Rättelse/komplettering

Transkript

1 SVEA HOVRÄTT Avdelning 13 Rotel 1307 Mål nr Rättelse/komplettering Dom, Rättelse, Beslutat av: hovrättsrådet Liselotte Rågmark Rättelse jämlikt 17 kap. 15 första stycket rättegångsbalken: Domslutet punkten 2. A) villkor 8, första strecksatsen rättas på så sätt att "...40 milj. kr... " lyder "...40 milj. ton...".

2 SVEA HOVRÄTT Rotel 1307 DOM Stockholm Mål nr Sid 1 (30) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, miljödomstolen, deldom i mål nr M KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. Beatrice Pontén, Karl Gustavsgatan 19, Göteborg 2. Jesper Andersson, Glimmervägen 6, Lycksele Ombud för 1 och 2: Henrik Pontén, Karl Gustavsgatan 19, Göteborg 3. Rolf Eriksson, Linnévägen 10 C, Lycksele 4. Naturvårdsverket, Stockholm KLAGANDE OCH MOTPART Lappland Goldminers AB Ombud: Advokat Mats Björk, Alrutz' Advokatbyrå AB, Box 7493, Stockholm MOTPARTER 1. Länsstyrelsen i Västerbottens län, Umeå 2. Räddningsverket, Karlstad SAKEN Tillstånd att anlägga och driva en gruva med processverk m.m. vid Fäbodliden, Lycksele kommun MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT 1. avslår Naturvårdsverkets yrkande om förordnande av sakkunnig i målet. 2. ändrar miljödomstolens dom endast på följande sätt. A) Villkor 8 och 20 får följande ändrade lydelse. 8. Tillståndet är för sin giltighet beroende av att Lappland Goldminers AB ställer säkerhet för kostnaderna för det avhjälpande av en miljöskada och de andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda. Säkerheten ska utgöra dels ett belopp om 5 milj. kr innan tillståndet tas i anspråk, dels ett belopp om 20 milj. kr innan anläggningsarbeten för sandmagasin eller industriområde påbörjas och därefter, i slutet av varje kvartal, - 0,02 kr per ton bruten malm och gråberg intill 40 milj. kr för efterbehandlingen av gruvan, Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2290 Birger Jarls Torg måndag fredag Stockholm E-post: svea.hovratt@dom.se 09:00-15:00

3 Sid 2-0,90 kr per ton bearbetad malm intill 10 milj. ton, - 0,80 kr per ton bearbetad malm intill 25 milj. ton, - 0,35 kr per ton bearbetad malm intill 45 milj. ton och därefter - 0,30 kr per ton bearbetad malm för efterbehandling av sandmagasinet, - 0,15 kr per ton deponerat gråberg och diabas intill 30,4 milj. ton för efterbehandlingen av upplagen. Bolaget ska varje år till länsstyrelsen redovisa behovet av och kostnaden för resterande efterbehandling. Om avsatta medel i väsentlig grad överstiger beräknade kostnader får länsstyrelsen medge att säkerheten sänks. Om avsatta medel ger vid handen att säkerheten på sikt inte är tillräcklig får länsstyrelsen besluta att bolagets säkerhet ska höjas. Säkerheten ska prövas av miljödomstolen. 20. Bolaget ska årligen till tillsynsmyndigheten redovisa den successiva efterbehandling som bolaget utför. Vidare ska bolaget senast tolv månader efter driftstart ha dokumenterat de strategier och metoder som ska tillämpas under drifttiden med syftet att ta fram slutliga efterbehandlingsåtgärder och redovisa detta till tillsynsmyndigheten. En slutlig efterbehandlingsplan ska lämnas in till tillsynsmyndigheten i god tid innan verksamheten upphör eller det blir aktuellt med slutlig efterbehandling av något delområde. B) Till villkor 11 ska läggas ett fjärde stycke med följande lydelse Verifiering av sandmagasinets dammars konstruktion efter avslutad deponering ska delrapporteras till tillsynsmyndigheten vart femte år och slutrapporteras efter 30 år. Delrapporterna ska innehålla en prognostisering av dammarnas möjlighet att efter 30 år kunna betraktas som långtidsstabila konstruktioner. I delrapporterna ska dessutom redogöras för behov och planerat utförande av eventuella korrigerande åtgärder för att uppnå det långsiktiga målet. Samtliga rapporter ska tas fram av oberoende experter. Samråd ska ske mellan bolaget och de oberoende experterna angående vilka åtgärder som ska vidtas. De korrigerande åtgärderna ska vidtas i enlighet med vad som beslutas vid samrådet. Vid oenighet får tillsynsmyndigheten avgöra frågan. C) För tillståndet ska därutöver följande nya villkor gälla. 22. Lutningen av portrycklinjen genom sanddammarna och stranden ska vara mindre än halva friktionsvinkeln för material i dammen respektive stranden. 23. Dammarna ska dimensioneras med en säkerhetsfaktor på minst 1,5 från stabilitetssynpunkt, även för belastningsfallet med igensatta filter. 24. Där dammarna skulle komma att underlagras av lera, ska lerlagret bortschaktas i den omfattning lerans skjuvhållfasthet bedöms vara otillräcklig.

4 Sid En stödbank av lämpligt gråberg ska läggas mot norra sanddammens nedströmsslänt. Stödbanken ska anläggas i enlighet med de principer som ligger bakom stödbankens utformning såsom den visas på ritningen i Bilaga 3 till SWECO:s PM , som i sin tur utgör Bilaga 3 till SWECO:s PM , som i sin tur utgör Bilaga 10 till s aktbilaga 61. Anläggandet får ske successivt i höjdled så att stödbanken når full höjd när norra sanddammen når full höjd. 26. Lappland Goldminers AB ska senast den 1 april 2009 till tillsynsmyndigheten ge in en avfallshanteringsplan enligt 35 förordningen (2008:722) om utvinningsavfall samt inom samma tid redovisa hur det i övrigt säkerställs att bestämmelserna i förordningen följs. 27. Efterbehandling av sandmagasinets torra del ska ske med minst 20 cm morän. D) Under rubriken Delegeringar ska följande strecksatser läggas till. - höjning respektive sänkning av den ekonomiska säkerheten i enlighet med vad som framgår av villkor 8 - eventuella korrigerande åtgärder enligt villkor 11 - de villkor som slutlig efterbehandlingsplan kan föranleda (villkor 20). E) Under rubriken Skadereglering med enskilda m.m. ska åttonde strecksatsen ha följande ändrade lydelse. - Lycksele Fäbodliden 1:41 med kr 3. Med ändring av s beslut den 30 maj 2008 förordnar att tillståndet får tas i anspråk även om denna dom inte vunnit laga kraft. I de delar som avser vattenverksamhet får tillståndet endast tas i anspråk om Lappland Goldminers AB hos länsstyrelsen ställer sådan säkerhet som föreskrivs i 22 kap. 28 första stycket miljöbalken. YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN Naturvårdsverket har framställt följande yrkanden. Villkor 7 yrkas få följande lydelse. Innan gruvbrytning påbörjas ska Lappland Goldminers AB (bolaget) ge in en handlingsplan rörande hanteringen av gråberg till tillsynsmyndigheten, bland annat med redovisning av hur inert gråberg ska identifieras och särskiljas. Villkor 8 yrkas få följande lydelse. Tillståndet är för sin giltighet beroende av att bolaget ställer säkerhet för kostnaderna för det avhjälpande av en miljöskada och de andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda. Säkerheten ska utgöras av dels ett belopp om 5 miljoner kr innan

5 Sid 4 tillståndet tas i anspråk, dels ett belopp om 20 miljoner kr innan anläggningsarbeten påbörjas. Innan deponeringen påbörjas ska bolaget ställa en ekonomisk säkerhet om 77 miljoner kr för efterbehandlingen av deponierna samt en säkerhet för underhåll, övervakning och kontroll av efterbehandlingsåtgärderna under minst 30 år. Säkerheten ska prövas av miljödomstolen. Det yrkas att följande tillägg görs till villkor 11. Verifiering av sandmagasinets dammars konstruktion efter avslutad deponering ska delrapporteras till tillsynsmyndigheten vart femte år och slutrapporteras efter 30 år. Delrapporterna ska innehålla en prognostisering av dammarnas möjlighet att efter 30 år kunna betraktas som långtidsstabila konstruktioner. I delrapporterna ska dessutom redogöras för behov och planerat utförande av eventuella korrigerande åtgärder för att uppnå det långsiktiga målet. Samtliga rapporter ska tas fram av oberoende experter. Samråd ska ske mellan bolaget och de oberoende experterna angående vilka åtgärder som ska vidtas. De korrigerande åtgärderna ska vidtas i enlighet med vad som beslutas vid samrådet. Villkor 20 yrkas få följande lydelse. Bolaget ska till tillsynsmyndigheten ge in en detaljerad efterbehandlingsplan senast och innan någon deponering får påbörjas. Denna plan ska ange vad för avfall som deponeras och dess egenskaper, hur avslutning och efterbehandling av deponeringsverksamheten kommer att utföras, vad man avser att uppnå med åtgärderna på kort och lång sikt, vilket underlag man har för att anta att åtgärderna kommer att leda till de förväntade effekterna, hur man avser att följa upp att åtgärderna fungerar som avsett samt vilka åtgärder som kommer att vidtas om åtgärderna inte uppfyller den miljömässiga nivå som man har avsett med efterbehandlingen. I planen ska även anges vilken successiv efterbehandling som planeras. Planen ska vara kostnadssatt. Planen ska revideras vart femte år. Vid revidering av planen ska redovisas den successiva efterbehandling som utförts. Det yrkas att följande föreskrivs som ytterligare villkor för tillståndet. - Den torra delen av sandmagasinet ska ha en täckning av åtminstone 0,5 meter morän för att skydda människor från att exponeras för avfallet långsiktigt och de delar som ska vegeteras med buskar och träd ska ha en täckningen av åtminstone en meter morän för att dessa växter ska kunna etableras utan kontakt med anrikningssanden. Täckning och vegetationsetablering ska utformas så att avrinningen från deponin inte skadar täckningen även under extrema förhållanden. - Dammarna ska utformas så att deras funktion, efter avslutad deponering och sett i ett långtidsperspektiv, utan övervakning och underhåll, bibehålls så att risken för incidenter förebyggs, med ett tryckfall över dammen respektive sandstranden som närmar sig vad som kan betraktas som en hydraulisk gradient stabil mot inre erosion, dock högst motsvarande halva friktionsvinkeln för material som används i respektive del av dammen och sandstranden. - Dammarna ska dimensioneras med en säkerhetsfaktor på minst 1,5 ur släntstabilitetsperspektivet även för belastningsfallet med igensatta horisontal- och dammtåfilter. Naturvårdsverket har vidare yrkat att en oberoende expert ska tillsättas innan dom meddelas. Yrkandet avser en expert vid prövningen av ansökan (22 kap. 12 miljöbalken).

6 Sid 5 Om bifaller Naturvårdsverkets yrkande om efterbehandlingens utformning accepterar Naturvårdsverket att säkerheten för efterbehandlingsåtgärder får ställas successivt. Beatrice Pontén och Jesper Andersson har i första hand yrkat att bolagets ansökan om tillstånd att anlägga och driva en gruva med processverk m.m. vid Fäbodliden ska avslås. I andra hand har de yrkat att den föreslagna lokaliseringen av processverket och sandmagasinet inte ska tillåtas. För det fall verksamheten tillåts på ansökt plats har de yrkat ersättning för tvångsvis ianspråktagande av mark för vattenverksamhet med kr, varav kr avser Fäbodliden 1:40 och kr avser Fäbodliden 1:41, samt ersättning för anläggning av ny brunn med kr. De har för detta fall även yrkat att bolaget ska åläggas följande: - att utföra mätningar av grundvattnet med borrhål med vattenriktning mot Fäbodliden, - att långtidsmäta grundvattennivån på brunnar, - att långtidsmäta vattenkvalitet i brunnar - före gruvdrift och under gruvdrift - i området för byn Fäbodliden, - att automatiskt mäta, via utplacerade mätstationer, atmosfäriskt nedfall, - att kontrollera tillväxt i näraliggande skog jämfört med skog utan närhet till gruva och vid avvikelser utge kompensation till markägare samt - att vara skyldigt att övervaka de skogskador som uppstår i anslutning till diken och dammar samt tillse att ersättning utbetalas för de fall skadan blir större än vad som förväntats. Rolf Eriksson har i första hand yrkat att beslutet att godkänna miljökonsekvensbeskrivningen samt beslutet om tillstånd till att anlägga och driva en gruva i Fäbodliden ska undanröjas. I andra hand har han yrkat följande: - att verksamheten inte ska tillåtas bedrivas i dagbrott, - att lokaliseringen av gråbergsupplag och sandmagasin enligt alternativ 1 inte ska tilllåtas, - att större hänsyn tas till byn Fäbodliden vad gäller ljudpåverkan, boendemiljö samt utsikt från byn mot väster och nordöst, - att mätpunkter ska sättas upp i byn Fäbodliden med automatisk mätning av vibrationer, luftstötvågor och buller med loggfunktion. Resultatet ska redovisas kontinuerligt. Mätningarna ska ingå i gruvverksamhetens kontrollprogram och ska följas upp av tillsynsmyndigheter, - att den ersättning som slutgiltigt utgår för fiske ska användas till främjande av fisket i de berörda vattendragen inom Fäbodlidens marker, - att samfälld mark inom Kvarnområdet ska undantas från all gruvverksamhet, - att oförutsedd miljöskada preciseras till att omfatta 10 år efter att samtliga efterbehandlingsarbeten färdigställt och godkänts, - att följande tillägg görs till villkoret om ekonomisk säkerhet "Avsatta medel för oförutsedd miljöskada ska finnas innestående hos länsstyrelsen eller motsvarande myndighet under hela tiden som anspråk på ersättning kan komma att framställas. samt - att han tillerkänns ersättning för markintrång enligt samma beräkningsgrunder som Beatrice Pontén och Jesper Andersson yrkat för sina fastigheter

7 Sid 6 BOLAGETS INSTÄLLNING TILL YRKANDENA Bolaget har medgivit Naturvårdsverkets yrkande avseende villkor 11 samt yrkande om tillägg av två villkor avseende sandmagasinets dammkonstruktion. Bolaget har vidare delvis medgivit Naturvårdsverkets ändringsyrkande vad avser ekonomisk säkerhet på så sätt att bolaget har medgivit att villkor 8 ges följande lydelse. Tillståndet är för sin giltighet beroende av att Lappland Goldminers AB ställer säkerhet för kostnaderna för det avhjälpande av en miljöskada och de andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda. Säkerheten ska utgöras av dels ett belopp om 5 miljoner kr innan tillståndet tas i anspråk, dels ett belopp om 20 miljoner kr innan anläggningsarbeten för sandmagasin eller industriområde påbörjas och därefter, i slutet av varje kvartal, 0,02 kr per ton bruten malm och gråberg intill 40 miljoner ton för efterbehandlingen av gruvan 0,90 kr per ton bearbetad malm och deponerat gråberg intill 10 miljoner ton, 0,80 kr per ton bearbetad malm och deponerat gråberg intill. 25 miljoner ton 0,35 kr per ton bearbetad malm och deponerat gråberg intill 45 miljoner ton och därefter 0,30 kr per ton bearbetad malm för efterbehandlingen av sandmagasinet 0,15 kr per ton deponerat gråberg och diabas intill 30,4 miljoner ton för efterbehandlingen av upplagen. Bolaget ska varje år till länsstyrelsen redovisa behovet av och kostnaden för resterande efterbehandling. Om avsatta medel i väsentlig grad överstiger beräknade kostnader får länsstyrelsen medge återbetalning av eventuellt överskott. Säkerheten ska prövas av miljödomstolen. Bolaget har bestritt Naturvårdsverkets övriga yrkanden (ändring av villkor 7 och 20) samt ytterligare villkor om efterbehandling av sandmagasinet samt utseende av expert. Bolaget har medgivit Beatrice Ponténs och Jesper Anderssons ändringsyrkande vad avser ersättning för tvångsvis ianspråktagande av mark för vattenverksamhet inom Fäbodliden 1:41 med ytterligare kr, eller totalt kr avseende denna fastighet. Bolaget har i övrigt bestritt Beatrice Ponténs, Jesper Anderssons och Rolf Erikssons yrkanden. YRKANDE OM VERKSTÄLLIGHET Bolaget har yrkat att miljödomstolens dom ska få verkställas utan hinder av att den inte vunnit laga kraft. Bolaget har vidare yrkat verkställighet av s dom. Beatrice Pontén, Jesper Andersson och Rolf Eriksson har bestritt bolagets yrkanden om verkställighet. Naturvårdsverket och länsstyrelsen har inte haft någon erinran mot bolagets yrkande i denna del. har i beslut den 30 maj 2008, efter huvudförhandling i målet, förordnat att det av miljödomstolen meddelade tillståndet får tas i anspråk trots att miljödomstolens dom inte vunnit laga kraft.

8 Sid 7 UTREDNINGEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN Naturvårdsverket Krav på gråbergshanteringen Bolaget har inte har visat att den metod som bolaget avser att använda är möjlig att använda för att urskilja avfall som uppfyller definition inert avfall. Därmed finns inte möjlighet att skilja ut gråberg som kan deponeras på annat sätt än vad som angetts för HR-gråberget (högrisk-gråberg). Bolaget måste utarbeta en handlingsplan för hur inert gråberg ska kunna identifieras och utskiljas. Även om gråberg skulle kunna komma till användning i framtiden kan upplaget inte anses vara något annat än en deponi. Ansökan avser en deponi för inert avfall och således ska det avfall som deponeras där vara inert. Enligt den miljökonsekvensbeskrivning som finns i ansökan nämns om deponin LR-gråberg (lågrisk-gråberg) endast att lakvatten ska samlas upp och kontrolleras innan utsläpp. Att deponera ett material som inte är inert i denna deponi ingår inte i den miljökonsekvensbeskrivning som bolaget har lämnat in i ansökan. I har bolaget redovisat viss miljökonsekvensbeskrivning i denna del. Det är dock oklart utifrån vilka antaganden och underlag som bolaget har beräknat koncentrationen i utgående lakvatten från deponin. Bolaget har heller inte redovisat tillskott av arsenik eller andra ämnen till recipienterna från verksamheten. Detta behöver göras för att en bedömning av den samlade påverkan från verksamheten ska kunna göras vid en ändring av avfallet på gråbergsdeponin. Bolaget gör gällande att gråberget kommer att innehålla en stor andel stora block. Det är troligt att gråberget även kommer att innehålla finare material. Det är även väl känt att det finare materialet ofta innehåller högre halter av sulfider, arsenik och tungmetaller. Bolaget har inte beaktat detta i beräkningen av koncentrationer i utgående lakvatten från deponin. Den ekonomiska säkerhetens uppbyggnad Den ekonomiska säkerheten ska vid varje tillfälle motsvara kostnaden för den totalt återstående efterbehandlingen, inklusive kostnader för övervakning och kontroll. I 16 kap. 3 andra stycket miljöbalken anges att en säkerhet ska godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål. Vidare anges att säkerheten får ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet. Ordalydelsen medger inte etappvis ställande av säkerhet där storleken på den ekonomiska säkerheten inte är kopplad till behovet av efterbehandling. Det finns inte laglig grund för att skjuta upp frågan om ekonomisk säkerhet. Däremot är det möjligt för tillståndsmyndigheten att pröva frågor om justering av säkerheter genom att ändra eller upphäva villkor i ett meddelat tillstånd för en verksamhet enligt 24 kap. 5 p. 12 miljöbalken. Detta gäller dels om det kan antas att en säkerhet inte längre är tillräcklig, dels om den är större än vad som behövs. Det är inte visat i målet att den beslutade uppbyggnaden av säkerheten vid varje tillfälle tillgodoser efterbehandlingsbehovet. Bolaget har redovisat hur kostnaden för efterbehandlingen fördelar sig över åren verksamheten avses bedrivas. Naturvårdsverket har inget emot en successiv säkerhet om det är möjligt att förutse efterbehandlingskostnaderna. Efterbehandlingskostnaden för sandmagasinet ackumuleras med samma belopp per år mellan åren 1-5 och med ett mindre belopp per år mellan åren Det finns dock inte redovisat något underlag för hur dessa summor motsvarar efterbehandlingsbehovet. Naturvårdsverket har även beaktat den indikation på sandmagasinets utbred-

9 Sid 8 ning som finns i den tekniska beskrivningen utan att finna något samband mellan säkerhetens uppbyggnad och avsatta medel för efterbehandling. Det finns inte en koppling mellan efterbehandlingsbehovet för gråbergsdeponierna och den för det ändamålet avsatta säkerheten. Bolaget har i summeringen utelämnat en post på 3,2 miljoner kronor för efterbehandlingen av det tillfälliga gråbergsupplaget. Naturvårdsverket har inget att invända mot den överklagade deldomen vad gäller de summor som ska finnas när tillståndet tas i anspråk respektive när anläggningsarbetena påbörjas. Den resterande delen av säkerheten ska dock finnas i sin helhet innan deponeringen i sandmagasinet eller på gråbergsdeponierna påbörjas. För att kunna medge en annan uppbyggnad krävs en kostnadssatt och detaljerad efterbehandlingsplan som tydligt visar hur den ekonomiska säkerheten vid varje tillfälle kommer att motsvara efterbehandlingsbehovet. Ekonomisk säkerhet för efterbehandling av sandmagasinet Av handlingarna i målet går att utläsa hur den totala kostnaden för framtida efterbehandling fördelar sig på olika poster. Därmed finns det möjlighet att beräkna den tillkommande kostnaden för ytterligare försiktighetsmått vad gäller sandmagasinet. Den ekonomiska säkerheten för efterbehandlingen för sandmagasinet bör fastställas till 77 miljoner kronor. Ökningen i jämförelse med bolagets förslag beror på de ökade försiktighetsmått som behövs för att säkerställa en miljömässigt godtagbar och långsiktig efterbehandling. En efterbehandlingsplan kan inte skjutas upp då den ekonomiska säkerheten är knuten till den. Då efterbehandlingsplanen har brister, med alltför tunt lager morän på sandmagasinet, är det svårt att beräkna den ekonomiska säkerheten. Den ekonomiska säkerheten kommer inte att räcka för efterbehandlingen. Ekonomisk säkerhet för kontroll och övervakning Säkerheten ska täcka såväl den övervakning som krävs, vilket omfattar regelbundna inspektioner och revisioner, som eventuella korrigerande åtgärder som kan komma att krävas. Bolaget har uppgivit att uppföljning och korrigerande åtgärder ska genomföras under minst 30 år. Bolaget har inte beräknat eller avsatt något belopp för detta, varför säkerheten bör justeras för att täcka in detta. Kontroll av sandmagasinets dammar Dammarna ska ha en sådan säker konstruktion att den endast behöver övervakning och underhåll under en övergångsperiod på 30 år för att verifiera konstruktionens funktion. Detta är så viktigt att det behövs ett särskilt villkor för denna uppföljning. Detta krav är i enlighet med s praxis (se s dom i mål nr M ). Den tidsbestämda perioden för verifiering av konstruktionens funktion gäller för efterbehandling av avfallet enligt deponeringsförordningen. Krav på detaljerad efterbehandlingsplan Teknikutveckling och resultat av pågående och framtida forskning bör rimligtvis inte kunna intecknas idag och utgöra skäl för att underlåta att upprätta en detaljerad efterbehandlingsplan. Däremot kan givetvis sådant material komma att ligga till grund vid framtida revideringar av efterbehandlingsplanen. En genomarbetad efterbehandlingsplan är en förutsättning för att bedöma huruvida en ekonomisk säkerhet vid varje tillfälle motsvarar aktuellt efterbehandlingsbehov. Bolagets efterbehandlingsplan är översiktlig och anger i stora delar endast principiella efterbehandlingslösningar. Bolaget

10 Sid 9 bör åläggas att till tillsynsmyndigheten ge in en reviderad och detaljerad efterbehandlingsplan (jfr s dom i mål nr M gällande Woxna Graphite AB). Denna reviderade plan måste finnas snarast och i vart fall innan deponeringen påbörjas. De åtgärder som beskrivs i planen ska baseras på dagens kunskapsläge. Efterbehandling av sandmagasinet - torra delen De föreslagna efterbehandlingsåtgärderna kan inte anses innebära att tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått vidtas enligt 2 kap. 3 miljöbalken. De delar som bolaget avser att vegetera med buskar och träd ska ha en tillräckligt djup täckning för att dessa växter ska kunna etableras utan kontakt med anrikningssanden. Sandmagasinet ska täckas med åtminstone 0,5 meter morän och mäktigheten på de delar som ska vegeteras med buskar och träd ska vara åtminstone 1 meter morän. Täckning och vegetationsetablering ska utformas så att avrinningen från deponin inte skadar täckningen även under extrema förhållanden. Ett så tunt skikt som 5-10 cm morän kan inte anses vara ett tillräckligt försiktighetsmått för att förhindra att sanden blottläggs. Efterbehandlingen ska vara dimensionerad för att fungera tillfredsställande i ett tusenårsperspektiv och under denna långa period kommer magasinet att utsättas för bl.a. vind- och vattenerosion. Damning är ett erkänt problem vid sandmagasin där sanden ligger exponerad för vind. Det är inte troligt att ett så tunt skikt som bolaget åtagit sig att lägga på kan stå emot slitage från djur och människor eller erosion och kan därmed inte förhindra damning på kort och lång sikt. Skiktet får inte vara tunnare än att det är möjligt att kvalitetssäkra en minsta tjocklek vid utläggningen. Bolaget har inte tagit hänsyn till risken för erosionsskador vid avrinning under olika förhållanden vid utformningen av täckningen av sandmagasinet. Bolaget anger att växter ska etableras på sandmagasinet dels för att binda sanden, dels för att dämpa vinderosion och kontrollera ytavrinning. Något förslag på hur vegetering av den moräntäckta deponin ska genomföras finns dock inte att ta ställning till utan bolaget avser att utreda detta vidare under driftsperioden. De åtgärder bolaget har föreslagit för att förhindra vinderosion genom att vegetera sandmagasinet är beroende av att växtmaterial kan hittas som fungerar. Sveriges lantbruksuniversitet har påpekat att vegeteringen förutsätter inblandning av organiskt material för att hålla vatten. Bolaget har inte beaktat denna synpunkt. Bolagets föreslagna skikt är för tunt för att utgöra tillräckliga försiktighetsmått för att skydda människor och djur från att exponeras för de risker som halterna av särskilt arsenik i avfallet medför. Bolaget har diskuterat risken vid intag av jord i samband med säkerhetsrapporten och menar att upptaget av arsenikkis är lågt, men har då inte beaktat att materialet kommer att oxideras och övergå till mer tillgängliga förekomstformer. Bolaget har inte redogjort för hur de angivna halterna i den låghaltiga anrikningssanden kommer att säkerställas eller vilka möjligheter som finns att sänka halterna ytterligare. Av det som bolaget har hävdat som successiv efterbehandling kan endast täckningen av slänterna vid dammen räknas in. Bolaget har inte stöd för sin uppfattning att arsenik inte tas upp i bär. Bolaget gör dessutom värderingen att det är acceptabelt med en ökad cancerrisk för de personer som kommer att vistas på den efterbehandlade deponin. Bolaget har därvid endast bedömt exponering från bär som växer på området och bortser från en direkt exponering för anrikningssanden och från damning. Bolaget bortser även från att en god markmiljö är en förutsättning för att ett hållbart ekosystem ska kunna etableras långsiktigt. Täckning med morän över sandmagasinet bör vara en halv till en meter.

11 Sid 10 Dammkonstruktion Naturvårdsverket har inget att invända emot att bolaget avser att använda vattenmättnad som efterbehandlingsmetod för det höghaltiga avfallet anrikningssand och gråberg. En förutsättning är dock att vattenmättnaden kan långsiktigt säkerställas och att dammarna utförs enligt bästa möjliga teknik så att de kommer att vara långsiktigt hållbara. Villkor om dammkonstruktion och uppföljning har fastställts i praxis från i två mål (mål nr M gällande Hötjärnsmagasinet och mål nr M gällande Svartliden). Bolaget har inte åtagit sig att följa vad som framkommit i dessa domar eller vad som finns beskrivet i referensdokumentet för bästa teknik. Bolaget har inte tagit fram någon andra bedömning av dammkonstruktionernas lämplighet för såväl det korta, men framförallt det långsiktiga perspektivet. Naturvårdsverket begär därför att förordnar en oberoende expert som granskar anläggningarnas lämplighet för att fungera som vattentäckning, särskilt i det långa tidsperspektiv som gäller för efterbehandlingen och genomför en feleffektanalys. Det tillsatta järnet kan sätta igen filtret i dammen. Hydraulisk gradient Av säkerhetsrapporten framgår att anrikningssandens materialparametrar regelbundet ska undersökas och stämmas av mot designförutsättningarna, men det framgår inte ur underlaget vilka designförutsättningar som har valts. Portryckskurvor för dammarna har beräknats för olika situationer under driftstiden. Portryckslinjens lutning redovisas endast grafiskt. Motsvarande situationer för efterbehandlingsfasen finns inte redovisade. Det uppges att friktionsvinkeln för anrikningssanden har ansatts till och värdena anges vara konservativa och baserade på erfarenhet. Trots att det framgår av det s.k. BREF-dokumentet att bästa teknik är att utforma dammvallen så att den hydrauliska gradienten maximalt uppgår till halva friktionsvinkeln för det aktuella materialet har bolaget inte fört någon diskussion om vilka designförutsättningar som ska användas eller hur de ska kunna uppfylla ett krav på att använda bästa teknik. Eftersom det dessutom råder osäkerhet om vilka parametervärden som slutligen kommer att uppnås i den dämmande konstruktionen anser Naturvårdsverket att ett uttryckligt villkor för den maximala hydrauliska gradienten bör föreskrivas. Det är dessutom så att det på detta område finns en utvecklad praxis (se s avgöranden i mål nr M och M ) som talar för att ett krav på maximala hydrauliska gradienten ska föreskrivas. Säkerhetsfaktor ur stabilitetsperspektivet I stabilitetsanalysen av dammarna har säkerhetsfaktorer beräknats för glidytor i dammkroppen vid olika porvattentryck. I samtliga fall förutsätts dock att horisontalfiltret i dammens botten fungerar. Bolaget anger att den beräknade släntstabiliteten har en säkerhetsfaktor om lägst ca 1,8. I det långa tidsperspektivet kan det dock inte förutsättas att filter fungerar av olika anledningar. Bolaget kan därmed inte anses ha presenterat något underlag för släntstabiliteten för långtidsperspektivet. I BREF-dokument anses en säkerhetsfaktor på minst 1,5 ge tillräckligt låg sannolikhet för instabilitet i dammvallar på lång sikt. Ett villkor om en säkerhetsfaktor på minst 1,5 för dammvallen även för belastningsfallet med igensatta filter, såväl horisontalfilter som filtret som går upp runt dammtån till utsidan av dammvallen, är både behövligt och skäligt eftersom en sådan försämring kommer att vara permanent och de processer som kan leda fram till igensättningen av filtren kommer att finnas i det efterbehandlade sandmagasinet. Vid bedömningen bör även beaktas att konsekvenserna av ett damm-

12 Sid 11 haveri skulle bli avsevärda. Vid liknande beräkningar i ärendet som gällde Hötjärnsmagasinet föreskrevs ett villkor om att dammarna ska dimensioneras med en säkerhetsfaktor på minst 1,5 ur släntstabilitetsperspektivet även för belastningsfallet med igensatt horisontalfilter. Som jämförelse kan nämnas att vid dammen vid Svartliden utgör gråbergsupplaget stödfyllning åt dammvallen varför dammbrottscenariot där kunde bortses ifrån. Den nu aktuella konstruktionen saknar en sådan stödfyllning. Igensättning av filter, förutom genom materialtransport, kan även orsakas av fler faktorer. Det vatten som kommer att transporteras genom dammvallen kommer till stor del att vara ett lakvatten från genomströmningen av anrikningssanden. Lakvattnet för med sig reaktionsprodukter som kommer från vittringen som, trots efterbehandlingsåtgärderna, ändå kommer att äga rum i anrikningssanden. Vid ofullständig oxidation av sulfider bildas så kallad latent syra vilken utgörs tvåvärt järn. Detta oxideras till trevärt järn först när det kommer ut i luften. I detta fall kommer lakvattnet som rinner genom dammvallen att möta atmosfärstryck och med det luft, i filtret där oxidation och utfällning av järnföreningar kan ske. Bolaget har dock inte diskuterat konsekvenserna av denna utfällning för filtren. Det finns på detta sätt en uppenbar risk för igensättning av filtren under den mycket långa tid som funktionen ska bestå. Det är av sådan vikt att konstruktionen håller i ett långtidsperspektiv utan övervakning och underhåll att det är skäligt att kräva att dammarna dimensioneras med säkerhetsfaktor på minst 1,5 även för belastningsfallet med igensatta horisontalfilter och dammtåfilter. Det finns inte skäl att frångå gällande praxis i det aktuella ärendet och anser därför att ett villkor om detta bör föreskrivas. Naturvårdsverket ifrågasätter säkerhetsfaktor 1,1 för jordbävningslast; i BREF dokumenten anges säkerhetsfaktor 1,5 utan undantag för jordbävningslast. Säkerhetsfaktorn på 1,5 ska klaras av vid helt igensatta filter. Bolaget har medgivit deras ändringsyrkande på denna punkt och då ska de också efterleva det. Beatrice Pontén och Jesper Andersson Sandmagasinets placering Sandmagasinet är tänkt att placeras ovanpå Lördagsbäcken och Fäbodbäcken som båda är Natura 2000 klassade. Lördagsbäcken innehåller ett öringsbestånd vilket försvinner när bäcken försvinner. Sandmagasinet kommer att ligga mindre än en kilometer från byn Fäbodliden som är kulturmiljö ur riksintresse. Fäbodlidengruvan planeras ligga bara 1 km från byn vilket naturligtvis kommer att vara till stor olägenhet för byn och den närmaste miljön med avseende på damningsproblematiken. Växtligheten påverkas negativt vilket får ekonomiska följder för markägarna. Sanden kommer att sprida arsenik och tungmetaller som kommer att påverka människors och djurs hälsa negativt. De som vistas nära sandmagasinet kommer att få en ökad cancerrisk. Tungmetaller kvarstår i miljön och ackumuleras i levande organismer. Placering av sandmagasinet är direkt olämplig. Processvattenmagasinets placering Även detta ligger på Natura 2000 klassat vattendrag. Skulle dammen brista kommer väg 360 att spolas bort och processvattnet kommer att hamna i Örån. Dessutom har bolagets dimensioneringar vad avser dammar och invallningar baserats på alltför snäva framtidsperspektiv vad avser klimatförhållanden. Klimatförändringar är en realitet och vi kommer med hög sannolikhet att få se betydligt mer av extremt väder de närmaste åren.

13 Sid 12 Gruvavfallsdirektivet 2006/21/EG Gruvavfallsdirektivet måste tillämpas. Den sökta gruvverksamheten är inte i linje med gruvavfallsdirektivet då den kan skada miljön och innebär risker för vatten, luft, jord, fauna och flora, samt skapar olägenhet genom buller. Dessutom har den skadlig inverkan på landskapet på en plats av särskilt intresse. Nationella miljömål Den planerade verksamheten strider mot både nationella och internationella miljömål. Vad gäller nationella miljömål fick Naturvårdsverket år 2006 i uppdrag av regeringen att redovisa hur miljömålsarbetet bedrivs i landets kommuner. I forskarrapporten som Naturvårdsverket lät göra i anledning härav får Lycksele kommun kritik. Där beskrivs hur den planerade Fäbodliden gruvan innebär konflikter med miljöhänsynen, då de innebär ingrepp i områden med höga naturvärden. Regionalt för Västerbotten ska koldioxidutsläppen minska. Det vore därför i konflikt med miljömålen tillåta ett enskilt företag att årligen släppa ut ca ton koldioxid. Det är också viktigt att påpeka det inte finns något egentligt behov av att öka guldproduktionen i Sverige. Guld är en lyxvara som endast i begränsad utsträckning används inom industrin. Det finns numera dessutom alternativa material till guld för många applikationer och guld återvinns dessutom i hög grad. Damning och spridning av tungmetaller Alla icke vattentäckta sandmagasin innebär problem med damning. Damningen skulle innebära såväl praktiska problem för boende i byn, liksom miljömässiga och hälsomässiga problem. Damning torde också leda till ett ekonomiskt bortfall för markägare, då växtlighet påverkas negativt. Ersättning för tvångsvis ianspråktagande av mark för vattenverksamhet Bolaget har angivit en dikesbredd av 10 meter samt en tork- och skadezon på var sida om 5 meter, vilket sålunda ger en total bredd om 20 meter. Man har däremot inte angett något djup eller dikesprofil på diket vilket avsevärt påverkar torkzonen. Deras tekniske konsult har angett att torkzonen med hänsyn till dikesbredden borde vara totalt 30 meter och ersättningen sålunda borde anpassa därefter och därmed bli högre än vad bolaget erbjudit sig att betala. Då de områden som tas i anspråk kommer att vara otillgängliga för evigt bör ersättningsnivån likställas med ersättningen som gäller för mark som förvärvas. Impediment värderas generellt till mellan kr per hektar. Bolaget värderar impediment till endast 500 kr per hektar. En rimlig ersättning per hektar för impediment är, med hänsyn tagen till marknadspris, kr per hektar. Skogsmark bör värderas till kr per hektar. I nedanstående tabell sammanfattas Beatrice Ponténs och Jesper Anderssons krav på ersättning för ianspråktagande av mark och vatten på fastigheterna Fäbodliden 1:40 och Fäbodliden 1:41.

14 Sid 13 Fastighet Verksamhet Yta skog + imp Fastighetsägarnas krav på ersättning (ha) Fäbodliden Dammar kr 1:40 Fäbodliden Dammar kr 1:41 Fäbodliden Diken kr 1:40 Fäbodliden Diken kr 1:41 Summa kr Referensskogen bör ligga utanför gruvområdet då skog inom gruvområdet riskerar att växa sämre. Bolaget har vid ersättning för marken hänvisat till värdering enligt års skogsnorm. Hänvisningen till tillämpning av denna norm ifrågasätts med tanke på att den beräknade ersättningen varierat avsevärt och den är inte någon okontroversiell värdering. Skogsnormen bygger på förhållanden som rådde under 1940-talet. Den av bolaget föreslagna ersättningen är alltså för låg då den dels underskattar skogsskadorna, dels ligger långt ifrån en adekvat marknadsvärdering vad gäller impediment. De kan inte som markägare identifiera vilka områden som avses att tvångsvis tas i anspråk. Det råder oklarhet i fråga om vilka områden bolaget erbjudit ersättning för. De vill ha marknadsmässig ersättning för marken. Detta innebär i snitt kr/ha skogsmark och kr/ha impediment. Ersättning för anläggning av ny brunn Grundvattensänkning p.g.a. dagbrottet kommer att påverka deras brunn negativt. Bolaget har inte undersökt dagbrottets påverkan på brunnarna i byn tillräckligt. Grundvattennivåmätningar saknas i området i och runt Fäbodlidens by. Kapacitetsmätning av brunnar saknas. Det finns ingen modellering som visar att grundvattensänkningen i moränen och i berggrunden på grund av dagbrottet inte kan påverka byn Fäbodlidens vattenförsörjning, tvärtom kan man i rapporterna som bolagets tekniska konsulter utformat läsa att det inte går att utesluta en grundvattenpåverkan vid Fäbodlidens by. Avsänkning av grundvattennivån i dagbrott kommer att påverka deras brunn. Detta är lätt att förutse, så skada på deras brunn är inte en oförutsedd skada. En relativt liten grundvattensänkning riskerar att vattenförsörjningen förstörs eftersom brunnarna är grunda. Deras brunn är en ytlig kallkälla. Ekonomisk säkerhet Bolaget ska även ställa ekonomisk säkerhet som kan uppkomma för vattenförsörjningskostnader. Rolf Eriksson Verksamhetens placering Bolagets verksamhet kommer att ligga 500 meter från Fäbodliden på ett område som ligger högt. Därför kommer den att synas från Fäbodliden och buller kommer även att nå dit. Bergvärmen kommer att påverkas av bolagets verksamhet. Planerad gruva läggs inom ett Natura 2000-område som avvattnas av bäckarna runt den planerade verksam-

15 Sid 14 het. Oersättliga naturvärden går till spillo. Lokaliseringen enligt alternativ 2 i bolagets ansökan av gråbergsupplaget är att föredra då det området ligger nära väg 360. Dagbrott Rolf Eriksson motsätter sig att verksamheten bedrivs i ett dagbrott. En underjordsbrytning har aldrig utretts på ett riktigt sätt. En kort beskrivning att underjordsbrytning är ett dyrare alternativ kan inte anses vara tillräckligt. Alternativet underjordsbrytning innebär att naturvärden sparas och förfulande sår i landskapsbilden undviks. Gråbergsupplag enligt alternativ 1 i bolagets ansökan kommer att innebära betydande ingrepp i landskapsbilden där upplaget blir synligt från byn Fäbodliden. Alternativet 2A och 2B har framförts som ett mera acceptabelt alternativ. Sandmagasinets placering Sandmagasinet placeras på delar av bäckarna Lördagsbäcken och Fäbodbäcken med insyn från byn Fäbodliden. Denna placering förfular norra utfarten från byn. En lokalisering på norra sidan Örån av sandmagasinet skulle i och för sig förfula landskapsbilden även där men området saknar insyn från allmänna vägar och bebyggelse. Därför bör ett nytt alternativ för placering av sandmagasinet utredas. Hänsynsreglerna enligt miljöbalken kan inte anses vara uppfyllda. Vibrationer, luftstötvågor och buller Mätningar av vibrationer, luftstötvågor och buller behövs enligt den överklagade deldomen bara göras efter klagomål från närboende. Befolkningen i Fäbodliden måste kunna lita på att de villkor som lämnas för gruvverksamheten efterlevs och att detta kan kontrolleras i efterhand. Fiske Kvarnarna vid Storbäcken tillhör byn Fäbodlidens kulturmiljö. Denna samfällda mark ligger i och för sig utanför planerad gruvverksamhet men avses ändå att ingå i gruvområdet. Bolaget Natura 2000-område Den sökta gruvverksamheten kommer att ta i anspråk delar av Lördagsbäcken och Fäbodbäcken vilka utgör biflöden till Örån som i sin tur utgör ett biflöde till Öreälven. Öreälven med käll- och biflöden har förtecknats som ett särskilt bevarandeområde enligt 7 kap. 27 miljöbalken. I bevarandeplanen för Natura 2000-området Öreälven anges vilka livsmiljöer respektive arter som ska skyddas i området. Ingen av de angivna naturtyperna förekommer i det område som den sökta gruvverksamheten kommer att ta i anspråk och inte heller någon av de angivna arterna, i vart fall inte i sådan utsträckning att bevarandet i området av arten eller arterna riskerar att försvåras. Något hinder med hänsyn till 7 kap. 28 b miljöbalken kan därmed inte föreligga. Guldfyndigheten vid Fäbodliden har klassats som riksintresse. Sandmagasinets och processvattenmagasinets placering Till att börja med avgränsades lokaliseringsutredningen till ett område med en radie om 10 km räknat från gruvan. Ett längre avstånd bedömdes som olämpligt från såväl ekonomisk som driftsäkerhetsmässig synpunkt. Vidare ställdes krav på en väl avgrän-

16 Sid 15 sad dalgång med ett tillrinningsområde som säkerställer magasinets behov av vatten under drift och efter efterbehandling. I det avgränsade området identifierades fem platser där samtliga ovan angivna krav uppfylldes. Två av dessa alternativ föll dock bort, det ena eftersom detta inte rymde den volym sand som ansökan avser och det andra eftersom detta skulle göra intrång i känsliga våtmarker norr om Örån, blockera en flyttled för rennäringen och innebära en förläggning av sandledningen i Örån med de risker detta skulle medföra för detta vattendrag. Återstående alternativ undersöktes närmare med beaktande av ett flertal kriterier. Den slutsats som drogs var att det sökta alternativet framstår som mest fördelaktigt från såväl miljösynpunkt som ekonomisk synpunkt. Det är riktigt att mark- och vattenområden med flora och fauna kommer att tas i anspråk av den sökta gruvverksamheten. Att gruvverksamheten ska ha företräde framför de intressen som därigenom berörs är prövat enligt 3 och 4 kap. miljöbalken genom Bergsstatens beslut om bearbetningskoncession och fastställt av regeringen. Vad som ska prövas i miljömålet är den sökta verksamhetens effekter på den omgivande miljön. Dessa effekter bedöms bli av förhållandevis begränsad omfattning på grund av de skyddsåtgärder som bolaget åtagit sig att vidta. Bland annat kommer bolaget att behandla processvatten i en kvalificerad reningsanläggning. Det renade vattnet kommer att överledas till Umeälven som kan betraktas som en betydligt tåligare recipient än Öreälven. Gruvavfallsdirektivet Den sökta gruvverksamheten med de skyddsåtgärder bolaget åtagit sig ligger väl i linje med gruvavfallsdirektivet, i den mån detta ska beaktas i målet. Guld är förvisso en ändlig resurs men skiljer sig därvidlag inte från andra mineral som i lagstiftningen förutsatts kunna utvinnas. Återvinningsgraden för guld är dessutom mycket hög, vilket innebär att det inte är fråga om en resurs som förbrukas i särskilt stor omfattning. Ett direktiv som inte implementerats i tid kan inte åberopas gentemot andra enskilda. Gruvavfallsdirektivet är således inte tillämpligt i förevarande mål. Dammning från sandmagasinet Under drift kommer sandmagasinet att vara vattenmättat eller fuktigt. Problem med damning skulle dock kunna uppkomma vid frystorkning under senhösten. För att förebygga sådana problem avser bolaget att vattenbegjuta sanden. Vidare avser bolaget att vid behov täcka dammande ytor med snö. Det finns goda möjligheter att förebygga störande dammning från sandmagasinet under drift. Vilka åtgärder som ska vidtas bör kunna avgöras av tillsynsmyndigheten med stöd av den delegering som föreskrivits i den överklagade deldomen. När sandmagasinet tagits ur drift kommer det att efterbehandlas. Inte heller efter efterbehandlingen bedöms någon betydande risk för störande dammning föreligga. Bolaget är väl medvetet om de problem med dammning som förekommer vid deponering av sand och arbetar aktivt med att förebygga dessa problem. Bolaget avser att förebygga problem med dammning i första hand genom att anpassa rotationshastigheten mellan utsläppspunkterna vid spigottdeponeringen. Erfarenheter med denna metod visar att med en väl anpassad rotationshastighet kan sandmagasinets yta hållas helt vattenmättad och damning därmed undvikas. För att förhindra frystorkning avser bolaget att minska slurryns hastighet genom att använda flera utsläppspunkter samtidigt. En minskad hastighet leder till att sanden fryser in i det deponerade porvattnet, vilket i sin tur förhindrar frystorkning och därmed dammning. Bolaget kommer dessutom att ha beredskap och planering för kompletterande åtgärder såsom vertikal och horisontell vattenbegjutning med vattenkanoner eller sprinklers, utnyttjande av

17 Sid 16 snökanoner, ihopsamling av snö för att förhindra frystorkning, utläggande av mobila snöstaket, utnyttjande av nedbrytbara kemiska bindemedel med långtidsfunktion samt vegetering av ytor där så kan ske utan olägenhet. Dammsäkerhet Sandmagasinets dammar (utskoven) har dimensionerats som klass 1-dammar. Klass 1- flödet har en återkomsttid om år eller mer och är det flöde som de största vattenkraftsdammarna dimensioneras för. Under drifttiden är sannolikheten att ett klass 1- flöde skulle överskridas mycket liten, och eventuella klimatförändringar har i det tidsperspektivet liten betydelse. Vad beträffar efterbehandlingsfasen kommer bolaget att upprätta en plan avseende slutlig efterbehandling, inklusive bland annat lämplig dimensionering av utskoven i sandmagasinets dammar. Vid denna dimensionering kommer hänsyn till nya rön avseende klimatförändringar att kunna tas. Bolaget ser inga problem med att schakta bort eventuella lerlager om detta skulle vara nödvändigt för dammarna. Vartefter sanddammarna successivt byggs på får utredningar göras om säkerheten vid jordbävningar. Det bör kunna delegeras till länsstyrelsen att vid behov föreskriva om eventuella stödbankar. Bolaget har accepterat en säkerhetsfaktor på 1,5 för släntstabilitet. Filtren kan inte helt igensättas av tillsatt järn. Bolaget har gått med på en klassificering på 1 b för att ge en extra säkerhet. Det hade varit möjligt att klassificera anläggningen i riskklass 2. Bolaget klarar Naturvårdsverkets krav på hydraulisk gradient. Oplanerade utsläpp Under våtår bedöms bräddning inte kunna ske ens under våtår med 100 års återkomsttid. Vid höga flöden till anläggningen bedöms bräddning kunna ske vid ett 100- årsflöde, dock med endast försumbara effekter på Örån, eftersom det bräddade vattnet skulle vara utspätt med nederbörd och bräddningen sammanfalla med extremt höga flöden i ån. Vid driftstopp i vattenreningsanläggningen bedöms någon bräddning inte kunna förekomma över huvud taget. Dagbrott Fyndigheten vid Fäbodliden är relativt ytlig. Den går upp i dagen under ett skikt av morän. Bergförhållandena är goda med hög hållfasthet i berget. Dessa förhållanden innebär att brytning i dagbrott framstår som en lämplig metod med låga kostnader. Fyndigheten är stor och sammanhängande men med varierande guldhalt. I vissa delar är guldhalten relativt låg. För att dessa delar ska kunna utvinnas krävs en brytningsmetod som inte innebär alltför stora kostnader. Brytning i dagbrott uppfyller detta krav. En underjordsbrytning vid Fäbodliden är inte kostnadsadekvat. Dessutom skulle metoden leda till att ytterligare delar, närmast dagen, skulle behöva lämnas kvar som tak för underjordsgruvan. Ytterligare ett alternativ som diskuterats i målet är underjordsbrytning genom skivras. Denna metod innebär att malm bryts som vid igensättningsbrytning men att skivan ovanför de utbrutna hålrummen därefter tillåts rasa. Skivrasbrytning skulle visserligen innebära något lägre kostnader än igensättningsbrytning. Dock skulle alltjämt lågthaltiga delar av fyndigheten behöva lämnas kvar liksom de delar som skulle ingå i skivan. Dagbrott är den enda realistiska metoden för utvinning av fyndigheten vid Fäbodliden, d.v.s. ner till det djup där en fortsatt brytning i dagbrott skulle innebära så stora mängder gråberg att det blir nödvändigt att övergå till underjordsbrytning genom skivras.

18 Sid 17 Lokaliseringen av gråbergsupplaget De alternativa placeringarna som utretts innebär att gråbergsupplaget lokaliseras till andra sidan av Storbäcken och att gråberget fördelas i två mindre upplag. Den slutsats som kan dras av utvärderingen är att detta alternativ inte är mer fördelaktigt från miljösynpunkt än det valda alternativet och att det dessutom är avsevärt sämre från ekonomisk synpunkt. Då allt gråberg läggs upp på andra sidan Storbäcken skulle merkostnaderna uppgå till ca 53,5 Mkr. Ett större transportavstånd skulle även medföra större miljöeffekter samt att en passage över Storbäcken skulle innebära vissa icke obetydliga miljörisker. Vibrationer, luftstötsvågor och buller Bolaget har genomfört en undersökning som visar att Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller (1978:5) för nyetablerad industri kommer att kunna innehållas. Någon anledning att frångå dessa riktlinjer bedöms inte föreligga. Att mätningar ska ske endast efter klagomål från de boende är en motiverad begränsning, eftersom vissa mätningar sker inomhus och kan upplevas som störande i sig. Riktvärdet avseende tekniska skador samt den riktvärde miljödomstolen föreskrivit för luftstötsvågor kommer att kontrolleras genom kontinuerliga mätningar. Den närmare utformningen av kontrollen av vibrationer, luftstötsvågor och buller bör kunna regleras inom ramen för tillsynen av verksamheten. Fiske Fiskeavgiften i den överklagade deldomen är baserad på 6 kap. 5 lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Enligt denna bestämmelse ska avgiften användas för främjande av fisket i det vatten som berörs av vattenverksamheten eller inom något angränsande vattenområde. Något stöd i bestämmelsen för avgränsning inom Fäbodlidens marker finns således inte. Kvarnarna vid Storbäcken Kvarnarna ligger på samfälligheten Fäbodliden S:7. Denna samfällighet kommer att tas i anspråk av ett dike som behövs för uppsamling av dagvatten från det planerade industriområdet. Förutom det arbete som kan förknippas med detta dike kommer inte någon verksamhet att bedrivas på Fäbodliden S:7. Arbetena med diket bedöms inte ge upphov till störningar på utnyttjandet av kvarnarna av någon betydelse. Oförutsedd miljöskada Förordnandet om anmälan om oförutsedd skada i den överklagade deldomen är formulerat i enlighet med den bestämmelse som är tillämplig; 24 kap. 13 miljöbalken. Rolf Erikssons yrkande om ändring saknar grund i denna bestämmelse och ska därför ogillas. Villkor 8 i den överklagade deldomen är baserat på 16 kap. 3 miljöbalken som avser avhjälpande av miljöskador och andra återställningsåtgärder. Bestämmelsen avser inte oförutsedda skador till följd av vattenverksamhet enligt 24 kap. 13 miljöbalken. Av det skälet bör villkor 8 inte kopplas till förordnandet om tid för anmälan om oförutsedda skador som Rolf Eriksson begärt. Ekonomisk säkerhet Skälet till att bolaget valt att särskilja större anläggningsarbeten är att dessa kommer att påbörjas förhållandevis lång tid efter det att tillståndet tagits i anspråk, på grund av långa leveranstider. Att ekonomisk säkerhet får ställas efter hand är accepterat i praxis

19 Sid 18 sedan flera år tillbaka och är numera reglerat direkt i 16 kap. 3 miljöbalken. Säkerheten får ställas efter hand enligt plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerheten, enligt ovan angivna lagrum 2 st. I bestämmelsen har inte närmare preciserats vilka krav som ställs på den angivna planen. Av förarbetena (Prop. 2006/2007:95 s. 113) framgår att en plan bör kunna godtas om det är någorlunda möjligt att förutse hur efterbehandlingsbehovet kommer att utvecklas samt att den innehåller beräknade kostnader för att tillgodose detta. Lagrummet ställer inte krav på en detaljerad efterbehandlingsplan i den meningen att den ska kunna användas i befintligt skick när verksamheten behöver avslutas. Syftet med planen är uteslutande att den ska tjäna som ett underlag för utformningen av den successiva säkerheten och det är därvid tillräckligt att efterbehandlingsbehovet är någorlunda möjligt att förutse. Bolaget har låtit utreda vilka åtgärder som krävs för efterbehandling av de planerade anläggningarna samt kostnaderna för dessa åtgärder. Gråbergshantering Utgångspunkten vid ansökan har varit att återanvända gråberg i så stor utsträckning som möjligt. Icke inert gråberg kan i framtiden komma att kunna återanvändas. Det vore olyckligt om så icke sker. Bolaget har valt att särskilja återanvändningsbart gråberg och att hantera detta på sådant sätt att en framtida återanvändning inte omöjliggörs. Med LR-gråberg avser bolaget gråberg som inte behöver deponeras vattenmättat i sandmagasinet utan som kan deponeras i gråbergsupplaget, så att det till skillnad från HR-gråberget hålls åtkomligt för en framtida återanvändning. I den mån LR-gråberg inte kommer att kunna återanvändas, kommer efterbehandling att ske. Vid särskiljningen av LR-gråberg kommer bolaget att beakta ett flertal parametrar, inte bara gråbergets syrabildande egenskaper utan också dess innehåll av metaller, främst arsenik och sulfider. Gränser och metoder för kontroll av dessa gränser kommer att redovisas i den handlingsplan som bolaget har att ge in till tillsynsmyndigheten. Bolaget avser att i god tid innan brytningen påbörjas och gråberg uppkommer redovisa ett förslag till kriterier. Detaljerad efterbehandlingsplan Naturvårdsverket har hänvisat till en dom från den 21 mars 2005 i mål nr M I domen tog ställning till vad som krävs för att ställa ekonomisk säkerhet efter hand. Eftersom den frågan nu är reglerad genom 16 kap. 3 2 st. miljöbalken, kan det av Naturvårdsverket åberopade rättsfallet inte längre anses vägledande. Enligt detta lagrum krävs visserligen en plan för att ställa säkerhet efter hand, dock inte av det slag som Naturvårdsverket vill göra gällande. Syftet är att säkerställa ett underlag som gör det någorlunda möjligt att bedöma behovet av efterbehandling. En färdig efterbehandlingsplan bör kunna upprättas den dag det blir aktuellt att avveckla den sökta verksamheten. Efterbehandling av sandmagasinet För att undvika att sanden blottläggs med damning till följd kommer sandmagasinet att efterbehandlas genom att hela ytan vegeteras och vegeteringen förebygger erosion. Efterbehandlingen kommer att ske stegvis, vilket innebär att såväl täckningen som vegeteringen kommer att kunna följas upp och kvalitetssäkras innan den slutliga efterbehandlingen genomförs. I den mån erosionsskador skulle uppkomma, trots vegeteringen, finns det möjligheter att vidta avhjälpande åtgärder till exempel erosionsskyddade kanaler för att undvika att sanden blottläggs med damning till följd eller att hela

20 Sid 19 ytan vegeteras. Möjligheterna att åstadkomma en effektiv vegetering bedöms som goda. Vad beträffar sandens innehåll av arsenik och metaller, bedöms den delen som kan tas upp av växter, som försumbar. Sanden kommer att blandas med organiskt material. Syftet med inblandningen är inte enbart att binda vatten utan även att möjliggöra en snabbare växtetablering för att förebygga erosionsskador. När Naturvårdsverket konstaterar att ett skikt av morän om 5-10 cm inte är tillräckligt för att skydda människor från att exponeras för risker med halterna av arsenik och metaller i sanden, har de inte beaktat att det endast är en liten del som är tillgänglig för människor. De åtgärder som redovisats i ansökan kommer att utprovas och utvärderas genom den successiva efterbehandling som bolaget avser att genomföra. Det är inte möjligt att redan nu i detalj precisera hur åtgärderna ska utformas och det är därför inte lämpligt att redan nu fastställa vilka krav som ska gälla. Att ett moränskikt med en mäktighet om en meter vid buskar och träd och 50 cm i övriga delar av sandmagasinet skulle krävas bedöms inte som sannolikt. Merkostnaderna för detta alternativ bedöms uppgå till ca 28 miljoner kr. Erfarenheten får visa hur tjock täckning sandmagasinet behöver. Internationella och nationella miljömål Den sökta verksamheten kommer att innebära ingrepp på naturvärden. Som framgår av den utförda naturvärdesinventeringen är det endast i förhållandevis liten utsträckning som högre naturvärden påverkas. De utsläpp av koldioxid som den sökta verksamheten kommer att ge upphov till härrör främst från transporter, vilka är helt nödvändiga för aktuell typ av verksamhet. Möjligheterna till alternativa transportsätt och drivmedel är mycket begränsade. Vad som däremot är möjligt och som har en stor inverkan på koldioxidutsläppen är transportavstånden. Bolaget har minimerat dessa avstånd genom att koncentrera verksamheten. Bränslen utgör dessutom en stor kostnadspost som bolaget har ett starkt incitament att minimera. Bolaget avser att välja modern, energieffektiv utrustning och utnyttja kör- och kontrollsystem för att löpande optimera körsträckorna. De utsläpp som verksamheten trots allt ger upphov till är inte anmärkningsvärt stora jämfört med andra industrier av motsvarande slag och storlek. Övrig vattenverksamhet Bolaget har sökt tillstånd för vattenverksamheten. De kommer att anlägga en pegel i Örån för att mäta flödet. Dikerna kommer att vara högst 1 m breda i botten, vara maximalt 1 m djupa, ha en bredd i markytan av högst 3,5 m, dimensioneras för ett 100 årsflöde och förses med erforderliga erosionsskydd. Ersättning för tvångsvis ianspråktagande av mark för vattenverksamhet Värdet av impediment är beräknat enligt 1950 års skogsnorm, som är den norm som alltjämt tillämpas vid värdering av intrångsersättning och som får anses ge ett skäligt mått på sådan ersättning. Med utgångspunkt från en torkzon som är lika bred som diket skulle den av miljödomstolen utdömda ersättningen medge en maximal dikesbredd om ca 7 meter. Bredden på diket på fastigheterna Fäbodliden 1:40 och 1:41 kommer att vara betydligt mindre än 7 meter. Dessutom bör framhållas att det nämnda diket kommer att gå genom en förhållandevis sank mark, vilket innebär att den torkeffekt som diket kommer att ge upphov till enbart kommer att vara positiv för berört skogsbestånd. Bolaget ändrade sitt förslag till ersättning under miljödomstolens huvudförhandling. Anledningen var att bolaget uppmärksammade fel i ersättningsberäkningen, inte att värderingsprinciperna ändrades. Vad gäller ersättning för intrång på fastigheten Fäbodliden 1:41 har diket på fastighetens nordöstra del inte ersatts genom miljödom-