Underlag för samråd gällande kapacitetshöjande åtgärder vid sandmagasinet i Svappavaara, Kiruna kommun

Transkript

1 1 (20) Underlag för samråd gällande kapacitetshöjande åtgärder vid sandmagasinet i Svappavaara, Kiruna kommun Till: Delges: Enligt sändlista Erika Andersdotter Linda Andersson Annika Bjelkevik Thomas Bohlin Jan Eriksson Carola Hahr Kenneth Jokinen Lotta Lauritz Dan Lundell Ulf-Arne Nilsson Liselotte Olausson Göran Olovsson Åsa Partapuoli Helena Skoglund Nils Stenberg Malin Suup Annika Tegeback Sara Töyrä Monica Quinteiro Niddi Ögren 1 Bakgrund LKAB bryter sedan början av 1900-talet järnmalm vid gruvor i Kiruna och Malmberget. Under senare år (med start 2010 i Gruvberget) har järnmalm även brutits i dagbrott i Gruvberget, Mertainen och Leveäniemi. Malmen sovras, anrikas och pelletiseras i förädlingsanläggningar i Kiruna, Svappavaara och Malmberget. Malmprodukterna transporteras via järnväg till hamnarna i Luleå och Narvik för vidare transport ut till kund. I Svappavaara finns idag möjlighet att förädla rågods från Kiirunavaaragruvan samt från dagbrottsgruvorna Gruvberget, Mertainen och Leveäniemi. Som ett led i LKAB:s gruvprocess uppkommer årligen stora mängder anrikningssand då sidoberg skiljs från järnmalm i förädlingsprocesserna. För att kunna deponera anrikningssand i magasinen i Svappavaara efter år 2017 utan framtida driftstörningar och problem med dammsäkerhet krävs

2 2 (20) åtgärder på magasinen. LKAB avser därför att ansöka om tillstånd för att höja dammarna samt vidta vissa andra åtgärder enligt vad som beskrivs nedan. De åtgärder som LKAB planerar att utföra vid magasinen kräver tillstånd enligt miljöbalken och till ansökan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) fogas. I ett tidigt skede av MKB-processen skall samråd hållas med Länsstyrelsen och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Innan samrådet skall uppgifter lämnas om den planerade åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. 2 Lokalisering LKAB:s gruvindustriområde i Svappavaara, med dess förädlingsanläggningar med kringverksamhet samt dess dammsystem, är beläget i Kiruna kommun, Norrbottens län, ca 1 km sydväst om samhället Svappavaara, se Figur 1. Avståndet till Kiruna är ca 45 km. Förutom samhället Svappavaara med ca 400 boende är kringliggande område glesbebyggt. Närmaste enstaka bostadsbebyggelse ligger i nuläget vid Vargbacken som ligger drygt 2 km bort från dammsystemet sett. Avveckling av bostäderna på Vargbacken är påbörjad och samtliga fastigheter är förvärvade. Utflyttning kommer att vara slutförd under Avståndet till väg E10 är ca 1 km.

3 3 (20) Figur 1. Översikt av Svappavaara och LKAB:s gruvindustriområde 3 Beskrivning av LKAB:s dammsystem, förtjockare och hantering av vatten Sandmagasinet är ett kombinerat slänt- och dalgångsmagasin som begränsas av dammkropparna A-C och C-H, se figur 2. Spärrvallen, även benämnd C-K, delar magasinet i två delar, en klarningsdel även kallad klarningsmagasinet och en sedimenteringsdel även kallad sandmagasinet. Båda delarna utgör idag deponier för anrikningssand, som är den finkorniga restprodukt som uppstår efter att malmen krossats, malts och anrikats. Därutöver finns ett magasin benämnt recipientmagasinet som utgör klarningssteg för processvattnet. Efter klarning återcirkuleras processvattnet till förädlingsverken via pumpstationer och sjön Metträsk eller bräddas till Liukattijoki via recipientmagasinet och/eller Metträsk. År 2005 anlades sandutlopp i spärrvallen för att öka sandflödet mellan sandmagasinsdelen och klarningsmagasinsdelen och sedan dess deponeras sand i båda delarna av magasinet. Idag är spärrvallen delvis övertäckt av förtjockad anrikningssand och har inte längre någon funktion.

4 4 (20) LKAB har under hösten 2015 utfört vissa förebyggande åtgärder vid magasinen, se figur 3, för att säkra befintlig och framtida produktion i Svappavaara. Åtgärderna har bedömts kunna utföras utan särskilt tillstånd eller anmälan. En flödesväg schaktas till utskov U3 för att erhålla en väl definierad flödesväg som blir lätt att kontrollera. Ledningen för överloppsvatten förlängs mot respektive utskov i syfte att styra mängden varmt överloppsvatten för att undvika frysning vid utskoven. En sänkning av spärrvallens krön utförs för att vidmakthålla samma funktion som nuvarande bräddavlopp i spärrvallen (nuvarande bräddavlopp kommer i förlängningen att överlagras av sand). Därutöver flyttas utsläppet av by-pass -flödet till södra delen av sandmagasinet för att inte störa uppbyggnaden av den brantare sandlutning som fås vid deponering av sand med hög fastgodsandel. För att minimera sandtransport till utskoven U1 och U3 vid höga flöden anläggs dessutom en sidobergspir som förlänger flödesvägen. Piren placeras i princip vinkelrätt ut från damm C-H på gränsen till nuvarande vattenspegel.

5 5 (20) Utskov: Bräddavlopp Munk N Utskov: Munk U1 och U3 H Damm C-H Klarningsmagasinet K C Deponering från öst med hög fastgodsandel Förtjockad deponering Sandmagasinet Metträsk Damm A-C A Nores bro/ Nores damm (utanför foto) Foto: LKAB, juni 2014 Figur 2. Översikt över Svappavaara dammsystem.

6 6 (20) Figur 3. Förebyggande åtgärder som utförs under Anrikningssanden deponeras genom s.k. förtjockad deponering i sandmagasinet, se figur 4. Avfallet från anrikningsverket (innehållande ca 5-10 viktprocent fastgodsandel) leds in i en förtjockare belägen på Gruvberget invid deponisystemet. I förtjockaren tillsätts ett flockningsmedel varpå anrikningssanden förtjockas till en fastgodsandel på ca 70 viktprocent. Ytterligare en förtjockare med samma funktion men högre kapacitet anläggs för närvarande i anslutning till den befintliga förtjockaren i enlighet men en anmälan som gjorts till tillsynsmyndigheten. Anläggningen kommer att drifttas under inledningen av 2016.

7 7 (20) Figur 4. Översiktlig bild över deponi- och yttre vattensystem i Svappavaara. Den förtjockade anrikningssanden läggs ut från underloppet i förtjockaren via en rörledning ner mot sandmagasinet där godset deponeras med en lutning på ca 2-3 %. Utsläppspunkten kommer att flyttas efter i princip magasinets hela östra sida allteftersom deponeringen fortskrider, detta för att åstadkomma ett optimalt utnyttjande av magasinsytan. Förtjockningsanläggningen är utrustad med möjlighet till by-pass i det fall att anläggningen av någon anledning (t.ex. underhåll) inte kan köras. Tillfälligt deponeras då anrikningssanden konventionellt på magasinet i slurryform. Bräddat vatten från förtjockningsanläggningen återgår till processen genom att det återcirkuleras, antingen via återföringsledning direkt till förädlingsverken, eller via recipientmagasinet och Metträsk, se figur 4.

8 8 (20) Vatten från recipientmagasinet pumpas via pumpstation P3 till Metträsk. I recipientmagasinets södra anfang finns även ett nödutskov till Liukattijoki. Utskovet utgörs av en betongkulvert och en kanal som erosionsskyddats med sten- och blockfyllning. Från Metträsk återförs vattnet med hjälp av pumpstation P2 via en högreservoar tillbaka till förädlingsverken. Om verken har behov av ytterligare processvatten sker detta genom intag av vatten från Nores damm. Nores damm har som funktion att reglera nivån i det yttre vattensystemet via Metträsk och kan via fjärrstyrda ventiler tillföra såväl som bortleda vatten till och från Metträsk. Väster om LKAB:s dammsystem rinner dess recipient, Liukattijoki. Möjlighet att släppa ut vatten från systemet finns via följande alternativa vägar: Från Metträsk via styrda ventiler mot Nores damm, från recipientmagasinet via styrda ventiler i pumpstation P3 samt från nödutskov i recipientmagasinet till Liukattijoki. 4 Kapacitetshöjande åtgärder Följande åtgärder planeras: - De östra delarna av damm A-C och damm C-H höjs för att ge utrymme för deponering av förtjockad anrikningssand (hög fastgodshalt). Anrikningssanden som deponeras är avsedd att placeras i formen av en kon ut från berget (lutning prognostiserad till mellan 2 till 3 %). - Damm A-C och C-H höjs även längs sandmagasinets västra sida, men höjningen för dessa delar är betydligt lägre än för de östra delarna av dammarna. Höjningen görs för att möjliggöra en högre vattenspegel (för att undvika risk för inströmning av sand i utskoven även när sandkonen breder ut sig ytterligare) samt tillåta viss deponering av by-pass -flöde (låg fastgodshalt) i denna del av magasinet. Utsläpp av by-pass -flödet är avsett att flyttas så att bypass -flödet släpps i magasinets västra delar. By pass -flödet förväntas ge upphov till en i princip horisontell sandyta (lutning mindre än 0,5 %) i dessa delar.

9 9 (20) - För att skapa utrymme för avsättning av sand från by-pass -flöde i sandmagasinets sydvästra del höjs spärrvallen (C-K) alternativt anläggs en pir uppströms spärrvallen. - Förändring av utskoven: Ett nytt utskov anläggs i den nordvästra delen av magasinet för att säkerställa fullgod avbördningskapacitet. Utskovet utformas och dimensioneras för att klara hela den framtida avbördningen från magasinet. En kanal anläggs nedströms damm C-H för avledning av flödet från det nya utskovet (se ovan) till södra delen av recipientmagasinet. Utskov U3 kommer på sikt att torrläggas, och därefter tas ur drift och pluggas. Utskov U1 bibehålls i drift för reglering av driftsnivå i inledande skede (innan sandkonen breder ut sig fram till utskovet). Därefter kommer även detta utskov att tas ur drift och pluggas. En bred tröskel utformas i den höjda delen av spärrvallen eller, om alternativet med en sidobergspir uppströms spärrvallen väljs, i piren, för att möjliggöra kontrollerad avbördning av ytvatten från området uppströms spärrvallen (från område tidigare benämnt sandmagasinet till område tidigare benämnt klarningsmagasinet ). Om behov uppstår anläggs ett eller två mindre bräddavlopp (ledning genom dammkropp) för utökad dränering av de lågpunkter som uppstår vid dammarnas anfang A och H (se figur 6). Behov av bräddavlopp kan uppstå om läckaget genom de dränerande dammsektioner som kommer att anläggas vid anfangen inte dränerar tillräckligt och vattenansamlingar uppstår som kan försvåra arbetet med uppbyggnad av sandkonen. - Dämningsgräns för vatten: Dämning av vatten uppströms spärrvallen (äldre sandmagasinet ) kommer att tillåtas till en nivå 2 meter under dammkrön för damm A-C, vilket efter full höjning motsvarar nivån +370,5 (RH2000). Dämning av vatten nedströms spärrvallen (äldre klarningsmagasinet ) kommer att tillåtas till en nivå 3 meter

10 10 (20) under dammkrön för damm C-H, vilket efter full höjning motsvarar nivån +361,5 (RH2000). Mindre ansamlingar av vatten kan uppstå invid dammkropparna men ett fribord (skillnad mellan vattenyta och dammkrön) om minst 2 meter kommer att upprätthållas. (Då sandkonen som byggs upp med den förtjockade sanden kommer att luta mot dammarna fås inte en jämn lutning längs med dammarna, varvid mindre indämningar invid dammkropparna kommer att uppstå.) - Fribord för sand: Sand mot dammarna kommer att tillåtas upp till 2 meter under dammkrön. - I samband med dammhöjningen kommer delar av dammarna som tidigare har utsatts för tjälpåverkan att grävas upp och packas om. I samband med dessa arbeten kommer vattennivån i magasinet att tillfälligt sänkas av. En översikt över avsedda förändringar visas i figurerna 5-6. Vid höjning görs även en övergång från RH00 till det nyare höjdsystemet RH2000 (de nya dammkrönen anpassas till nivåer i RH2000). Skillnaden mellan systemen RH00 och RH2000 är i området för sandmagasinet i Svappavaara cirka 72 cm, där nivån +360,00 i RH00 motsvaras av +360,72 i RH2000.

11 11 (20) 9 m 3 m Övergång (lutande krön) 3 m Övergång (lutande krön) 6 m Figur 5. Översikt ungefärliga dammhöjningar och framtida deponering enligt planerade åtgärder. Exakt placering av partier med lutande dammkrön kan komma att justeras (för lämplig anpassning till sandkonens utbredning). Förtjockad sand (hög fastgodsandel) kommer att deponeras från olika utsläppspunkter längs med östra sidan (ungefärlig placering redovisad som fyllda pilar) för uppbyggnad av sandkon. By-pass -sand (låg fastgodsandel) kommer vid behov att släppas från magasinets västra delar och förväntas avsättas med flack lutning. Ungefärlig placering av avsedda utsläppspunkter för by pass -flöde redovisas som ej fyllda pilar i västra delen av magasinet.

12 12 (20) Figur 6. Förändringar på utskoven samt del av spärrvall som är avsedd att höjas (streckad ruta). - Ett nytt utskov anläggs i nordvästra delen av magasinet (röd pil). - Utskovsflöde leds till södra delen av recipientmagasin (blå pil). - Utskov U3 tas ur drift och pluggas. - Utskov U1 bibehålls tills vidare för reglering av vattennivå vid normal drift. - Om behov uppstår anläggs två mindre bräddavlopp (ledning genom dammkropp) för utökad dränering av de lågpunkter som uppstår vid dammarnas anfang (orange streckade linjer vid punkt A och H). Behov uppstår om läckaget genom den dränerande dammsektionen inte är tillräckligt som dränage, och den vattenansamling som uppstår i lågpunkten kan försvåra arbetet med uppbyggnad av sandkonen.

13 13 (20) Damm A-C Krönet på dammkropp A-C är ca m långt och dammen har en högsta höjd av ca 15 m. Dammkrönet lutar längs med dammlinjen och dagens krönnivå varierar mellan +372,0 och +368,0 (RH00). Dammkrönets nivå är som högst i området vid punkt A. Dammen är klassad i konsekvensklass 2 och uppbyggd med en tätkärna av morän. Höjning av dammen kommer att ske i etapper med en dränerad sektion vid anfanget (vid A). Läckage från dammen kommer att ledas mot Metträsk, vilket utgör en del av dagens returvattensystem. Dammkroppen höjs utåt, vilket gör att dammtån flyttas nedåt och dammen breddas ut i nedströmsområdet. I och med höjningen anpassas krönnivåerna till det nyare höjdsystemet RH2000. Efter full höjning (höjning avsedd att ske i etapper) ligger dammkrönet på mellan +377,5 och 372,5 (RH2000) och dammkroppen förlängs i anfanget (vid A) med ca 125 m. Damm C-H Krönet på dammkropp C-H är ca m långt och dammen har en högsta höjd av ca 21 m. Dagens krönnivå är +361,0 (RH00). Dammen är klassad i konsekvensklass 1. Dammen är i princip utformad som en homogen morändamm, med filtermaterial och stödbank på nedströmssidan. Höjning av dammen kommer att ske i etapper, där delar av sträckan kommer att höjas med en tät sektion och delar av sträckan kommer att höjas med en dränerad sektion. Den dränerande sektionen kommer att anläggas från anfanget (punkt H) och fram till att den lutande delen av krönet når nivån för den lägre belägna horisontella delen. Den täta sektionen, kommer att anläggas på sträckan från spärrvallen (punkt C) och fram tills det att dammkrönet börjar luta. Syftet med den täta dammsektionen är att minimera läckage ut ur systemet (läckage genom den dränerande sektionen leds till recipientmagasinet och bibehålls i systemet). Även damm C-H höjs utåt vilket gör att dammtån flyttas nedåt och dammen breddas ut i nedströmsområdet. I och med höjning anpassas krönnivåerna till det nyare höjdsystemet RH2000. Efter full höjning (höjning avsedd att ske i etapper) ligger dammkrön på mellan +371,0 och 364,5 (RH2000) och dammkroppen förlängs i anfanget (vid H) med ca 45 m. Spärrvall (C-K) Krönet på spärrvallen (C-K) är idag ca m långt och vallen har en högsta höjd av ca 12 m. Dagens krönnivå är +367,0 (RH00). Spärrvallen är

14 14 (20) en klass 3-damm uppbyggd av stödfyllning utlagd på deponerad anrikningssand. Höjning av spärrvallen kommer att ske i etapper med en dränerad sektion av stödfyllning på sträckan från punkt C, fram till sektionen där vallen svänger, se figur 6. Spärrvallen höjs inåt med en flack nedströms släntlutning. I och med höjning anpassas krönnivåerna till det nyare höjdsystemet RH2000. Efter full höjning ligger spärrvallens krön på +371,5 (RH2000) på den del av vallen som inte kommer att täckas av sandkonen. I och med sandkonens framtida utbredning (sanden kommer att överlagra de östra delarna av vallen) kommer spärrvallens krönlängd att kortas av till ca 400 m. Alternativt anläggs en sidobergspir med dränerande sektion av stödfyllning upp till nivå +371,5 (RH2000) uppströms befintlig spärrvall. Piren kommer i så fall att ges en längd på ca 400 m. Om detta alternativ väljs kommer spärrvallen att lämnas oförändrad. (Den ytterligare dämning av sand som är nödvändig kommer i så fall att uppnås med hjälp av piren.) Material Material för dammhöjningen utgörs företrädesvis av olika sidobergsfraktioner från LKAB:s produktion samt morän. Nya utskov Det nya utskovet i den nordvästra delen av damm C-H kommer att utformas som kulvertar genom övre delen av dammen. Flödet leds, via ledning placerad på dammslänten, vidare ned till en kanal, som i sin tur leder flödet till södra delen av recipientmagasinet. Avbördningen från området uppströms spärrvall C-K avses säkerställas genom anläggande av en nedsänkning i krönet, samt utflackning av nedströmsslänten på spärrvallen. Eventuellt om behov uppstår anläggs även två mindre bräddavlopp (ledning genom dammkropp) för utökad dränering av de lågpunkter som uppstår vid dammens anfang vid punkterna A och H. Behov uppstår om läckaget genom den dränerande dammsektionen inte är tillräckligt som dränage, och den vattenansamling som uppstår i lågpunkten försvårar arbetet med uppbyggnad av sandkonen. Från myrområdet nedströms södra delen av damm A-C, som idag avvattnas mot Metträsk, kan en utökning av avbördningskapaciteten under Kiviniemivägen, i form av en större vägtrumma, komma att krävas.

15 15 (20) Befintliga utskov Sandmagasinet har två kulvertutskov (munkar), med uppströms reglering via intagstorn med sättar, benämnda U1 och U3. Utskov U3 kommer att tas ur drift och pluggas när det nya nödutskovet är anlagt. Utskov U1 kommer att bibehållas i drift för reglering av vattennivå vid normal drift fram till dess att sandkonens utbredning når utskovet. Därefter kommer även U1 att tas ur drift och pluggas. Av befintliga utskov återstår därefter bara nödutskovet i recipientmagasinet. Recipientmagasinet Inga kapacitetshöjande åtgärder planeras för recipientmagasinet. Instrumentering och tådränage Instrumenteringen kommer att omfatta läckagemätning, mätning av portryck i dammkropp och undergrund samt rörelsemätning. Dränageledningar i dammarna justeras om behov uppstår i och med flytt av dammens nedströmstå (om möjligt bibehålls befintliga dränageledningar). 5 Planförhållanden och markanvändning Inom området gäller: - Översiktsplan för Kiruna kommun, antagen av kommunfullmäktige I gällande översiktsplan för Kiruna kommun anges att det sökta området skall användas för gruvindustri. Området för dammsystemet ligger inom mark som anvisats för gruvindustri enligt minerallagen. Hela Svappavaara gruvindustriområde är av Sveriges geologiska undersökning (SGU) utpekat som riksintresse för utvinning av värdefulla ämnen och mineral enligt 3 kap 7 miljöbalken. Flyttleder och svåra passager av riksintresse för rennäringen enligt 3 kap 5 miljöbalken finns utpekade norr och söder om dammsystemet för Gabna respektive Laevas samebyar. Riksintresset ligger som närmast ca 500 meter söder om dammsystemet. Markerna närmast Svappavaara ingår i samebyarnas året-runt-marker men används i huvudsak för vinter- och rastbete.

16 16 (20) Torne- och Kalix älvsystem utgör riksintresse för friluftsliv och för naturvård enligt 3 kap 6. Recipienten Liukattijoki utgör riksintresse i dess egenskap som biflöde till Torne älv. Torne älvsystem är också, tillsammans med dess biflöden, avsatta som Natura 2000-områden och innehar skydd enligt 7 kap 27 miljöbalken. Samtliga Natura 2000-områden är klassade som riksintressen. Väg E10 samt järnvägen (Råtsi-Svappavaara) utgör riksintresse för kommunikation enligt 8 kap 7 miljöbalken. Delar av Gruvberget och Svappavaara samhälle är avsatt som riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap 6 miljöbalken. Den nu planerade dammhöjningen bedöms inte inverka negativt på något av ovan nämnda områdesskydd. En översikt över påverkansområdet för dammhöjningen redovisas i figur 7.

17 17 (20) Svappavaara Gruvberget LKAB dammsystem LKAB förädlingsanläggningar Leveäniemi dagbrott Figur 7. Påverkansområde för planerad dammhöjning i förhållande till befintlig markanvisning (brun streckad linje) samt omdragning av Kiviniemivägen (svarta heldragna linjer i sydvästra resp. nordvästra delen av dammsystemet).

18 18 (20) 6 Översiktlig förutsedd miljöpåverkan Eftersom dammkroppen höjs utåt flyttas dammtån nedåt och dammen breddas ut i nedströmsområdet. Detta medför att Kiviniemivägen kommer att ges en ny dragning på två ställen där den nya dammtån når över nuvarande sträckning för vägen. Även kraftledningen som nu sträcker sig utefter Kiviniemivägen kommer delvis måsta dras om. Från myrområdet nedströms södra delen av damm A-C, som idag avvattnas mot Metträsk, kan en utökning av avbördningskapaciteten under Kiviniemivägen, i form av en större vägtrumma, komma att krävas. För uppsamling av läckagevatten anläggs ett dike från punkt C mot Metträsk. Diket kommer att ledas i trumma under Kiviniemivägen och gå parallellt med vägen mot Metträsk. Vid anläggningsarbetena kommer viss grumling uppstå. LKAB har för avsikt att vidta erforderliga åtgärder i form av exempelvis anläggande av siltgardiner för att undvika att grumling når recipienten Liukattijoki. De tillkommande miljöeffekter som den planerade åtgärden innebär är, med undantag för det utökade markanspråket, temporära och uppstår främst under anläggningstiden, då maskiner som truckar, lastbilar, traktorer och grävmaskiner kommer att användas. De emissioner som kan väntas är utsläpp till luft samt buller genom ökade transporter av material. Eftersom avståndet till närmsta bostadsområde är drygt 2 km bedöms buller från anläggningsarbetena inte verka störande för närboende. Även damning kan förekomma då materialtransporterna sker på grusvägar. LKAB har för avsikt att vidta damningsbekämpande åtgärder (främst i form av bevattning) vid behov för att minska ev. olägenheter från damning. 7 Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan kommer att inkludera dels en teknisk beskrivning och dels en miljökonsekvensbeskrivning, där samrådsprocessen utgör en viktig del. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer effekterna av planerade åtgärder att belysas. Därutöver kommer även nollalternativet beskrivas, det vill säga att kapaciteten i magasinen inte utökas.

19 19 (20) Aspekter som kommer att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen är bland annat: Fysiska förhållanden såsom områdesbeskrivning, skyddade områden och riksintressen samt ev. påverkan på dessa Utsläpp till luft, vatten och mark Damning och buller Transporter Påverkan på rennäringen Konsekvenser vid dammbrott miljö och människoliv Avfallshanteringsplan Hushållning med naturresurser Tillsyn och kontroll Förebyggande av risker vid onormala situationer 8 Kontaktpersoner Synpunkter i det aktuella ärendet kan lämnas genom att skicka e-post eller brev till nedan angiven kontaktperson (Viveka Nordanfjäll Roslin). LKAB uppskattar om även de som inte har något att erinra mot den planerade verksamheten meddelar detta skriftligen till LKAB. Synpunkter skall vara LKAB tillhanda senast den 11 december Miljöfrågor: Viveka Nordanfjäll Roslin Adress: Sweco, Kaserngatan 14, Kiruna Telefon: e-post: viveka.roslin@sweco.se Tekniska frågor: Kenneth Jokinen Telefon: e-post: kenneth.jokinen@lkab.com

20 20 (20) Sändlista Länsstyrelsen i Norrbottens län Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Kiruna kommun, Miljökontoret Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Kammarkollegiet SGI, Statens geotekniska institut Laevas sameby Gabna sameby Statens Fastighetsverk Vattenfall Kiviniemivägens vägsamfällighet Svappavaara bysamfällighet