REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR"

Transkript

1 1(115) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR

2 2(115) Innehållsförteckning 1 Regionala stråk Finspång-Linköping Finspång-Norrköping Kisa-Rimforsa-Linköping Linköping-Norrköping buss Mjölby-Vadstena Motala-Linköping Vadstena-Linköping Vadstena-Motala Valdemarsvik-Söderköping-Norrköping Åtvidaberg-Linköping Ödeshög-Mjölby-Linköping Österbymo-Tranås Östgötapendeln Närområdesstråk Kolmården-Åby-Norrköping Arkösund-Ö Husby-Norrköping Ljungsbro-Linköping Brokind-Sturefors-Linköping Landsbygdsområden Västra Östergötland Östra Östergötland Mellersta Östergötland Södra Östergötland Tätorter Linköping Motala Norrköping Mjölby, Finspång och Åtvidaberg Skärgårdstrafik Interregional trafik Tjustbanan och Stångådalsbanan UVEN-trafiken Tågtrafik Norrköping Nyköping Kommersiell trafik Tågtrafik Busstrafik

3 3(115) 1 Regionala stråk 1.1 Finspång-Linköping Allmänt och befintlig infrastruktur Finspång och Linköping knyts samman av länsväg 215 och E4:an. Väg 215 passerar tätorterna Falla, Skärblacka, Kimstad och Norsholm. Vid Linköping och Norsholm finns påfarter till E4an. I Kimstad öppnades 2009 en pendeltågsstation som trafikeras av Östgötapendeln mellan Jönköping och Norrköping. Finspång Falla Skärblacka Kimstad Norsholm m Linköping Befolkning och arbetstillfällen Befolkning i tätorterna utmed stråket Stråket innefattar sex tätorter; Linköping, Norsholm, Kimstad, Skärblacka, Falla och Finspång. Befolkningen har ökat i samtliga tätorter under 2000-talet med enda undantaget Finspångs tätort. Mellan år 2000 och 2009 ökade befolkningen med 9 procent. Den största ökningen skedde i Linköping medan ökningen i övriga orter har varit marginell. I Finspång minskade befolkningen med 500 personer under perioden. Totalt bor det invånare i tätorterna med anslutning till stråket varav i Linköping Arbetstillfällen Finspång och Skärblacka har relativt stora egna arbetsmarknader. Finspång har arbetstillfällen och Skärblacka De tre mindre orterna Kimstad, Norsholm och Falla är typiska pendlingsorter med relativt liten egen arbetsmarknad.

4 4(115) Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 i tätorter utmed stråket (Källa: SCB) Arbets- och studiependling Arbetspendling i tätorterna utmed stråket Pendlingen mellan Linköping och Finspång är främst riktad mot Finspång. Från Linköping pendlar 270 personer till Finspång medan 80 personer pendlar i motsatt riktning. Till Skärblacka pendlar 30 personer från vardera Linköping och Finspång. Från de fyra mindre orterna; Skärblacka, Kimstad, Norsholm och Falla pendlar 290 personer till Linköping och 240 till Finspång. Även Skärblacka har en betydande inpendling, från övriga fem orter pendlar 140 personer till Skärblacka. Diagram 2: Arbetspendling 2009 mellan tätorter utmed stråket (Källa: SCB)

5 5(115) Studiependling i tätorterna utmed stråket I tätorterna i området finns 43 grundskolor och 20 gymnasieskolor. I Finspång finns 7 grundskolor och två gymnasieskolor och i Skärblacka finns två grundskolor, övriga skolor finns i Linköping. Under läsåret 2010/2011 köpte skolorna i Linköping skolkort till elever, i Finspång till 416 elever och i Skärblacka till 82 elever Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i stråket mellan Linköping och Finspång utgörs dels av en direktgående expressbusstrafik och dels Östgötapendeln med byte i Kimstad till/från landsbygdsbuss. Expressbusstrafiken har ett turutbud som främst är inriktat på arbetspendling och körs måndag fredag, morgon och eftermiddag, med elva turer i vardera riktningen. Landsbygdsbussen mellan Kimstad och Finspång körs även den endast måndag fredag och då med sex turer i vardera riktningen. På kvällar och helger har resandeunderlaget hittills bedömts vara för lågt för att det ska vara motiverat att köra den typ av trafik som körs under vardagarnas pendlingstid. Under de tider då ingen direkttrafik finns kan resor Finspång Linköping ske med Östgötapendeln med byte till/från express- eller landsbygdsbuss i Norrköping. Sedan juni 2011 utförs expressbusstrafiken i huvudsak med bussar av typ dubbeldäckare, vilket medfört utökad kapacitet på stråket Resandeutveckling totalt Av diagram 3 framgår att det totala kollektivresandet med expressbusstrafiken på stråket Finspång-Linköping har ökat med 80 procent, mellan 2005 och Det är framförallt resandet med periodkort som ökat under perioden. Resande med periodkort står för 90 procent av alla resor som görs på stråket. Diagram 3: Resandeutveckling med kollektivtrafik Finspång-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem)

6 6(115) Resande i tätorterna utmed stråket Diagrammet visar resandet på expressbusslinjerna. Det huvudsakliga resandet sker mellan ändpunkterna, Linköping och Finspång. Merparten av resandet sker i riktning från Linköping till Finspång och då framförallt till företagen Siemens och Sapa. I motsatt riktning startar resandet i de centrala delarna av Finspång, Bergslagstorget och Finspångs centrum. Visst resande sker också från Skärblacka till Linköping. Från Kimstad är resandet lika stort i båda riktningarna. Riktning mot Finspång Riktning mot Linköping Diagram 4: Resande med expressbusstrafik aug 2008-juli 2009 på stråket Finspång-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) I tabellen visas nyckeltal för kollektivtrafiken på stråket. De två busslinjerna körs med mellan 4 respektive 5 turer i vardera riktningen under vardagarna. Resande och kostnadstäckning på stråket är medelgod. I genomsnitt är det 38 resenärer per tur och kostnadstäckningsgraden är 45 procent. Samhällsnyttan på stråket är 2,7 miljoner vilket motsvarar 31 kr per resande. I tabellen visas restidskvoten mellan buss och bil mellan de viktigaste målpunkterna på stråket. Restidskvoten på sträckan Linköping Finspång varierar mellan 1.2 och 1.3. Finspång- Linköping Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) Antal turer på vardagar Kostnadstäckningsgrad (%) 45 - Antal påstigande per tur - 38 Restidskvot för viktiga målpunkter Linköping-Finspång Tabell 1: Nyckeltal 2009 för kollektivtrafik på stråket Finspång-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafiken)

7 7(115) 1.2 Finspång-Norrköping Allmänt och befintlig infrastruktur Norrköping och Finspång knyts samman av riksväg 51. Efter Finspång fortsätter väg 51 sedan vidare nordväst mot Örebro. För några år sedan invigdes den nya förbifarten förbi Svärtinge och under 2012 åtgärdas resterande del av vägen mot Finspång. Detta kommer att innebära att det blir 2+1-väg hela sträckan mellan Norrköping och Finspång. Samtidigt byggs cykelnätet längs vägen ut vilket kommer att innebära att det inom en snar framtid kommer att finnas separat cykelväg hela sträckan Norrköping-Svärtinge-Finspång. Vid Vistinge ansluter väg från Rejmyre. Här byggs nu en omstigningshållplats så att resenärer från Rejmyre kan byta till buss mot Norrköping respektive Finspång. Finspång Svärtinge Norrköping Befolkning och arbetstillfällen Befolkning i tätorterna utmed stråket Stråket innefattar tre tätorter, Norrköping, Finspång och Svärtinge. Befolkningen i tätorterna längs stråket har ökat med 5 procent under 2000-talet. Totalt bor det knappt invånare i de tre tätorterna, varav i Norrköpings tätort. I Norrköping har befolkningen ökat med 4 procent sedan I Finspångs tätort minskade befolkningen i början av 2000-talet för att sedan öka något fram till år Antalet invånare i Svärtinge har ökat med nästan 24 procent under motsvarande period Arbetstillfällen Totalt finns det arbetstillfällen i tätorterna längs stråket. I Norrköping finns arbetsplaster och i Finspång Nästan 50 procent av arbetstillfällena i Finspångs kommun är inom tillverkningsindustrin mot knappt 20 procent för riket som helhet, vilket gör kommunen mycket känslig för svängningar i konjunkturen. I Norrköping ser arbetsmarknaden i stort ut som för riket som helhet. Svärtinge är en typisk pendlingsort med endast ett mindre antal arbetstillfällen på orten.

8 8(115) Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 i tätorter utmed stråket (Källa: SCB) Arbets- och studiependling Arbetspendling i tätorterna utmed stråket Av diagrammet nedan framgår att både Norrköping och Finspång har en stor egen arbetsmarknad. Från Norrköping pendlar totalt personer varav hälften till Linköping. Från Finspång och Svärtinge sker den största arbetspendlingen till Norrköping. Det som är intressant är att pendlingen från Norrköping till Finspång är betydligt större än pendlingen från Finspång till Norrköping. Pendlingen från Norrköping till Finspång har ökat med nästan 80 procent mellan åren 2000 och 2009 medan pendlingen från Finspång till Norrköping endast ökat med 8 procent under motsvarande period. Totalt pendlar 925 personer från Norrköping till Finspång medan 562 pendlar i motsatt riktning. Pendlingen från Svärtinge är helt inriktad på Norrköping. Diagram 2: Arbetspendling 2009 mellan tätorter utmed stråket (Källa: SCB)

9 9(115) Studiependling i tätorterna utmed stråket I tätorterna i området finns 42 grundskolor och 19 gymnasieskolor. I Finspång finns sju grundskolor och två gymnasieskolor och i Svärtinge finns en grundskola, övriga skolor finns i Norrköping. Under läsåret 2010/2011 köpte skolorna i Norrköping skolkort till elever, i Finspång till 416 elever och i Svärtinge till 20 elever. Två tredjedelar av skolkorten köptes av gymnasieskolorna Kollektivtrafik I stråket mellan Finspång och Norrköping utgörs kollektivtrafiken dels av expressbusstrafik och dels av landsbygdsbussar. Expressbusstrafiken körs i sin helhet på riksväg 51 med uppehåll vid ett par större hållplatser längs vägen. Landsbygdsbussarna körs längs den gamla vägen, genom Svärtinge, och förutom den linje som går hela sträckan Finspång Norrköping finns dessutom en landsbygdslinje som endast körs sträckan Svärtinge Norrköping. I Norrköping körs expressbusstrafiken via Norr tull-resecentrum och vidare till Söder tull medan landsbygdslinjerna har sin sluthållplats vid Resecentrum. En trafikförändring i juni 2011 innebar att expressbussarnas turutbud utökades samtidigt som landsbygdsbussarna fick ett lägre utbud. Trafikomläggningen har inneburit en överflyttning av resandet till den snabbare expressbusstrafiken och flertalet resenärer har därmed fått en kortare restid. För expressbusstrafiken är framkomlighetsproblemen inne i Norrköping, främst mellan Resecentrum och Söder tull via Östra promenaden, ett stort problem Resandeutveckling totalt Av diagram 3 framgår att det totala kollektivresandet på stråket Norrköping- Finspång ökat med 20 procent mellan 2005 och 2008 för att sedan minska något Det är resandet på expresslinjerna och framförallt med periodkort som ökat under perioden. Resande med periodkort står för hälften av allt resande medan resande med sällankort och skolelever står för vardera 25procent. Diagram 3: Resandeutveckling med kollektivtrafik Finspång-Norrköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem)

10 10(115) Resande i tätorterna utmed stråket Diagrammet visar resandet på expresslinjerna. Resandet har nästan fyrdubblats sedan 2005 och det är resandet med periodkort som står för den stora ökningen. Nästan 80procent av allt resande sker med periodkort medan drygt 15procent av resorna görs med skolkort. Expresslinjerna har hållplatser i Norrköping och Finspångs tätorter samt i Vistinge och vid samhället Butbro strax utanför Finspång. I Finspång startar resandet framförallt vid Siemens och Lasarettet. Även de centrala delarna av Finspång som Bergslagstorget och Finspångs centrum har ett relativt stort påstigande. Påstigning sker främst vid de centralt belägna hållplatserna i Norrköping samt Norr Tull. Påstigande är relativt jämt fördelat vid de olika hållplatserna. Riktning mot Finspång Riktning mot Norrköping Diagram 4: Resande med expressbusstrafik aug 2008 juli 2009 på stråket Finspång- Norrköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) På landsbygdslinjerna står skoleleverna för 25procent av resorna. Cirka 40 procent av resorna görs med periodkort och 30procent med sällankort. Resandet går mellan Norrköping och Finspång eller Svärtinge. Nästan två tredjedelar av påstigandet sker i Finspång och en tredjedel i Svärtinge. I riktning mot Finspång startar resorna framförallt i resecentrum i Norrköping. Flest påstigande i andra riktningen är i centrala Finspång samt Svärtinge men påstigandet är relativt jämt fördelat över ett stort antal hållplatser. Resandet på landsbygdslinjerna har minskat med drygt 10procent de senaste åren.

11 11(115) Riktning mot Finspång Riktning mot Norrköping Diagram 5: Resande med landsbygdstrafik aug 2008 juli 2009 på stråket Finspång- Norrköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) I tabellen visas nyckeltal för kollektivtrafiken på stråket. Kollektivtrafiken körs med mellan 7 och 26 turer i vardera riktningen under vardagarna. Både resande och kostnadstäckning på stråket är god. I genomsnitt är det 23 resenärer per tur och kostnadstäckningsgraden är 65procent. Samhällsnyttan på stråket är 6,3 miljoner vilket motsvarar 11 kr per resande. I tabellen visas restidskvoten mellan buss och bil mellan de viktigaste målpunkterna på stråket. Restidskvoten på sträckan Norrköping Finspång varierar mellan 1.2 och 1.4 ligger under målet på 1.5. För resande mellan Svärtinge och Norrköping ligger restidskvoten som bäst på 1.6 för de centrala delarna i Norrköping. Resor mellan Svärtinge och Ingelstad handelsområde tar däremot tre gånger så lång tid med buss jämfört med bil. Finspång- Norrköping Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) Antal turer på vardagar Kostnadstäckningsgrad (%) 65 - Antal påstigande per tur - 23 Restidskvot för viktiga målpunkter: Norrköping-Finspång Svärtinge-Norrköping Tabell 1: Nyckeltal 2009 för kollektivtrafik på stråket Finspång-Norrköping (Källa: ÖstgötaTrafiken)

12 12(115) 1.3 Kisa-Rimforsa-Linköping Allmänt och befintlig infrastruktur Kisa, Rimforsa och Linköping knyts samman av Rv 23/34. I anslutning till riksvägen ligger även orten Skeda Udde. Linköping Rimforsa Kisa Befolkning och arbetstillfällen Befolkning i tätorterna utmed stråket Befolkningen har legat på samma nivå under 2000-talet i de mindre tätorterna längs stråket: Kisa, Rimforsa och Skeda udde. Linköping har däremot en konstant befolkningsökning, mellan 2000 och 2010 ökade befolkningen med 11procent. Totalt bor det invånare i tätorterna med anslutning till stråket varav i Linköpings tätort Arbetstillfällen Arbetsmarknaden finns framförallt i Linköping. Totalt finns det arbetstillfällen i orterna längs stråket. I Kisa finns arbetstillfällen och i Rimforsa 300 arbetstillfällen övriga finns i Linköping. Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 i tätorter utmed stråket (Källa: SCB)

13 13(115) Arbets- och studiependling Arbetspendling i tätorterna utmed stråket Av diagrammet nedan framgår att Kisa har en stor egen arbetsmarknad. Pendlingen längs stråket är framförallt riktad mot Linköping. Totalt pendlar 660 personer in till Linköping. Huvuddelen av pendlarna kommer från Rimforsa, varifrån 415 pendlar till Linköping. Motsvarande från Kisa är 160 personer och från Skeda udde 85 personer. Från Kisa pendlar dessutom 55 personer till Rimforsa. Diagram 2: Arbetspendling 2009 mellan tätorter utmed stråket (Källa: SCB) Studiependling i tätorterna utmed stråket I tätorterna i området finns 38 grundskolor och 19 gymnasieskolor. I Kisa finns 3 grundskolor och en gymnasieskola, i Rimforsa finns en grundskola, övriga skolor finns i Linköping. Under läsåret 2010/2011 köpte skolorna i Linköpings tätort skolkort till elever och i Kinda kommun till 23 elever Kollektivtrafik I stråket utgörs kollektivtrafiken av såväl expressbusstrafik, landsbygdstrafik som tågtrafik, Kustpilen. Stommen i trafiken utgörs av expressbusstrafiken som förutom huvudorterna Kisa och Rimforsa även stannar på ytterligare några större hållplatser längs vägen, till exempel Brokind. Vardagar körs 22 turer i vardera riktningen med expressbusstrafiken som även har ett flertal avgångar under lördagar och söndagar. Kustpilen, med åtta avgångar i vardera riktningen måndag fredag och något lägre utbud lördag och söndag, har i Östergötland endast uppehåll i Rimforsa och Kisa innan den sedan fortsätter mot Kalmar. Landsbygdstrafiken trafikerar samtliga hållplatser utmed sträckan och kör dessutom in i ett antal samhällen, bland andra Skeda Udde och Slaka. På vardagar körs elva landsbygdsturer i vardera riktningen.

14 14(115) Även stråket Kisa-Linköping omfattades av den stora trafikomläggningen i juni 2011, då turutbudet utökades i expressbusstrafiken medan det minskades i landsbygdstrafiken. Förändringen har hittills medfört att cirka 50 % av de resor som tidigare gjordes med landsbygdsbussarna flyttats över till expressbusstrafiken. Under år 2012 kommer hållplatsen i Rimforsa att flyttas ut till riksväg 23/34 så att bussarna inte längre behöver köra den längre vägen via stationen. Även utanför Skeda Udde utmed riksvägen byggs det under 2012 en ny hållplats med pendelparkering och gång-/cykelanslutning till från Skeda Udde Resandeutveckling totalt Av diagram 3 framgår att det totala kollektivresandet på stråket har ökat något mellan 2005 och Ökningen har skett på expressbusstrafiken där resandet mer än fördubblats under de senaste 5 åren. Resandet med landsbygdstrafiken har legat på samma nivå mellan 2005 och 2008, 2009 minskade resandet med drygt 10 procent. En tredjedel av resorna görs av skolelever. Antalet resor med periodkort har ökat mest och svarade 2009 för 40procent av resorna. I expressbusstrafiken står resande med periodkort för drygt halva resandet och för den största ökningen. Diagram 3: Resandeutveckling med kollektivtrafik Kisa-Rimforsa-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) Resande i tätorterna utmed stråket Diagrammet visar det totala resandet med kollektivtrafiken utmed stråket. Resandet är framförallt riktat mot Linköping även om relativt många resor är riktade mot Rimforsa. På expresslinjerna är resandet uteslutande riktat mot Linköping. Hälften av resorna på expresslinjerna går mellan Rimforsa och Linköping och en tredjedel mellan Kisa och Linköping. Tre fjärdedelar av resandet går in till centrala Linköping till hållplatserna vid Resecentrum och Köpmangränd.

15 15(115) Riktning mot Linköping Riktning mot Kisa Diagram 4: Resande aug 2008-juli 2009 på stråket Kisa-Rimforsa-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) I tabellen visas nyckeltal för kollektivtrafiken på stråket. Expressbusstrafiken körs med 8 turer i vardera riktningen under vardagar och landsbygdstrafiken med 16 turer. Resande och kostnadstäckning på stråket är god. I genomsnitt är det 28 resenärer per tur och kostnadstäckningsgraden är 52 procent. Samhällsnyttan på stråket är 5,6 miljoner vilket motsvarar 15 kr per resande. I tabellen visas restidskvoten mellan buss och bil mellan de viktigaste målpunkterna på stråket. Restidskvoten på sträckan Kisa-Linköping varierar mellan 1.3 och 1.6. För resande mellan Rimforsa och Linköping ligger restidskvoten som bäst på 1.1 för de centrala delarna i Linköping. Kisa-Rimforsa-Linköping Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) Antal turer på vardagar Kostnadstäckningsgrad (%) 52 - Antal påstigande per tur - 28 Restidskvot för viktiga målpunkter Kisa-Linköping Rimforsa-Linköping Tabell 1: Nyckeltal 2009 för kollektivtrafik på stråket Kisa-Rimforsa-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafiken)

16 16(115) 1.4 Linköping-Norrköping buss Allmänt och befintlig infrastruktur Linköping och Norrköping knyts samman av E4 samt väg 796, gamla E4an, som går mellan Linköping och Norsholm. Även stambanan binder samman Linköping och Norrköping. Norrköping Linköping Befolkning och arbetstillfällen Befolkning i tätorterna utmed stråket I stråket ingår fyra tätorter; Linköping, Norrköping, Linghem och Gistad. Totalt bor det invånare i tätorterna i anslutning till stråket. Linköping är störst med invånare och därefter kommer Norrköping med invånare. Linghem har invånare och Gistad 300 invånare. Befolkningen ökade med 8 procent under 2000-talet. Samtliga tätorter utom Gistad ökade sin befolkning, störst var ökningen i Linköping. Befolkningen i Gistad har legat på samma nivå under 2000-talet Arbetstillfällen I områdets tätorter finns totalt arbetstillfällen. Flest arbetstillfällen finns i Linköping och Norrköping, respektive st. I Linghem finns 300 arbetstillfällen och i Gistad 50 st.

17 17(115) Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 i tätorter utmed stråket (Källa: SCB) Arbets- och studiependling Arbetspendling i tätorterna utmed stråket Av diagrammet nedan framgår att både Linköping och Norrköping har en stor egen arbetsmarknad. För både Linghem och Gistad finns den största arbetsmarknaden i Linköping. Pendlingen längs stråket är framförallt riktad mot Linköping dit personer pendlar från de övriga tätorterna. Pendlingen till Norrköping är ungefär hälften så stor, personer pendlar dit från tätorterna längs stråkets. Pendlingen från Linghem är främst riktad mot Linköping, 740 personer pendlar dit och 90 personer pendlar till Norrköping. Även från Gistad pendlar huvuddelen till Linköping, 70 personer pendlar dit medan 20 pendlar till Norrköping.) Diagram 2: Arbetspendling 2009 mellan tätorter utmed stråket (Källa: SCB)

18 18(115) Studiependling i tätorterna utmed stråket I tätorterna längs stråket finns 70 grundskolor och 35 gymnasieskolor. I Linghem finns 2 grundskolor, övriga skolor finns i Linköping och Norrköping. Under läsåret 2010/2011 köpte skolorna i Linköping skolkort till elever, i Norrköping till elever och i Linghem till 171 elever Kollektivtrafik Östgötapendelns trafik mellan Linköping och Norrköping kompletteras med expressbusstrafik som via E4:an körs direkt mellan olika arbetsplatser/ bostadsområden i de båda städerna. Med expressbussarna kan man från Norrköping bland annat åka direkt till Universitetssjukhuset, Universitetet, Mjärdevi och Tannefors (Saab) i Linköping. I Norrköping trafikerar expressbussarna Söder tull (centrum) och vissa turer även Vrinnevisjukhuset. Boende i Ekholmen, Ullstämma och Berga i Linköping kan åka direkt med expressbusstrafiken till Norrköping på morgonen och åter på kvällen. Sedan juni 2011 körs expressbusstrafiken med en turtäthet på 30-minuter under dagtid vardagar. Under högtrafiktid morgon och kväll förtätas turutbudet ytterligare. Från och med augusti 2012 kommer Campustrafiken, som Linköpings Universitet själva bedriver idag, att ingå som en del i det allmänna kollektivtrafikutbudet. Campusbussarna kommer att köras med 60-minuterstrafik mellan klockan 07 och Resandeutveckling totalt Av diagram 3 framgår att det totala kollektivresandet med buss på stråket Linköping-Norrköping ökar stadigt och har ökat med 17 procent mellan 2005 och Resandet på stråket görs övervägande med periodkort, som står för 90procent av allt resande. Diagram 3: Resandeutveckling med kollektivtrafik Linköping-Norrköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem)

19 19(115) Resande i tätorterna utmed stråket Flest påstigande i Linköping finns i centrala Linköping vid Köpmansgränd. Resandet är också stort från Universitetssjukhuset, Mjärdevi/Universitetet samt Saab. I Norrköping börjar de flesta resorna vid Söder Tull och vid Östra Station. Även från Stortorget och Väster Tull är resandet stort. Söder Tull Köpmansgränd Östra Station Universitetssjukhuset Mjärdevi/Universitet Stortorget Väster Tull Saab Hultet Ekholmen Tinnerbäcksbadet Vägträffen Anders Ljungsteds gymnasium Skälvs gård Vrinnevisjukhuset tusental Diagram 4: Påstigande aug 2008-juli 2009 per område/ hållplats i Linköping och Norrköping. (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) I tabellen visas nyckeltal för kollektivtrafiken på stråket. Både resande och kostnadstäckning på stråket är god. I genomsnitt är det 26 resenärer per tur och kostnadstäckningsgraden är 53procent. Samhällsnyttan på stråket är 4,9 miljoner vilket motsvarar 20 kr per resande. I tabellen visas restidskvoten mellan buss och bil mellan de viktigaste målpunkterna på stråket. Restidskvoten på sträckan centrala Norrköping centrala Linköping är som lägst 1.4. För resande mellan centrala Norrköping och Universitetssjukhuset ligger restidskvoten på Restidskvoterna för resande mellan centrala Norrköping och Mjärdevi samt Saab är som lägst 1.1 respektive 1.3.

20 20(115) Linköping-Norrköping Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) Antal turer på vardagar Kostnadstäckningsgrad (%) 53 - Antal påstigande per tur - 26 Restidskvot för viktiga målpunkter: centrala Linköping centrala Norrköping centrala Norrköping - US centrala Norrköping Mjärdevi centrala Norrköping - Saab Tabell 1: Nyckeltal 2009 för kollektivtrafik på stråket Linköping-Norrköping med buss (Källa: ÖstgötaTrafiken)

21 21(115) 1.5 Mjölby-Vadstena Allmänt och befintlig infrastruktur Mjölby och Vadstena knyts samman av Rv 32 och väg 206. I stråket ingår också Skänninge. Östgötapendeln trafikerar idag Mjölby med vidare koppling både söderut och norrut, from våren 2013 kommer Östgötapendeln att trafikera även Skänninge och Motala. Vadstena Mjölby Befolkning och arbetstillfällen Befolkning i tätorterna utmed stråket Befolkningen har legat på samma nivå under 2000-talet totalt i de tre tätorterna längs stråket: Mjölby, Vadstena och Skänninge. Totalt bor det invånare i tätorterna med anslutning till stråket varav i Mjölby tätort Arbetstillfällen Totalt finns det arbetstillfällen i orterna längs stråket. Största arbetsmarknaden finns i Mjölby där det finns arbetstillfällen. I Vadstena finns arbetstillfällen och i Skänninge 900 arbetstillfällen.

22 22(115) Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 i tätorter utmed stråket (Källa: SCB) Arbets- och studiependling Arbetspendling i tätorterna utmed stråket Av diagrammet nedan framgår att både Mjölby och Vadstena har en relativt stor egen arbetsmarknad. Målet för arbetspendlingen längs stråket varierar beroende på bostadsort. Från Mjölby pendlar man framförallt till Linköping, boende i Vadstena pendlar huvudsakligen till Motala medan boende i Skänninge pendlar framförallt till Mjölby. När Östgötapendeln börjar trafikera Skänninge förbättras pendlingsmöjligheterna med Mjölby och Linköping och ett förändrat resmönster är troligt. Både ut- och inpendlingen i Mjölby är främst riktad mot Linköping, 850 personer pendlar till Linköping och 480 personer pendlar från Linköping. Vadstena har däremot sin ut- och inpendling riktad mot framförallt Motala, 380 personer pendlar till Motala och 500 personer pendlar från Motala. Arbetspendlingen till och från Skänninge sker framförallt med Mjölby, 260 personer pendlar till Mjölby och 160 pendlar till Skänninge från Mjölby. Diagram 2: Arbetspendling 2009 mellan tätorter utmed stråket (Källa: SCB)

23 23(115) Studiependling i tätorterna utmed stråket I tätorterna i området finns 10 grundskolor och 5 gymnasieskolor. I Mjölby finns 4 grundskolor och 4 gymnasium. I Vadstena och Skänninge finns vardera tre grundskolor, i Vadstena finns dessutom ett gymnasium. Under läsåret 2010/2011 köpte skolorna i Mjölby tätort skolkort till 332 elever och i Vadstena och Skänninge köptes skolkort till totalt 11 elever Kollektivtrafik I stråket utgörs kollektivtrafiken av landsbygdstrafik som måndag fredag körs med 13 turer i vardera riktningen. Vissa av turerna kräver byte till annan landsbygdslinje i Skänninge. Lördagar och söndagar körs trafik med ännu lägre turutbud. När Östgötapendeln våren 2013 börjar trafikera sträckan Mjölby Motala med 24 turer i vardera riktningen blir det även uppehåll för tågen i Skänninge. Förutom att boende i Skänninge då kommer att erbjudas ett större utbud förbättras även kvaliteten på kollektivtrafiken. På sträckan Skänninge Vadstena utökas busstrafiken och tidtabellerna anpassas så att det blir anslutning till/från tågen i Skänninge Resandeutveckling totalt Av diagram 3 framgår att det totala kollektivresandet på stråket har ökat något mellan 2005 och 2008 för att sedan minska år Ungefär en tredjedel av resorna görs av vardera skolelever, sällankortsresenärer och resande med periodkort. Resande med fritidskort har ökat markant under perioden och utgör fem procent av det totala resandet. Antalet resor med skolkort minskade de tre första åren men har sedan 2008 ökat. Diagram 3: Resandeutveckling med kollektivtrafik på stråket Mjölby-Vadstena (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem)

24 24(115) Resande i tätorterna utmed stråket Diagrammet visar resandet med kollektivtrafiken utmed stråket. I riktning mot Vadstena börjar de allra flesta resorna i Mjölby och var fjärde resa i Skänninge. I riktning mot Mjölby börjar hälften av resorna i Vadstena och var tredje resa i Skänninge och övriga resor antingen i Mjölby eller på landsbygden längs stråket. Troligtvis sker en stor del av resorna mellan Mjölby och Skänninge. Riktning mot Vadstena Riktning mot Mjölby Diagram 4: Resande aug 2008-juli 2009 på stråket Mjölby-Vadstena (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) I tabellen visas nyckeltal för kollektivtrafiken på stråket. Kollektivtrafiken körs med turer på vardagarna. Var tredje tur går endast mellan Skänninge och Vadstena. Resande och kostnadstäckning på stråket är medelgod. I genomsnitt är det 12 resenärer per tur och kostnadstäckningsgraden är 44 procent. Samhällsnyttan på stråket är 0,6 miljoner vilket motsvarar 6 kr per resande. I tabellen visas restidskvoten mellan buss och bil mellan de viktigaste målpunkterna på stråket. Restidskvoten på sträckan Vadstena-Mjölby varierar mellan 1.5 och 2.1. För resande mellan Skänninge och Mjölby ligger restidskvoten som bäst på 1.5 för de centrala delarna i Mjölby. Mjölby-Vadstena Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) Antal turer på vardagar Kostnadstäckningsgrad (%) 44 - Antal påstigande per tur - 12 Restidskvot för viktiga målpunkter: Vadstena-Mjölby Skänninge-Mjölby Tabell 1: Nyckeltal 2009 för kollektivtrafik på stråket Mjölby-Vadstena (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem)

25 25(115) 1.6 Motala-Linköping Allmänt och befintlig infrastruktur Motala och Linköping sammanbinds av Rv 34 men också av Rv32/206 och E4. Från våren 2013 kommer Östgötapendeln att börja trafikera Motala och då blir det även möjligt att åka pendeltåg mellan Motala och Linköping. Motala Linköping Befolkning och arbetstillfällen Befolkning i tätorterna utmed stråket Befolkningen har ökat med 7 procent under 2000-talet totalt i de 7 tätorterna längs stråket: Linköping, Ljungsbro, Borensberg, Fornåsa, Österstad, Klockrike, och Motala. Ökningen har skett framförallt i Linköping men också i Ljungsbro och Borensberg. Totalt bor det invånare i tätorterna med anslutning till stråket varav i Linköpings tätort Arbetstillfällen Totalt finns det arbetstillfällen i orterna längs stråket. Största arbetsmarknaden finns i Linköping där det finns arbetstillfällen. I Motala finns arbetstillfällen, i Ljungsbro 800 och i Borensberg 500.

26 26(115) Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 i tätorter utmed stråket (Källa: SCB) Arbets- och studiependling Arbetspendling i tätorterna utmed stråket Av diagrammet nedan framgår att både Linköping och Motala har en stor egen arbetsmarknad. För samtliga tätorter förutom Fornåsa och Österstad är arbetspendlingen riktad mot Linköping. Totalt pendlar personer in till Linköping från orterna längs stråket varav drygt hälften från Ljungsbro. Om man bortser från Linköping som har sin största arbetspendling till Norrköping så är Motala näst största pendlingsorten för boende längs stråket. Totalt pendlar 800 personer till Motala från övriga orter och nästan lika många pendlar till Mjölby. Övriga pendlingsorter är Vadstena, Skänninge, Norrköping och Borensberg. Diagram 2: Arbetspendling 2009 mellan tätorter utmed stråket (Källa: SCB)

27 27(115) Studiependling i tätorterna utmed stråket I tätorterna i området finns 56 grundskolor och 22 gymnasieskolor. Gymnasieskolorna finns i Linköping och Motala. I samtliga tätorter finns grundskolor. Under läsåret 2010/2011 köpte skolorna i Linköpings tätort skolkort till elever, Ljungsbro till 200, Motala till 124 och i Borensberg till 18 elever Kollektivtrafik I stråket mellan Motala och Linköping utgörs kollektivtrafiken för närvarande av expressbusstrafik kompletterat med landsbygdstrafik. Expressbusstrafiken körs i huvudsak på norra sidan om Boren via Borensberg med olika målpunkter i Linköping. En mindre andel av expressbusstrafiken körs på södra sidan om Boren, via Fornåsa och Klockrike. Med expressbussarna kan man från Motala bland annat åka direkt till Resecentrum, Tornby, Mjärdevi, Universitetet, Universitetssjukhuset och Tannefors (Saab) i Linköping. Landsbygdstrafik som stannar på alla hållplatser utmed den trafikerade sträckan körs både norr och söder om Boren. När Östgötapendeln våren 2013 börjar trafikera sträckan Mjölby Motala kommer det att få följdverkningar i busstrafiken mellan Motala och Linköping. Expressbusstrafiken koncentreras till att köras norr om Boren via Borensberg, men med ett lägre turutbud jämfört med nuvarande omfattning. Landsbygdstrafiken kommer däremot inte att påverkas i någon större utsträckning förutom att boende på sträckan söder om Boren får räkna med att det, främst i lågtrafiktid, kommer att krävas bussbyte för att nå Motala respektive Linköping Resandeutveckling totalt Av diagram 3 framgår att det totala kollektivresandet på stråket har ökat något mellan 2005 och 2008 för att sedan minska år Samtliga resenärsgrupper minskade sitt resande Hälften av resorna görs med periodkort och var femte resa av skolelever. Resandet med expressbusstrafiken ökar konstant och har ökat med 75procent mellan 2005 och Resandet på landsbygdslinjerna ökade fram till 2008, år 2009 minskade resandet för samtliga resenärsgrupper. Diagram 3: Resandeutveckling med kollektivtrafik på stråket Motala-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem)

28 28(115) Resande i tätorterna utmed stråket Diagrammet visar resandet med kollektivtrafik längs stråket. De allra flesta resorna börjar i stråkets ändpunkter Motala respektive Linköping. Därefter kommer Borensberg som vanligaste startpunkt. Var fjärde resa som körs norr om Boren börjar i Borensberg övriga resor börjar i någon av ändpunkterna. Resandet med linjer söder om Boren startar till 80 procent i Motala eller Linköping, övrigt resande fördelar sig jämt mellan Fornåsa, Klockrike, Ljungsbro och landsbygden utanför tätorterna. Riktning mot Linköping Riktning mot Motala Diagram 4: Resande aug 2008-juli 2009 på stråket Motala-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) I tabellen visas nyckeltal för kollektivtrafiken på stråket. Kollektivtrafiken körs med 4-23 turer på vardagarna. Resande och kostnadstäckning på stråket är god. I genomsnitt är det 26 resenärer per tur och kostnadstäckningsgraden är 51procent. Samhällsnyttan på stråket är 10,2 miljoner vilket motsvarar 14 kr per resande. I tabellen visas restidskvoten mellan buss och bil mellan de viktigaste målpunkterna på stråket. Restidskvoten på sträckan Motala-Linköping varierar mellan 1.3 och 1.4. För resande mellan Borensberg och Linköping ligger restidskvoten som bäst på 1.5 för de centrala delarna i Linköping. Motala- Linköping Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) Antal turer på vardagar Kostnadstäckningsgrad (%) 51 - Antal påstigande per tur - 26 Restidskvot för viktiga målpunkter: Motala-Linköping Borensberg-Linköping Tabell 1: Nyckeltal 2009 för kollektivtrafik på stråket Motala-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafiken)

29 29(115) 1.7 Vadstena-Linköping Allmänt och befintlig infrastruktur Vadstena och Linköping sammanbinds av väg 206 och E4. När Östgötapendeln börjar trafikera Motala-Skänninge kommer även busstrafiken längs stråket att påverkas. Resande mellan Vadstena och Linköping få byta mellan buss och tåg i Skänninge. Vadstena Linköping Befolkning och arbetstillfällen Befolkning i tätorterna utmed stråket Befolkningen har ökat med 10 procent under 2000-talet totalt i de 3 tätorterna längs stråket: Vadstena, Skänninge och Linköping. befolkningsökningen har skett i Linköping medan den legat på samma nivå i Vadstena och Skänninge.. Totalt bor det invånare i tätorterna med anslutning till stråket varav i Linköpings tätort Arbetstillfällen Totalt finns det arbetstillfällen i orterna längs stråket. Största arbetsmarknaden finns i Linköping där det finns arbetstillfällen. I Vadstena finns arbetstillfällen och i Skänninge 900. Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 i tätorter utmed stråket (Källa: SCB)

30 30(115) Arbets- och studiependling Arbetspendling i tätorterna utmed stråket Av diagrammet nedan framgår att Vadstena har en relativt stor egen arbetsmarknad. Målet för arbetspendlingen längs stråket varierar beroende på bostadsort. Från Vadstena pendlar man huvudsakligen till Motala medan boende i Skänninge pendlar framförallt till Mjölby. Vadstena har sin ut- och inpendling riktad mot framförallt Motala, 380 personer pendlar till Motala och 500 personer pendlar från Motala till Vadstena. Arbetspendlingen till och från Skänninge sker framförallt med Mjölby, 260 personer pendlar till Mjölby och 160 pendlar till Skänninge från Mjölby. Pendlingen från Linköping till Vadstena och Skänninge är begränsad, totalt pendlar 150 personer till de två orterna. Diagram 2: Arbetspendling 2009 mellan tätorter utmed stråket (Källa: SCB) Studiependling i tätorterna utmed stråket I tätorterna i området finns 40 grundskolor och 19 gymnasieskolor. I Linköping finns samtliga gymnasieskolor och 34 grundskolor. I Skänninge och Vadstena finns vardera 3 grundskolor, i Vadstena finns dessutom ett gymnasium.. Under läsåret 2010/2011 köpte skolorna i Linköpings tätort skolkort till elever, och Skänninge och Vadstena till totalt 11 elever Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i stråket utgörs idag av direktgående expressbusstrafik som måndag fredag omfattar sju turer i riktning mot Linköping och fem turer i riktning mot Vadstena. De tider då expressbusstrafiken inte körs finns resmöjligheter med landsbygdsbuss från Vadstena till Mjölby där byte till Östgötapendeln sker. När Östgötapendeln våren 2013 börjar trafikera sträckan Motala Skänninge Mjölby kommer det för resor mellan Vadstena och Linköping i de allra flesta fall att krävas ett byte mellan landsbygdsbuss och Östgötapendeln i Skänninge. Den

31 31(115) på sträckan Skänninge Vadstena utökade busstrafiken tillsammans med Östgötapendelns turutbud på 24 turer i vardera riktningen per dag innebär totalt sett kraftigt utökade resmöjligheter på stråket. Förändringen kommer även, trots bytet, att innebära en något kortare restid till Linköpings resecentrum. Även efter det att Östgötapendeln börjat planeras dock viss direktgående expressbusstrafik att finnas kvar mellan Vadstena och Linköping. Turutbudet blir dock betydligt lägre än idag Resandeutveckling totalt Av diagram 3 framgår att det totala kollektivresandet på stråket har varierat de senaste fem åren. Resande ökade med drygt 10 procent 2008 och var kvar på samma nivå Ökningen av resandet finns i alla resenärsgrupper. Nästan två tredjedelar av resorna görs med periodkort och knappt var femte resa görs av skolelever. Diagram 3: Resandeutveckling med kollektivtrafik på stråket Vadstena-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) Resande i tätorterna utmed stråket Diagrammet visar resandet med kollektivtrafik längs stråket. Resandet är uteslutande riktat mot Linköping. Två tredjedelar stiger på i Vadstena och en tredjedel i Skänninge. Påstigande i Linköping sker främst i de centrala delarna, Köpmangränd och resecentrum, där hälften av alla resor börjar. Andra stora hållplatser är campusområdet och Universitetssjukhuset.

32 32(115) Riktning mot Linköping Riktning mot Vadstena Diagram 4: Resande på stråket Vadstena-Linköping aug 2008-juli 2009 (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) I tabellen visas nyckeltal för kollektivtrafiken på stråket. Kollektivtrafiken körs med 1-4 turer på vardagarna. Resande och kostnadstäckning på stråket är god. I genomsnitt är det 21 resenärer per tur och kostnadstäckningsgraden är 57procent. Samhällsnyttan på stråket är 1,1 miljoner vilket motsvarar 20 kr per resande. I tabellen visas restidskvoten mellan buss och bil mellan de viktigaste målpunkterna på stråket. Restidskvoten på sträckan Vadstena-Linköping varierar mellan 1.5 och 1.8. För resande mellan Skänninge och Linköping ligger restidskvoten som bäst på 1.1 för de centrala delarna i Linköping. Vadstena-Linköping Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) Antal turer på vardagar Kostnadstäckningsgrad (%) 57 - Antal påstigande per tur - 21 Restidskvot för viktiga målpunkter: Vadstena-Linköping Skänninge-Linköping Tabell 1: Nyckeltal 2009 för kollektivtrafik på stråket Vadstena-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafiken)

33 33(115) 1.8 Vadstena-Motala Allmänt och befintlig infrastruktur Vadstena och Motala binds samman av väg Rv50. Motala Vadstena Befolkning och arbetstillfällen Befolkning i tätorterna utmed stråket Stråket innefatta tre tätorter Vadstena, Borghamn och Motala. Befolkningen har minskat något i samtliga tätorter under 2000-talet. Totalt bor det invånare i tätorterna med anslutning till stråket varav i Motala tätort Arbetstillfällen Totalt finns det arbetstillfällen i orterna längs stråket. De allra flesta arbetstillfällena finns i Motala där det finns arbetstillfällen. I Vadstena finns arbetstillfällen och i Borghamn 55. Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 i tätorter utmed stråket (Källa: SCB)

34 34(115) Arbets- och studiependling Arbetspendling i tätorterna utmed stråket Av diagrammet nedan framgår att både Motala och Vadstena har en relativt stor egen arbetsmarknad. Arbetspendlingen mellan Motala och Vadstena går i båda riktningar även om fler pendlar in till Vadstena. Från Motala pendlar 500 personer till Vadstena och från Vadstena till Motala pendlar 380 personer. Övrig pendling är riktad mot i huvudsak Linköping, dit personer pendlar från tätorterna längs stråket. Diagram 2: Arbetspendling 2009 mellan tätorter utmed stråket (Källa: SCB) Studiependling i tätorterna utmed stråket I tätorterna i området finns 16 grundskolor och 5 gymnasieskolor. Fyra av gymnasieskolorna finns i Motala och en i Vadstena. Grundskolor finns i Motala och Vadstena samt i Rogslösa som ligger ett par km från Borghamn. Under läsåret 2010/2011 köpte skolorna i Motala tätort skolkort till 124 elever och Vadstena till 8 elever Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i stråket mellan Vadstena och Motala körs som landsbygdstrafik med ett turutbud som i grunden motsvarar 60-minuterstrafik. Under högtrafiktid körs ytterligare avgångar så att utbudet i princip uppgår till 30-minuterstrafik Resandeutveckling totalt Av diagram 3 framgår att det totala kollektivresandet på stråket ökade mellan 2005 och 2008 för att sedan minska år Förändringen i resandet gäller för all resenärsgrupper. Skolelever står för 40procent av resorna och resande med periodkort och sällankort för vardera 30procent.

35 35(115) Diagram 3: Resandeutveckling med kollektivtrafik på stråket Vadstena-Motala (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) Resande i tätorterna utmed stråket Diagrammet visar resandet med kollektivtrafik längs stråket. Resandet går framförallt mellan stråkets ändpunkter Vadstena och Motala. Från Borghamn görs endast ett mindre antal resor. Riktning mot Motala Riktning mot Vadstena Diagram 4: Resande aug 2008-juli 2009 på stråket Vadstena-Motala (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem)

36 36(115) I tabellen visas nyckeltal för kollektivtrafiken på stråket. Kollektivtrafiken körs med 3 16 turer på vardagarna. Resande och kostnadstäckning på stråket är medelgod. I genomsnitt är det 12 resenärer per tur och kostnadstäckningsgraden är 43 procent. Samhällsnyttan på stråket är kr vilket motsvarar 6 kr per resande. I tabellen visas restidskvoten mellan buss och bil mellan de viktigaste målpunkterna på stråket. Restidskvoten på sträckan Vadstena-Motala varierar mellan 1.2 och 1.6. Vadstena-Motala Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) Antal turer på vardagar Kostnadstäckningsgrad (%) 43 - Antal påstigande per tur - 12 Restidskvot för viktiga målpunkter: Vadstena-Motala Tabell 1: Nyckeltal 2009 för kollektivtrafik på stråket Vadstena-Motala (Källa: ÖstgötaTrafiken)

37 37(115) 1.9 Valdemarsvik-Söderköping-Norrköping Allmänt och befintlig infrastruktur Valdemarsvik, via Söderköping, och Norrköping binds samman av väg E22. Norrköping Söderköping Valdemarsvik Befolkning och arbetstillfällen Befolkning i tätorterna utmed stråket Stråket innefatta fem tätorter Valdemarsvik, Gusum, Ringarum, Söderköping och Norrköping. Befolkningen i tätorterna har ökat med fyra procent under 2000-talet. Ökningen har skett i Norrköping och Söderköping medan övriga orter har en minskande befolkningsutveckling. Totalt bor det invånare i tätorterna med anslutning till stråket varav i Norrköpings tätort Arbetstillfällen Totalt finns det arbetstillfällen i orterna längs stråket. De allra flesta arbetstillfällena finns i Norrköping där det finns arbetstillfällen. I Söderköping finns arbetstillfällen och i Valdemarsvik 780. Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 i tätorter utmed stråket (Källa: SCB)

38 38(115) Arbets- och studiependling Arbetspendling i tätorterna utmed stråket Av diagrammen nedan framgår att Norrköping och Valdemarsvik har en relativt stor egen arbetsmarknad. Pendlingen längs stråket är främst riktad mot Norrköping. Speciellt Söderköping har en omfattande arbetspendling till Norrköping. Totalt pendlar personer in till Norrköping från övriga orter längs stråket, av dessa kommer personer från Söderköping. Arbetspendlingen i motsatt riktning är betydligt mindre, från Norrköping pendlar 570 personer till orterna längs stråket, varav 490 till Söderköping. Diagram 2a: Arbetspendling 2009 mellan tätorter utmed stråket (Källa: SCB) Diagram 2b: Arbetspendling 2009 mellan tätorter utmed stråket exklusive Norrköping (Källa: SCB) Studiependling i tätorterna utmed stråket I tätorterna i området finns 45 grundskolor och 18 gymnasieskolor. Flertalet skolor finns i Norrköping men samtliga tätorter har minst en grundskola.

39 39(115) Gymnasium finns i Norrköping och Söderköping. Under läsåret 2010/2011 köpte skolorna i Norrköpings tätort skolkort till elever, Söderköping till 148 och Valdemarsvik till 25 elever Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i stråket utgörs av såväl expressbusstrafik som landsbygdstrafik. En expressbusslinje samt en landsbygdslinje trafikerar enbart delsträckan mellan Söderköping och Norrköping. I samband med trafikomläggningen i juni 2011 flyttades även på detta stråk trafikutbud från landsbygdstrafiken till expressbusstrafiken. Expressbusstrafiken mellan Valdemarsvik och Norrköping skulle behöva nya hållplatser utanför Gusum samt i södra delarna av Söderköping för att kunna nå fler resenärer. Idag stannar bussen vid Syntorps trafikplats cirka en kilometer från de norra delarna av Gusum. Önskvärt vore att få till en hållplats utmed E22, antingen i höjd med Gusum eller vid Syntorp, men då ute på E22. Idag måste bussarna åka av vägen för att nå hållplatsen vilket förlänger restiden med flertalet minuter. I Söderköping stannar expresstrafiken endast vid en hållplats i den norra delen av tätorten. En ytterligare hållplats mer centralt placerad i Söderköping skulle göra trafiken mer tillgänglig för många resenärer. Även om nya hållplatser skulle göra trafiken mer tillgänglig är det ändå situationen som den öppningsbara bron över Göta kanal skapar som är trafikens största problem. Under stor del av året kan långa, ibland kilometerlånga köer, helt omöjliggöra trafik enligt en i förväg tänkt tidtabell. Utan att dessa problem löses är det svårt att få till hållbara tidtabeller med för resenärerna acceptabla restider Resandeutveckling totalt Av diagram 3 framgår att det totala kollektivresandet på stråket ökade fram till 2008 för att sedan minska år Skolelever står för 30procent av resorna, resande med periodkort för drygt 40 procent och sällankortsresenärer för 25 procent. Diagram 3: Resandeutveckling med kollektivtrafik på stråket Valdemarsvik-Söderköping- Norrköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem)

40 40(115) Resande i tätorterna utmed stråket Diagrammet visar resandet med kollektivtrafik längs stråket. Resandet är till del riktat mot Norrköping men också till Söderköping. Resandet är lika stort från Valdemarsvik som från Söderköping även från Gusum är resandet relativt stort. Riktning mot Norrköping Riktning mot Valdemarsvik Diagram 4: Resande aug 2008-juli 2009 på stråket Valdemarsvik-Söderköping-Norrköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) I tabellen visas nyckeltal för kollektivtrafiken på stråket. Kollektivtrafiken körs med 9-17 turer på vardagarna. Resande och kostnadstäckning på stråket är god. I genomsnitt är det 22 resenärer per tur och kostnadstäckningsgraden är 59 procent. Samhällsnyttan på stråket är 7,9 miljoner vilket motsvarar 11 kr per resande. I tabellen visas restidskvoten mellan buss och bil mellan de viktigaste målpunkterna på stråket. Restidskvoten på sträckan Söderköping - Norrköping varierar mellan 1.5 och 2.4. För resande mellan Valdemarsvik och Norrköping ligger restidskvoten som bäst på 1.5 för de centrala delarna i Norrköping. Resor mellan Gusum och Norrköping har en lägsta restidskvot på 1.2. Valdemarsvik-Söderköping-Norrköping Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) Antal turer på vardagar Kostnadstäckningsgrad (%) 59 - Antal påstigande per tur - 22 Restidskvot för viktiga målpunkter: Söderköping-Norrköping Valdemarsvik-Norrköping Gusum-Norrköping Tabell 1: Nyckeltal 2009 för kollektivtrafik på stråket Valdemarsvik-Söderköping- Norrköping (Källa: ÖstgötaTrafiken)

41 41(115) 1.10 Åtvidaberg-Linköping Allmänt och befintlig infrastruktur Åtvidaberg och Linköping binds samman av riksväg 35. Linköping Åtvidaberg Befolkning och arbetstillfällen Befolkning i tätorterna utmed stråket Stråket innefatta fyra tätorter Åtvidaberg, Grebo, Bankekind och Linköping. Befolkningen i tätorterna har ökat med nio procent under 2000-talet. Befolkningsökningen beror främst på att Linköping ökat sin befolkning, men också i Bankekind ökar befolkningen. I Grebo har befolkningen legat på samma nivå medan den minskat något i Åtvidaberg. Totalt bor det invånare i tätorterna med anslutning till stråket varav i Linköpings tätort Arbetstillfällen Totalt finns det arbetstillfällen i orterna längs stråket. De allra flesta arbetstillfällena finns i Linköping där det finns arbetstillfällen. I Åtvidaberg finns arbetstillfällen, i Grebo 80 och i Bankekind 30. Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 i tätorter utmed stråket (Källa: SCB)

42 42(115) Arbets- och studiependling Arbetspendling i tätorterna utmed stråket Av diagrammet nedan framgår att Linköping och Åtvidaberg har en relativt stor egen arbetsmarknad. Grebo och Bankekind är däremot typiska pendlingsorter med Linköping som sin främsta arbetsmarknad. Pendlingen längs stråket är riktad mot Linköping, personer pendlar till Linköping från övriga orter längs stråket. Från Åtvidaberg pendlar 660 personer till Linköping och från Grebo och Bankekind vardera 330 och 130 personer. Arbetspendlingen i motsatt riktning är betydligt mindre, totalt pendlar 220 personer till Åtvidaberg från övriga orter längs stråket varav 190 från Linköping. Pendlingen från Åtvidaberg sker framförallt till Linköping därefter pendlar man till Norrköping dit 50 personer pendlar. Diagram 2a: Arbetspendling 2009 mellan tätorter utmed stråket (Källa: SCB) Diagram 2b: Arbetspendling 2009 mellan tätorter utmed stråket, exklusive Linköping. (Källa: SCB)

43 43(115) Studiependling i tätorterna utmed stråket I tätorterna längs stråket finns 38 grundskolor och 19 gymnasieskolor. Flertalet skolor finns i Linköping men samtliga tätorter har minst en grundskola. Gymnasium finns i Linköping och Åtvidaberg. Under läsåret 2010/2011 köpte skolorna i Linköpings tätort skolkort till elever och Åtvidaberg till 21 elever Kollektivtrafik I stråket utgörs kollektivtrafiken av såväl expressbusstrafik, landsbygdstrafik som tågtrafik, Kustpilen. Stommen i trafiken utgörs av expressbusstrafiken som förutom i Åtvidaberg och Linköping även stannar utanför Grebo på riksväg 35. Vardagar körs 23 turer i vardera riktningen med expressbusstrafiken som även har ett flertal avgångar under lördagar och söndagar. Kustpilen, med åtta avgångar i vardera riktningen måndag fredag och något lägre utbud lördag och söndag, har i Östergötland uppehåll i Linköping, Åtvidaberg (Stationen och Basthagen) samt i Falerum innan den sedan fortsätter mot Västervik. Landsbygdstrafiken trafikerar samtliga hållplatser utmed sträckan och kör dessutom in i ett antal samhällen, bland andra Grebo och Bankekind. På vardagar körs 13 landsbygdsturer i vardera riktningen. Även stråket Åtvidaberg Linköping omfattades av den stora trafikomläggningen i juni 2011, då turutbudet utökades i expressbusstrafiken medan det minskades i landsbygdstrafiken. Förändringen har hittills medfört att nästan 50 % av de resor som tidigare gjordes med landsbygdsbussarna flyttats över till expressbusstrafiken. Under år 2012 kommer en ny hållplats att byggas utmed riksväg 35 vid Bankekind. I Åtvidaberg färdigställs hållplatsen vid Fågelsången Resandeutveckling totalt Av diagram 3 framgår att det totala kollektivresandet på stråket legat på samma nivå mellan 2005 och Resande med periodkort är den största resenärsgruppen och står för drygt hälften av resorna, speciellt på expresslinjen där 75 procent av resorna görs med periodkort. Skolelever och resande med periodkort står för vardera 25 procent av resandet.

44 44(115) Diagram 3: Resandeutveckling med kollektivtrafik på stråket Åtvidaberg-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) Resande i tätorterna utmed stråket Diagrammet visar resandet med kollektivtrafik längs stråket. Resandet görs framförallt mellan ändpunkterna Åtvidaberg och Linköping. Resande sker också från Grebo och i nästan lika stor omfattning mot Åtvidaberg som mot Linköping. Resandet från Bankekind görs uteslutande till Linköping. Riktning mot Åtvidaberg Riktning mot Linköping Diagram 4: Resande aug 2008-juli 2009 på stråket Åtvidaberg-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem)

45 45(115) I tabellen visas nyckeltal för kollektivtrafiken på stråket. Kollektivtrafiken körs med turer på vardagarna. Resande och kostnadstäckning på stråket är god. I genomsnitt är det 25 resenärer per tur och kostnadstäckningsgraden är 60procent. Samhällsnyttan på stråket är 5,6 miljoner vilket motsvarar 15 kr per resande. I tabellen visas restidskvoten mellan buss och bil mellan de viktigaste målpunkterna på stråket. Restidskvoten på sträckan Åtvidaberg-Linköping varierar mellan 1.2 och 2.2, lägsta restidskvoten gäller för resande med tåg. För resande mellan Grebo och Linköping ligger restidskvoten som bäst på 1.4 för de centrala delarna i Linköping. Resor mellan Bankekind och Linköping har restidskvoter som ligger mellan 1.3 och1.7. Åtvidaberg - Linköping Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) Antal turer på vardagar Kostnadstäckningsgrad (%) 60 - Antal påstigande per tur - 28 Restidskvot för viktiga målpunkter: Åtvidaberg-Linköping Grebo-Linköping Bankekind-Linköping Tabell 1: Nyckeltal 2009 för kollektivtrafik på stråket Åtvidaberg-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafiken)

46 46(115) 1.11 Ödeshög-Mjölby-Linköping Allmänt och befintlig infrastruktur Ödeshög, Mjölby och Linköping binds samman av E4an med påfarter i samtliga orter. Parallellt med E4an går väg 918/942, gamla E4an mellan Ödeshög och Mjölby. Linköping Mjölby Ödeshög Befolkning och arbetstillfällen Befolkning i tätorterna utmed stråket Stråket innefatta nio tätorter Ödeshög, Hästholmen, Väderstad, Hogstad, Mjölby, Sya, Mantorp, Vikingstad och Linköping. Befolkningen i tätorterna har ökat med nio procent under 2000-talet. Befolkningsökningen beror främst på att Linköping ökat sin befolkning men också i Mantorp och Mjölby ökar befolkningen. I orterna i den västra delen, Ödeshög, Hästholmen och Väderstad, minskar befolkningen. I övriga orter har endast mindre befolkningsändringar skett. Totalt bor det invånare i tätorterna med anslutning till stråket varav i Linköpings tätort Arbetstillfällen Totalt finns det arbetstillfällen i orterna längs stråket. De allra flesta arbetstillfällena finns i Linköping där det finns arbetstillfällen. I Mjölby finns arbetstillfällen, i Ödeshög 790 st, i Mantorp 560 och i Väderstad och Vikingstad finns det drygt 400 arbetstillfällen vardera.

47 47(115) Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 i tätorter utmed stråket (Källa: SCB) Arbets- och studiependling Arbetspendling i tätorterna utmed stråket Av diagrammen nedan framgår att Linköping, Mjölby och Ödeshög har en relativt stor egen arbetsmarknad. Väderstad har, i förhållande till sin storlek, en stor egen arbetsmarknad vilket beror på en enskild större arbetsplats. Mantorp, Vikingstad och Sya är typiska pendlingsorter som har Linköping som sin största arbetsmarknad. Boende i Hästholmen pendlar främst till Ödeshög medan boende i Hogstad pendlar till Mjölby. Pendlingen längs stråket varierar beroende på bostadsort. Boende i Ödeshög pendlar i nästan lika stor utsträckning till Mjölby som till Linköping. I orterna närmast Mjölby; Väderstad och Hogstad, är pendlingen riktad främst mot Mjölby. Från Mjölby och österut är pendlingen framförallt riktad mot Linköping. Totalt pendlar personer till Linköping och 950 till Mjölby från övriga orter längs stråket.

48 48(115) Diagram 2a: Arbetspendling 2009 mellan tätorter utmed stråket (Källa: SCB) Diagram 2b: SCB) Arbetspendling 2009 mellan tätorter utmed stråket, exklusive Linköping. (Källa: Studiependling i tätorterna utmed stråket I tätorterna i området finns 46 grundskolor och 19 gymnasieskolor. Flertalet skolor finns i Linköping men samtliga tätorter har minst en grundskola. Gymnasium finns i Linköping och Mjölby. Under läsåret 2010/2011 köpte skolorna i stråkets tätorter skolkort till elever.

49 49(115) Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i stråket mellan Ödeshög och Linköping utgörs dels av landsbygdstrafik och på delsträckan Mjölby Linköping även av expressbusstrafik och tågtrafik. Förutom en landsbygdslinje som måndag fredag körs med två turer i vardera riktningen hela sträckan är trafiken i övrigt uppbyggd så att det krävs byte mellan buss och tåg, eller buss och buss i Mjölby. Expressbusstrafiken på delsträckan Mjölby Linköping, och den direktgående landsbygdsbussen Ödeshög - Linköping körs via E4 medan övrig landsbygdstrafik mellan Ödeshög och Mjölby körs gamla E4 via bland annat Väderstad och Hogstad Resandeutveckling totalt Av diagram 4 framgår att det totala kollektivresandet på stråket legat på samma nivå mellan 2005 och Skolelever är den största resenärsgruppen och står för hälften av resorna. Resande med periodkort görs av 30procent av alla resenärer medan sällankortsresenärer står för 20procent av resandet. Fördelningen mellan olika resenärsgrupper skiljer sig åt mellan linjer, från linjer med huvudsakligen skolelever till linjer med huvudsakligen resande med periodkort. Diagram 4: Resandeutveckling med kollektivtrafik på stråket Ödeshög-Mjölby-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) Resande i tätorterna utmed stråket Diagrammet visar resandet med kollektivtrafik längs stråket. Resandet görs framförallt mellan Mjölby och Ödeshög. På linjerna som körs mellan Ödeshög och Mjölby är resandet riktat mot Mjölby. Hälften stiger på i Ödeshög och var fjärde i Väderstad och övriga framförallt på landsbygden däremellan.

50 50(115) Riktning mot Ödeshög Riktning mot Mjölby/Linköping Diagram 5: Resande aug juli 2009 på stråket Ödeshög-Mjölby-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) I tabellen visas nyckeltal för kollektivtrafiken på stråket. Kollektivtrafiken körs med 1-9 turer på vardagarna. Resande och kostnadstäckning varierar stort mellan de olika linjerna, antalet resande per tur varierar mellan 5 och 28 för de olika linjerna. I genomsnitt är resande och kostnadstäckning låg för hela stråket. I genomsnitt är det 12 resenärer per tur och kostnadstäckningsgraden är 35 procent. Samhällsnyttan på stråket är 1,1 miljoner vilket motsvarar 8 kr per resande. I tabellen visas restidskvoten mellan buss och bil mellan de viktigaste målpunkterna på stråket. Restidskvoten på sträckan Ödeshög-Mjölby varierar mellan 1.7 och 1.9. För resande mellan Ödeshög och Linköping ligger restidskvoten som bäst på 1.5 för de centrala delarna i Linköping. Resor mellan Väderstad och Mjölby har en restidskvot på 1.2 som bäst. Resande mellan Hogstad har restidskvoter mellan 1.1 och 1.8. Ödeshög-Mjölby-Linköping Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) Antal turer på vardagar Kostnadstäckningsgrad (%) 35 - Antal påstigande per tur - 12 Restidskvot för viktiga målpunkter: Ödeshög-Mjölby Ödeshög-Linköping Väderstad-Mjölby Hogstad-Mjölby Tabell 1: Nyckeltal 2009 för kollektivtrafik på stråket Ödeshög-Mjölby-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafiken)

51 51(115) 1.12 Österbymo-Tranås Allmänt och befintlig infrastruktur Österbymo och Tranås binds samman av väg 131. Tranås Österbymo Befolkning och arbetstillfällen Befolkning i tätorterna utmed stråket Stråket innefattar tre tätorter Österbymo, Hestra och Tranås. Befolkningen totalt har legat på samma nivå under 2000-talet. Utvecklingen av befolkningen skiljer sig åt mellan tätorterna, Tranås har en positiv befolkningsutveckling medan Österbymo har minskat i befolkning. Totalt bor det invånare i tätorterna med anslutning till stråket varav i Tranås tätort Arbetstillfällen Totalt finns det arbetstillfällen i orterna längs stråket. De allra flesta arbetstillfällena finns i Tranås där det finns arbetstillfällen. I Österbymo finns 280 arbetstillfällen och i Hestra 70 st. Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 i tätorter utmed stråket (Källa: SCB)

52 52(115) Arbets- och studiependling Arbetspendling i tätorterna utmed stråket Av diagrammet nedan framgår att Tranås och Österbymo har en relativt stor egen arbetsmarknad medan boende i Hestra pendlar i stor utsträckning. Pendlingen till Tranås kommer framförallt från Hestra, varifrån 115 personer pendlar. Pendlingen mellan Tranås och Österbymo går i båda riktningar, 30 personer pendlar till Österbymo och 20 personer pendlar till Tranås. Boende i Tranås pendlar framförallt till Linköping, dit totalt 150 personer pendlar. Från Tranås pendlar också 45 personer till vardera Boxholm och Mjölby. Diagram 2: Arbetspendling 2009 mellan tätorter utmed stråket (Källa: SCB) Studiependling i tätorterna utmed stråket I tätorterna i området finns 7 grundskolor och 1 gymnasieskola. Flertalet skolor finns i Tranås där också gymnasieskolan ligger. I både Österbymo och Hestra finns en grundskola. Under läsåret 2010/2011 köpte skolorna i stråkets tätorter skolkort till 28 elever Kollektivtrafik I stråket mellan Österbymo och Tranås utgörs kollektivtrafiken av landsbygdstrafik med tolv turer i vardera riktningen på vardagar och tre turer i vardera riktningen på lördagar respektive söndagar. I Tranås ansluter busstrafiken till och från Östgötapendeln Resandeutveckling totalt Av diagram 3 framgår att det totala kollektivtrafikresandet på stråket minskat med 15 procent mellan 2005 och Skolelever är den största resenärsgruppen och står för drygt hälften av resorna. Resande med sällankort görs av 30 procent av alla resenärer medan sällankortsresenärer står för 15 procent av resandet.

53 53(115) Diagram 3: Resandeutveckling med kollektivtrafik på stråket Österbymo- Tranås (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) Resande i tätorterna utmed stråket Diagrammet visar resandet med kollektivtrafik längs stråket. Resandet görs framförallt mellan Österbymo och Tranås. Även Hestra och Asby har relativt många påstigande i båda riktningar. Riktning mot Österbymo Riktning mot Tranås Diagram 4: Resande aug 2008-juli 2009 på stråket Österbymo- Tranås (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) I tabellen visas nyckeltal för kollektivtrafiken på stråket. Kollektivtrafiken körs med 11 turer på vardagarna. Resande och kostnadstäckning på stråket är låg. I genomsnitt är det 14 resenärer per tur och kostnadstäckningsgraden är 23 procent. Samhällsnyttan på stråket är kr vilket motsvarar 7 kr per resande. I tabellen visas restidskvoten mellan buss och bil mellan de viktigaste målpunkterna på stråket. Restidskvoten på sträckan Österbymo-Tranås är 1.3. För resande

54 54(115) mellan Hestra och Tranås är restidskvoten 1.3. Restidskvoten för resor mellan Hestra och Österbymo varierar mellan 1.3 och 1.6. Österbymo-Tranås Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) Antal turer på vardagar 11 - Kostnadstäckningsgrad (%) 23 - Antal påstigande per tur - 14 Restidskvot för viktiga målpunkter: Österbymo-Tranås Hestra-Tranås Hestra-Österbymo Tabell 1: Nyckeltal 2009 för kollektivtrafik på stråket Österbymo- Tranås (Källa: ÖstgötaTrafiken)

55 55(115) 1.13 Östgötapendeln Allmänt och befintlig infrastruktur Ryggraden i den östgötska kollektivtrafiken är pendeltågstrafiken, Östgötapendeln, som trafikerar Södra stambanan på sträckan Tranås-Boxholm- Mjölby-Mantorp-Vikingstad-Linköping-Linghem-Kimstad-Norrköping. Östgötapendeln fortsätter söder om Tranås även till Jönköping via Nässjö. I augusti 2009 öppnades en ny station i Kimstad och våren 2013 startar trafik på sträckan Mjölby Motala där uppehåll även kommer att göras i Skänninge. På sträckan Norrköping Mjölby körs måndag fredag 20-minuterstrafik mellan kl. 6 och 19. Övrig tid samt lördagar och söndagar körs 60-minuterstrafik. Söder om Mjölby körs i princip 60-minuterstrafik måndag fredag med något lägre turutbud lördag och söndag. På sträckan Mjölby Motala kommer trafiken att måndag fredag uppgå till cirka 24 turer i vardera riktningen vilket motsvarar 40- minuterstrafik. Trafikupplägget innebär att det för resor till/från Skänninge och Motala kommer att krävas byte mellan olika tåg i Mjölby Befolkning och arbetstillfällen Befolkning i tätorterna utmed stråket Stråket innefattar åtta tätorter i länet Boxholm, Kimstad, Linghem, Linköping, Mantorp, Mjölby och Norrköping. Dessutom ingår Tranås i stråket. Befolkningen i tätorterna längs stråket har ökat med 7 procent under 2000-talet. Totalt bor det knappt invånare i tätorterna längs stråket, varav i Linköping och Norrköpings tätorter. Befolkningen har ökat i samtliga orter längs stråket Arbetstillfällen Totalt finns det arbetstillfällen i orterna längs stråket, nästan 90 procent av arbetstillfällena finns i Linköping och Norrköping. Övriga orter med stor

56 56(115) arbetsmarknad är Tranås med arbetstillfällen och Mjölby med arbetstillfällen. Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 i tätorter utmed stråket (Källa: SCB) Arbets- och studiependling Arbetspendling i tätorterna utmed stråket Av diagrammet nedan framgår att Linköping, Norrköping, Tranås, Mjölby och Boxholm har en relativt stor egen arbetsmarknad. Linköping är den största målpunkten för pendlingen längs stråket, personer pendlar till Linköping från stråkets övriga orter. Pendlingen till Norrköping är hälften så stor, dit pendlar personer. En stor del av pendlingen sker mellan Norrköping och Linköping personer pendlar till Linköping medan pendlar till Norrköping. Av de övriga orterna har samtliga förutom Boxholm och Kimstad sin största arbetspendling till Linköping. Från Boxholm pendlar man främst till Mjölby medan boende i Kimstad pendlar till Norrköping. Diagram 2: Arbetspendling 2009 mellan tätorter utmed stråket (Källa: SCB)

57 57(115) Studiependling i tätorterna utmed stråket I tätorterna längs stråket finns 86 grundskolor och 36 gymnasieskolor. Under läsåret 2010/2011 köpte skolorna längs stråket skolkort till elever Kollektivtrafik Östgötapendeln är ryggraden i den östgötska kollektivtrafiken och trafikerar sträckan Tranås-Boxholm-Mjölby-Mantorp-Vikingstad-Linköping-Linghem- Kimstad-Norrköping. Östgötapendeln fortsätter söder om Tranås även till Jönköping via Nässjö. På sträckan Mjölby-Norrköping körs tågen var 20:e minut under fram till klockan 19 på vardagar, övrig tid körs ett tåg i timmen. Söder om Mjölby körs i princip entimmestrafik vardagar till 19 och övrig tid varannan timme. I april 2013 är det tänkt att Östgötapendelns trafik till Motala ska starta. Tillkommande stationer blir då Motala och Skänninge. Trafiken är tänkt att köras i 40-minutersintervall dagtid vardagar och övrig tid 60-minuterstrafik. Östgötapendeln dras idag med vissa kapacitetsproblem i högtrafiktid och när Motala och Skänninge kopplas på kommer det att bli ytterligare kunder på vissa avgångar. För att säkerställa fortsatta resandeökningar måste trafiken på sikt utökas. Problemet här är att spårkapacitet i dagsläget saknas på Södra stambanan genom länet om inte utökningen kan ske på så sätt att kapaciteten ökas per avgång Resandeutveckling totalt Av diagram 3 framgår att det totala kollektivresandet på Östgötapendeln ökat med 17 procent mellan 2005 och Ökningen beror framförallt på ett ökat resande med periodkort. Resande med periodkort står knappt 60procent av allt resande medan resande med sällankort för 25procent. Diagram 3: Resandeutveckling med på Östgötapendeln (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem)

58 58(115) Resande fördelat på tätorter Diagrammet visar hur resandet fördelar sig på olika de olika hållplatserna. Resandet gäller för 2008/2009 och således innan Kimstad station öppnades. Resandet är lika stort i båda riktningar. I riktning mot Tranås börjar 40 procent av resorna i Linköping respektive Norrköping och 10 procent i Linghem. I motsatt riktning börjar 40 procent av resorna i Linköping och knappt 25 procent i Mjölby. Var tionde resa börjar i Tranås, Vikingstad och Mantorp. Riktning mot Tranås Riktning mot Norrköping Diagram 4: Resande med Östgötapendeln aug 2008 juli 2009 (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) I tabellen visas nyckeltal för kollektivtrafiken på stråket. Både resande och kostnadstäckning på stråket är god. I genomsnitt är det 94 resenärer per tur och kostnadstäckningsgraden är 62procent. Samhällsnyttan på stråket är 69 miljoner vilket motsvarar 27 kr per resande. I tabellen visas restidskvoten mellan buss och bil för de viktigaste målpunkterna på stråket. Restidskvoten på sträckorna Norrköping Linköping, Mjölby-Linköping och Tranås-Linköping är alla under 1 vilket innebär att det går snabbare att resa med Östgötapendeln än med bil. På sträckan Mjölby-Norrköping är restidskvoten strax över 1. Östgötapendeln Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) Kostnadstäckningsgrad (%) 62 - Antal påstigande per tur - 94 Restidskvot för viktiga målpunkter: Norrköping-Linköping Mjölby-Norrköping Mjölby-Linköping Tranås - Linköping Tabell 1: Nyckeltal 2009 för Östgötapendeln (Källa: ÖstgötaTrafiken)

59 59(115) 2 Närområdesstråk 2.1 Kolmården-Åby-Norrköping Allmänt och befintlig infrastruktur Stråket omfattar sträckan Kolmården-Åby-Norrköping. Områdesgränserna sträcker sig till Kvarsebo i öster och Simonstorp i norr. Större vägar i stråket är väg 55/56 som förbinder Norrköping med Katrineholm. I öster följer stråket en mindre väg som löper längs Bråvikens norra kust. Åby Kolmården Norrköping Befolkning och arbetstillfällen Befolkning I området finns fem tätorter. Två tätorter ligger längs Bråviken: Krokek och Strömsfors, Simonstorp i norr samt Åby och Jursla i stråkets mitt. Åby och Krokek är störst med respektive invånare. Stråket sträcker sig till Norrköping så därför redovisas resandet och arbetspendling till och från Norrköping. Befolkningen har ökat med 7 procent i stråkets tätorter sedan år Samtliga orter har haft en positiv befolkningsutveckling Arbetstillfällen Totalt finns det arbetstillfällen i området. De flesta arbetstillfällena finns i Åby och Krokek med drygt 500 i respektive tätort.

60 60(115) Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 (Källa SCB) Arbets- och studiependling Arbetspendling i tätorterna utmed stråket Den största arbetsmarknaden för boende i området finns i Norrköping, personer arbetar i Norrköping. Förutom Norrköping så arbetar man på hemorten, ett mindre antal personer pendlar till Linköping och Finspång. Diagram 2: Arbetspendling 2009 mellan tätorter utmed stråket (Källa: SCB) Inpendlingen till området är betydligt mindre än utpendlingen. Totalt pendlar personer ut från området och 550 personer in till området. Utbytet i pendling sker främst med Norrköping i båda riktningarna Studiependling i tätorterna längs stråket I området finns en grundskolor i Åby, Krokek och Jursla. Närmaste gymnasieskola finns i Norrköping. Under läsåret 2010/2011 köptes skolkort till 102 elever.

61 61(115) Kollektivtrafik I området utgörs kollektivtrafiken av fyra landsbygdslinjer. Två av linjerna trafikerar sträckan Norrköping Åby/Jursla samt norrut. Övriga linjer trafikerar sträckan Norrköping Krokek och längre österut. Andra tätorter i området som trafikeras är Simonstorp och Kvarsebo. Kolmårdens djurpark är ett stort resmål, men då främst under sommaren. Mellan Norrköping och Krokek finns även möjlighet att åka på SJ:s tåg med ÖstgötaTrafikens periodbiljetter Resandeutveckling totalt Resandet ökade mellan år 2000 och 2008 för att sedan minska något år Resande med periodkort är den största resandekategorin och står för 40procent av resandet. Resande med skolkort och sällankort står för 30procent av resandet vardera. Resande med periodkort har ökat under hela perioden medan resande med sällankort minskat. Resande med skolkort har varierat under perioden. På stråket görs också resor med fritidskort. Diagram 3: Resandeutveckling med kollektivtrafik Kolmården-Åby-Norrköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) Resande för olika tätorter Resandet på linjerna som trafikerar Norrköping, Åby, Jursla och Simonstorp domineras av resandet med periodkort. Resandet är riktat mot Norrköping och det påstigning sker främst i Åby men också i Jursla.

62 62(115) Riktning mot Kolmården Riktning mot Norrköping Diagram 4: Resande på norrgående linjer aug 2008 juli 2009 på stråket Kolmården-Åby- Norrköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) Resandet på linjerna som trafikerar Norrköping-Krokek och öster längs Bråvikens norra kust domineras av resandet med periodkort. Resandet är riktat mot Norrköping och påstigning sker framförallt i Krokek. Men också i Åby och Strömsfors samt Kolmården börjar relativt många resor. Riktning mot Kolmården Riktning mot Norrköping Diagram 5: Resande på österut gående linjer aug 2008 juli 2009 på stråket Kolmården- Åby-Norrköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) Tabellen visar nyckeltal för kollektivtrafiken i området. Antalet resande per tur ligger mellan 10 och 18. Kostnadstäckningen liksom antalet resande per tur är högst på linjen mellan Simonstorp och Norrköping även linjen mellan Kolmården och Norrköping har en relativt hög kostnadstäckningsgrad, 46

63 63(115) procent. Den totala kostnaden för trafiken i området är 13,4 miljoner. Samhällsnyttan totalt i området är 4, 1 miljoner vilket motsvarar 6 kr per resa. I tabellen visas restidskvoten mellan buss och bil mellan de viktigaste målpunkterna på stråket. Restidskvoten på sträckan Åby-Norrköping varierar mellan 1.6 och 2.4. För resande mellan Komården och Norrköping ligger restidskvoten som bäst på1.3 för resande med buss, för tåget är restidskvoten 0.9 vilket betyder att det går snabbare att åka tåg än bil på sträckan. På sträckan Strömsfors-Norrköping är restidskvoten som lägst 2.2 vilket innebär att bussen tar mer än dubbelt så lång tid som bilen. Kolmården-Åby-Norrköping Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) Antal turer på vardagar Kostnadstäckningsgrad (%) 46 - Antal påstigande per tur - 14 Restidskvot för viktiga målpunkter: Åby- Norrköping Kolmården-Norrköping Strömsfors-Norrköping Tabell 1: Nyckeltal för kollektivtrafik på stråket Kolmården-Åby-Norrköping (Källa: ÖstgötaTrafiken)Nyckeltalen avser år 2009.

64 64(115) 2.2 Arkösund-Ö Husby-Norrköping Allmänt och befintlig infrastruktur Området innefattar Vikbolandet och stråket in till Norrköping. Genom området löper väg 209 som förbinder Arkösund med Norrköping. Norrköping Östra Husby Arkösund Befolkning och arbetstillfällen Befolkning I området finns två tätorter Östra Husby och Ljunga. Ljunga i väster har 690 invånare och Östra Husby längre österut har 790 invånare. Norrköping ingår i stråket så pendling och resande till och från Norrköping beskrivs i denna stråkbeskrivning. Däremot ingår inte resande och pendling i Norrköpings tätort. Totalt för båda orterna har befolkningen minskat med 2 procent sedan år Ljunga har haft en positiv befolkningsutveckling medan den minskat de senaste åren i Östra Husby Arbetstillfällen Totalt finns det 230 arbetstillfällen i området varav 170 i Östra Husby. Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 (Källa SCB)

65 65(115) Arbets- och studiependling Arbetspendling i tätorterna utmed stråket Den största arbetsmarknaden för boende i området finns i Norrköping dit 75 procent pendlar. Näst vanligaste arbetsorten är hemorten. Ett fåtal personer pendlar till Linköping. Diagram 2: Arbetspendling 2009 mellan tätorter utmed stråket (Källa: SCB) Inpendlingen till området är betydligt mindre än utpendlingen. Totalt pendlar 480 personer ut från området och 120 personer in till området. Utbytet i pendling sker främst med Norrköping i båda riktningarna Studiependling i tätorterna längs stråket I området finns en grundskola i Östra Husby. Under läsåret 2010/2011 köptes skolkort till 73 elever Kollektivtrafik Kollektivtrafiken på Vikbolandet utmed länsväg 209 har sin tyngdpunkt mellan Norrköping och Östra Husby. Längre ut mot kusten, mellan Arkösund och Östra Husby, körs en trafik som gör det möjligt att skol- och arbetspendla samt i viss mån utföra fritidsresor Resandeutveckling totalt Resandet ökade mellan år 2000 och 2008 för att sedan minska år Skolresandet är den största resenärsgruppen och förändringar i resandet med skolkort påverkar det totala resandet. Resande med periodkort respektive sällan kort står för vardera 25procent av resandet.

66 66(115) Diagram 3: Resandeutveckling med kollektivtrafik Arkösund-Östra Husby- Norrköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) Resande i tätorterna utmed stråket Kollektivtrafiken i området går längs två linjer. Nedan visar hur resandet fördelar sig mellan de olika tätorterna. Resandet är till största del riktat mot Norrköping med påstigande i Östra Husby. På linjen mellan Arkösund och Norrköping står skolelever för 45 procent av resandet. Resande med periodkort utgör 30 procent av det totala resandet medan resandet med sällankort är något mindre, 25 procent. Resandet på linjen mellan Östra Husby och Norrköping domineras av skolelever som står för 70 procent av resandet Riktning mot Arkösund Riktning mot Norrköping Diagram 4: Resande med kollektivtrafik aug 2008 juli 2009 på stråket Arkösund- Östra Husby- Norrköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) Tabellen visar nyckeltal för kollektivtrafiken i området. Kollektivtrafiken körs

67 67(115) med mellan 6 och 11 turer i vardera riktningen under vardagarna. Både resande och kostnadstäckningsgrad är under genomsnittet. I genomsnitt är det 12 resande per tur och kostnadstäckningsgraden är 32 procent. Samhällsnyttan på stråket är 1,9 miljoner vilket motsvarar 10 kr per resa. Den totala kostnaden för trafiken i området är 7,3 miljoner. I tabellen visas restidskvoten mellan buss och bil mellan de viktigaste målpunkterna på stråket. Restidskvoten på sträckan Norrköping Östra Husby är som lägst 1.1 vilket betyder att bussen är nästan lika snabb som bilen. För resande mellan Arkösund och Norrköping ligger restidskvoten som bäst på 1.6 för de centrala delarna i Norrköping. Arkösund-Östra Husby- Norrköping Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) Antal turer på vardagar Kostnadstäckningsgrad (%) 32 - Antal påstigande per tur - 12 Restidskvot för viktiga målpunkter: Östra Husby- Norrköping Arkösund -Norrköping Tabell 1: Nyckeltal 2009 för kollektivtrafik på stråket Arkösund- Östra Husby- Norrköping (Källa: ÖstgötaTrafiken)

68 68(115) 2.3 Ljungsbro-Linköping Allmänt och befintlig infrastruktur Linköping och Ljungsbro knyts samman av Rv 34 vid den västra infarten till Linköping samt via Bergsvägen vid den södra infarten till Linköping. Rv 34 fortsätter sedan vidare nordväst till Motala. Mellan Ljungsbro och Linköping finns dessutom cykelväg. Ljungsbro Linköping Befolkning och arbetstillfällen Befolkning i tätorterna Stråket innefattar två tätorter, Linköping och Ljungsbro. Befolkningen i de två tätorterna längs stråket har ökat med 10 procent under 2000-talet. Befolkningsökningen har varit störst i Linköping men också Ljungsbro har haft en positiv befolkningsökning. Totalt bor det invånare i tätorterna i anslutning till stråket Arbetstillfällen Totalt finns det arbetstillfällen i tätorterna längs stråket, varav 830 i Ljungsbro. Linköping har en relativt stor egen arbetsmarknad. Ljungsbro är en typisk pendlingsort med en större arbetsplats med cirka 400 arbetstillfällen vilket svarar för hälften av samtliga arbetstillfällen på orten.

69 69(115) Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 i tätorter utmed stråket (Källa: SCB) Arbets- och studiependling Arbetspendling i tätorterna utmed stråket Av diagrammet nedan framgår att Linköping har en stor egen arbetsmarknad och relativt liten utpendling. Även de boende i Ljungsbro arbetar främst i Linköping. Totalt pendlar personer från Ljungsbro till Linköping. Dessutom pendlar 90 personer från Ljungsbro till Norrköping, vilka också pendlar längs stråket. Omvänt så pendlar 250 personer från Linköping till Ljungsbro. Ljungsbro är den fjärde största pendlingsorten för Linköping. Från Linköping pendlar personer till Motala som är en del av detta stråk. Pendlingen mellan Linköping och Motala beskrivs i en egen stråkbeskrivning. Pendlingen mellan Ljungsbro och Norrköping ingår som en del av pendlingen mellan Linköping och Norrköping. Diagram 2: Arbetspendling 2009 mellan tätorter utmed stråket (Källa: SCB)

70 70(115) Studiependling i tätorterna utmed stråket I tätorterna i området finns 39 grundskolor och 18 gymnasieskolor. I Ljungsbro finns 5 grundskolor, övriga skolor finns i Linköping. Under läsåret 2010/2011 köpte skolorna i Linköpings tätort skolkort till elever och i Ljungsbro till 200 elever Kollektivtrafik Stommen i kollektivtrafiken mellan Ljungsbro och Linköping utgörs av två landsbygdslinjer med olika färdväg i Ljungsbro och som båda går direkt till Resecentrum i Linköping. Dessutom finns en landsbygdslinje direkt till Mjärdevi, Universitetet och Universitetssjukhuset. Linjesträckningarna i Ljungsbro ändrades i juni 2011 på så sätt att en av linjerna fick en betydligt rakare färdväg och därigenom kortare restid. Resandet har efter omläggningen ökat mellan Linköping och Ljungsbro Resandeutveckling totalt Av diagrammet framgår att det totala kollektivresandet på stråket Ljungsbro- Linköping har legat på samma nivå mellan 2005 och Resandet fördelar sig relativt jämt mellan de tre resenärsgrupperna: resande med sällankort och periodkort samt skolelever. Diagram 3: Resandeutveckling med kollektivtrafik Ljungsbro-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) Resande i tätorterna utmed stråket Resandet är lika stort i båda riktningar. I diagrammet visas inte resandet från den linje som går som ringlinje eftersom det inte går att särskilja vilken i riktning resandet sker, totalt handlar det om resor. Hälften av resorna från Linköping startar vid resecentrum och ytterligare 25procent av resorna startar i hållplatserna närmast efter resecentrum. I motsatt riktning är påstigandet mer utspritt. Flest påstigningar görs vid Ljungsbro busstation där nästan var fjärde resa

71 71(115) startar. I den södra delen av Ljungsbro kliver 20procent på och i Vreta kloster kliver 10procent. Riktning mot Linköping Riktning mot Ljungsbro Diagram 5: Resande aug 2008-juli 2009 på stråket Ljungsbro-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) I tabellen visas nyckeltal för kollektivtrafiken på stråket. De fem busslinjerna körs med mellan 1 och 20 turer i vardera riktningen under vardagarna. Både resande och kostnadstäckning på stråket är god. I genomsnitt är det 18 resenärer per tur och kostnadstäckningsgraden är 50procent. Samhällsnyttan på stråket är 4,3 miljoner vilket motsvarar 8 kr per resande. I tabellen visas restidskvoten mellan buss och bil mellan de viktigaste målpunkterna på stråket. Restidskvoten på sträckan Ljungsbro-Linköping varierar mellan 1.4 och 1.6. För resande mellan Vreta Kloster och Linköping ligger restidskvoten som bäst på 1.4 för de centrala delarna i Linköping. Ljungsbro- Linköping Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) Antal turer på vardagar Kostnadstäckningsgrad (%) 50 - Antal påstigande per tur - 18 Restidskvot för viktiga målpunkter: Ljungsbro-Linköping Vreta Kloster-Linköping Tabell 1: Nyckeltal för kollektivtrafik på stråket Ljungsbro-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafiken)

72 72(115) 2.4 Brokind-Sturefors-Linköping Allmänt och befintlig infrastruktur Brokind och Linköping binds samman via Sturefors och Bestorp av Brokindsleden. Linköping ingår geografiskt i stråket, men arbetspendling och resande i Linköpings tätort beskrivs ingår inte i denna stråkbeskrivning. Linköping Sturefors Brokind Befolkning och arbetstillfällen Befolkning i tätorterna utmed stråket Stråket innefattar fyra tätorter Brokind, Bestorp, Sturefors och Linköping. Totalt bor det personer i Brokind, Bestorp och Sturefors. Befolkningen har ökat med 50 personer under 2000-talet. Befolkningsökningen beror främst på ökad befolkning i Bestorp Arbetstillfällen Totalt finns det 220 arbetstillfällen i orterna längs stråket. De allra flesta arbetstillfällena finns i Sturefors där det finns 160 arbetstillfällen. I Bestorp och Brokind finns 30 arbetstillfällen vardera.

73 73(115) Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 i tätorter utmed stråket (Källa: SCB) Arbets- och studiependling Arbetspendling i tätorterna utmed stråket Av diagrammet nedan framgår att Sturefors, Bestorp och Brokind är typiska pendlingsorter med Linköping som sin främsta arbetsmarknad. Totalt pendlar personer till Linköping från övriga orter längs stråket. Från Sturefors pendlar 790 personer till Linköping och från Brokind och Bestorp vardera 160 och 130 personer. Arbetspendlingen i motsatt riktning är betydligt mindre. Från Linköping till Sturefors pendlar 67 personer i övrigt pendlar enstaka personer längs stråket. Diagram 2: Arbetspendling 2009 mellan tätorter utmed stråket (Källa: SCB)

74 74(115) Studiependling i tätorterna utmed stråket I tätorterna i området finns 37 grundskolor och 18 gymnasieskolor. Flertalet skolor finns i Linköping men samtliga tätorter har en grundskola. Gymnasium finns i Linköping. Under läsåret 2010/2011 köpte skolorna i Linköpings tätort skolkort till elever Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i stråket utgörs av fyra landsbygdslinjer. Tre av linjerna trafikerar hela stråket medan en linje endast körs mellan Sturefors och Linköping Resandeutveckling totalt Av diagram 3 framgår att det totala kollektivresandet på stråket minskat mellan 2005 och Resandet har minskat med 18 procent under femårsperioden och beror på minskat resande för samtliga resenärsgrupper. Skolelever är den största resenärsgruppen och står 40 procent av resorna. Resande med periodkort står för en tredjedel av resandet och resande med periodkort för var fjärde resa. Diagram 3: Resandeutveckling med kollektivtrafik på stråket Brokind-Sturefors-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) Resande i tätorterna utmed stråket Diagrammet visar resandet med kollektivtrafik längs stråket. Resandet är riktat mot Linköping. Resandet mellan Sturefors och Linköping står för 60 procent av resandet. I Bestorp startar 10 procent av resorna och ett par procent mindre startar i Brokind.

75 75(115) Riktning mot Brokind Riktning mot Linköping Diagram 4: Resande aug 2008-juli 2009 på stråket Brokind-Sturefors-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) I tabellen visas nyckeltal för kollektivtrafiken på stråket. Kollektivtrafiken körs med 1-10 turer på vardagarna. Resande och kostnadstäckning på stråket är medelgod. I genomsnitt är det 16 resenärer per tur och kostnadstäckningsgraden är 38 procent. Samhällsnyttan på stråket är 1,5 miljoner vilket motsvarar 6 kr per resande. I tabellen visas restidskvoten mellan buss och bil mellan de viktigaste målpunkterna på stråket. Restidskvoten på sträckan Brokind-Linköping är som lägst 1.8 vilket innebär att det tar nästan dubbelt så lång tid att åka buss som med bil. För resande på sträckan Sturefors-Linköping och Bestorp-Linköping ligger restidskvoten mellan 1.0 och 1.6 vilket innebär att det i bästa fall går lika snabbt att åka buss som bil. Brokind-Sturefors-Linköping Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) Antal turer på vardagar Kostnadstäckningsgrad (%) 38 - Antal påstigande per tur - 16 Restidskvot för viktiga målpunkter: Brokind-Linköping Sturefors-Linköping Bestorp-Linköping Tabell 1: Nyckeltal 2009 för kollektivtrafik på stråket Brokind-Sturefors-Linköping (Källa: ÖstgötaTrafiken)

76 76(115) 3 Landsbygdsområden 3.1 Västra Östergötland Allmänt och befintlig infrastruktur Landsbygdsområdet västra Östergötland omfattar den västra delen av länet som avgränsas i öster av Tjällmo, Borensberg och Mantorp. Landsbygdsområdet innefattar 20 tätorter: Askersund, Borensberg, Boxholm, Fornåsa, Fågelsta, Godegård, Hogstad, Klockrike, Mantorp, Mjölby, Nykyrka, Skänninge, Sommen, Spångsholm, Strålsnäs, Sya, Tjällmo, Väderstad och Österstad. Genom området löper E4an med påfarter vid Ödeshög, Väderstad, Mjölby och Mantorp. Andra större vägar är riksväg 32 och 50. Området trafikeras av Östgötapendeln med stationer i Tranås, Boxholm, Mjölby och Mantorp. Motala och Mjölby är de två största orterna i området. Genom området passerar regionala stråk. Denna områdesbeskrivning omfattar endast resande utanför stråken. Motala ingår geografiskt i landsbygdsområdet men ingår inte i denna områdesbeskrivning utan beskrivs i en egen tätortsbeskrivning. Bild 1: Landsbygdsområde västra Östergötland. De blå linjerna visar kollektivtrafik som ingår i områdesbeskrivningen Befolkning och arbetstillfällen Befolkning i tätorterna Totalt bor det personer i de 20 tätorterna. Undantaget Motala är områdets största tätort Mjölby med invånare. Övriga större tätorter är Mantorp, Boxholm, Skänninge och Borensberg med runt invånare vardera.

77 77(115) Befolkningen har ökat med 530 personer under 2000-talet vilket motsvarar 1procent. Befolkningsökningen har skett i Mantorp, Borensberg och Mjölby Gemensamt för dessa orter är bra förbindelse med Linköping Arbetstillfällen I området finns arbetstillfällen, 75 procent av arbetstillfällena finns i de tre största orterna. Mjölby har flest arbetstillfällen med st. därefter kommer Boxholm med och Skänninge med 900 st. Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 i tätorter i landsbygdsområde västra Östergötland (Källa: SCB) Arbets- och studiependling Arbetspendling från tätorterna i landsbygdsområdet Tre olika arbetsmarknader kan utskiljas för orterna i området; Linköping, Motala och Mjölby. Totalt pendlar personer in till Linköping från området. De flesta kommer från Motala, Mjölby och Mantorp därifrån personer vardera pendlar till Linköping. Näst efter Linköping kommer Mjölby som arbetsmarknad dit personer pendlar. Pendlingen till Mjölby kommer främst från Skänninge, Motala och Mantorp varifrån vardera personer pendlar.

78 78(115) Den tredje arbetsmarknaden finns i Motala dit totalt 940 personer pendlar. Störst pendling kommer från Borensberg och Mjölby, varifrån 200 personer vardera pendlar till Motala. Diagram 2: Arbetspendling 2009 mellan tätorter i landsbygdsområde västra Östergötland (Källa: SCB) I tabellen nedan visas pendlingen för sex delområden inom landsbygdsområdet. I pendlingen som visas på delområdesnivå ingår inte pendlingen från Motala och Mjölby och inte heller pendlingen mellan Borensberg och Linköping eftersom detta redovisas i andra stråkbeskrivningar. Pendlingen går i olika riktningar för olika delområden. Från de tre områdena närmast Motala; Motala norr, Motala syd och Borensberg är pendlingen riktad mot framförallt Motala. En relativt stor pendling sker också till Linköping från dessa delområden. Från delområde Mantorp/V Harg är pendlingen främst riktad mot Linköping men även mot Mjölby. Delområde Skänninge har sin största arbetspendling till Mjölby och Linköping. Från delområde Boxholm är arbetspendlingen riktad mot Tranås.

79 79(115) Delområde Pendling till Linköping Pendling till övriga större pendlingsorter Pendling totalt till övriga orter Motala norr: Godegård och Nykyrka 23 Motala Motala syd: Fågelsta 16 Motala Borensberg: Borensberg, Fornåsa, Klockrike, Tjällmo och Österstad 153 1) Motala 371 Mjölby 42 Mantorp/V Harg: Mantorp, Spångsholm och Sya 820 Mjölby 304 Norrköping 46 Motala 46 Boxholm: Boxholm, Sommen och Strålsnäs 139 Tranås 292 Mjölby 231 Skänninge: Skänninge, Hogstad och Väderstad 190 Mjölby 383 Motala 120 1) Exklusive pendling mellan Borensberg och Linköping Tabell 1: Arbetspendling 2009 mellan tätorter i västra Östergötland. (Källa: SCB) Studiependling i landsbygdsområdets tätorter I området finns 26 grundskolor. Under läsåret 2010/2011 köpte skolorna i landsbygdsområdet skolkort till 63 elever Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i området omfattar landsbygdstrafik huvudsakligen i Motala, Vadstena, Mjölby samt Boxholms kommun. Aktuella linjer i kollektivtrafiken visas i bild 1 ovan. En stor del av trafiken är i första hand utformad utifrån att den ska passa för skolpendling Resandeutveckling totalt Av diagrammet framgår att det totala kollektivresandet i området minskat mellan 2005 och 2009, framförallt 2009 minskade resandet. Minskningen av resandet har skett i samtliga resenärsgrupper. Resandet domineras av skolelever som står för drygt hälften av resorna. Övrigt resande är lika fördelat mellan periodkort och sällankort.

80 80(115) Diagram 3: Resandeutveckling med kollektivtrafik i västra Östergötland (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) Kollektivtrafikresande i landsbygdsområdet I detta avsnitt beskrivs resandet med kollektivtrafik uppdelat på sex delområden inom landsbygdsområdet. Delområde Borensberg All kollektivtrafik i området går via Borensberg. Resandet sker huvudsakligen till och från Borensberg. Skolelever dominerar resandet. Linjen mellan Tjällmo och Borensberg avviker genom att hälften av resandet görs av andra än skolelever. För övriga linjer står skoleleverna för drygt 80procent av resandet. Delområde Boxholm Resandet i delområde Boxholm är framförallt riktat mot Mjölby. Flertalet resor startar i Boxholm, även Strålsnäs har ett relativt stort resande. Resandet utgörs till hälften av skolelever. Delområde Mantorp/V Harg Det mesta resandet görs mellan Mjölby och Mantorp. Skolelever är den största resenärsgruppen och står för hälften av resandet. Resande med periodkort står för knappt en tredjedel av resandet. Delområde Motala norr I den norra delen av Motala är resandet riktat mot Motala med påstigande i framförallt Nykyrka men också på landsbygden. Resandet görs till två tredjedelar av skolelever.

81 81(115) Delområde Motala syd Resandet i södra delen av Motala går framförallt mellan Motala och Mjölby. Skolelever, resande med sällankort och periodkostaresenärer utgör vardera en tredjedel av resandet. Delområde Skänninge Resandet sker främst mellan Skänninge och Väderstad samt Skänninge och Hogstad. Resandet domineras av skolelever som står för 80procent av resandet. I tabellen visas nyckeltal för kollektivtrafiken i landsbygdsområdet. I de sex delområdena körs mellan 10 och 26 turer i vardera riktningen under vardagarna. Både resande och kostnadstäckning i området är låg. I genomsnitt är det 8 resenärer per tur och kostnadstäckningsgraden är 24 procent. Samhällsnyttan i landsbygdsområdet är kr vilket motsvarar 2 kr per resande. västra Östergötland Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) Antal turer på vardagar Kostnadstäckningsgrad (%) 24 - Antal påstigande per tur - 8 Tabell 2: Nyckeltal 2009 för kollektivtrafik i landsbygdsområde västra Östergötland

82 82(115) 3.2 Östra Östergötland Allmänt och befintlig infrastruktur Landsbygdsområde östra Östergötland innefattar nordöstra delen av Östergötland. I området ingår 26 tätorter: Borggård, Falla, Finspång, Grytgöl, Hällestad, Igelfors, Jursla, Kimstad, Krokek, Ljunga, Ljusfallshammar, Lotorp, Mogata, Norsholm, Rejmyre, Simonstorp, Skärblacka, Snöveltorp, Sonstorp, Strömsfors, Söderköping, Vånga, Västra Husby, Åby, Östra Husby och Östra Ryd. E4an passerar genom området, andra större vägar är väg 51 och E22. Östgötapendeln trafikerar i områdets centrala del med stopp i Kimstad och Norrköping. Genom området passerar regionala stråk. Denna områdesbeskrivning omfattar endast resande utanför stråken. Norrköping och Linköping ingår geografiskt i området men beskrivs inte i denna områdesbeskrivning utan i egna tätortsbeskrivningar. Bild 1: Landsbygdsområde östra Östergötland. De blå linjerna visar kollektivtrafik som ingår i områdesbeskrivningen Befolkning och arbetstillfällen Befolkning i tätorterna Totalt bor det personer i de 26 tätorterna i området. Flest invånare har Finspång med invånare. Övriga större orter är Söderköping, Åby, Krokek och Skärblacka. I de fem största tätorterna bor 75 procent av befolkningen i området. Befolkningen har ökat med 320 personer under 2000-talet. Hälften av orterna har ökat sin befolkning medan övriga haft en negativ befolkningsutveckling Arbetstillfällen I området finns arbetstillfällen, hälften av arbetsplasterna finns i Finspång. Övriga orter med många arbetstillfällen är Söderköping och Skärblacka med vardera respektive arbetstillfällen.

83 83(115) Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 i tätorter i landsbygdsområde östra Östergötland (Källa: SCB) Arbets- och studiependling Arbetspendling i landsbygdsområdet Finspång och Söderköping samt Skärblacka har en relativt stor egen arbetsmarknad. Den största arbetsmarknaden finns i Norrköping dit personer pendlar från området. Den andra stora arbetsmarknaden finns i Finspång dit 960 personer pendlar. Diagram 2: Arbetspendling 2009 mellan tätorter i landsbygdsområde östra Östergötland (Källa: SCB)

84 84(115) I tabellen nedan visas pendlingen för sex delområden inom landsbygdsområdet. I pendlingen som visas på delområdesnivå ingår inte pendlingen mellan Söderköping och Norrköping, den redovisas i annan stråkbeskrivning. Pendlingen är främst riktad mot Norrköping för samtliga delområden. I delområde Finspång norr så är pendlingen till Finspång av nästan samma omfattning som pendlingen till Norrköping. Den tredje arbetsmarknaden finns i Linköping dit 111 personer pendlar, den övervägande andelen från Finspångs tätort. Från Söderköping är pendlingen till Linköping relativt stor, 152 personer pendlar den sträckan. Även från Skärblacka, Kimstad och Norsholm är pendling till Linköping relativt stor, 285 personer totalt pendlar från dessa orter till Linköping. Delområde Pendling till Norrköping Pendling till Finspång Pendling till övriga orter Finspång norr: Borggård, Finspång, Grytgöl, Hällestad, Igelfors, Ljusfallshammar, Lotorp, Rejmyre, Sonstorp S:t Anna: Mogata och Söderköping 53 1) Skärblacka/Kimstad/Norsholm: Falla, Kimstad, Norsholm, Skärblacka, Vånga V Husby/Ö Ryd: Snöveltorp, Västra Husby och Östra Ryd Vikbolandet: Ljunga och Östra Husby Åby/Kolmården: Jursla, Krokek, Simonstorp, Strömsfors, Åby ) Pendling mellan Söderköping och Norrköping redovisas ej i tabellen. Tabell 1: Arbetspendling 2009 mellan tätorter i östra Östergötland. (Källa: SCB) Studiependling i landsbygdsområdets tätorter I området finns tre gymnasieskolor samt 28 grundskolor. Under läsåret 2010/2011 köpte skolorna i landsbygdsområdet skolkort till 970 elever Kollektivtrafik Landsbygdsområde Östra Östergötland omfattar landsbygdstrafik i Finspång, Norrköping samt Söderköpings kommun. Aktuella linjer i kollektivtrafiken visas i bild 1 ovan Resandeutveckling totalt Av diagrammet framgår att det totala kollektivresandet i området minskat mellan 2005 och 2009, framförallt har resandet minskat Minskningen av resandet har skett i samtliga resenärsgrupper men främst bland skolelever. Skolelever står för hälften av resandet.

85 85(115) Diagram 3: Resandeutveckling med kollektivtrafik i östra Östergötland (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) Kollektivtrafikresande i landsbygdsområdet I detta avsnitt beskrivs resandet med kollektivtrafik uppdelat på sex delområden inom landsbygdsområdet. Delområde Finspång norr Resandet sker huvudsakligen till och från Finspång. Ett relativt stort resande sker också till Vistinge, troligen för vidare resa mot Norrköping. Skoleleverna är den absolut största resenärsgruppen och står för två tredjedelar av resandet. Resandet har minskat med 30 procent sedan 2005, vilket framförallt beror på minskat resande bland skolelever. Delområde S:t Anna Resandet är riktat mot Söderköping med påstigande längs hela sträckan från Tyrislöt. Skoleleverna är den största resenärsgruppen och står för 55 procent av resandet. Resandet har minskat kraftigt de senaste åren, vilket framförallt beror på ett minskat resande bland skolelever. Delområde Skärblacka/Kimstad/Norsholm Resandet är riktat mot Norrköping med påstigande i Skärblacka och Kimstad. Skoleleverna är den största resenärsgruppen och står för 45 procent av resandet. Sedan augusti 2009 stannar Östgötapendeln i Kimstad. Det innebär att kollektivtrafiken med buss gjordes om med nya linjer och linjesträckningar från augusti 2009.

86 86(115) Delområde V Husby/Ö Ryd Resandet är riktat både mot Norrköping och Söderköping. Flest påstigande finns i Västra Husby och Östra Ryd. Skoleleverna dominerar resandet och står för två tredjedelar av resandet. Resandet har minskat kontinuerligt de senaste åren. Delområde Vikbolandet Resandet är riktat mot Norrköping och en relativt stor andel av resorna börjar i Ljunga. Skoleleverna dominerar resandet och står för två tredjedelar av resandet. Resandet har minskat de senaste två åren vilket beror på minskat antal resor med skolelever. Delområde Åby/Kolmården En stor del av resandet är riktat mot Norrköping. Även till och från Åby är resandet relativt stort. Resande med periodkort är den största resandekategorin och står för 40 procent av resandet. Resande med skolkort och sällankort står för 30 procent av resandet vardera. Resandet har legat på samma nivå de senaste åren, förutom 2009 då resandet minskade. I tabellen visas nyckeltal för kollektivtrafiken i landsbygdsområdet. I de sex delområdena körs mellan 4 och 80 turer i vardera riktningen under vardagarna. Både resande och kostnadstäckning i området är låg. I genomsnitt är det 9 resenärer per tur och kostnadstäckningsgraden är 20 procent. I de olika delområdena varierar resandet mellan 4 och 12 per tur och kostnadstäckningen mellan 11 och 26 procent. Samhällsnyttan i östra landsbygdsområdet är kr vilket motsvarar 3 kr per resande. östra Östergötland Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) Antal turer på vardagar Kostnadstäckningsgrad (%) 20 - Antal påstigande per tur - 9 Tabell 2: Nyckeltal 2009 för kollektivtrafik i landsbygdsområde östra Östergötland

87 87(115) 3.3 Mellersta Östergötland Allmänt och befintlig infrastruktur Landsbygdsområdet mellersta Östergötland innefattar ett område runt Linköping med 12 tätorter: Askeby, Björsäter, Gistad, Linghem, Ljungsbro, Nykil, Rappestad, Sjögestad, Skeda Udde, Vikingstad, Västerlösa och Åtvidaberg. Genom området löper E4an med påfarter i anslutning till Linköping. Andra större vägar är riksväg 34 och 35. Området trafikeras av Östgötapendeln med stationer i Vikingstad och Linköping. Linköping är centralort i området. Genom området passerar närområdes- och regionala stråk. Denna områdesbeskrivning omfattar endast resande utanför stråken. Linköping ingår geografiskt i området men beskrivs inte i denna områdesbeskrivning utan i en egen tätortsbeskrivning. Bild 1: Landsbygdsområde mellersta Östergötland. De blå linjerna visar kollektivtrafik som ingår i områdesbeskrivningen Befolkning och arbetstillfällen Befolkning i tätorterna Totalt bor det personer i de tolv tätorterna. I området finns fyra större tätorter; Åtvidaberg och Ljungsbro med drygt invånare vardera samt Linghem med invånare och Vikingstad med invånare. Befolkningen har ökat med 460 personer under 2000-talet vilket motsvarar 2 procent. Ökningen har skett främst i tätorterna som ligger nära Linköping som Askeby, Linghem och Ljungsbro.

88 88(115) Arbetstillfällen I området finns arbetstillfällen, nästan 95 procent av arbetstillfällena finns i de fyra största orterna. Åtvidaberg har flest arbetstillfällen med st. därefter kommer Ljungsbro med 830, Vikingstad med 400 och Linghem med 300 st. Åtvidaberg har en stor egen arbetsmarknad med arbetstillfällen framför allt inom tillverkningsindustrin. Ljungsbro är en typisk pendlingsort med en större arbetsplats med cirka 400 arbetstillfällen vilket svarar för hälften av samtliga arbetstillfällen på orten. Även Linghem och Vikingstad är typiska pendlarorter i närheten av Linköping. Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 i tätorter i landsbygdsområde mellersta Östergötland (Källa: SCB) Arbets- och studiependling Arbetspendling i landsbygdsområdet För samtliga tätorter, utom Åtvidaberg som har en stor egen arbetsmarknad, finns den huvudsakliga arbetsmarknaden i Linköping. Totalt pendlar personer in till Linköping från området. Näst efter Linköping kommer Norrköping som arbetsmarknad dit drygt 300 personer pendlar. Diagram 2: Arbetspendling 2009 mellan tätorter i landsbygdsområdet (Källa: SCB)

89 89(115) I tabellen nedan visas pendlingen för fem delområden inom landsbygdsområdet. För samtliga delområden är arbetspendlingen i huvudsak riktad mot Linköping. Efter Linköping kommer Norrköping som pendlingsort men i betydligare mindre omfattning. Störst pendling till Linköping kommer från norr, dvs Ljungsbro. Från de tre delområdena i väster, öster och sydost pendlar personer vardera. För det västra delområdet är pendlingen till Mjölby lika stor som till Norrköping. Från söder är arbetspendlingen relativt liten, 85 personer pendlar in till Linköping. Delområde Pendling till Linköping Pendling till övriga större pendlingsorter Pendling totalt till övriga orter Västra delen: Vikingstad, Sjögestad, Rappestad, Nykil och Västerlösa 921 Mjölby 46 Norrköping 41 Norra delen: Ljungsbro ) Norrköping 89 Motala 52 Sydöstra delen: Åtvidaberg, Björsäter och Askeby 897 1) Norrköping 73 Grebo 26 Östra delen: Linghem och Gistad 809 Norrköping 181 Mjölby 13 Södra delen: Skeda Udde Norrköping 3 13 Mjölby 3 1) Pendling och resande mellan Ljungsbro och Linköping samt mellan Åtvidaberg och Linköping ligger utanför denna områdesbeskrivning och beskrivs närmare i stråkbeskrivningen för respektive stråk. Tabell 1: Arbetspendling 2009 mellan tätorter i mellersta Östergötland. (Källa: SCB) Studiependling i landsbygdsområdet I området finns en gymnasieskola i Ljungsbro samt 16 grundskolor i nio av tätorterna i landsbygdsområdet. Under läsåret 2010/2011 köpte skolorna i landsbygdsområdet skolkort till 415 elever. Skolorna i Ljungsbro köpte skolkort till 200 elever och skolorna i Linghem till 171 elever. Dessutom köpte skolorna i Åtvidaberg, Nykil och Vikingstad skolkort till totalt 44 elever Kollektivtrafik Landsbygdsområde Mellersta Östergötland omfattar landsbygdstrafik i Linköpings kommun samt norra delen av Åtvidabergs kommun. Aktuella linjer i kollektivtrafiken visas i bild 1 ovan. Denna områdesbeskrivning innefattar inte kollektivtrafik eller resande mellan Ljungsbro och Linköping samt mellan Åtvidaberg och Linköping eftersom den trafiken ingår i beskrivningen för respektive stråk.

90 90(115) Resandeutveckling totalt Av diagrammet framgår att det totala kollektivresandet i området legat på samma nivå fram till 2008 för att sedan minska år Resandet domineras av skolelever som står för drygt 60 procent av resorna. Övrigt resande är lika fördelat mellan periodkort och sällankort. Minskningen av resandet år 2009 beror på minskat resande av skolelever. Diagram 4: Resandeutveckling med kollektivtrafik i mellersta Östergötland. (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) Kollektivtrafikresande i landsbygdsområdet I detta avsnitt beskrivs resandet med kollektivtrafik uppdelat på fem delområden inom landsbygdsområdet. Västra delområdet Västra delområdet innefattar tätorterna Vikingstad, Sjögestad, Rappestad, Nykil och Västerlösa. Resandet i det västra delområdet är riktat mot Vikingstad och påstigning sker på landsbygden längs hela linjen. Undantaget är en av linjerna där resandet sker uteslutande mellan Vikingstad och Linköping. I Vikingstad ansluter Östgötapendeln mot Linköping, Norrköping och Mjölby. Hälften av resandet görs av skolelever. Norra delområdet Norra delområdet innefattar tätorten Ljungsbro. Resandet i det norra området är riktat från landsbygden och in till Ljungsbro. Resandet utgörs till två tredjedelar av skolelever. Sydöstra delområdet Sydöstra delområdet innefattar tätorterna Åtvidaberg, Björsäter och Askeby. Kollektivtrafiken körs med två linjer i olika riktningar från Björsäter. På den ena sker resandet till Åtvidaberg och uteslutande av skolelever. På den andra linjen sker resandet till Linköping, med påstigande längs hela linjen däremellan.

91 91(115) Östra delområdet Östra delområdet innefattar tätorterna Linghem och Gistad. I det östra delområdet utgörs resandet till 85procent av skolelever som antingen reser in till Linghem eller till Linköping. Södra delområdet Södra delområdet innefattar tätorten Skeda Udde. Resandet i den södra delen är riktat mot Linköping, Skeda Udde och Tunakorset. I både Tunakorset och Skeda Udde finns bytesmöjligheter för vidare resa till Linköping. Resandet utgörs till två tredjedelar av skolelever Nyckeltal I tabellen visas nyckeltal för kollektivtrafiken i landsbygdsområdet. I de fem delområdena körs mellan 6 och 38 turer i vardera riktningen under vardagarna. Både resande och kostnadstäckning i området är låg. I genomsnitt är det 8 resenärer per tur och kostnadstäckningsgraden är 20 procent. I de olika delområdena varierar resandet mellan 5 och 9 per tur och kostnadstäckningen mellan 18 och 27 procent. Samhällsnyttan i landsbygdsområdet är kr vilket motsvarar 20 öre per resande. Mellersta Östergötland Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) ,2 Antal turer på vardagar Kostnadstäckningsgrad (%) 20 - Antal påstigande per tur - 7 Tabell 2: Nyckeltal år 2009 för kollektivtrafik i landsbygdsområde mellersta Östergötland

92 92(115) 3.4 Södra Östergötland Allmänt och befintlig infrastruktur Landsbygdsområde södra Östergötland innefattar södra halvan av Östergötland från väster till öster. I området ingår 9 tätorter i Östergötlands län: Falerum, Horn, Kisa, Rimforsa, Rydsnäs, Valdemarsvik, Åtvidaberg, Ödeshög och Österbymo samt fyra tätorter som ligger utanför länet; Eksjö, Gränna, Tranås och Vimmerby. Längs området västra kant löper E4 och i öster E22. Andra större vägar är riksvägarna 32, 23/34 och 35 som alla går i nord-sydlig riktning genom området. Östgötapendeln trafiker i områdets västra del med stopp i Tranås. Genom området passerar regionala stråk. Denna områdesbeskrivning omfattar endast resande utanför stråken. Bild 1: Landsbygdsområde södra Östergötland. De blå linjerna visar kollektivtrafik som ingår i områdesbeskrivningen Befolkning och arbetstillfällen Befolkning i tätorterna Totalt bor det personer i de nio tätorterna i länet. Flest invånare har Åtvidaberg, st, övriga större orter är Kisa, Valdemarsvik, Ödeshög och Rimforsa. Totalt i de fem största orterna bor 90 procent av invånarna i området. Befolkningen har minskat med 960 personer under 2000-talet vilket motsvarar 5 procent. I Rimforsa har befolkningen ökat något medan befolkningsutvecklingen varit negativ i övriga orter Arbetstillfällen I området finns arbetstillfällen, 85 procent av arbetstillfällena finns i Åtvidaberg, Kisa, Ödeshög och Valdemarsvik. Åtvidaberg har en stor egen arbetsmarknad med arbetstillfällen framför allt inom tillverkningsindustrin.

93 93(115) Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 i tätorter i landsbygdsområde södra Östergötland (Källa: SCB) Arbets- och studiependling Arbetspendling i landsbygdsområdet I Åtvidaberg, Kisa Valdemarsvik, Ödeshög, Österbymo, Horn och Rydsnäs arbetar flertalet inom den egna orten. Mest pendling sker till Linköping dit personer pendlar. Hälften av pendlingen kommer från Åtvidaberg och ytterligare 400 från Rimforsa och Kisa. Diagram 2: Arbetspendling 2009 mellan tätorter i landsbygdsområde södra Östergötland (Källa: SCB)

94 94(115) I tabellen nedan visas pendlingen för fem delområden inom landsbygdsområdet. I pendlingen som visas på delområdesnivå ingår inte pendlingen mellan Linköping och följande orter: Åtvidaberg, Kisa, Rimforsa Ödeshög. Inte heller pendlingen mellan Valdemarsvik och Norrköping samt Österbymo och Tranås ingår. Den pendlingen redovisas i egna stråkbeskrivningar. Pendlingen går i olika riktningar för olika delområden. Störst är pendlingen till Kisa från Horn och Rimforsa dit 155 personer pendlar. Övrig större pendling sker från Valdemarsvik till Gusum dit 58 pendlar. Från Åtvidaberg och Falerum pendlar 48 personer till Norrköping. Delområde Pendling till större pendlingsorter Pendling till övriga orter Falerum/Hannäs: Falerum och Åtvidaberg Norrköping Kinda: Horn, Kisa och Rimforsa Kisa Valdemarsvik/Gryt: Valdemarsvik Gusum Söderköping 38 Ydre: Rydsnäs och Österbymo Rydsnäs /Österbymo Ödeshög syd: Ödeshög Väderstad 22 Vadstena 19 1) Pendling på följande sträckor ingår ej i tabellen: Åtvidaberg och Linköping, Kisa, Rimforsa och Linköping, Valdemarsvik och Norrköping, Österbymo och Tranås, Ödeshög och Mjölby samt Linköping 54 Tabell 1: Arbetspendling 2009 mellan tätorter i södra Östergötland (Källa: SCB) Studiependling i landsbygdsområdets tätorter I området finns två gymnasieskolor samt 15 grundskolor. Under läsåret 2010/2011 köpte skolorna i landsbygdsområdet skolkort till 83 elever Kollektivtrafik Landsbygdsområde Södra Östergötland omfattar landsbygdstrafik i Ödeshög, Ydre, Kinda samt Valdemarsviks kommun. Aktuella linjer i kollektivtrafiken visas i bild 1 ovan Resandeutveckling totalt Av diagrammet framgår att det totala kollektivresandet i området minskat mellan 2005 och Minskningen av resandet har skett i samtliga resenärsgrupper men främst bland skolelever. Resandet domineras av skolelever som står för två tredjedelar av resorna.

95 95(115) Diagram 3: Resandeutveckling med kollektivtrafik i södra Östergötland (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem) Kollektivtrafikresande i landsbygdsområdet I detta avsnitt beskrivs resandet med kollektivtrafik uppdelat på fem delområden inom landsbygdsområdet. Delområde Falerum/Hannäs Resandet är främst riktat mot Åtvidaberg. Ungefär hälften av resorna startar i Falerum eller Valdemarsvik. Skolelever står för 80 procent av alla resor. Delområde Kinda Resandet är framförallt riktat mot Kisa. Även Horn har relativt stort resande. Skolelever står för 70 procent av alla resor. Delområde Valdemarsvik/Gryt Resandet är riktat mot Valdemarsvik. Knappt hälften av resorna startar i Gryt, övriga längs linjen. Skolelever står för drygt 40 procent av resandet och sällankortsresenärer för nästan lika mycket. Delområde Ydre Resandet går främst mellan Österbymo och Eksjö eller Rydsnäs. Skolelever står för knappt 60 procent av resandet och sällankortsresenärer för en tredjedel. Delområde Ödeshög syd Resandet sker främst mellan Ödeshög och Gränna eller mellan Ödeshög och Tranås. Skolelever och sällankortsresenärer står för vardera 45 procent av resandet.

96 96(115) I tabellen visas nyckeltal för kollektivtrafiken i landsbygdsområdet. I de fem delområdena körs mellan 2 och 30 turer i vardera riktningen under vardagarna. Både resande och kostnadstäckning i området är låg. I genomsnitt är det 5 resenärer per tur och kostnadstäckningsgraden är 16 procent. Samhällsnyttan i landsbygdsområdet är kr vilket motsvarar 3 kr per resande. södra Östergötland Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) Antal turer på vardagar Kostnadstäckningsgrad (%) 16 - Antal påstigande per tur - 5 Tabell 2: Nyckeltal 2009 för kollektivtrafik i landsbygdsområde södra Östergötland

97 97(115) 4 Tätorter 4.1 Linköping Allmänt och befintlig infrastruktur Området omfattar Linköpings tätort. Stambanan passerar genom Linköping med förbindelse till Stockholm och Malmö. Vid Linköping finns tre påfarter på E4an. Övriga större vägar är riksväg 34 som passerar i nord-sydlig riktning samt riksväg 35 som förbinder Linköping med Åtvidaberg och vidare ut till ostkusten. Bild 1: Kollektivtrafiken i Linköpings tätort Befolkning och arbetstillfällen Befolkning Linköping ligger centralt i regionen och är regionens största tätort med invånare. Befolkningen ökar stadigt och har ökat med 10 procent mellan år 2000 och Arbetstillfällen Totalt finns det arbetstillfällen i Linköping.

98 98(115) Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 (Källa SCB) Arbets- och studiependling Arbetspendling i Linköpings tätort Diagrammet visar de 7 största arbetsorterna för boende i Linköping. De allra flesta arbetar i Linköping, totalt personer. Den största arbetspendlingen sker till Norrköping dit personer pendlar. Även Mjölby och Motala är relativt stora arbetsmarknader, 480 respektive 420 personer pendlar till respektive ort. Pendling sker också till Ljungsbro, Finspång och Åtvidaberg 250, 210 respektive 190 personer pendlar till vardera orten. Diagram 2: Arbetspendling 2009 för boende i Linköpings tätort. (källa SCB) Inpendlingen till Linköping är betydligt mer omfattande än utpendlingen. Totalt pendlar personer ut från Linköping och personer in till Linköping. Liksom för utpendling sker den största inpendlingen från Norrköping varifrån pendlar. Näst största inpendling kommer från Ljungsbro, personer. Från Motala och Mjölby pendlar 940 respektive 850 personer till Linköping vardera. Stor inpendling kommer också från övriga orter som ligger nära

99 99(115) Linköping; Sturefors, Linghem, Mantorp, Åtvidaberg och Vikingstad, varifrån personer pendlar in till Linköping varifrån vardera orten Målpunkter i Linköping för arbetspendling Diagrammet nedan visar de största målpunkterna i Linköping för arbetspendlingen. Störst inpendling sker till de stadsdelar där flest arbetstillfällen finns; innerstaden, Tornby, Ekkällan där Universitetssjukhuset ligger samt Tannefors där SAAB ligger. Diagram 3: Målpunkter i Linköping för arbetspendlare från Östergötland och övriga Sverige (2009, källa SCB) Boende i Linköping Diagram 4 visar hur den arbetande befolkningen i Linköping bor fördelat på stadsdelar. I diagrammet är boendet uppdelat på om arbetsplatsen ligger inom samma stadsdel, i övriga delar av Linköpings kommun eller utanför kommunen i övriga Sverige. Störst arbetande befolkning finns i de centrala delarna Innerstaden och Gottfridsberg samt i Lambohov, Ljungsbro och Vasastan.

100 100(115) Innerstaden Gottfridsberg Lambohov Ljungsbro Vasastaden Ekholmen Malmslätt Tannefors Östra Valla Skäggetorp Johannelund inom stadsdel övriga Linköping övriga Sverige Diagram 4: Boende per stadsdel uppdelad på arbetsplats inom samma stadsdel, övriga delar av Linköping samt övrigt i Sverige (2009, källa SCB) Pendling inom Linköping Arbetspendlingen inom Linköping är omfattande, endast en mindre andel bor och arbetar i samma stadsdel. Diagram 4 visar att Innerstaden utmärker sig genom att drygt var fjärde boende även arbetar i Innerstaden. I Lambohov, Ljungsbro och Tannerfors bor och arbetar nästan 15 procent av de boende i respektive stadsdel. För övriga stadsdelar bor och arbetar färre än 10 procent inom samma stadsdel. De fyra största pendlingstråken inom Linköping går alla till Innerstaden från Vasastan, Gottfridsberg, Ljungsbro och Lambohov. Därnäst går pendlingen från Innerstaden till Ekkällan, där universitetssjukhuset ligger och till Tornby. Nästan lika stor är pendlingen från Innerstaden till Tannefors och Östra Valla. Pendlingen från Lambohov till Mjärdevi är också av betydande storlek Studiependling i Linköpings tätort I Linköping finns 34 grundskolor och 18 gymnasieskolor Under läsåret 2010/2011 köptes skolkort till elever Kollektivtrafik Tätortstrafiken i Linköping utgörs av tre huvudlinjer som körs med 10- minuterstrafik på vardagar. Dessa huvudlinjer kompletteras med 11 linjer som i huvudsak körs med 20-minuterstrafik. Utöver dessa linjer finns två linjer av mer servicekaraktär samt ett antal linjer anpassade för arbets- samt skolpendling. Till tätortstrafiken räknas även trafiken till och från Ekängen och Malmslätt. Linjenätet i Linköpings tätort lades om i juni Körvägar rätades ut samt turtätheten utökades, främst i lågtrafik. Efter omläggningen har resandet i tätortstrafiken ökat rejält.

101 101(115) Planerade förändringar i tätortstrafiken handlar främst om kapacitetsförstärkning på vissa linjer eftersom belastningen är så pass hög att alla resenärer inte alltid kommer med. Nya bostadsområden gör också att trafiken måste läggas om, närmast handlar det om en utökning av tätortstrafiken till södra Ullstämma Resandeutveckling totalt Linjenätet i Linköpings tätort lades om i juni Körvägar rätades ut samt turtätheten utökades, främst i lågtrafik. Efter omläggningen har resandet i tätortstrafiken ökat rejält, mellan år 2005 och 2009 har resandet ökat med 13 procent. Resande med sällankort är den största resandekategorin och står för nästan hälften av allt resande. Resande med periodkort står för knappt 40 procent av resandet och skolelever för 15 procent. Diagram 5: Resandeutveckling med kollektivtrafik i Linköping (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskin). I tabellen visas nyckeltal för kollektivtrafiken i Linköpings tätort. I genomsnitt är det 23 resenärer per tur och kostnadstäckningsgraden är 38 procent. Samhällsnyttan i området är 34,9 miljoner vilket motsvarar 4 kr per resa. I tabellen visas restidskvoten mellan buss och bil för de största pendlingsstråken där bussen inte konkurrerar med gång och cykel i första hand. Restidskvoterna är bäst på sträckan mellan innerstaden och Universitetssjukhuset. För sträckan Innerstaden - Ljungsbro är kvoten strax under 2. Däremot tar det nästan tre gånger så lång tid att åka buss som bil från Innerstaden till Lambohov respektive Tornby.

102 102(115) Linköping Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) Kostnadstäckningsgrad (%) 38 - Antal påstigande per tur - 23 Restidskvot för viktiga målpunkter: Innerstaden Lambohov Innerstaden Ljungsbro Innerstaden-Universitetssjukhuset Innerstaden-Tornby Tabell 1: Nyckeltal för kollektivtrafik i Linköpings tätort Nyckeltalen avser år 2009.

103 103(115) 4.2 Motala Allmänt och befintlig infrastruktur Området omfattar Motala tätort. Genom Motala passerar väg 50 som förbinder Motala med Örebro. Väg 32 förbinder Motala och Mjölby. Både väg 32 och 50 slutar i E4 i söder. Dessutom passerar järnvägen genom Motala med förbindelse med Hallsberg och Västra Stambanan. Utbyggnad av järnvägen pågår och från och med våren 2013 kommer Östgötapendeln att trafikera Motala-Mjölby. Bild 1: Kollektivtrafiken i Motala tätort Befolkning och arbetstillfällen Befolkning Motala är centralort i länets västra del och har invånare. Befolkningen har minskat med 300 personer mellan år 2000 och Arbetstillfällen Totalt finns det arbetstillfällen i Motala. Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 (Källa SCB)

104 104(115) Arbets- och studiependling Arbetspendling i Motala tätort De allra flesta arbetar i Motala, totalt personer. Den största arbetspendlingen sker till Linköping dit 940 personer pendlar. Även Vadstena är en relativt stor arbetsmarknad dit 500 personer pendlar. Till Mjölby pendlar 240 personer och till Borensberg 140. Diagram 2: Arbetspendling 2009 för boende i Motala tätort. (källa SCB) Inpendlingen till området är av samma omfattning som utpendlingen. Totalt pendlar personer ut från Motala och personer in till Motala. Liksom för utpendling sker den största inpendlingen från Linköping och Vadstena, varifrån 400 personer vardera pendlar. Från Mjölby och Borensberg pendlar 200 personer till Motala från respektive ort. Därutöver sker inpendling från närliggande mindre orter Målpunkter i Motala för arbetspendling Diagrammet nedan visar de största målpunkterna i Motala för arbetspendling. Störst inpendling sker till de stadsdelar där industriområdena Agneshög, Luxor och Holm ligger. Pendlingen till lasarettet samt Ekön/Östermalm är också betydande. Till lasarettet sker den största inpendlingen från andra kommuner.

105 105(115) Motala Väster/Tegelviken/Hyddmarken/Agneshög Luxor industriområde/solsätter/brunnsvik Ekön/Östermalm Lasarettet/Samuelsberg Brinken/Holm Centrum Kohagen/Björkelund/Borenshult/Västra Lund Charlottenborg/Grankulla Gamla Stan Mossen/Zederslund Torvmossen/Bergsätter Smedsby/Bråstorp Marieberg/Råssnäs Motala övriga Sverige Diagram 3: Målpunkter i Motala för arbetspendling inom Motala kommun och övriga Sverige. (2009, källa SCB) Boende i Motala Diagram 4 visar hur den arbetande befolkningen i Motala bor fördelat på stadsdelar. I diagrammet är boendet uppdelat på om arbetsplatsen ligger inom samma stadsdel, i övriga delar av Motala kommun eller i övriga Sverige. Störst arbetande befolkning finns i stadsdelarna västra Motala, Brunnsvik, Gamla stan, Ekön och Charlottenborg. I samtliga stadsdelar bor och arbetar flertalet inom samma stadsdel. Motala Väster/Tegelviken/Hyddmarken/Agneshög Luxor industriområde/solsätter/brunnsvik Brinken/Holm Ekön/Östermalm Mossen/Zederslund Charlottenborg/Grankulla Torvmossen/Bergsätter Gamla Stan Marieberg/Råssnäs Kohagen/Björkelund/Borenshult/Västra Lund inom stadsdel övriga Motala övriga Sverige Diagram 4: Boende per stadsdel uppdelad på arbetsplats inom samma stadsdel, övriga delar av Motala samt övrigt i Sverige (2009, källa SCB).

106 106(115) Studiependling i Motala tätort I Motala finns 13 grundskolor och 4 gymnasieskolor. Under läsåret 2010/2011 köptes skolkort till 142 elever Kollektivtrafik Tätortstrafiken i Motala utgörs av fyra huvudlinjer som i huvudsak trafikeras med 30-minuterstrafik alla dagar. Alla linjer har samtrafik vid den centrala knutpunkten Stora torget var 30:e minut för att möjliggöra smidig övergång mellan linjerna. Två anropsstyrda linjer som trafikeras av småbussar kompletterar den linjelagda tätortstrafiken. Den anropsstyrda trafiken täcker hela tätorten och är öppen för alla. I samband med att Östgötapendeln under våren 2013 börjar trafikera Motala är en anpassning av tätortstrafiken nödvändig för att möjliggöra smidig övergång mellan tätortstrafiken och Östgötapendeln Resandeutveckling totalt Resandet ökade fram till år 2008 för att sedan minska något Totalt har resandet ökat med 9 procent mellan 2005 och Resande med sällankort är den största resandekategorin och står för nästan hälften av allt resande. Resande med sällankort står för knappt 40 procent av resandet. Utvecklingen i resandet har följt samma mönster i samtliga resenärsgrupper. Diagram 5: Resandeutveckling med kollektivtrafik i Motala. (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskin.)

107 107(115) I tabellen visas nyckeltal för kollektivtrafiken i Motala tätort. I genomsnitt är det 16 resenärer per tur och kostnadstäckningsgraden är 39 procent. Samhällsnyttan i området är 1,2 miljoner vilket motsvarar 1 kr per resa. Motala Totalt Per resa Nettokostnad (kr) Samhällsnytta (kr) Kostnadstäckningsgrad (%) 39 - Antal påstigande per tur - 16 Tabell 1: Nyckeltal 2009 för kollektivtrafik i Motala tätort.

108 108(115) 4.3 Norrköping Allmänt och befintlig infrastruktur Området omfattar Norrköpings tätort. Stambanan passerar genom Norrköping med förbindelse till Stockholm och Malmö. Vid Norrköping finns tre påfarter på E4an. Övriga större vägar är E22 som passerar i nord-sydlig riktning längs ostkusten samt riksväg 51 som förbinder Norrköping med Örebro och riksväg 55 som förbinder Norrköping med Katrineholm. Bild 1: Kollektivtrafiken i Norrköpings tätort Befolkning och arbetstillfällen Befolkning Norrköping ligger i regionens östra del och är regionens näst största tätort med invånare. Befolkningen ökar stadigt och har ökat med 5 procent mellan år 2000 och Arbetstillfällen Totalt finns det arbetstillfällen i Norrköping. Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 (Källa SCB)

109 109(115) Arbets- och studiependling Arbetspendling i Norrköpings tätort Diagrammet visar de 6 största arbetsorterna för boende i Norrköping. De allra flesta arbetar i Norrköping, totalt personer. Den största arbetspendlingen sker till Linköping dit personer pendlar. Även Finspång och Söderköping är relativt stora arbetsmarknader, 920 respektive 490 personer pendlar till respektive ort. Pendling sker också till Skärblacka och Åby 290 respektive 210 personer pendlar till vardera orten. Diagram 2: Arbetspendling 2009 för boende i Norrköpings tätort. (källa SCB) Inpendlingen till Norrköping är betydligt mer omfattande än utpendlingen. Totalt pendlar personer ut från Norrköping och personer in till Norrköping. Liksom för utpendlingen sker den största inpendlingen från Linköping varifrån1 600 pendlar. Näst största inpendling kommer från Åby, personer. Från Söderköping och Krokek pendlar respektive personer till Norrköping vardera. Stor inpendling kommer också från övriga orter som ligger på stråket till Finspång; Svärtinge, Skärblacka och Finspång, varifrån personer pendlar in till Norrköping varifrån vardera orten.

Underlag från möte om trafikförändringen i västra länsdelen 2013

Underlag från möte om trafikförändringen i västra länsdelen 2013 Datum 1(1) Diarienr 2012-05-14 2012/0205 Linköpings kommun Mjölby kommun Motala kommun Kbmmur tyrsteen c sh Vadstena kommun,.. indsn Ödeshögs kommun 2012 - : Underlag från möte om trafikförändringen i

Läs mer

Not: Postnummerområden med en mindre befolkning än 5 invånare har tagits bort ur listan.

Not: Postnummerområden med en mindre befolkning än 5 invånare har tagits bort ur listan. Sveriges Radio har beställt uppgifter från SCB om så kallade ROT-avdrag i samtliga postnummerområden i Östergötlands län. Här ser du dem sorterat efter andel per invånare över 20 år, där de med högst andel

Läs mer

Statistikinfo 2017:03

Statistikinfo 2017:03 Statistikinfo 217:3 Över 3 pendlar till Linköpings tätort Mer än 3 6 förvärvsarbetande pendlade till Linköpings tätort 215, vilket innebär att 48 procent av dem som arbetar i tätorten pendlar dit Mellan

Läs mer

Statistikinfo 2014:04

Statistikinfo 2014:04 Statistikinfo 214:4 Inpendlingen till Linköpings tätort har ökat med 3 personer på sju år Mer än 28 2 förvärvsarbetande pendlade till Linköpings tätort 212, vilket innebär att 45 procent av dem som arbetar

Läs mer

Linje 390 Tätortstrafik Vadstena

Linje 390 Tätortstrafik Vadstena Linje 390 Tätortstrafik Vadstena Beskrivning av trafiken Ansvaret för tätortstrafiken i Vadstena togs över från kommunen 2013. Under tiden som Vadstena kommun körde trafiken i egen regi var bussen avgiftsfri

Läs mer

Underlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland

Underlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland 1/6 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Underlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland Bakgrund och syfte Utökat

Läs mer

Trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken 2017

Trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken 2017 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Anders Lennartsson 2016-09-15 TSN 2016-145 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken 2017 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden

Läs mer

Linköping c-kärna exkl A-läge Bostad. Linköping A-läge butiker Bostad. Linköping B-läge butiker Bostad. Linköping C-läge butiker Bostad

Linköping c-kärna exkl A-läge Bostad. Linköping A-läge butiker Bostad. Linköping B-läge butiker Bostad. Linköping C-läge butiker Bostad Sida: 1 ( 7 ) 0501 0580007 Linköping c-kärna exkl A-läge 0580200 Linköping A-läge butiker 0580201 Linköping B-läge butiker 0580202 Linköping C-läge butiker 0581300 Norrköping A-läge city 0501 0580200 Linköping

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Linköping - Kisa

Linköping - Kisa 38 39 540 546 Linköping - Kisa LINJE 39 540 Tåg 39 39 540 39 39 Tåg 39 39 540 Tåg 39 39 Tåg 540 Linköpings resecentrum 5.05p 5.30 5.34 6.05p 6.35p 6.55 7.50p 8.20p 8.27 8.50p 9.30p 10.10 10.26 10.30p 11.30p

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 1 ÖSTERGÖTLANDS FÖRUTSÄTTNINGAR

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 1 ÖSTERGÖTLANDS FÖRUTSÄTTNINGAR 1(23) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 1 ÖSTERGÖTLANDS FÖRUTSÄTTNINGAR 2(23) Innehållsförteckning 1 Östergötlands förutsättningar... 3 1.1 Befolkning, arbetsplatser,

Läs mer

KOMMUNIKATIONER & INFRASTRUKTUR

KOMMUNIKATIONER & INFRASTRUKTUR 36 kapitel 6 KOMMUNIKATIONER & INFRASTRUKTUR TILL STÖD FÖR VIDGAD REGIONAL ARBETS- OCH BOSTADSMARKNAD OCH LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Snabbare och säkrare resor och transporter i regionen och

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Dokumentation från det regionala cykelseminariet

Dokumentation från det regionala cykelseminariet 1 Dokumentation från det regionala cykelseminariet 2016-10-27 Workshop 1: Hur är vi beredda att satsa för en ökad och säker cykling? Syftet med den första workshopen var att starta en diskussion om hur

Läs mer

Bilaga B Trafikutbud etapp 1

Bilaga B Trafikutbud etapp 1 Bilaga B Trafikutbud etapp 1 Denna bilaga beskriver det trafikutbud i det storregionala stomnätet som parterna kommit överens om att genomföra som etapp 1. Utbudet ligger till grund för gemensamma beslut

Läs mer

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...

Läs mer

Synpunkter på Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Östergötland

Synpunkter på Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Östergötland Synpunkter på Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Östergötland Först av allt Tack för själva möjligheten att få ge synpunkter på denna plan. Den har varit både intressant och givande att läsa och den

Läs mer

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands län Linköping 10581967 2013-07-12 560 000 3 SOLEL Östergötlands

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt

Beslut om allmän trafikplikt PM 1 (5) Handläggare Anders Lennartsson Beslut om allmän trafikplikt Sammanfattning ÖstgötaTrafiken har, i sin roll som stöd till den regionala kollektivtrafikmyndigheten, genomfört trafikpliktsutredning

Läs mer

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten MÖLNLYCKE LINJEÖVERSYN PUBLIKATION 2007:03

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten MÖLNLYCKE LINJEÖVERSYN PUBLIKATION 2007:03 Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten MÖLNLYCKE LINJEÖVERSYN PUBLIKATION 2007:03 MÖLNLYCKE LINJEÖVERSYN Göteborg SWECO VBB AB Trafikplanering Peter Blomquist Uppdragsnummer 2391535 SWECO VBB Gullbergs

Läs mer

Vi blir ännu. bussigare. från 14 augusti 2017

Vi blir ännu. bussigare. från 14 augusti 2017 Vi blir ännu bussigare från 14 augusti 2017 Vi vill vara ditt bästa resealternativ Den 14 augusti startar vi fler linjer, inför kortare restider och skapar tätare turer för dig som bor i Lekebergs kommun.

Läs mer

ÅVS stråken Kalmar-Linköping Västervik- Linköping. Peter Linnskog

ÅVS stråken Kalmar-Linköping Västervik- Linköping. Peter Linnskog ÅVS stråken Kalmar-Linköping Västervik- Linköping. Peter Linnskog 2 2014-05-13 Stråken Låg standard på Stångådalsbanan Tjustbanan Behoven längs stråken är lågt prioriterade av Trafikverket Sträckningen

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

Nuvarande kollektivtrafik och resande i område Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa

Nuvarande kollektivtrafik och resande i område Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa Nuvarande kollektivtrafik och resande i område Gnesta,, Oxelösund och Trosa Nuvarande trafik och resande Regional kollektivtrafik Linjetrafiken i området utgörs av stadstrafik och strafik. Stadstrafik

Läs mer

Trafikplan Buss o Tåg Redovisning förändringar som genomförs baserat på Budget 2017

Trafikplan Buss o Tåg Redovisning förändringar som genomförs baserat på Budget 2017 Trafikplan Buss o Tåg 2017 Redovisning förändringar som genomförs baserat på Budget 2017 Buss 2017 I sammanställningen markerade åtgärder genomförs A. Trafiksatsningar baserat på - Mål om fördubblat resande

Läs mer

Nyheter och förändringar tidtabell 19 augusti - 8 december 2012: Stadskortet öppnas upp för laddning och köp ombord på länets alla bussar.

Nyheter och förändringar tidtabell 19 augusti - 8 december 2012: Stadskortet öppnas upp för laddning och köp ombord på länets alla bussar. 2012-07-23 Nyheter och förändringar tidtabell 19 augusti - 8 december 2012: Från tidtabellsskiftet den 19 augusti tas shoppingbiljetten ur stadstrafikernas utbud av färdbevis. Shoppingkortet, som består

Läs mer

Trafikplan Buss 2017

Trafikplan Buss 2017 Trafikplan Buss 2017 Trafikplan Buss 2017 A. Trafiksatsningar för nöjdare och fler kunder B. Effektivisera och ompröva för ökad kundnytta C. Basutbud öppettider enligt utfästelser i Trafikförsörjningsprogram

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Västmanlands län

Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Västmanlands län Bilaga 1: Prioriterade stråk Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Västmanlands län Remissversion mars Stråkbeskrivning I denna del redovisas de 13 prioriterade stråk som finns för kollektiva resor

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Godkännande av anskaffning av nya tågfordon

Godkännande av anskaffning av nya tågfordon BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Sofia Malander Josefin Bjäresten 2017-03-23 Dnr: RS 2017-201 Regionstyrelsen Godkännande av anskaffning av nya tågfordon Bakgrund Resandeutvecklingen på Östgötapendeln

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

Kollektivtrafiken i Örebro län

Kollektivtrafiken i Örebro län Kollektivtrafiken i Örebro län är ett centralt verktyg i arbetet med att skapa goda möjligheter till vardagasresande, funktionell regionförstoring och omställning till ett hållbart transportsystem. Region

Läs mer

November 2012. Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem

November 2012. Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem PM November 2012 Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem Bakgrund och syfte Detta PM ska ses som komplettering till den beskrivning av trafiksystemet

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland på landsbygden i Västra Götaland Martin Elofsson, regionutvecklare sekretariatet Landsbygdsarbetet Målet: Sammanhållen region 1. Utredning Syfte, minsta utbud Långsiktigt ansvar 2. Projekt anropsstyrd

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

SJ Reserapport 9/10. miljoner. /dag. i rätt tid. SJ AB våren Antal resor Punktlighet Helt nya resor 6,7. Våren Våren 2017.

SJ Reserapport 9/10. miljoner. /dag. i rätt tid. SJ AB våren Antal resor Punktlighet Helt nya resor 6,7. Våren Våren 2017. SJ Reserapport SJ AB våren 2017 Antal resor Punktlighet Helt nya resor 6,7 miljoner Våren 2017 9/10 i rätt tid Våren 2017 5000 /dag Våren 2017 Reserapport februari 2017 En rapport om tågresor SJs Reserapport

Läs mer

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional

Läs mer

Statistikinfo 2017:02

Statistikinfo 2017:02 Statistikinfo 17: Arbetslöshet i Linköpings kommuns stadsdelar 17 Den öppna arbetslösheten minskade i av stadsdelar mellan 1 och 17. Den totala arbetslösheten i mars 1 (inklusive personer i program med

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2030 Samrådsversion

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2030 Samrådsversion 1 Förord Förord skrivs under samrådsperioden. 2 Innehåll SAMMANFATTNING 5 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH RAMVERK 6 KOLLEKTIVTRAFIKLAGEN... 6 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I ÖSTERGÖTLAND... 7 BEGREPPSFÖRKLARING... 8

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012 2012-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012 Arbetsmarknaden har tydligt mattats av och antalet personer varslade om uppsägning steg kraftigt under

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-03-17 Dnr: TSN 2016-22 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Region Östergötland har beretts

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen!

17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen! 17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen! Så här blir det Det var över 30 år sedan sist. Nu är det äntligen dags för en ny busstrafik i hela Dalarna, anpassad efter hur resbehovet ser ut idag.

Läs mer

Statistikinfo 2016:03

Statistikinfo 2016:03 Statistikinfo 1:3 Arbetslöshet i Linköpings kommuns stadsdelar 1 Den öppna arbetslösheten minskade i 1 av stadsdelar mellan 15 och 1. Den totala arbetslösheten i mars 1 (inklusive personer i program med

Läs mer

Synpunkter. Biljettsystem. Problem med dagens system, för lokala resor RTP>2030

Synpunkter. Biljettsystem. Problem med dagens system, för lokala resor RTP>2030 RTP>2030 dnr TSN 2015 289 Synpunkter Biljettsystem Teknisk biljettsamverkan Med teknisk biljettsamverkan så avses möjligheten att använda samma typ av reskort oavsett vilken länstaxa som används. Inte

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 Beslutsversion 1(36) ) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 Beslutsversion 2(36) ) Förord I din hand håller du det första regionala trafikförsörjningsprogrammet (RTP) för Östergötland.

Läs mer

Statistikinfo 2014:03

Statistikinfo 2014:03 Statistikinfo 2014:03 Folkmängden ökade med 1681 personer i Linköping 2013 Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 1 681 personer 2013, det är en betydligt större ökning än både 2011 och 2012. Vid årsskiftet

Läs mer

Kollektivtrafikplan Örebro kommun

Kollektivtrafikplan Örebro kommun Datum Änr. Ks xx/xxxx 2012-04-18 Till Örebro läns landsting Kollektivtrafikplan Örebro kommun 2012-2013 Kollektivtrafikplanens omfattning Kollektivtrafikplanen omfattar den regionala kollektivtrafiken

Läs mer

Trafikförändringar vid tabellskifte 10 december 2017

Trafikförändringar vid tabellskifte 10 december 2017 Sidan 1 (6) Trafikförändringar vid tabellskifte 10 december 2017 Söndagen den 10 december är det dags för tidtabellsskifte då görs förändringar i länets kollektivtrafik. Tidtabellsskiftet innebär en översyn

Läs mer

Befolkningsförändringar under 2014

Befolkningsförändringar under 2014 FS 215:1 215-2-19 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändringar under 214 Antalet invånare i Norrköping ökade under 214 med 1 534 personer till 135 283 invånare Antalet födda under året var 1 663 barn, 93 färre

Läs mer

FEMKLÖVERN I REGION SKÅNE

FEMKLÖVERN I REGION SKÅNE FEMKLÖVERNS KOLLEKTIVTRAFIKSATSNINGAR Budgetförutsättningar inför 2012 Mats Persson 25 oktober 2011 Klimatsmarta transporter och jobbpolitik Attraktiv kollektivtrafik underlättar rörligheten att välja

Läs mer

Höghastighetsbanor och regional tågtrafik

Höghastighetsbanor och regional tågtrafik Höghastighetsbanor och regional tågtrafik Trafikverket 21 november 2016 Mårten Levin Vd MÄLAB marten.levin@malab.se 070-7861463 Varför regionaltågstrafik? Befolkningsutveckling i Eskilstuna kommun 105

Läs mer

Nytt trafikutbud i Borlange kommun 2016-08-14

Nytt trafikutbud i Borlange kommun 2016-08-14 Mattias Ahlström 2016-03-09 Nytt trafikutbud i Borlange kommun 2016-08-14 Övergripande fakta Det nya linjenätet liknar på många sätt det tidigare linjenätet, med den stora skillnaden att linje 151/152

Läs mer

Duospårväg i Östgötaregionen Planering och ekonomi Resultat av en fallstudie

Duospårväg i Östgötaregionen Planering och ekonomi Resultat av en fallstudie Rapport 2005:54 25 oktober 2006 Dokumentinformation Titel Duospårväg i Östgötaregionen Planering och ekonomi Resultat av en fallstudie Serie nr Trivector rapport 2005:54 Författare Beställare Daniel Svanfelt,

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012 Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation

Läs mer

Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping

Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping S ÖVERSIKTSPLAN DEL 1 S ÖVERSIKTSPLAN DEL 1 Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping Antagen av kommunfullmäktige i Linköping i juni 20 Antagen av kommunfullmäktige i Norrköping i juni 20 Kuml

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av juli månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av juli månad 2012 2012-08-17 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av juli månad 2012 Lägre aktivitet under juli Juli är semestermånad och det medför en sjunkande aktivitet på länets arbetsmarknad.

Läs mer

Restider med kollektivtrafik till kommunhuvudorter i Linnéstråket

Restider med kollektivtrafik till kommunhuvudorter i Linnéstråket Sidan 1 (7) Restider med kollektivtrafik till kommunhuvudorter i Linnéstråket Kalmar länstrafik har gjort en sammanställning inklusive analys av restider med kollektivtrafik (buss och/eller tåg) och bil

Läs mer

Information och fakta per linje Kalmars nya stadstrafik

Information och fakta per linje Kalmars nya stadstrafik Information och fakta per linje Kalmars nya stadstrafik Linje 401 Länssjukhuset-Kalmar Central-Lindsdals centrum-(läckeby) måndag-torsdag mellan 05.00-24.00 fredag mellan 05.00-02.30 lördag mellan 06.00-02.30

Läs mer

Vad händer i regionbusstrafiken den 9:e december?

Vad händer i regionbusstrafiken den 9:e december? Vad händer i regionbusstrafiken den 9:e december? I och med de stora tidtabellsförändringar som sker i vår tågtrafik, d v s SL-pendeln och Upptåget, ändras i stort sett all anslutande busstrafik. Här presenteras

Läs mer

4 Mälarstäder

4 Mälarstäder 4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Östergötlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Östergötlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Östergötlands län Johan Kreicbergs Östergötland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Dialogmöte Nya infrastrukturplaner Välkomna!

Dialogmöte Nya infrastrukturplaner Välkomna! Dialogmöte Nya infrastrukturplaner 2018-2029 12 maj 2016, kl 13.00-16.30 Linköping Välkomna! Region Östergötland Agenda 13.00 13.05 Inledning, Bengt Nordström, 1:e vice ordf Trafik- och samhällsplaneringsnämnden,

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 Beslutsversion 1(37) 2012-05-29 REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 Beslutsversion 2(37) 2012-05-29 Förord I din hand håller du förslaget till regionalt trafikförsörjningsprogram

Läs mer

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Gnesta kommun. Remissversion 2011-10-24

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Gnesta kommun. Remissversion 2011-10-24 Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyn Gnesta kommun Remissversion 2011-10-24 Förord Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en lagstiftning vars

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget.

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget. TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-21 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Lokalbussar som cirkulerar i Nykvarn KS/2014:373 Medborgarförslag: Förvaltningens

Läs mer

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten MÖLNLYCKE, LINJEUTREDNING PUBLIKATION 2012:03

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten MÖLNLYCKE, LINJEUTREDNING PUBLIKATION 2012:03 Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten MÖLNLYCKE, LINJEUTREDNING PUBLIKATION 2012:03 Titel: Mölnlycke, Linjeutredning Datum: 2012-09-27 Beställare: Härryda kommun Kontakt: Björn Sundén, 031-724

Läs mer

Fritidshusområden 2010

Fritidshusområden 2010 2012-02-10 FOKUS: STATISTIK Fritidshusområden 2010 17 fritidshusområden inom Norrköpings kommun år 2010 Norrköping på 15:e plats av 290 kommuner År 2010 fanns det sammanlagt 1 383 fritidshusområden i Sverige,

Läs mer

Jk Trafikfönfaltningen

Jk Trafikfönfaltningen Jk Trafikfönfaltningen STOCKHOLMS LANS LANDSTING Buss och Fardtjanst Handlaggare Martin Johansson 08-6863610 rnartin.c.johansson@sil.se I 'xl/ V& \IS h Dnr...,..,,..., Infosak. klass Kl (Oppen) Remiss

Läs mer

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Trafik- och samhällsplaneringsnämden Remissvar förslag till Funktionellt prioriterat vägnät Region Östergötland har, har i egenskap av länsplaneupprättare,

Läs mer

Minnesanteckningar från Sakområdessamråd kollektivtrafik, infrastruktur och samhällsplanering (KIS)

Minnesanteckningar från Sakområdessamråd kollektivtrafik, infrastruktur och samhällsplanering (KIS) Minnesanteckningar 1/6 Minnesanteckningar från Sakområdessamråd kollektivtrafik, infrastruktur (KIS) Plats: Sessionssalen, regionhuset, Linköping Tid: Den 2016-04-28 kl. 13.00-15.00 Närvarande: Göran Gunnarsson

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av december månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av december månad 2013 2014-01-14 Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län december 2013 21 480 (10,2 %) 9 590 kvinnor (9,7 %) 11 890 män (10,6 %) 5 390 unga 18-24 år (21,6 %) (Andel av registerbaserade arbetskraften)

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Företagsamhetsmätning Östergötlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Östergötlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Östergötlands län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Östergötlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Effektberäkningar föreslagna trafikförändringar augusti T16 Haninge kommun

Effektberäkningar föreslagna trafikförändringar augusti T16 Haninge kommun Effektberäkningar föreslagna trafikförändringar augusti T16 Haninge kommun Metodbeskrivning... 2 Linje 806 Gullmarsplan - Söderby... 3 Linje 807 Gullmarsplan - Svartbäcken... 3 Linje 809 Gullmarsplan -

Läs mer

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer

Läs mer

Validering Sampers Sydost, version

Validering Sampers Sydost, version Validering Sampers Sydost, version 2016-04 Väg Jämförelse av resultat med nykal respektive oldkal visar på bara små skillnader. På aggregerad nivå är trafikarbetet för personbil på alla länkar med räknat

Läs mer

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Arbetspendlingens struktur i Skåne Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016 FS 2017:4 2017-12-05 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 64 260 personer år 2016. Det var en ökning med 1 700 personer sedan året innan

Läs mer

Företagsamheten 2017 Östergötlands län

Företagsamheten 2017 Östergötlands län Företagsamheten 2017 Östergötlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag

Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag Beslutsunderlag 2014-11-14 Ewa Rosén 0451-288511 Ewa.rosen@skanetrafiken.se Regionala tillväxtnämnden Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag 1. Bakgrund Under år 2016 löper ett antal

Läs mer

2 Förutsättningar marknad och trafik

2 Förutsättningar marknad och trafik 2 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R M A R K N A D O CH T R A FIK 2 Förutsättningar marknad och trafik Ostlänkens trafikering på sträckan Norrköping Linköping definieras utifrån den marknad som finns för nationella

Läs mer

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Fakta Malmö 290 000 invånare (2008) Ökande befolkning för 22 året i rad 174 nationaliteter 47 % är under 35 år 28 000 arbetstillfällen 55 000 arbetspendlar

Läs mer

Uddevalla. Kollektivtrafik

Uddevalla. Kollektivtrafik 2016-05-17 Uddevalla Kollektivtrafik Från Trafikförsörjningsprogram till kundffrrån trafikförsörjningsprogram till kund Dialog om kollektivtrafikens utveckling Steg 1: Övergripande utvecklingsplan & Affärsutvecklings

Läs mer

Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015

Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015 1 (8) HANDLÄGGARE Marika Norrberg 08-535 365 65 Marika.norrberg @huddinge.se Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015 Förslag till beslut Nämnden beslutar

Läs mer

Remiss: Trafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018 (T18)

Remiss: Trafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018 (T18) 25 april 2017 Dnr 2017/114 Samhällsutveckling Helene Olofsson Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Remiss: Trafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018 (T18) Inledning Trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21. Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss

Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21. Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21 Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss Tänk tunnelbana kör spårvagn Möjliga framtida stomlinjer i Norrköping Smedby Befintlig spårväg

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland 2030

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland 2030 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland 2030 Fastställd av Regionfullmäktige 2016-11-23 www.regionostergotland.se SAMMANFATTNING 1 2 SAMMANFATTNING Förord Region Östergötland har rollen att

Läs mer

Komplettering av Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012

Komplettering av Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2013-05-03 Komplettering av Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Kommersiell kollektivtrafik i Skåne... 3 3 Fullt tillgänglighetsanpassade bytespunkter och linjer...

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland -> 2030

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland -> 2030 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland -> 2030 www.regionostergotland.se Beslutad av regionfullmäktige 2016-11-23 Dnr: TSN 2015-268, RS 2016-756 Region Östergötland, 581 91 Linköping Telefon:

Läs mer