Folkhälsoarbete i Östersund

Transkript

1 Folkhälsoarbete i Östersund

2

3 Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat. (WHO 1986) Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. (WHO 1997)

4 Vad är folkhälsa? Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. och folkhälsoarbete? Systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

5

6 11 Nationella målområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel.

7 Nationellt folkhälsomål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Vision för länets folkhälsoarbete Hälsa på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands län,

8 Länsgemensam folkhälsopolicy Trygga uppväxtvillkor Utbildning och arbete Hälsofrämjande miljö Delaktighet och inflytande

9 Strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet i Östersund Trygga uppväxtvillkor Utbildning och arbete Hälsofrämjande miljö Delaktighet och inflytande Minskad tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger Elevers behörighet till gymnasieskolan Sociala mötesplatser för unga och äldre Delaktighet och inflytande för barn och äldre

10 Välfärdsredovisning 2010 Hälsa på lika villkor, år Hälsosamtal i skolan UHU-undersökning LUPP-undersökning

11 Personer med funktionsnedsättning (25 %) Hälsa på lika villkor, år Bra allmänt hälsotillst. 42 % Övr. bef. 79 % Socialt deltagande 69 % Övr. bef. 85 % Litar på de flesta 77 % Övr. bef. 83 % Fysiskt aktiva 46 % Övr. bef. 55 % Övervikt/fetma 58 % Övr. bef. 46 % Dålig tandhälsa 12 % Övr. bef. 7 %

12 Geografiska skillnader - Torvalla Hälsa på lika villkor, år Bra allmänt hälsotillst. 64 % kommunen 71 % Socialt deltagande 75 % kommunen 81 % Litar på de flesta 71 % kommunen 81 % Fysiskt aktivita 44 % kommunen 53 % Kränkande behandling 26 % kommunen 18 % Dålig tandhälsa 13 % kommunen 8 % Dagligrökare 15 % kommunen 10 %

13 Föräldrar med lång utbildning Andel föräldrar (till barn 0-15 år) med eftergymnasial utbildning, år 2004 och I första hand räknas moderns utbildning (SCB).

14 Jag vill, jag kan, jag ska!!! Vem bryr sig Ungdomars inflytande i samhället

15 Fysisk aktivitet

16 Vinster av att röra på sig regelbundet Du får bättre kondition och orkar mer. Du blir gladare och mindre orolig. Du får bättre immunförsvar och blir inte förkyld lika ofta. Du somnar lättare och sover bättre. Du får bättre tankeförmåga.

17 Du får bättre balans och smidighet. Du bromsar utvecklandet av benskörhet (vid belastande aktiviteter). Du får lättare att hålla vikten. Du får mindre av det onda kolesterolet och mer av det goda. Du får starkare hjärta och mindre risk för hjärt- och kärlsjukdom. Du får mer kraft att ha roligt. Du får ett längre och friskare liv. Du ökar också chansen till att hitta nya vänner och träffa andra som delar ditt aktivitetsintresse.

18 Rekommendation för fysisk aktivitet Alla bör vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter, helst varje dag. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man ökar mängden eller intensiteten utöver detta.

19 Andel personer år i Östersunds kommun som uppger att de är fysiskt aktiva i genomsnitt 30 minuter eller mer per dag (Hälsa på lika villkor, 2010).

20 Aktiv transport en icke motordriven transport till en viss given destination (t.ex. arbetsplatsen eller skolan) som innebär fysisk aktivitet och ökad energiförbrukning jämfört med viloläge. Motion och rekreation är ett mål i sig till skillnad från aktiv transport.

21 Regelbunden aktiv transport kan bl.a: Minska risken för att dö i förtid med ungefär 40 % Höja HDL-kolesterolet ( det goda kolesterolet ) Minska risken för att utveckla högt blodtryck Lägre kroppsvikt, mindre viktuppgång över tid, oavsett övrig träning på fritiden

22 fler positiva effekter Sociala effekter: sammanhållning i bostadsområdet, motverka isolering Samhällsekonomiska effekter: kr /år och nytillkommen cyklist eller 20 kr /timme i hälsoeffekt (mer för medelålders och äldre, 50 kr) 35 kr /timme inkl. minskad biltrafik och utsläpp (Naturvårdsverket)

23 Med tanke på cyklingens alla kvaliteter skulle man tro att cykling är det mest omhuldade transportslaget. Så är långt från fallet. Klas Elm, Ordförande Svensk Cykling

24 Kraftigt ökande bilåkande: 140 Miljarder km Bil Buss Gång & cykel Beräknat transportarbete för bil, buss och gång & cykel. Miljarder personkm. SAMPLAN rapport 1999:2

25 Cyklingens andel av alla resor, olika länder Australien USA UK Frankrike Norge Belgien Sverige Finland Danmark Holland 40 %

26

27 Andelen barn i Sverige som själva går eller cyklar till skolan har sjunkit: 70-talet 94 % 90-talet 77 % 2006 under 60 %

28 Elever i grundskolans väg till skolan Blå prickar motsvarar kommunala skolor och lila prickar friskolor. Ju grövre sträck desto fler elever har den skolvägen (samhällsbyggnad, 2010).

29 Ny kunskapsöversikt av 53 studier Generellt sett ger en god hälsa bland barn positiva effekter på skolprestationen och utbildningsnivån. Det finns en tydlig positiv effekt av fysisk aktivitet. Fetma och övervikt påverkar skolprestationen negativt. De negativa effekterna på skolprestationen är större för levnadsvanor som rökning och ohälsosamma matvanor än för bruk av alkohol och droger. Sömnsvårigheter kan motverka bra prestationer. Det behövs mer studier av hur ångest och ängslan påverkar.

30 Ungefär en halvtimme brukar man kunna tänka sig att lägga på sina resor till respektive från arbetet. För den som cyklar motsvarar den tiden en färdväg på knappt 7 km som kvinna och 9 km som man. De allra flesta som bor och verkar i Sveriges tätorter har kortare väg än så till arbetet. Cykeln har således stor potential för att man ska kunna ta sig till och från arbetet. Peter Schantz, gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm

31 Cykla till jobbet vad krävs? Man har fått lära sig och kan cykla Man har (och har råd med) en cykel Man får ha cykeln i fred där man bor Man är motiverad att cykla till arbetsplatsen Avståndet till arbetsplatsen är inte överväldigande långt Det finns säkra och trygga förutsättningar för att cykla till jobbet Man får ha cykeln i fred vid arbetsplatsen Det finns dusch och omklädningsrum på arbetsplatsen

32 Vision: All fysisk planering i Östersunds kommun ska vara hälsofrämjade Med hälsofrämjande fysisk planering menar vi att: planeringen i sig ska vara hälsofrämjande genom att bla. ha en inriktning på bred delaktighet i ett tidigt skede de miljöer som blir resultatet av planeringen ska vara hälsofrämjande

33 Mål för en hälsofrämjande fysisk planering Öka kunskaperna och skapa en större medvetenhet kring hälsofrämjande fysisk planering för dem som arbetar med och beslutar om fysisk planering Ta fram användbara verktyg för att arbeta med hälsofrämjande fysisk planering Skapa en större delaktighet hos berörda förvaltningar i planarbetet Skapa en större delaktighet hos de medborgare som berörs av kommunens planarbete.

34 Cykeln är ett framtidsinriktat individuellt och smidigt transportmedel, anpassad till en levande stad och en modern livsstil för människor som tar ansvar för såväl sitt eget hälsotillstånd som miljön Krister Spolander

35 Fem tips för mer rörelse Fånga vardagsrörelsen. Gå eller cykla till affären, ta en promenad på lunchen och ta trappan istället för hissen. Kliv av tidigare. Om du åker buss, tåg eller bil - gör promenaden till en vana genom att gå av en hållplats tidigare eller ställa bilen några kvarter bort. Var aktiv på helgen. Promenera i en park, jobba i trädgården, ta en cykeltur eller rensa förrådet. Ofta är det lättare att få tid till fysisk aktivitet på helgen. Testa stegräknare eller aktivitetsdagbok. Att se hur många steg man har gått eller skriva ner sina aktiviteter kan öka inspirationen. Pausgympa. Ta korta pauser när du sitter framför datorn eller tv:n så att du inte sitter stilla för länge i ett svep.

36 Tack! Sofie Bergman, Utredare folkhälsa Östersunds kommun