Underlag för avgränsningssamråd gällande omledning av Bergbäckens norra gren i Malmberget, Gällivare kommun

Transkript

1 1 (16) Underlag för avgränsningssamråd gällande omledning av Bergbäckens norra gren i Malmberget, Gällivare kommun Till: Delges: Enligt sändlista Joel Ahlquist Linda Bjurholt Lotta Lauritz Petter Madsen Peter Segerstedt Elena Ström Louise Svalqvist Erika Tinnerholm Lisa Werndin Niddi Ögren 1 Bakgrund LKAB bryter sedan början av 1890-talet järnmalm vid underjordsgruvor i Kiruna och Malmberget. Under senare år (med start 2010 i Gruvberget) har järnmalm även brutits i dagbrott i Gruvberget, Mertainen och Leveäniemi. Malmen sovras, anrikas och pelletiseras i förädlingsanläggningar i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. Malmprodukterna transporteras via järnväg till hamnarna i Luleå och Narvik för vidare transport ut till kund. Som ett led i pågående och fortsatt brytning av den så kallade Fabianmalmen i Malmberget planeras för omledning av ett av delflödena i Bergbäcken. Omledningen är en förutsättning för fortsatt brytning av den nämnda malmkroppen. LKAB har med hänsyn till detta för avsikt att lämna in en ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap 9 miljöbalken. Ansökan lämnas in till mark- och miljödomstolen. Eftersom avledningen sker mot en delsträcka av Bergbäcken som är utpekad som ett Natura 2000-vattendrag bedöms att även ett så kallat Natura 2000-tillstånd enligt 7 kap 28 a kan komma att krävas. LKAB har tidigare haft för avsikt att till länsstyrelsen i Norrbottens län lämna in en anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap 9 a miljöbalken.

2 2 (16) Medelvattenföringen i den nu aktuella delsträckan av Bergbäcken understiger 1 kubikmeter per sekund vilket är angivet som gräns för anmälningsplikt i 19 punkt 7 i förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet. Av denna anledning samt med anledning av det faktum att en Natura 2000-prövning kan vara aktuell har samråd tidigare hållits i ärendet 1. I tillägg till detta har LKAB tidigare även samrått med hänvisning till markavvattning enligt 11 kap 13 miljöbalken 2. Definitionen för markavvattning är en åtgärd som utförs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål. Länsstyrelsen har under samråden dels uttryckt att de planerade åtgärderna inte kan anses utgöra markavvattning enligt definitionen i miljöbalken och dels ställt sig avvisande till att bedöma ärendet inom ramen för en anmälan om vattenverksamhet. Utifrån vad länsstyrelsen hittills gett uttryck för gällande prövningsförutsättningarna samråder LKAB nu med hänvisning till att åtgärderna ska anses vara tillståndspliktig vattenverksamhet och därmed ska prövas av mark- och miljödomstolen. Planerade åtgärder beskrivs närmare i föreliggande samrådsunderlag. Åtgärderna som sådana är desamma som omfattats av tidigare genomförda samråd. 2 Samråd LKAB samråder på detta sätt med de myndigheter, de organisationer och de enskilda som kan tänkas bli berörda av den planerade åtgärden. Samrådskretsen inkluderar även allmänheten. Avgränsningssamrådet har inte föregåtts av ett särskilt undersökningssamråd enligt 6 kap 24 första stycket miljöbalken. LKAB bedömer att de nu planerade åtgärderna kan komma att medföra betydande miljöpåverkan varför ett undersökningssamråd inte är nödvändigt enligt 6 kap 23 punkt 1 miljöbalken. 1 Samråd gällande Natura 2000 hölls under februari 2018 i anslutning till att LKAB hade för avsikt att hantera ärendet inom ramen för en anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap 9 a miljöbalken. 2 Samråd gällande markavvattning hölls under augusti-september 2017.

3 3 (16) 3 Lokalisering och allmänna förutsättningar Bergbäcken är belägen i Malmberget, Gällivare kommun, sydväst om LKAB:s industriområde Vitåfors, se figur 1. Figur 1. Bergbäckens lokalisering Gren Nord och Gren Syd. Gatunamn som omnämns i texten är utmärkta, samt den damm som är belägen utefter Gren Nord. Bäcken som sträcker sig genom samhället Malmberget har två förgreningar, här benämnda Gren Nord respektive Gren Syd, båda med närapå västöstlig sträckning.

4 4 (16) Utefter bäckens norra sträckning är en damm belägen, se figur 1. Dammen är ca 100 meter lång och magasinerar en vattenyta motsvarande ca m 2. Dammen har tidigare använts för fiskuppfödning. Dammkrönet är ca fyra meter brett och utefter dammen löper ett promenadstråk. Det finns även kraftmatning för vägbelysning draget längs krönet på dammen. Bergbäcken Gren Nord har sin början strax väster om Vintergatan och når dammen efter ca 900 meter. Gren Nord fortsätter därefter förbi centrala Malmberget och Elevhemsområdet. Den går ihop med Gren Syd efter ca 3 km strax nedanför Mellanvägen. Gren Nord har fem avrinningsområden som täcker en yta om ca 9,74 km 2. Medelvattenflödet (MQ) i Gren Nord är beräknat till 0,11 m 3 /s och den sträcka som berörs av omledningen är ca 3,5 km. Närområdet kring Gren Nord domineras av urban miljö, öppna ytor och bostadsområden. Skogen vid bäcken utgörs av blandskog, närmast bäcken med inslag av videarter och vass. Långa sträckor av Gren Nord från Malmbergsleden till hopflödet med Gren Syd förefaller vara grävda och kanaliserade, bitvis är det tydligt att uppgrävda massor ligger längs bäcken. Även omgivningarna är påverkade av olika verksamheter såsom motionsspår, kraftledningar och skogsbruk. Söder om bäcken är en långsträckt åsbildning ett tydligt inslag i landskapet. De trummor som förekommer är ca mm i diameter, trumman under Mellanvägen är ca 30 meter lång. Passage av järnväg och väg utgör ett partiellt vandringshinder för fisk i bäcken. Bergbäcken Gren Syd som, i dess egenskap av biflöde till Kalix älv, ingår i Natura 2000-området Torne och Kalix älv har sin början 300 meter sydost om stället där Bergbäcken Gren Nord startar. Efter ca 1,6 km når Gren Syd rondellen vid Malmbergsvägen och efter ytterligare ca 1,9 km går Gren Nord och Gren Syd ihop. Gren Syd har sammanlagt fyra avrinningsområden som täcker en yta av ca 3,65 km 2. Gren Syd är beräknad att ha ett ungefär lika stort flöde som Gren Nord och den sträcka som efter omledningen kommer att påverkas av ett högre flöde är ca 2,5 km. Gren Syd är större än Gren Nord och mer naturlig i både bäckens fysiska karaktär och i den omgivande naturmiljön. De trummor som förekommer är ca mm i diameter. Järnvägen passerar på en stenbro som är väl tilltagen. Från passagen av järnvägen och uppströms noteras mycket metallutfällning på botten. Metallutfällning kan också noteras i ett

5 5 (16) sumpskogsområde norr om bäcken, vid cirkulationsplatsen Mellanvägen/Malmbergsleden. Bergbäcken är i de nu aktuella delarna inte utpekad som en vattenförekomst enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) och omfattas inte av bestämmelser om strandskydd. Bergbäcken rinner ut i Lina älv ca 13 km nedströms de båda grenarnas sammanflöde. Ett hundratal meter söder om sammanflödet återfinns Kavahedens avfallsanläggning och avloppsreningsverket för Gällivare/Malmberget. Från dessa anläggningar tar Bergbäcken emot lakvatten via infiltration samt renat avloppsvatten. 3.1 Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem Bergbäcken Gren syd, samt den nedersta delen av Gren nord (ca 450 meter), se figur 2, ingår i ett mycket stort Natura 2000-område (Torne och Kalix älvsystem, SE ). Det omfattar vattenområden i Torneälven och Kalixälven samt de flesta större biflöden och källsjöar inom de svenska delarna av avrinningsområdena. Natura 2000-området är drygt hektar stort och skyddat som ett SCI-område (Site of Community Interest) enligt miljöbalkens 7 kap 28 a.

6 6 (16) Figur 2. Översiktskarta med Bergbäckens båda grenar markerade i ljusblått, den planerade omledningen i mörkblått och den östra respektive den norra gränsen för Natura området utmärkta med röda streck. För ytterligare detaljer kring planerad omledning, se avsnitt 4 nedan. I ett Natura 2000-område gäller att ett gynnsamt bevarandetillstånd ska uppnås för de utpekade habitaten (naturtyperna) och de utpekade arterna. De naturtyper som förekommer inom hela Natura 2000-området är 3130 Oligo-mesotrofa sjöar, 3160 Dystrofa sjöar och småvatten, 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ, 3220 Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation, 3260 Mindre vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor. De arter som, enligt Art och habitatsdirektivets bilaga II (annex II), är utpekade i det aktuella Natura 2000-området är utter, lax, grön flodtrollslända, flodpärlmussla och venhavre. 4 Planerade åtgärder Pågående och planerad brytning av den så kallade Fabianmalmen i Malmberget kommer att innebära att deformationszonen kring brytområdet utökas söderut. Utökningen medför att ett biflöde till Bergbäcken berörs varvid det finns risk för vatteninträngning i gruvan. Då kapaciteten för vattenhantering i gruvan bedömts vara otillräcklig d.v.s. vid hantering också av bäckflödet krävs att bäckens sträckning leds om.

7 7 (16) 4.1 Utredda alternativ för omledning Vid förprojektering av planerad omledning har ett antal olika alternativ diskuterats och utretts. Figur 3. Utredda alternativ gällande omledning av Bergbäcken. Område 1 motsvarar område för alternativ A1 och A2. Område 2 motsvarar område för alternativ A3. De på kartan utmärkta vägarna och dammen motsvarar anläggningar som omnämns i texten nedan.

8 8 (16) Alternativ A1: Malmbergsleden 1 (område 1 i figur 2) Alternativet innebär att bäcken går i sitt befintliga läge från dammen och österut, fram till Malmbergsleden. Därifrån anläggs ny sträckning i riktning söderut; parallellt med Malmbergsleden (väster om vägen). Längst norrut anläggs ny sträckning i öppet dike, varefter kulvert anläggs för passage av högpunkten +381, samt Mosebackevägen. Bäcken går sedan vidare i öppet dike och ansluter till Gren Syd nära cirkulationsplatsen Malmbergsleden/Mellanvägen Alternativ A2: Malmbergsleden 2 (område 1 i figur 2) Alternativet innebär att bäcken leds, direkt från dammen, med ny sträckning i riktning mot sydöst ut mot Malmbergsleden. Då detta alternativ bedömts möjliggöra att högpunkten +381 kan passeras under självfallsförhållanden, krävs passage med trumma endast under befintliga vägar och gång/cykelvägar. Söder om Mosebackevägen går bäcken vidare såsom i det första alternativet A1 i öppet dike och ansluter till Gren Syd nära cirkulationsplatsen Malmbergsleden/Mellanvägen Alternativ A3: Pumpning (område 2 i figur 2) Alternativet innebär att bäcken leds om från Gren Nord till Gren Syd genom pumpning. Detta alternativ har utretts översiktligt. Flödet från Gren Nord, fram till dammen, skulle eventuellt kunna hanteras genom pumpning i riktning västerut (med ledning förlagd i befintlig bäck), från dammen och tillbaka till en punkt väster om Vintergatan. Detta alternativ benämns A3-a. Det har även översiktligt utretts ett alternativ där vattnet genom pumpning överleds från Gren Nord till Gren Syd med ledning förlagd över den moränhöjd som är belägen vid Mosebackevägen. Det sistnämnda alternativet benämns A3-b.

9 9 (16) 5 Förespråkat alternativ Samtliga alternativ bedöms vara genomförbara beaktande befintlig infrastruktur (vägar/gator, befintliga ledningar, planerade ledningar etc.) topografi och omgivning. Kulvertlösning enligt alternativ A1 medför att ingrepp kan undvikas i skogsområdet syd/sydost om dammen. Dock krävs lång sträcka förlagd i kulvert vilket innebär djup schakt, avstängning av Mosebackevägen samt passage av befintlig teleledning. Alternativ A3-a, d.v.s. pumpning tillbaka längs med befintlig sträckning för Gren Nord, innebär, relativt de andra alternativen, minst omfattande anläggningsarbeten. Förläggning av pumpledning krävs längs en sträcka om ca 160 meter. Dock innebär detta alternativ att flödet i Gren Syd ökar längs en längre sträcka.

10 10 (16) Tabell 1. Sammanställning för jämförelse av utredda alternativ. Förespråkad sträckning markerad med grönt i figur. A1 A2 A3-a A3-b Längd, ny sträcka (m) - varav kulvert (m) antal nya trummor (st) Kritiska punkter flöde Fördelar, allmänt Nackdelar, allmänt Med tiden behov av att underhålla kulvert (rensning etc) Inga ingrepp i skogspartiet syd/sydost om dammen Lång stäcka kulvert medför passage av telekabel, avstängning av Mosebackevägen, schaktkostnad 1) Vid A3 för förläggning av pumpledning. 2) Förläggning sker i befintliga trummor. Åstadkommande av självfall från dammen ned till del parallellt med Malmbergsleden Schaktning kan ske utan störning av infrastruktur Större del av bäcken hålls öppen Jämförelsevis lång sträcka i relativt orörda områden. Ökat flöde i Gren Syd i bebyggelse Minst omfattande ingrepp i hittills orörda områden System beroende av pumpdrift, ökat flöde i stor del av Gren Syd Utformning av pumpstation, säker förläggning av pumpledning etc. Ökat flöde endast i en mindre del av Gren Syd System beroende av pumpdrift, pumpledning genom bebyggt område Utredningarna har visat att det mest fördelaktiga alternativet är alternativ A2 med vissa mindre justeringar, se figur 4. Omledningen föreslås justeras till att inte gå utmed Malmbergsleden mer än nödvändigt. Detta eftersom en alltför nära sträckning invid Malmbergsleden medför att föroreningar från vägen riskerar att nå bäcken. Alternativ A2 innebär att en längre sträcka kan hållas öppen vilket i förlängningen medför att bäcken i viss mån och med tiden kan återta en mer naturlig karaktär.

11 11 (16) Figur 4. Förespråkat alternativ A2 för omledning av Bergbäcken Gren Nord. Alternativ A1 kräver att en längre sträcka måste kulverteras och alternativ A3-a och A3-b kräver pumpdrift, vilket kräver ett relativt omfattande underhåll. Dessutom görs i alternativ A2 inget ingrepp i dammen. Observera att sträckningen i figur 4 för alternativ A2 bara redovisar ett ungefärligt läge för bäckens nya dragning. Detaljprojektering och platsspecifika förutsättningar kan komma att ändra den exakta dragningen för omledningssträckan. 6 Planförhållanden och markanvändning Inom området gäller: - Översiktsplan för Gällivare kommun, antagen av kommunfullmäktige Fördjupad översiktsplan Gällivare, Malmberget och Koskullskulle, antagen av kommunfullmäktige Den nu planerade omledningen av Bergbäcken står inte i strid med gällande planer. Närområdet vid Gren Nord domineras av urban miljö, öppna ytor, vägar och bostadsområden. I området finns även motionsspår och kraftledningar. Skogen kring bäcken utgörs av blandskog, närmast bäcken med inslag av olika videarter och vass. I bäcken är sedan tidigare trummor nedlagda. Samtliga befintliga trummor är 1000 mm i diameter. Trumman under Mellanvägen är ca 30 meter lång.

12 12 (16) Passagen under järnväg och väg är att betrakta som partiella vandringshinder för eventuell fisk. Långa sträckor längs den nordliga grenen är sedan tidigare grävda och kanaliserade. Efter vissa sträckor är det tydligt att uppgrävda massor ligger längs bäcken. Bergbäcken Gren Nord sträcker sig genom LKAB:s befintliga bearbetningskoncession Malmberget K nr 4, se figur 5. Figur 5. Bergbäcken Gren Nord i förhållande till bearbetningskoncession Malmberget K nr 4. 7 Översiktligt om förutsedd miljöpåverkan De nu aktuella åtgärderna innebär att Bergbäcken Gren Nord grävs om för att ansluta till Gren Syd tidigare än vad som är fallet i dess naturliga sträckning. Åtgärderna vidtas i den del av bäcken som inte ingår i Natura 2000-området Torne och Kalix älv. Den norra grenen av Bergbäcken och dess närområden har vid tidigare utförda inventeringar generellt visat sig ha naturvärden endast av lokal karaktär. Inga övriga miljövärden har identifierats via nationella databaser eller andra källor. Tidigare provfiske i bäcken gav ingen fångst vilket tyder på att bäcken i den nu aktuella sträckningen inte hyser någon större mängd fisk.

13 13 (16) Vid omledningen kommer berörda delar av vägbanken att erosionsskyddas efter behov. I de sträckningar där bäcken tillåts rinna i befintliga diken utefter gång/cykelväg schaktas diket för att flödet inte ska hindras. Dikesbotten kläs in med grovt material för att minska erosionsskador. I vissa delar av sträckan kan det uppschaktade materialet med fördel användas för erosionsskydd. Fällning av enstaka träd kan komma att krävas. Avverkningen hålls dock till ett absolut minimum för att så långt möjligt bibehålla bäckfårans naturliga karaktär. Omledningen innebär dels att Gren Nord får ett väsentligt lägre flöde, dels att Gren Syd (ca 2,5 km) får en relativt stor ökning jämfört med dagens flöde fram till anslutningspunkten där de två grenarna rinner ihop. Kortsiktigt kan ett högre flöde innebära en ökad erosion men detta kommer främst att leda till en omstrukturering av material, en breddning av bäcken, men inga habitat kommer att gå förlorade. Ett närapå fördubblat flöde längs en sträcka om ca 2,5 km kommer främst att innebära att en större areal av landmiljön kommer att översvämmas. Vad gäller Gren Syd förutses därutöver mestadels temporär påverkan i form av grumling vid det tillfälle då anslutningen av Gren Nord genomförs. Detta kan motverkas genom att siltgardiner anläggs. Där flödena går ihop erosionsskyddas dikesbotten. Hastigheten på vattnet planeras även att sänkas av innan den leds in i Gren Syd. De tillkommande miljöeffekter som den planerade åtgärden medför bedöms vara temporära och uppstår främst under arbetstiden, då maskiner såsom grävmaskiner kommer att användas. Schaktningen i anslutning till sammanflödet mellan Gren Nord och Gren Syd kan medföra att grumling uppstår mot Gren Syd, men erforderliga åtgärder kommer att vidtas för att minska effekterna av detta. Uppläggning av massor sker så att det inte orsakar grumling. Arbeten i vatten utförs inte vid höga flöden. Trummor anläggs så att de inte orsakar vandringshinder för fisk, vattenlevande organismer och djur som använder vattnet som vandringsstråk. 8 Miljökonsekvensbeskrivning LKAB har för avsikt att hos mark- och miljödomstolen ansöka om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap 9 miljöbalken. Eftersom avledningen sker mot en delsträcka av Bergbäcken som är utpekad som ett Natura 2000-

14 14 (16) vattendrag kan även Natura 2000-prövning enligt 7 kap 28 a komma att aktualiseras. I ansökan som lämnas till mark- och miljödomstolen ingår en miljökonsekvensbeskrivning. I processen med framtagande av miljökonsekvensbeskrivningen utgör samrådet en viktig del. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer effekterna av planerade åtgärder att belysas. Därutöver kommer även nollalternativet beskrivas, det vill säga att Bergbäcken Gren Nord inte leds om och vilka konsekvenser detta får. Aspekter som kommer att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen är bland annat: - Fysiska förhållanden, såsom områdesbeskrivning, skyddade områden och riksintressen i den mån de berörs. - Påverkan på Natura 2000-området. - Utsläpp till vatten, grumling. - Planerade skydds- och kompensationsåtgärder. 9 Pågående och utförda utredningar I pågående projektering av planerade åtgärder tas hänsyn till naturvårdsaspekter. Därigenom eftersträvas att bäcken ska anta ett så naturligt lopp som möjligt utifrån de förutsättningar som råder på plats. Tänkbara skyddsoch kompensationsåtgärder ses över. För att utreda den planerade verksamhetens inverkan på Natura området pågår en översyn av hur åtgärderna förhåller sig till gynnsamt bevarandetillstånd för de utpekade habitaten (naturtyperna) samt de utpekade arterna. Som ett led i detta utförs inventeringar av naturtyper samt arter i området kring bäcken samt den föreslagna omledningssträckan. Utöver ovanstående har en hydrogeologisk utredning utförts i området kring Bergbäcken med syfte att bland annat skapa en större förståelse för bäckens kontakt med underliggande berggrund i närhet till omkringliggande kända sprickzoner. LKAB undersöker även de geologiska förhållandena kring bäcken.

15 15 (16) 10 Tidplan Samråd kommer att genomföras under perioden oktober till november Därefter kommer ansökan om vattenverksamhet och Natura 2000-tillstånd inklusive miljökonsekvensbeskrivning sammanställas och ansökan kommer att lämnas in snarast möjligt under vintern LKAB ser ett behov av att utföra planerade åtgärder vid Bergbäcken snarast möjligt under 2019 för att inte riskera produktionsstopp i gruvan med mycket stora konsekvenser som följd. 11 Kontaktpersoner Synpunkter i det aktuella ärendet kan lämnas genom att skicka e-post eller brev till nedan angiven kontaktperson (Viveka Nordanfjäll Roslin). LKAB uppskattar om även de som inte har något att erinra mot den planerade verksamheten meddelar detta skriftligen till LKAB. Synpunkter ska vara LKAB tillhanda senast den 31 oktober Kontaktperson: Viveka Nordanfjäll Roslin Adress: Förvaltningskontoret FK8, Kiruna e-post: viveka.nordanfjall.roslin@lkab.com Telefon:

16 16 (16) Sändlista Länsstyrelsen i Norrbottens län Gällivare kommun, Miljö-, bygg- och räddningsförvaltningen Trafikverket Baste sameby Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Kammarkollegiet Gällivare Energi Skanova Vattenfall Eldistribution