Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

Transkript

1 Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Annika Nilsson Footer 1

2 Om forskningsprojektet PASTA Startade i november 2013 och ska pågå i 4 år Det största forskningsprojektet i Sverige om gång, cykling och hälsa i EUs sjunde ramprogram Projektpartners: WHO, och universitet i Spanien, Schweiz, Österrike, Belgien, England bl a Oxford University Stöds av Trafikverket Svensk part Trivector Långtidsstudier görs i sju europeiska städer: Antwerpen, Barcelona, London, Rom, Wien, Zürich och Örebro med totalt personer.

3 En vetenskaplig bakgrund till projektet Vad vet vi idag om hälsa och fysisk aktivitet?

4 Fysisk aktivitet minskar risken för sjukdomar: Diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, tjocktarmscancer, fetma, depression mm Och förbättrar: immunförsvaret, konditionen, muskelstyrkan, humör och självkänslan v Dvs ökar livslängden och antalet friska år Haskell, W., I. Lee, et al. (2007). "Physical activity and public health: Updated recommendation for adults from the American College of Sports Medicine." Circulation 116(9): Footer 4

5 Det finns ett samband: Mer fysisk aktivitet ger bättre hälsa Pate et al, 1995

6 Det finns rekommendationer för fysisk aktivitet Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, motsvarande en rask promenad. Svenska Läkaresällskapet Haskell, W., et al. (2007). Physical activity and public health: Updated recommendation for adults from the American College of Sports Medicine and the American Heart Association. Circulation, 116(9),

7 Vi vet att alla inte klarar minimi-rekommendationerna Enligt Nationella folkhälsoenkäten är 65% av svenskarna fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag Andra enkäter visar på betydligt mindre aktivitet Slutsats: Vi behöver röra oss mer! Folkhälsoinstitutet 2011, Nationella folkhälsoenkäten 2011

8 Vi vet att aktiv mobilitet minskar hindren för att vara aktiv! PASTA fokuserar på den vanligaste formen av vardagsmotionen nämligen att gå och cykla. Tidsbrist är ett vanligt hinder för att vara mer aktiv Andra hinder: man vill inte byta om, inte tävla, man saknar utrustning, kläder och tror inte att man klarar att idrotta Aktiv mobilitet (gå & cykla) är genialt eftersom restid blir motionstid! Slutsats: Fysisk aktivitet måste integreras i vardagen, bestå av enkla rörelser och ske utan krångel för att bli av Källa: Promoting Physical Activity: A Guide for Community Action (USDHHS, 1999). 8

9 Forskarna vet mindre om

10 Vilka faktorer påverkar om man är fysiskt aktiv eller ej? Socialekologisk modell Individuella faktorer Sociala faktorer Den byggda miljön Naturmiljön 10

11 Förekommer substitution av fysisk aktivitet? Frågeställning: Om man går och cyklar mer minskar man tiden för andra former av fysisk aktivitet, t.ex. tar färre motionspass? Dvs finns det en motionsbudget?

12 Hur stora negativa hälsoeffekter finns med att gå och cykla? Blir olyckorna fler? Vem är utsatt, vilka platser är farligast? Hur mycket dålig luft andas man in när man går respektive cyklar? Kan man påverka det genom att välja andra vägar?

13 Sammantaget är dock cykling bra för hälsan En individ som byter från bil till cykel vinner 3-14 månader ( dagar) i liv pga fysisk aktivitet och förlorar 1-40 dagar pga av dålig luft och förlorar 5-9 dagar pga av olyckor i trafiken Slutsats: nettoeffekten på hälsan är starkt positiv (ca 9 gånger större) Footer 13

14 Vi vet inte så mycket om hur man enkelt och effektivt får fler att gå och cykla Vilka åtgärder fungerar bäst i olika sammanhang? På olika platser För olika grupper av människor 14

15 Därför ska vi i PASTA projektet: Genomföra en studie av transport- och fysisk aktivitetsvanor hos européer, varav 2000 i Örebro!

16 Hur görs datainsamlingen? Deltagarna fyller i ett omfattande frågeformulär om resebeteende, motionsvanor mm Uppföljning sker regelbundet under året, månadsvis Information om deltagarnas trafikincidenter samlas in via ett webbaserat verktyg Vi kommer också samla in data med GPS, appar mm 16

17 Utvärdering av åtgärder för att få fler att gå och cykla Lovande åtgärder i sju städer kommer att utvärderas. I Örebro utvärderas åtgärder på arbetsplatsen.

18 Varför arbetsplatsinterventioner? Man når många via arbetsplatserna Arbetsplatsen påverkar vårt resande och kan stödja eller motverka olika former av resande Många resor per vecka görs till och från arbete Arbetsresor ofta tillräckligt långa för att ge fysisk aktivitet när man går och cykla Arbetsresor är ofta dimensionerande för trafiksystemet

19 Socialekologisk bakgrund för åtgärderna Att påverka individens beteende på flera plan Gemenskap Tävling/spelifiering Normer/Påverkan Individnivå Ta bort upplevda hinder Locka fram tävlingsinstinkt Ge information Social miljö Bebyggd miljö Förbättra Ta bort hinder Åtgärderna ger bäst effekt när det genomförs åtgärder inom varje område. 19

20 Effektiva och beprövade åtgärder från varje område Kampanj att gå och cykla bland vanebilister Information om hållbara resor och hälsa Enklare fysiska åtgärder E-leasingcyklar Cykelservice 20

21 Förväntade resultat WHO har tagit fram HEAT ett verktyg för att kvantifiera hälsoeffekter mätt i sjukdomsbörda eller kronor det kommer uppdateras med nya värden för både sjuklighet och förtida död Tydligare effektsamband mellan åtgärder för att öka gång och cykling Kunskap om vilka åtgärder fungerar Goda exempel från Europa och världen På sikt, uppdatering av GC-kalk

22 Beräkning av samhällsekonomisk lönsamhet i GC-kalk Exempel: snabbcykelstråk mellan Malmö och Lund Nyanlagd cykelväg längs järnväg. Kostnad 30 mkr. 17 minuter snabbare Befintligt stråk: 17 km, 70 min cykelresor/d. Upprustning befintligt stråk. Kostnad 14,5 mkr. 4 min snabbare Footer 22 22

23 Hur ändras cykelflödet? Upprustat stråk (2020): Ytterligare 6% fler cyklister pga förbättringar på stråket Om ny cykelväg därutöver anläggs (2020): Betydligt fler cyklister i stråket pga kortare restid och större upptagningsområde från Hjärup/ Åkarp (+60%) Cykelflödet minskar på befintligt upprustat stråk eftersom vissa cyklister flyttar till den nya cykelvägen Footer 23

24 Samhällsekonomisk lönsamhet Upprustat befintligt stråk jämfört med ingen åtgärd (2020) NNK = 5, dvs varje satsad krona ger 5 kr tillbaka Total nytta: ca 120 miljoner kronor Ungefär lika stora hälsovinster som restidsvinster Om dessutom cykelväg anläggs längs järnväg, NNK = 12 Total nytta: ca 630 miljoner kronor Huvudsakligen hälsoeffekter pga ökat cyklandet Fortfarande stor restidsvinst (ca 90 miljoner) Trafiksäkerhetsvinst (ca 45 miljoner), eftersom cyklister flyttas från bilnätet till en friliggande anläggning. 24

25 Tack för uppmärksamheten! Annika Nilsson 25