenderas fortsatta mätningar vid samma tidpunkt på året i de aktuella snitten. 3.8 Sammanfattande analys av kampanjens effekt och klimatbesparing Den förväntade minskningen av koldioxid var då projektet initierades cirka ton 10, baserat på tidigare erfarenheter, bl a från den utvärdering som gjordes efter Pendla med cykel Som tidigare nämnts, har flertalet bortfallsundersökningar visat att skillnaden mellan de svarande och bortfallet är mycket liten. Om därmed antar att samtliga 10 Beräknat på ett antaget cykelavstånd på i genomsnitt 10 km och 30 cykelveckor per år

24 18 som fått kartfoldern skickat till sig påverkats i samma utsträckning som de som fyllt i enkäten innebär Pendla med cykel-kampanjen en besparing på cirka 90 ton koldioxid 11. En känslighetsanalys har gjorts, och samma besparing har beräknats med mer försiktiga antaganden avseende tolkningen av inverkan av kampanjen, då blir besparingen istället cirka 50 ton koldioxid. Naturvårdsverket 12 har beräknat att hälsoeffekten av ökad cykling uppgår till kronor per år och nytillkommen cyklist eller 20 kronor per timme. Den samlade nyttan av ökad cykling (minskad biltrafik, minskade utsläpp och hälsoeffekter) har beräknats till ungefär 35 kronor per cyklad timme 13. Den samlade nyttan för den ökade cyklingen i samband med Pendla med cykel-kampanjen blir ca 1,1 miljoner kr, beräknat på 35 kr per cyklad timme. Beräknade på de mer försiktiga antagandena blir den samlade nyttan istället kr. Genom att istället använda HEAT-verktyget 14 kan vi konstatera att den ökade cyklingen bedöms leda till 0,1 inbesparade liv per år och att den årliga nyttan även med detta verktyg bedöms till drygt 1 miljon kronor. Detta ger en kostnadseffektivitet för Pendla med cykel på cirka 1:1 om effekten håller i sig i ett år och 3,5:1 om effekten håller i sig i tre år. 3.9 Måluppfyllelse Sammantaget bedöms Pendla med cykel har lett till att i stort sett alla de uppsatta målen för projektet har uppfyllts. Utöver dessa mål har projektet förväntats leda till en minskning med cirka ton koldioxid under kampanjåret 2014, och även denna förväntning bedöms vara uppfylld (om vi antar att erhållna enkätsvar avspeglar en rättvisande bild för alla som fått enkäten), se Tabell Koldioxidbesparingen har beräknats utifrån en emissionsfaktor på 202 g/km för bil och 45 g/km för kollektivtrafik (färdmedelsfördelning för arbetsresor, Resvanor Syd 2007). 12 Naturvårdsverket. Den samhällsekonomiska nyttan av cykeltrafikåtgärder. Förbättring av beslutsunderlaget. I: Hunhammar S, red. Stockholm; Kågeson P, Vägverket. Modell för regional inventering och planering för cykelvägar. Borlänge: Vägverket; :

25 19 Tabell 3 Måluppfyllelse för Pendla med cykel 2.0. Mål Måluppfyllelse Kommentar Att uppmärksamma allmänheten om cykelmöjligheterna mellan orterna. Kampanjen har uppmärksammat allmänheten om cykelmöjligheterna mellan orterna, genom utskick av kartfolder, personal på plats längs stråken, storbildstavlor m m, vilket också styrks av resultatet av utvärderingsenkäten. Att främja fysisk aktivitet och därmed Kampanjen har främjat fysisk aktivitet, uppnå ökad folkhälsa. och den ökade cyklingen bedöms ha bidragit till ökad folkhälsa. Att tillvarata den erfarenhet som byggts upp inom Pendla med cykel i Malmö stad och Lunds kommun och sprida den till fler kommuner. Den erfarenhet som byggts upp inom Pendla med cykel i både Malmö stad och i Lunds kommun har spridits till övriga medverkande kommuner. Att uppmuntra och stödja mindre kommuner att arbeta med hållbara transporter. De mindre kommunerna har fått uppmuntran och stöd i sitt arbete med håll- bara transporter. Att bygga upp en projektorganisation som gör att Pendla med cykel kan bli en årlig återkommande aktivitet i de fem kommunerna. En projektorganisation finns, men rollerna är otydliga. En effektiv projektorganisation kräver en tydligare gemensam plan. Att sprida erfarenheterna av Pendla med cykel till andra kommuner utöver de kommuner som ingår i projektet. Erfarenheterna från Pendla med cykel kommer att spridas via Region Skånes cykelkonferens i mars 2015 och på ECOMM i Utrecht i maj Förväntad minskning av utsläppen av koldioxid på ton. Det ökade cyklandet bedöms ha lett till en minskning med cirka 90 ton koldioxid (cirka 50 ton med mer försiktiga antaganden).

26 20 4. Avslutning och rekommendationer för Pendla med cykel 3.0 Pendla med cykel 2.0 är en uppföljning till den första omgången Pendla med cykel som genomfördes Tanken är att Pendla med cykel ska bli en årlig kampanj och medverkande kommuner diskuterar nu hur genomförandet av Pendla med cykel 3.0 ska gå till. Nedan följer en rad tips och rekommendationer för det kommande arbetet, uppdelat i tre delar: projektstyrning, innehåll och utvärdering. 4.1 Projektstyrning Under arbetet med Pendla med cykel 2.0 har tiden känts knapp för samtliga inblandade parter. Då ingen tydlig plan funnits med information om vem som gör vad, har vissa saker inte hunnits med (t ex pressmeddelande och mer synlighet i media). Genom en tydligare gemensam plan för Pendla med cykel, med tydligare ansvarsfördelning bedöms Pendla med cykel ha ännu bättre förutsättningar för att bli en lyckad årlig återkommande aktivitet. Denna plan beskriver vem som är projektägare och även den gemensamma målbilden för projektet. Andra saker som kan ingå i en sådan plan är: Projektledare Målbild Budskap vad vill vi nå ut med? Målgrupp vilka vill vi rikta oss till? Arbetsuppgifter vem ansvarar för vad? Tidplan när ska olika delmoment vara klara? Detta kan vara ett ganska enkelt dokument. Det viktiga är att det innehåller en långsiktig planering med alla aktiviteter och vem som ansvarar för vad och när det ska göras. Förarbetet är a och o. Ofta kan det vara en fördel (särskilt om det finns olika åsikter) att ha en oberoende extern part som håller ihop arbetet och modererar diskussionerna kring upplägg och innehåll. 4.2 Innehåll Innehållet i kampanjen Pendla med cykel 2.0 är bra, och det råder ingen brist på bra idéer, men det är viktigt att alla delar hänger ihop. För att nå ännu bättre resultat och för att få fler att uppmärksamma kampanjen finns en rad rekommendationer: