Kompletterande samråd enligt miljöbalkens 6 kap 4, med anledning av att Boliden planerar att ansöka om nytt tillstånd för Kristinebergsgruvan

Transkript

1 16 maj 2012 Boliden Mineral AB Kompletterande samråd enligt miljöbalkens 6 kap 4, med anledning av att Boliden planerar att ansöka om nytt tillstånd för Kristinebergsgruvan 1 Inledning Boliden Mineral AB (Boliden) äger 5 producerande bas- och ädelmetall gruvor i Skelleftefältet med ett centralt anrikningsverk i Boliden. Boliden bedriver dessutom ett intensivt och framgångsrikt prospekteringsarbete i Skelleftefältet. Gruvan i Kristineberg, Lycksele kommun, drivs i enlighet med tillstånd från Koncessionsnämnden från År 1999 infördes Miljöbalken. Mot bakgrund av detta har Bolaget för avsikt att ansöka om nytt tillstånd för verksamheten vid Kristinebergsgruvan i enlighet med Miljöbalken. Lokaliseringen av Kristinebergsgruvan har markerats på översiktskartan i bilaga 1. Samråd har tidigare hållits vid ett flertal tillfällen, både med myndigheter och med allmänhet. Ett kompletterande samråd hölls den 9 maj med länsstyrelsen i Västerbotten och Lycksele kommun. Då arbetet med framtagande av ansökan dragit ut på tiden och vissa justeringar skett (f.f.a. vad gäller efterbehandlingsmetod för magasin 4) vill Boliden även ge utökad samrådskrets möjlighet att lämna synpunkter i ärendet. Med detta samrådsunderlag som utgångspunkt söker Boliden fortsatt samverkan med remissmyndigheterna, närboende, rennäringen och övriga berörda för erhållande av ett för den förestående tillståndsprövningen tillräckligt underlag. Den planerade ansökan kommer att omfatta den fortsatta verksamheten vid gruvan, dvs både den miljöfarliga verksamheten och vattenverksamheten (länshållning av gruvvatten). Ansökan omfattar även efterbehandlingen av industriområdet, gruvan samt magasin 4. 2 Obligatoriska uppgifter för samrådet När det gäller den planerade verksamhetens omfattning och utformning samt förutsedd miljöpåverkan m m hänvisas till avsnitt 4 och 5 nedan. I detta avsnitt redovisas information som utgår ifrån länsstyrelsernas önskemål om innehållet i samrådsunderlag i allmänhet.

2 2(8) Administrativa uppgifter: Boliden Mineral AB Boliden org.nr Bolagets verksamhet i Kristineberg bedrivas huvudsakligen inom fastigheten Kristineberg 1:215, som ägs av Boliden. Kontaktperson och projektledare är Emma Rönnblom-Pärson med adress enligt ovan och med direkttelefon telefon samt med adress emma.ronnblomparson@boliden.com. Kod enligt FMH: A Lokalisering: Den befintliga och planerade verksamheten är belägen i Kristineberg ca 60 km norr om Lycksele och ca 92 km västnordväst om Boliden, inom Lycksele kommun, se bilaga 1. Alternativa lokaliseringar saknar relevans eftersom det handlar om en befintlig verksamhet vars lokalisering styrs av mineraliseringens läge. Inom gruvområdet kan det specifika läget och utformning av anläggningar i viss mån justeras för att minimera påverkan, men även dessa är idag huvudsakligen byggda och i bruk. Planförhållanden m m: Industriområdets lokalisering framgår av översiktskartan i bilaga 1. Boliden är markägare. Kristinebergsgruvan är belägen intill samhället Kristineberg, Västerbottens län, Lycksele kommun. Närmaste bebyggelse finns ca 500 m sydost om industriområdet. Recipient till gruvan är Vormbäcken, vilken via Vormträsket mynnar i Vindelälven. I gällande översiktsplan som antagits av Lycksele kommun år 2006 betecknas området kring den befintliga Kristinebergsgruvan som riksintresse för mineralnäringen. Ett annat riksintresseområde, som även utgör Natura 2000, är nationalälven Vindelälven med käll- och biflöden. Vormbäcken som är ett biflöde till Vindelälven ingår därmed i det skyddade området. Inom Vindelälvens avrinningsområde pågår ett större miljöåterställningsprojekt. Inga övriga riksintressen eller skyddade områden bedöms beröras av befintlig eller planerad verksamhet.

3 3(8) 3 Gällande tillstånd Verksamheten i Kristineberg bedrivs under ett tillstånd från 1979 enligt miljöskyddslagen (Koncessionsnämnden 14/79). Efter detta har ytterligare tillstånd tillkommit rörande vattenhantering och utsläpp till vatten (Koncessionsnämnden 131/91; 132/97; 111/98). Tillståndet medger brytning av upp till 750 kton malm per år vid Kristinebergsgruvan. I ett separat ärende har beslut rörande efterbehandling av sandmagasinen 3 och 4 beviljats tillstånd (Koncessionsnämnden 133/95, ; Miljödomstolen M511/99 och M430/99, ). Efterbehandlingen av magasin 3 har i princip avslutats emedan arbetena på magasin 4 inte genomförts i någon betydande omfattning, se avsnitt 5.7. Tillståndet för efterbehandlingsåtgärderna för magasin 4 har därför förfallit. Denna ansökan avser den verksamhet som Boliden avser att bedriva framgent vid Kristinebergsgruvan samt efterbehandling av industriområdet, gruvan och magasin 4. Detta innebär i princip en prövning av befintlig verksamhet med den skillnaden att produktionsnivån avses att ökas till maximalt 850 kton/år (avsnitt 4). 4 Planerad verksamhet Dagens gruvverksamhet vid Kristinebergsgruvan bedrivs i en underjordsgruva där malm och gråberg bryts. I anslutning till gruvan finns även ett relativt stort industriområde som innehåller 4 utbrutna dagbrott och ett antal byggnader/anläggningar med olika servicefunktioner för gruvdriften. Malmen som uppfordras från gruvan fraktas med lastbil till det centrala anrikningsverket i Boliden, ca 92 km från gruvan. I retur transporteras cyklonerad anrikningssand som används för återfyll av gruvan. Uppumpat gruvvatten renas i ett reningsverk innan det avbördas till recipienten, via magasin 3 och 4. Fram till 1991 anrikades malmen från hela Kristinebergsområdet i anrikningsverket som fanns på industriområdet. Anrikningsverket är idag rivet liksom ett antal andra byggnader som saknade funktion. Andra överblivna byggnader har sålts till andra verksamhetsutövare men finns kvar intill området. Verksamheten vid Kristinebergsgruvan planeras även framledes att bedrivas på i princip samma sätt som idag med två huvudsakliga förändringar: 1. Mineraltillgångarna inklusive de nya fyndigheterna i Kristinebergsgruvan bedöms idag innehålla ca 10 Mton antagen mineraltillgång. Prospektering ger hela tiden nya tillskott. För att rationalisera och upprätthålla en ekonomiskt lönsam produktion i gruvan avser Boliden att investera i förbättrad infrastuktur samt öka den årliga malmproduktionen i gruvan till maximalt 850 kton/år, dvs en ökning med 100 kton/år i jämförelse med den idag tillståndsgivna produktionsnivån på 750 kton malm/år.

4 4(8) Verksamheten planeras och dimensioneras för en årlig produktion av 800 kton/år, men eftersom mindre variationer kan förekomma mellan åren avser Boliden att söka för en produktionsnivå på 850 kton/år vilket även täcker in dessa mindre variationer i de fall produktionen skulle gå bättre än förväntat. 2. En ny efterbehandlingsplan har utarbetats för hela verksamheten vid Kristinebergsgruvan. Planen innebär att magasin 4 används för fortsatt deponering av slam från vattenrening tills dess vattenrening upphör varefter magasinet efterbehandlas med kvalificerad moräntäckning istället för som tidigare tillståndsgivet genom överdämning. Vidare kommer gråbergsdeponin att efterbehandlas successivt med kvalificerad moräntäckning. 3. Förändringar av dammkonstruktioner: Eftersom behovet av att reglera flödet i Vormbäckens övre del inte längre föreligger ansöker Boliden om tillstånd för utrivning av befintligt utskov och återställning av bäckfåran som medger fiskvandring. Vidare har dammsäkerhetshöjande åtgärder utförts på magasin 4 där ett nytt extrautskov har byggts för att klara de flöden som skulle uppkomma vid ett 1000 års regn i enlighet med rekommendationer från genomförda utredningar. Vidare kommer dagens ordinarie utskov, vilket utgörs av en munk, att ersättas med en fördjupning i det nya extrautskovet. Härmed kan en genomföring genom dammen elimineras. Vidare kommer frågor som inte berörts vid tidigare prövningar (energihushållning, avfallsminimering m.m.) att belysas vid den aktuella prövningen. En skiss över det befintliga industriområdet inklusive sandmagasinsområdet i Kristineberg redovisas i bilaga 2. 5 Miljökonsekvenser 5.1 Konsekvenser för rennäringen Den fortsatta verksamheten, inklusive de planerade förändringarna, i Kristineberg bedöms inte leda till några förändrade konsekvenser för rennäringen. Ingen ytterligare mark tas i anspråk. 5.2 Utsläpp till luft Utsläpp till luft från verksamheten, dvs från sprängning, lastning, transport av malm och gråberg samt transporter till och från gruvan bedöms under drift komma att medföra utsläpp av:

5 5(8) NO x, CO, CO 2, HC, SO 2 och partiklar. Utsläppen har bedömts utifrån beräknad sprängmedelsförbrukning samt genom den transportutredning som genomförts. Utsläppen till luft bedöms komma att öka i proportion mot den planerade produktionsökningen. Diffus damning bedöms komma att ske från industriområdet i begränsad omfattning. Det är i första hand vid lagring, lastning, lossning och interna transporter som damning bedöms komma att ske varför en rad skyddsåtgärder införts. Mätningar av inandningsbara partiklar i luft (PM10) har genomförts i Kristinebergs samhälle som underlag för en bedömning av verksamhetens påverkan på luftmiljön. 5.3 Utsläpp till vatten Verksamheten i Kristineberg kommer även framgent att generera utsläpp till vatten. Potentiellt förorenat vatten samlas upp och renas vid reningsanläggningarna (vattenreningsverket och kalkstationen) vid gruvan. Renat vatten avbördas till Vormbäcken som mynnar i Vindelälven. Utsläppen och miljökonsekvenserna har bedömts utifrån dagens utsläppssituation, förväntad vattenkvalitet på renat vatten, förväntad effekt av planerade efterbehandlingsåtgärder samt förväntade flöden och vattenkvalitet i recipienten. En rad recipientundersökningar har genomföras de senaste åren vilka ger ett omfattande underlag för bedömning av recipientens status. Hydrogeologiska studier har också genomförts. 5.4 Länshållning av gruvvatten För att möjliggöra gruvbrytning måste gruvan hållas läns under drift. Inströmmande grundvatten pumpas i flera steg upp till ytan där det renas innan det släpps ut till recipienten. Mängden uppumpat gruvvatten bedöms komma att öka i takt med att gruvan blir djupare och breder ut sig. En hydrogeologisk utredning har genomförts för att bedöms hur gruvvattenmängden kommer att förändras i framtiden och vilken påverkan länshållningen av gruvan kan medföra. 5.5 Restprodukter och avfallsminimering Vid den befintliga verksamheten i Kristinebergsgruvan liksom i den planerade verksamheten framgent kommer både s.k. branschspecifikt avfall och icke branschspecifikt avfall att generaras. Det branschspecifika avfallet utgörs av det gråberg som i undantagsfall tranporteras upp ur gruvan, emedan det icke branschspecifika avfallet i princip är allt annat avfall som genereras vid anläggningen. Boliden har för avsikt att deponera det branschspecifika avfallet direkt i de utbrutna dagbrott som finns på industriområdet, i den mån det inte används som ballastmaterial eller återfyll i underjordsgruvan. Nyligen genomförd prospektering har dock indikerat att det finns mineraltillgångar i anslutning till dagbrotten varför dagbrottsdeponering stoppats tills det utretts huruvida fortsatt deponering i dagbrotten skulle kunna försvåra en

6 6(8) utvinning av dessa mineraltillgångar. Tills vidare har därför deponering på gråbergsupplaget återupptagits. För det icke branschspecifika avfallet gäller att rutiner för omhändertagande av olika avfallsfraktioner kontinuerligt ses över och interna instruktioner revideras regelbundet inom Boliden. Målet är bland annat att skapa ökad källsortering och ökad återvinningsgrad av allt fler materialslag. Beräknade årliga mängder av olika avfallskategorier och rutiner för omhändertagande redovisas i MKB. 5.6 Buller och vibrationer Verksamheten ger upphov till buller (lastning och transport av berg, uppvärmning av ventilationsluft, ventilation, etc) och vibrationer (sprängning). För verksamheten i Kristineberg bedöms inga nämnvärda förändringar jämfört med dagens störningsnivåer. Boendemiljön bedöms därför inte påverkas nämnvärt av den planerade produktionsökningen. Här bedöms riktlinjer vad gäller buller och vibrationer med marginal kunna innehållas. Den nyligen genomförda flytten av tilluftsschaktet har medfört sänkta bullernivåer i Kristinebergs samhälle. 5.7 Energihushållning Boliden bedriver inom Affärsområde Gruvors arbete med ständiga förbättringar i enlighet med SS EN 16001:2009, OHSAS och ISO ett kontinuerligt arbete för att minimera hälso- och miljöpåverkan från verksamheten. Under år 2006 infördes och certifierades ett energiledningssystem enligt SS EN 16001:2009. I detta arbete studerades hela verksamheten vid Kristinebergsgruvan med avseende på energieffektivitet. År 2010 genomfördes en omfattande energikartläggning för Kristinebergsgruvan. Genomförd energikartläggning visade på ett antal möjligheter till energibesparingar utifrån vilka ett årgärdsprogram utarbetats och är under genomförande. Ett steg i det kontinuerliga arbetet är att systematisera rutiner vid inköp av varor och tjänster som har bärighet på de betydande miljöaspekterna och som verksamheten har rådighet över. En energianalys och ett medvetet val rörande energieffektivitet görs för varje projekt och komponent som köps. En av de betydande energi och miljöaspekterna för Kristinebergsgruvan är användning av fossila bränslen och utsläpp av koldioxid, varför ett antal rutiner vid upphandling av transporttjänster är implementerade i verksamheten. Den planerade produktionsökningen bedöms komma att leda till en ökning i energiförbrukningen som i princip är proportionell mot ökningen i produktion.

7 7(8) 5.8 Efterbehandling Vid brytning av sulfidhaltiga mineralfyndigheter utgör oftast potentiell uttransport av sura och metallhaltiga lakvatten den största risken i ett långtidsperspektiv för allvarliga miljökonsekvenser. I Kristineberg har gruv- och anrikningsverksamhet pågått i mer än 60 år vilket gett upphov till en komplex föroreningssituation. Den planerade verksamheten i Kristinebergsgruvan kommer att utformats så att uppkomsten av sura lakvatten minimeras både under driftsperioden och i långtidsfasen. En viktig åtgärd är att verksamheten utformas så att minimal mängd gråberg behöver brytas och deponeras. Den gråbergsmängd som kommer att brytas och tas upp ur gruvan kommer tills vidare att deponeras på gråbergsupplaget. Så fort det klarlagts huruvida det är möjligt att fortsätta dagbrottsdeponeringen utan att försvåra brytningen av de mineraltillgångar som identifierats i anslutning till dagbrotten kommer gråberget att deponeras i befintliga dagbrott och därmed möjliggöra en bättre efterbehandling av dagbrotten och underjordsgruvan. Underjordsgruvan kommer efter avslutad drift att vattenfyllas på naturlig väg efter det att gruvdriften har upphört varvid vittring av blottade sulfider minimeras. Alla de sulfidhaltiga fyllnadsmassor som över åren användts som fyllnadsmaterial på industriområdet kommer att grävas upp och slutligt deponeras i de utbrutna dagbrotten som därefter täcks med kvalificerad moräntäckning. Gråbergsupplaget kommer att efterbehandlas efter hand. I en första fas kommer befintligt upplag att efterbehandlas och vid avslutad drift kommer eventuellt nytillkommet gråberg att efterbehandlas. Det är nu mer än 10 år sedan magasinen 1, 1B och 2 efterbehandlades. Surt metallhaltigt lakvatten dränerar i viss mån fortfarande från det efterbehandlade området, helt i linje med förväntningarna, vilket gör att kalkstationen mellan magasin 3 och 4 inte kan tas bort inom de närmaste åren. Kalkstationen renar dessutom gruvvatten som av olika anledningar inte kunna behandlas i reningsverket. Detta gör att magasin 4 inte kan slutligt efterbehandlas eftersom producerat kalkslam sedimenterar i detta magasin. En grundlig utvärdering av olika efterbehandlingsalternativ för magasin 4 har gjorts innan slutligt val av efterbehandlingsaltenativ för magasinet skett. En fördjupad dammsäkerhetsutredning (FDU) har bl.a. genomförts och ligger till grund för detta val av slutlig efterbehandlingsmetod för magasin 4. Genomförd FDU anser det olämpligt att efterbehandla magasin 4 genom överdämning. Boliden har därför arbetat fram en ny efterbehandlingslösning som innebär kvalificerad moräntäckning av magasin 4 efter avslutad drift av magasinet. Efterbehandlingen av magasin 3 håller på att slutföras. 5.9 Övrigt Dammarna vid magasin 3 och 4 har riskklassificerats och DTU-manual upprättats i enlighet med GruvRIDAS. Dammarna följer ett stipulerat program för revisioner och uppföljning. I samband med utarbetning av efterbehandlingsmetod för magasin 4 genomfördes en fördjupad dammrevision (FDU). Risken för andra typer av olyckor som skulle kunna leda till allvarliga

8 8(8) miljökonsekvenser vid den planerade verksamheten bedöms som relativt liten. Normal praxis gäller i samband med sprängning. Mycket få kemikalier kommer att hanteras på området. Petroleumprodukter kommer att hanteras sparsamt och då på hårdgjorda ytor. Diesel kommer att förvaras säkert samt med uppsamlingsmöjligheter för läckage som minst motsvarar tankarnas volym. Tankning kommer även i fortsättningen att ske på impermeabiliserad yta med möjlighet till uppsamling Synpunkter Med hänsyn till ovanstående anhåller bolaget om synpunkter beträffande den kommande ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Synpunkter lämnas skriftligen till: Emma Rönnblom-Pärson Boliden Mineral AB Boliden eller via e-post: emma.ronnblom-parson@boliden.com För att era synpunkter på bästa sätt skall kunna beaktas i arbetet med ansökan ber vi om era synpunkter senast den 15 juni, Boliden den 22 maj 2012 Boliden Mineral AB Emma Rönnblom-Pärson Projektledare Stab Gruvor Miljö