Dokumentation från det regionala cykelseminariet

Transkript

1 1 Dokumentation från det regionala cykelseminariet Workshop 1: Hur är vi beredda att satsa för en ökad och säker cykling? Syftet med den första workshopen var att starta en diskussion om hur utbyggnader av cykelvägnäten i regionen ska prioriteras för att så bra som möjligt uppnå de regionala målen samt vilka för- och nackdelar det finns med olika prioriteringsprinciper. I kartläggningen av cykelvägnätet har ett deluppdrag varit att identifiera stråk som bör prioriteras vid framtida cykelvägsutbyggnader. Stråk har i första hand baserats på tätortsstorlek, avstånd mellan tätorter, samt arbetsplatsers, skolors och kollektivtrafikknutpunkters lokalisering. Till workshopen adderades möjliga cykelvägsutbyggnader som inte prioriterades i kartläggningen. Under workshopen diskuterades följande stråkutbyggnader: Turistcykelleder Stråk till och mellan större tätorter Stråk till skolor och arbetsplatser Stråk till fritidsanläggningar, affärer och samhällsservice Cykling inom tätorter Kommunernas identifierade långsiktiga önskemål Cykel och kollektivtrafik Under workshopen fick deltagarna ta ställning till och i mindre grupper diskutera följande frågor kopplat till de olika stråkutbyggnadsprinciperna: 1. Vilka grupper börjar cykla med de olika typerna av cykelvägsutbyggnader? 2. Vilka grupper missar man? 3. Vilken prioriteringsprincip är viktigast att tillämpa ur ett regionalt perspektiv? Åldermansgatan 13 SE Lund / Sweden Telefon +46 (0) info@trivector.se

2 2 Workshopen avslutades med att alla deltagarna fick välja ut de tre utbyggnadsprinciper som bäst uppfyllde de regionala målen. Nedan följer en kort sammanställning av vad som togs upp kring de olika utbyggnadsprinciperna. Turistcykelleder Arbetet inför cykelstrategin har främst handlat om vardagscykling, turistcykelleder har identifierats men inte bedömts vara prioriterade i den regionala cykelstrategin. Under workshopen identifierades dock en del motiv till att ändå satsa på turistcykelleder. Bland exempel på vinster med satsningar på turistcykelleder nämndes: Satsning på turist-/fritidscykling kan leda till att fler även cyklar i vardagen. När turistcykling diskuteras tenderar fokus att hamna på internationell turism och träningscyklister. Att skapa säkra och attraktiva turistcykelleder kan dock också leda till en mer hållbar närturism, delar av lederna kan vara intressanta utflyktsmål för de som bor i närområdet. Turistcykelleder innefattar ibland länkar som även är viktiga för vardagscykling, exempelvis stråk mellan större tätorter. Samtidigt var de flesta grupper överens om att fokus i cykelstrategin ska vara vardagscykling och då finns fler fördelar med de övriga utbyggnadsprinciperna. Samtidigt leder utbyggnader enligt övriga principer i flera fall till förbättringar också för turistcykellederna. Stråk till och mellan större tätorter I arbetet med att identifiera stråk för cykelvägsutbyggnad i region Östergötland har tätortsstorlek och avstånd varit den högst prioriterade utbyggnadsprincipen. Flera grupper ansåg att principen ska vara prioriterad, men att det inte endast får röra sig om satsningar mellan regionens största orter. Bland fördelarna med satsningar på stråk till och mellan större tätorter nämndes: Gynnar arbetspendling Cykelvägsutbyggnader till större tätorter innebär också cykelvägsutbyggnader till viktiga kollektivtrafikknutpunkter Satsningar i dessa stråk gynnar inte endast boende och arbetstagare i de större tätorterna utan även de som är bosatta eller arbetar i stråket mellan orterna Stråken är ofta del i turistcykelleder som alltså också gynnas av utbyggnaderna Bland nackdelarna med att satsningar på cykelvägsutbyggnader mellan tätorter nämndes: Riskerar missa barns skolvägar

3 3 Det är relativt få som cyklar särskilt långa sträckor, satsningar riskerar att endast gynna de som redan är frälsta Stråk till skolor och arbetsplatser Stråk till skolor och arbetsplatser sågs som prioriterade av alla grupper. Flera grupper ansåg att denna typ av utbyggnader gynnar flest potentiella cyklister. Bland fördelarna nämndes: Skapar förutsättningar för vardagsmotion Sammanfaller med barns skolvägar Uppmuntrar barn och ungdomar till fysisk aktivitet Bland nackdelarna nämndes att grupper som inte arbetar missgynnas om endast satsningar endast görs på stråk till skolor och arbetsplatser. Stråk till fritidsanläggningar, affärer och samhällsservice Stråk till fritidsanläggningar, affärer och samhällsservice ansågs ha ungefär samma fördelar som stråk till skolor och arbetsplatser. Därtill kan sådana stråkutbyggnader även gynna de som inte arbetar eller går i skolan. Däremot var flera grupper tydliga med att denna stråkutbyggnad inte borde prioriteras högre än stråk till skolor och arbetsplatser. Stråk inom tätorter Stråken inom tätorten konstaterades vara helt nödvändiga om de regionala stråken ska vara användbara. Satsningar på stråk inom tätorten inkluderar stråken till skolor, arbetsplatser, affärer och samhällsservice och har därför flera fördelar. Kommunernas önskemål om framtida cykelvägar Vilken typ och omfattning av cykelvägsutbyggnader som kommunerna önskar på lång sikt varierar kraftigt. Under workshopen konstaterades att det är viktigt att kommunernas utveckling vägs in i den regionala planeringen. För cyklisten är det samtidigt viktigt att kommunernas önskemål och långsiktiga planering är synkroniserade för att undvika att cykelstråk tar slut abrupt vid kommungränsen. Bland nackdelarna med satsning på kommunernas långsiktigt önskade cykelvägar nämndes att det i delar av regionen finns ett behov av att i första hand anpassa cykelvägnäten till hur orterna ser ut idag och att det finns en risk att standarden i befintliga områden inte förbättras om för mycket fokus riktas mot framtida utveckling. Cykel och kollektivtrafik Idag utgör kombinationen cykel kollektivtrafik en relativt liten del av det totala resandet i regionen. Under workshopen lyftes dock kombinationen cykel och kol-

4 4 lektivtrafik som mycket viktig ur ett regionalt perspektiv, inte minst för att få cykelstrategin att handla om mer än bara de stora orterna. Bland övriga fördelar nämndes: Uppmuntrar till vardagsmotion Arbetspendling gynnas Skolelever gynnas Uppmuntrar till mer hållbara fritidsresor Bland nackdelarna nämndes att satsningar på stråk till kollektivtrafikknutpunkter liksom stråk mellan större tätorter riskerar missar boende och viktiga målpunkter utanför stråket. Omröstning Workshopen avslutades med att alla deltagarna fick prioritera tre utbyggnadsprinciper. I figuren nedan visas antalet röster för respektive utbyggnadsprincip. Av figuren framgår att stråk till kollektivtrafik och stråk till skolor och arbetsplatser ansågs ge störst nytta. Slutsatsen var dock att det inte går att prioritera någon enskild princip utan istället prioritera de stråk där flest gynnas, en stråkutbyggnad kan ofta innebära koppling till såväl skolor, arbetsplatser, kollektivtrafikknutpunkter, samhällsservice etc. Två av de principerna som fick minst röster, stråk till och mellan större tätorter samt cykelstråk inom tätorter, innehåller exempelvis delar av alla andra utbyggnadsprinciper.

5 5 Workshop 2 Syftet med den andra workshopen var att förankra och komplettera det förslag om stråkutbyggnader som har tagits fram under kartläggningen av de befintliga och planerade cykelvägnäten. I rapporten identifierades initialt 22 stråk med potential för bilfri cykelväg varav ungefär hälften redan har sammanhängande cykelväg. Under workshopen delades deltagarna in i mindre grupper som diskuterade de valda stråken och gavs möjlighet att bedöma potentialen i de valda stråken samt föreslå ytterligare stråk där det på sikt skulle kunna bli aktuellt att bygga bilfri cykelväg. Grupperna redovisade sin bedömning av potentialen i enskilda stråk och sina önskemål om framtida stråk genom att markera och skriva direkt i papperskartor. Nedan redovisas de synpunkter som redovisades under workshopen. Resultatet från workshopen har arbetats in i kartläggningens huvudrapport och kommenteras därför inte mer utförligt här. Boxholm Det framkom inga synpunkter som rörde stråk i Boxholms kommun. Finspång I Finspångs kommun finns en kort sträcka mellan Finspång och Svärlinge som riskerar bli en felande länk i stråket mellan Finspång och Norrköping. Norrköping planerar att bygga ut cykelvägen mot Finspångs kommun men därefter följer ett par km där befintlig cykelväg saknas och där inga planer på framtida cykelvägar finns. Kinda Det framkom inga synpunkter som rörde stråk i Kinda kommun. Linköping I kartläggningen har ett stråk mellan Ljungsbro och Malmslätt pekats ut som intressant för framtida cykelväg. I den markerade sträckningen finns dock inget behov av nya cykelvägar, det är lågtrafikerade vägar där det går bra att cykla i blandtrafik. Det finns bra cykelväg mellan Ljungsbro och Malmslätt via Linköping. Det finns ett symbolvärde i att knytta samman cykelvägarna i stråket mellan Linköping och Mjölby. Endast en kort sträcka öster om Mjölby återstår. På befintlig väg mellan Ljungsbro och Norsholm borde det gå att måla upp cykelfält. Naturskyddsföreningen ser ett behov av bilfri cykelväg mellan Sturefors och Bestorp.

6 6 Mjölby Det framkom inga synpunkter som rörde stråk i Mjölby kommun. Motala Stråket Motala Nykyrka är ett viktigt pendlingsstråk där det borde vara intressant med bilfri cykelväg Stråket Motala Borensberg borde prioriteras. Befintlig väg 34 leds om ett par km norr om befintlig väg och det borde gå att bygga cykelbana på den befintliga vägen när den nya har öppnats. Mellan Motala och Österstad finns en banvall där cykelbana borde kunna anläggas. Sträckan Österstad Fornåsa är intressant för skolpendling. Sträckan Motala Skänninge är intressant med anledning av pendeltåget. Sträckan Motala Vadstena är mycket viktig ur ett turistperspektiv Norrköping Stråket till Krokek bör förlängas till Kolmårdens djurpark. Det borde även finnas potential för bilfri cykelväg i stråken Tingstad Tåby och Söderköping Tåby. På sträckan Skärblacka Klinga finns behov av bilfri cykelväg. Stråket har pekats ut av flera kommunrepresentanter och lyfts även fram i Naturskyddsföreningens inventering av behov av bilfri cykelväg i regionen. Det finns en felande länk i stråket mellan Skärblacka Eksund där bilfri cykelväg skulle behöva anläggas. Sträckan Skärblacka Norsholm kan bli intressant om cykelväg/cykelfält anläggs mellan Linköping Norsholm. Söderköping Det framkom inga synpunkter som rörde stråk i Söderköpings kommun. Vadstena Det framkom inga synpunkter som rörde stråk i Vadstena kommun. Valdemarsvik Det framkom inga synpunkter som rörde stråk i Söderköpings kommun.

7 7 Ydre I Ydre kommun markerades flera stråk som intressanta för bilfri cykelväg. Samtliga förslag fanns dock sammanställda i den tidigare kartläggningen. Åtvidaberg I Åtvidaberg ansågs stråket Åtvidaberg Linköping vara för lågt prioriterat. I orten Grebo, som är lokaliserad mitt i stråket, förväntas en kraftig utbyggnad i närtid. Stråket Åtvidaberg Linköping ansågs i kartläggningen vara för långt för att vara intressant för vardagscykling men om orten Grebo växer kraftigt skulle vardagspendling med cykel mellan Grebo Linköping och Grebo Åtvidaberg kunna motivera cykelvägsutbyggnader. Riksväg 35 kommer så småningom att byggas om och då borde det vara bra tillfälle att även bygga ut cykelvägen. Kopplingen Grebo Sturefors kan vara intressant för bilfri cykelväg. Nordost om Åtvidaberg finns gamla banvallar där cykelväg borde kunna anläggas. Ödeshög Delar av de stråk som har pekats ut i rapporten som lägre prioriterade är även del i turistcykelprojektet Cykelväg runt Vättern. I orten Sväm strax söder om Ödeshög planeras för ca 50 nya bostäder. Den korta sträckan Sväm Ödeshög skulle då kunna bli intressant för bilfri cykelväg. Det borde gå att åstadkomma en bilfri cykelväg längs Gamla E4:an mellan Ödeshög och Väderstad. I Väderstad finns stora arbetsplatser och pendlingen till Ödeshög är betydande. Sträckan är också intressant ur ett turistperspektiv. Omberg och Naturum (vid Tåkern) är mycket viktiga besöksmål ( respektive besökare per år). Till dessa platser ser Ödeshög ett behov att bygga ut cykelvägnätet.