FÖRELÄGGANDE 1 (7) Dnr: Anl.nr: Broby Sand AB Åsporten Katrineholm

Transkript

1 FÖRELÄGGANDE 1 (7) Anl.nr: Broby Sand AB Åsporten Katrineholm Föreläggande om komplettering av ansökan om tillstånd för naturgrustäkt på fastigheten Broby 1:6 i Flens kommun Kod enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 2 bilagor BESLUT inom Länsstyrelsen i Uppsala län, förelägger med stöd av 22 kap. 2 miljöbalken Broby Sand AB (orgnr ) att i ärende rörande ansökan om tillstånd enligt miljöbalken komma in med en kompletterad och uppdaterad ansökan samt miljökonsekvensbeskrivning där nedan angivna kompletteringar (1-19) arbetats in. Den uppdaterade och kompletterade ansökan ska i 7 exemplar ha kommit in till senast den 13 maj Länsstyrelsens diarienummer ska anges. Om kompletteringarna inte kommer in kan komma att avvisa ansökan. Ansökan 1. Inge en uppdatering av täkplan/täktkarta (bilaga II) där brytningsområdets utbredning framgår med hänsyn taget till den arkeologiska undersökningen och de begräsningar av brytningsområdet som bolaget har för avsikt av åta sig. Täktkartan ska även kompletteras med uppgifter om täktbottens nivå och avstånd till högsta grundvattennivå inom brytningsområdet. Den angivna arealen för brytningsområdet ska uppdateras med utgångspunkt från den justering som kan vara aktuell med hänsyn taget till de arkeologiska undersökningarna. Arealen för brytningsområde A respektve B ska anges separat inklusive en uppgift på den sammanlagda sand- och grusvolymen inom respektive brytningsområde. 2. Inge resultatet av siktanalyser från representativa prover tagna i brytfronterna i brytningsområde A respektive B (enligt täktkarta). Provtagningsplatserna ska beskrivas och markeras på karta. POSTADRESS Uppsala GATUADRESS Hamnesplanaden 3 TELEFON FAX E-POST uppsala@lansstyrelsen.se WEBBPLATS

2 2 (7) 3. Redovisa: a) fördelningen räknat i procent mellan olika användningsområden av den mängd sand- och grus som avyttras b) kornstorleksfördelningen för de ca 25 % av all utsorterad sand som blir kvar på området årligen och c) vilket användningsområde som bolaget avser att dessa volymer ska nyttjas till samt d) hur mycket finmaterial/sediment som årligen följer med tvättvattnet och deponerats i myren e) samt en bedömning av om utsläpp till vatten från verksamheten kan påverka förutsättningarna för att en miljökvalitetsnorm inte uppnås som har till syfta att recipienten ska nå en god kemisk och ekologisk status. 4. Inge en kopia på rapporten från den arkeologiska undersökningen. 5. Inge ett förtydligande om vad bolaget åtar sig när det gäller påträffade kolningsanläggningar inom brytningsområdet. 6. Inge med en översiktlig hydrogeologisk beskrivning av verksamhetsområdet och dess närmaste omgivning som inkluderar en redogörelse för grundvattnets strömningsriktning inom täktområdet. Grundvattnets strömningsriktning ska markeras på en karta där också brunnar samt grundvattenrör finns markerade som har användas för kontroll av grundvattennivån och fastställande av dess strömningsriktning. Uppmätta grundvattennivåer vid mättillfället ska anges. Brunnar, och eventuella källor, upp till 2 km nedströms täkten ska redovisas. Avloppsanläggningens läge med anslutande avloppsrör och eventuella fördelningsbrunnar ska framgå av kartan samt den markförlagda cistern som tagits ur bruk och sandfyllts. 7. Inge en beskrivning i text vilken/vilka fixpunkter som används och vilken status punkten har samt hur de kan identifieras samt dess placering i förhållande till brytningsområdet. 8. Inkom med en kopia på anpassningsplan för utvinningsavfall som har inlämnats till länsstyrelsen i Södermanlands län i augusti Inkom med ett förtydligande av vad den gröna markeringen på kartan (bilaga 1) är tänkt att åskådliggöra. 10. Inkom med en uppdaterad efterbehandlingsplan som: a) utgår från ett uppdaterat brytningsområde som redovisats på bolagets täktkarta (bilaga II) b) anger hur de naturvärden som redovisas under rubriken Naturmiljö, i Länsstyrelsen i Södermanlands läns yttrande från , ska beaktas, se bifogat yttrande i bilaga 2 c) anger hur kulturvärdena som redovisats i den arkeologiska undersökningen ska beaktas samt

3 3 (7) d) förklarar innebörden av ett antal blåmarkerade, punkter 1 till 5, som finns redovisade på bilaga 2 i efterbehandlingsplanen. Efterbehandlingsplanen ska också innehålla en redogörelse, inklusive karta, för hur efterbehandlingen ska utföras om tillstånd för verksamheten inte medges (nollalternativet). Miljökonsekvensbeskrivningen 11. Inge en uppgift på hur stora mängder vatten som årligen används för att tvätta den sand som ska används som gjuterisand. 12. Inge ett förtydligande när det gäller cisternen som förser torken med eldningsolja om den är placerad under tak på en ogenomsläpplig invallad yta av beständigt material och försedd med påkörningsskydd. 13. Inge en karta i skala 1: där dels avståndet till närliggande bostads och fritidsbostäder är angivet dels med en uppgift om antalet permanentrespektive fritidsboende inom 500 meters radie från grustäkten 14. Redovisa en bullerspridningsberäkning för den tillkommande krossningsverksamheten, inkl. skutknackning, angivet som ekvivalenta- och momentana bullernivåer för de fall bolaget ska krossa berg och knacka skut. Redovisa om krossen ska vara el- eller diseldriven, i fall krossning ska ingå i den sökta verksamheten. 15. Inge med en redovisning av förutsättningarna för att kunna anlägga en, eller flera, sedimenteringsdammar inom täktområdet vars funktion är att ta emot tvättvattnet från sandtvätten och medge sedimentation av suspenderat material i tvättvattnet innan vattnet leds vidare till myren. 16. Inge med en redovisning av tekniska och ekonomiska förutsättningar samt miljömässiga för- och nackdelar för alternativa metoder att produceras verksamhetens huvudprodukt, gjuterisand. Redovisningen ska beskriva olika tillgängliga tekniker, däribland förutsättningarna för att använda en vindsikt eller motsvarande, för att producera gjuterisand som alternativ till nuvarande utrustning. Den ekonomiska redovisningen ska innehålla en uppgift om investeringskostnad samt rörlig kostnad och antal månader för att nå payoff. 17. Inge med en reviderad redovisning av förbrukad mängd eldningsolja och diesel. Den förbrukade mängden eldningsolja och diesel ska också redovisas som nyttjad mängd energi i enheten kilowattimmar (kwh). Avsnitt i miljökonsekvensbeskrivningen ska kompletteras med en redogörelse för åtgärder som har gjorts för att minska energiutnyttjandet samt hur bolaget arbetar med att minska miljöpåverkan till följd av användningen av inköpt energi som nyttjas i verksamheten. 18. Inge med en beskrivning av vilka luftutsläpp som verksamheten ger upphov till samt om utsläpp till luft från verksamheten kan påverka förutsättningarna för att en miljökvalitetsnorm inte uppnås.

4 4 (7) Övrigt 19. Inge med en redovisning av förutsättningarna för att konvertera, eller göra en nyinvestering, som medför att den befintliga torken av gjuterisand drivs av ett fossilfritt bränsle som t.ex. träpellets. 20. Inge med en redovisning av alternativ lokalisering av den oljeeldade anläggningen för torkning av den tvättade och sorterade gjuterisanden. 21. Redogör för vilka planer som verksamheten omfattas av och om bolagets verksamhetsområde ligger inom en skyddszon för ett vattenskyddsområde. 22. Inge med en redogörelse för vilken beredskap bolaget har för att hantera icke tidigare kända lämningar av kulturhistoriskt intressant material som kan påträffas samt vilka skriftliga instruktioner/rutiner som finns för att säkerställa att kulturhistoriskt material och information inte förloras i händelse av att sådant material skulle påträffas. MILJÖPRÖVNINGSDELEGATIONENS ÖVERVÄGANDEN Av 22 kap. 1 och 6 kap. 7 miljöbalken framgår vad en ansökan och en miljökonsekvensbeskrivning skall innehålla. bedömer att bolagets ansökan och miljökonsekvensbeskrivning behöver kompletteras enligt vad som framgår av detta beslut för att en prövning av verksamheten enligt miljöbalken ska kunna genomföras. Beslutet har fattats med stöd av 19 kap. 5 första stycket och 22 kap. 2 miljöbalken. För att förtydliga innebörden i begärda kompletteringar kommenteras nedan några av punkterna i detta föreläggande. Punkt 1 och 10 Punkt 2 En täktplan ska innehålla brytningsnivåer och inte enbart återge den areella utbredningen av bryningsområdet. är medveten om att slutlig prövning och meddelande av villkor enligt lagen (1988:950) om kulturminnen (KML) kan begränsa bolagets möjligheter ta delar av brytningsområdet i anspråk. Redovisningen i efterbehandlingsplanen ska ändock utgå från markerat område i täktkartan. Kornstorleksfördelningen från proverna ska presenteras på motsvarande sätt i bilaga 6. Enligt bilageförteckningen i ansökan så framgår det att siktkurvan i bilaga 6 är råsanden som inkommer till SKF Mekan. tolkar det som att siktkurvan har tagits fram från ett prov på sand som först har siktats och tvättats i bolagets sandtvätt. Siktkurvan bedöms därför inte vara representativ för råsanden i täkten. I fall detta inte stämmer, och provet är taget direkt i täkten, ska det förtydligas hur och var i täkten som provet har tagits.

5 5 (7) Punkt 3 Av redogörelsen ska det framgå hur stor andel av utbrytet material som nyttjas som gjuterisand respektive andra kvalificerade användningsområden samt i vilken utsträckning icke kvalificerad användning, som väggrus, markutfyllnad eller dylikt, kan förekomma. Kornstorleksintervallet för de olika användningsområdena ska redovisas. Redovisningen ska också innehålla en uppgift om hur mycket material som inte bedöms kunna nyttjas, dvs spolas ut i myren respektive blir kvar i den hög som finns i täkten. Punkt 3 e) Bolaget behöver bedöma huruvida verksamheten kan påverka möjligheterna att nå de kvalitetskrav som anges i miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster beslutas av Vattenmyndigheten inom Norra Östersjöns vattendistrikt i enlighet med vad som anges i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Vilka kvalitetskrav som gäller för olika ytvatten- och grundvattenförekomster kan kontrolleras på Vattenmyndigheternas hemsida ( samt i databasen VISS (VatteninformationsSystem Sverige) som kan nås via hemsidan ( Punkt 5 Punkt 7 Punkt 11 Punkt 12 Punkt 14 Av samrådsunderlaget framgår att områden med gamla kolbottnar kommer att undantas från brytning. Det ska förtydligas i ansökan om detta åtagande fortfarande är aktuellt mot bakgrund av att kolningsanläggningar finns markerade inom brytningsområdet på kartan från den arkeologiska undersökningen som bifogats yttrandet från Länsstyrelsen i Södermanlands län. Beskrivningen av fixpunkt/-er kan göras som en anteckning direkt på täktkartan eller i ansökan. Av beskrivningen ska det framgå om det är bolagets egen fixpunkt eller om det är en fixpunkt som har mätts in av en lantmäterimyndighet. I en av de vattendomar som bifogats ansökan framgår det att det ska finns en vattenmätare som regelbundet läsas av. Under förutsättning att den vattenmätaren kan anses vara tillförlitlig så kan dessa avläsningar användas som underlag för att redovisa den årliga mängden vatten som tas ut för tvätt av sand. Av ansökningshandlingarna framgår det inte vilka försiktighetsåtgärder som har vidtagits för hanteringen av eldningsolja till torkanläggningen, förutom att tanken är dubbelmantlad och besiktigad. Det är således oklart om förvaringen av petroleum uppfyller villkorsförslag 15. Krossning är en verksamhet som inte ingick i det tidigare tillståndet för verksamheten. Beräkningen av buller ska därför utgå från den mest bullrande verksamheten som innefattas av bolagets ansökan. Det är

6 6 (7) vanligt att krossningsverksamhet också innefattar så kallad skutknackning, vilket ger upphov till mycket kraftigt buller. Redovisningen av beräknade bullernivåer ska också inkludera en redovisning av vilka övriga typer av delverksamheter som bedöms ge upphov till buller i omgivningen och vilka nivåer dessa ger upphov till vid angränsande bostäder. Anläggningen för torkning av sand och fordonstrafik i täkten är exempel på sådana verksamheter. Punkt 16 Punkt 17 Punkt 18 Punkt 19 Med hänvisning till 2 kap. 3 miljöbalken ska bästa möjliga teknik användas vid yrkesmässig verksamhet. Enligt 2 kap. 7 gäller krav enligt 2 kap. 3-5 i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Bolaget ska visa vad som är bästa möjliga teknik och behöver därför lämna en redovisning över vilka olika tekniska möjligheter som finns för att kunna producera verksamhetens huvudprodukt, gjuterisand. Bolaget ska i sin redovisning beakta att ny teknik kan finnas som medger mindre miljöpåverkan. Redovisningen ska innehålla en jämförelse mellan nuvarande metod, med tvätt- och torkning i en oljeeldad tork, och en eller flera alternativa metoder där materialet i sorteras och oönskade föroreningar avlägsnas till exempel med hjälp av en vindsikt, eller motsvarande utrustning, som drivs med hjälp av elström. Investeringskostnaden för de olika alternativa metoderna ska delas upp i kostnad för inköp av utrustningen respektive kostnad för montage och driftsättning av en sådan utrustning. I fall kapitalkostnaden inkluderas i den rörliga kostnaden ska den särredovisas. Allmänt gäller att teknikutvecklingen har gjort att en torr sorteringsmetod som vindsikt ger bra förutsättningar att sortera finfraktionen av grus- och bergmaterial. Den lämnade redovisningen ska därför även inkludera en redogörelse över förutsättningarna för att den utsorterade deponiresten kan delas upp i fraktioner som kan avyttras, även om metoden visar sig sakna förutsättningar att ge en fullgod slutprodukt som inte utan ytterligare behandling kan användas som gjuterisand. Uppgifterna i avsnitt i miljökonsekvensbeskrivningen om förbrukad mängd eldningsolja och diesel är orimligt stora. Beskrivningen ska innehålla en redovisning av vilka koldioxidutsläpp som verksamheten ger upphov till samt om torkningen av sand ger upphov till utsläpp av stoft. Redovisningen av en övergång till fossilfritt bränsle för torkning av gjuterisand kan utgå i händelse av att en vindsikt, eller motsvarande torr produktionsmetod, bedöms som ett bättre alternativ och anges som ett åtagande om ändrat produktionssätt för framställning av gjuterisand.

7 7 (7) Punkt 20 Placeringen av en oljeeldad torkanläggning inom ett område med genomsläpplig mark som högst sannolikt kan ha goda förutsättningar att nyttjas som dricksvattentäkt för många människor medför att vattenförekomsten sannolikt är skyddsvärd i enlighet med vattendirektivet. Ansökan ska kompletteras med ett förslag till alternativ lokalisering av torkanläggningen. Det går inte att bortse ifrån att en placering av cisterner med eldningsolja eller diesel inom ett område som inte kan hållas bevakat dygnet runt medför att det föreligger en risk för att yttre åverkan kan leda till att det uppkommer en oljeförorening av mark och vatten. Vid en inventering av alternativ lokalisering av sandtorken ska förutsättningarna för att kunna nyttja spillvärme från någon annan verksamhet övervägas. Detta föreläggande har beslutats av inom Länsstyrelsen i Uppsala län. I beslutet har deltagit länsassessor Annika Israelsson, ordförande, och miljöskyddshandläggare Ing-Marie Askaner, miljösakkunnig. Ärendet har föredragits av miljöskyddshandläggare Bernt Forsberg, miljöskyddsenheten. Annika Israelsson Ing-Marie Askaner Bernt Forsberg BILAGA 1. Yttrande från Bygg-, Miljö- och Räddningsnämnden i Flens kommun 2. Yttrande om komplettering från Länsstyrelsen i Södermanlands län SÄNDLISTA Bygg-, Miljö- och Räddningsnämnden, FLEN Länsstyrelsen i Södermanlands län, NYKÖPING Akten Miljöskyddsenheten MPD AI IMA